Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan kommer jag att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Konsumenttjänstlagen – tillämplig eller inte?Konsumenttjänstlagen gäller endast för arbete som utförs av näringsidkare åt konsumenter (1 § konsumenttjänstlagen). Då en bostadsrättsförening är en juridisk person blir lagen inte direkt tillämplig. Det stämmer dock att den bestämmelse som ni nämner finns i konsumenttjänstlagen: för det fall en näringsidkare har lämnat en ungefärlig prisuppgift, så får det uppgivna priset inte överskridas med mer än 15 procent om inget annat har avtalats (36 § andra stycket konsumenttjänstlagen).Eftersom det inte finns någon direkt tillämplig lag i ert fall så blir det extra viktigt att skriva tydliga och bra avtal. Om avtalet inte innehåller någon bestämmelse om just detta så blir det istället en fråga om avtalstolkning, varpå man kan göra analogier till exempelvis konsumenttjänstlagen. Detta innebär att man tillämpar lagen som ett mått på skälighet, trots att den inte är direkt tillämplig i det enskilda fallet.SammanfattningKonsumenttjänstlagen är inte direkt tillämplig i ert fall. Det hindrar er dock inte från att hänvisa till bestämmelsen för att nå en överenskommelse. Detta innebär dock att det kan krävas en viss förhandling för att båda parter ska bli nöjda. Hoppas att ni fick svar på er fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Eftersom det rör sig om service av bil, och jag antar att du inte beställt tjänsten i egenskap av näringsidkare, men att du anlitat en näringsidkare, så blir konsumenttjänstlagen tillämplig (här, nedan förkortad KköpL). Enligt 4 § KköpL ska näringsidkaren utföra tjänsten fackmässigt. Detta kan i detta fall tänkas innefatta att fylla i serviceboken. Vidare säger KköpL 9 § att tjänsten ska anses vara felaktig om den avviker från vad som avtalats. Om ni uttryckligen avtalat att serviceboken ska stämplas så får det anses vara fel på tjänsten. Om tjänsten är felaktig får du hålla inne betalningen (16 § KköpL), till så stor del som fordras för att ge dig säkerhet för ditt krav på grund av felet hos tjänsten (19 § KköpL). Det är svårt för mig att avgöra om du kan hålla inne en del eller hela betalningen, men en del av betalningen låter rimligt. Jag har inte lyckats hitta förstahandsinformation från allmänna reklamationsnämnden om saken, men det verkar som att de behandlat ett liknande fall. I detta så hade en konsument hållit inne betalning då verkstaden inte fört in uppgifter i den elektroniska serviceboken. Detta ansågs inte vara fel i tjänsten, då detta inte krävs för att arbetet ska anses vara fackmässigt. Däremot verkar det som servicestämpeln är ett krav på fackmässighet. Detta dels för att denna behövs för att garantin på en ny bil ska fortsätta gälla, dels på grund av dess inverkan vid en försäljning. Detta kan vara stöd för att du har rätt att hålla inne betalning i detta fall.Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Konsumenttjänstlagen (KTjL) blir tillämplig när en näringsidkare utför en tjänst åt konsumenten när tjänsten avser arbete på lösa saker, fast egendom, på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker och när det avser förvaring av lösa saker (1 § KTjL). Eftersom frågan rör sig om en renovering blir lagen tillämplig i detta fall. Lagen är tvingande och det innebär att avtalsvillkor som är till nackdel för dig jämfört med lagen är inte gällande (3 § KTjL).Skadeståndsskyldighet på annan egendomOm föremålet för tjänsten eller annan egendom som tillhör konsumenten eller någon medlem av hans hushåll skadas medan egendomen är i näringsidkarens besittning eller annars under dennes kontroll, är näringsidkaren även i annat fall än som sägs i 31 § skyldig att ersätta skadan, om inte näringsidkaren visar att skadan ej beror på försummelse av honom eller någon som på hans sida har anlitats för att utföra tjänsten. (32 § första stycket KTjL)Näringsidkaren är i övrigt skyldig att ersätta skada som tillfogas konsumenten, om skadan har vållats genom försummelse på näringsidkarens sida. Detsamma gäller i fråga om skada på egendom som tillhör någon medlem av konsumentens hushåll. (32 § andra stycket KTjL)Näringsidkaren och konsumenten kan träffa avtal om att ersättning enligt första eller andra stycket på grund av skada på egendom ej skall omfatta förlust i näringsverksamhet. (32 § tredje stycket KTjL)Första stycket behandlar s.k. presumtionsansvar för skador på egendom som befinner sig under näringsidkarens kontroll. Näringsidkaren har då bevisbördan för att skadan inte beror på försummelse av honom själv eller någon som han har anlitat. Konsumenten har bevisbördan för att han eller hon över huvud taget har drabbats av skada liksom om skadan inträffat medan egendomen befann sig under näringsidkarens kontroll. Om det rör sig om egendom som inte befinner sig under näringsidkarens kontroll blir då andra stycket tillämplig. Andra stycket handlar om vanligt s.k. culpaansvar, varvid det är konsumenten som har bevisbördan för försummelse på näringsidkarens sida. Det kan gälla t.ex. det fallet att en näringsidkare, som har fått uppdrag att utföra vissa markarbeten, går in i konsumentens kök och där skadar dennes egendom. Ansvaret gäller här inte bara sakskada utan även ren förmögenhetsskada. T.ex. en försummelse från näringsidkarens sida tvingar konsumenten att bege sig hem under sin arbetstid, vilket leder till att han eller hon får avdrag på lön.Svar på din frågaOm det är en egendom som är under näringsidkarens kontroll så presumeras näringsidkaren vara ersättningsskyldig. Hen måste då bevisa att skadan inte beror på hens försummelse eller någon annan som hen har anlitat. Om det däremot är en egendom som inte är under näringsidkarens kontroll så har du bevisbördan. Du måste då bevisa att det är näringsidkaren som har orsakat skadan – vid sådana fall omfattar ersättningen också ersättning för ren förmögenhetsskada.För vidare hjälp med ditt ärende kan du boka tid med vår Juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har jag handlat som privatperson eller som företag? Som utgångspunkt finns det definitioner i konsumentköplagen gällande om du ska räknas som privatperson eller näringsidkare (företag). Om du handlar för ändamål utanför din verksamhet så räknas du som konsument (privatperson). Detta är till exempel om du ska köpa en soffa till ditt hem. (1 § 5 st konsumentköplagen). Om du dock handlar för företagets ändamål så räknas du som näringsidkare. Detta är till exempel om du köper soffan för att ha den i receptionen till företaget. (1 § 6 st konsumentköplagen). SammanfattningJag har inte tillräckligt med information i frågan för att kunna avgöra om du handlat för ditt företag eller om du har handlat som privatperson, men jag har skrivit ovan vad som gäller. Att fakturan kommer hem till dig eller till ditt företag spelar inte roll, det viktiga är vad du har handlat och med vilket syfte. Du är välkommen att komplettera frågan med mer information om vilken vara det är och omständigheterna i övrigt. Du kan även ta kontakt med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information i ärendet. Det kan finnas många faktorer som spelar roll i en sådan situation, och jag kan endast utgå ifrån det som du har angivit i frågan.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag för står dig som att du vill veta hur du ska häva avtalet och känna dig säker på att de inte kan komma undan samt hur du ska tänka kring Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Jag förkortar konsumenttjänstlagen till KtjL.Hävning av avtalSom konsument har du rätt att häva avtalet om omständigheterna i lagen är uppfyllda (21 § stycke 2–4 KtjL).Vid hävning så krävs det att du har meddelat din motpart, alltså hantverkaren eller liknande, att du vill häva avtalet. Det finns inga formkrav för hävning vilket innebär att den är giltig även om den ex inte har skett skriftligt.Skulle någonting hända och det skulle bli fortsatta problem så är det fördelaktigt att du gör hävningen skriftligen, då detta gör det enklare om du behöver bevisa att de har godkänt den eller liknande. Det är ofta svårare att bevisa någonting om det endast har skett muntligt.SammanfattningTydlighet är alltid bra och om du gör hävningen skriftlig och är tydlig så ska det inte ställa till problem. Om du vill låta ARN lösa tvisten är en rent personlig fråga som du får avgöra själv och jag kan tyvärr inte avgöra den åt dig genom juridisk rådgivning.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Hanna Ullerholt |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att du undrar om du kan kräva något från urmakaren som skulle laga din klocka. Som jag förstår det tar urmakaren emot klockan för att laga den i sin näringsverksamhet och du lämnar in den till honom som en konsument. Urmakaren ska laga din klocka, alltså rör det sig om arbete på en lös sak. Detta gör att vi ska gå efter reglerna i konsumenttjänstlagen (KtjL). När man gör en utredning enligt konsumenttjänstlagen tittar man på om det finns ett fel i tjänsten eller om någon är i dröjsmål. Dröjsmål innebär att man är sen med att utföra det som man har sagt att man ska göra. I detta fall är dröjsmål mest relevant att undersöka eftersom du efter 35 år fortfarande väntar på att få din klocka lagad.Är urmakaren i dröjsmål?För att urmakaren ska vara i dröjsmål krävs det att arbetet inte har avslutats inom den tid som har angetts i avtalet. Om någon tid inte har avtalats krävs det att arbetet inte har avslutats inom skälig tid med hänsyn till vad som är normalt för liknande tjänster (24 § första stycket KtjL). Utifrån din fråga tolkar jag det som att ni inte har avtalat om någon tid och därmed får det undersökas om tiden som har gått kan anses vara rimlig. 35 år kan inte anses vara en rimlig tid för att laga en klocka och urmakaren är alltså i dröjsmål.Vilka påföljder kan bli aktuella?När en näringsidkare är i dröjsmål får konsumenten hålla inne betalningen. Konsumenten får även välja mellan att kräva att näringsidkaren utför tjänsten och att häva avtalet. Dessutom får konsumenten kräva skadestånd (25 § KtjL).Det framgår inte av din fråga om du har betalat för tjänsten ännu, men om du inte har gjort det så behöver du inte heller göra det. Du kan hålla inne så mycket av betalningen som krävs som säkerhet för ditt krav på att få klockan lagad (27 § första stycket KtjL).Som konsument har du rätt att kräva att urmakaren utför tjänsten, men denna rätt förlorar du tyvärr om du väntar orimligt länge med att framställa kravet (28 § första och tredje stycket KtjL). Att vänta 35 år med att framställa ett sådant krav skulle förmodligen räknas som orimligt länge och du kan då inte kräva att urmakaren gör färdigt tjänsten.Du kan häva avtalet om du kan visa att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig. Att häva ett avtal innebär att båda parternas prestationer ska återgå, alltså ska du få tillbaka pengar om du redan har betalat för tjänsten. Eftersom större delen av tjänsten redan är utförd enligt urmakaren och det som återstår är att sätta fast bakstycket, kan du endast häva den del av arbetet som är kvar (29 § första stycket KtjL). Om dröjsmålet är av väsentlig betydelse kan ifrågasättas, då du har väntat 35 år med att göra något åt urmakarens dröjsmål. Bevisbördan för det ligger på dig, vilket innebär att det är du själv som måste visa att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig.Skadestånd kan krävas för skador som har uppkommit till följd av urmakarens dröjsmål, men detta gäller ekonomiska skador (31 § första stycket KtjL). Utifrån din fråga verkar det inte som att du har lidit någon ekonomisk skada och du kan därmed inte kräva skadestånd på grund av dröjsmål.Övrigt skadeståndDet finns en regel som kan användas oavsett om det är fråga om dröjsmål eller inte som gör att konsumenten kan kräva skadestånd för sakskada, dvs. skada på ett föremål. Urmakaren har orsakat skada på din klocka genom att slarva bort bakstycket, klockan kommer inte bli hel igen. Han blir då skadeståndsskyldig så länge han inte kan visa att skadan inte beror på försummelse av honom eller någon som han har anlitat för att laga klockan (32 § första stycket KtjL). I detta fall har han sagt till dig att han har slarvat bort en del av klockan. Att slarva bort en del är försummelse från hans sida och du kan därmed kräva skadestånd från honom på det sättet.SammanfattningUrmakaren är i dröjsmål och till följd av det får du hålla inne betalningen om du inte redan har betalat för lagningen av klockan. Det skulle förmodligen anses ha gått för lång tid för att du ska kunna kräva att urmakaren gör klart arbetet. Du kan häva avtalet om du kan visa att felet är av väsentlig betydelse. Skadestånd enligt den 31 § i konsumenttjänstlagen verkar inte vara aktuellt eftersom du inte verkar ha lidit någon ekonomisk skada. Du har störst chans att kunna kräva något från urmakaren genom att kräva skadestånd för sakskada på klockan enligt 32 § konsumenttjänstlagen.Hoppas du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna i konsumenttjänstlagen (KtjL) är tillämpliga eftersom din fråga gäller arbete som en näringsidkare utför på fast egendom åt en konsument (1 § KtjL).Är tjänsten felaktig?En näringsidkare (hantverkaren) ska utföra tjänsten fackmässigt (4 § första stycket KtjL). Du som konsument ska därför kunna förvänta dig att arbetet utförs på ett korrekt sätt, utan brister. Tjänsten är felaktig om resultatet avviker från vad du har rätt att kräva, det vill säga om tjänsten inte är fackmässigt utförd (9 § första stycket första punkten KtjL). Utifrån vad du har skrivit, är det troligt att tjänsten inte har utförts på ett korrekt sätt om hantverkaren slarvat med arbetet genom att spilla färg b.la. på fönstret och tillhörande foder som tjänsten avsåg.Det är viktigt att du meddelar näringsidkaren om felet (reklamerar) inom skälig tid efter det att du märkte felet eller borde ha märkt felet (17 § KtjL). Kan du häva köpet?En näringsidkare har rätt att avhjälpa felet utan att du begär det. Det förutsätter dock att näringsidkaren erbjuder sig detta inom en rimlig tid och att konsumenten inte har något särskilt skäl att avvisa erbjudandet (20 § andra stycket KtjL). Ett särskilt skäl till att avvisa erbjudandet kan till exempel vara att näringsidkaren tydligt har visat bristande kompetens.För att häva hela avtalet måste felet ha medfört att syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat samt att näringsidkaren insett eller borde ha insett detta (21 § andras stycket KtjL). Att tjänsten "i huvudsak är förfelat" innebär att föremålet som tjänsten avsåg, i stort sett är oanvändbart på grund av felet. Tjänsten kan också vara i huvudsak förfelat om tjänsten är så dåligt utförd att resultatet i princip inte har något värde för konsumenten. I detta fallet kan det bli svårt att häva avtalet eftersom föremålet fortfarande är användbart och inte har förlorat hela sitt värde. Om felet inte avhjälps har du rätt att göra avdrag på priset (prisavdrag) (21 § KtjL).Skadeståndsskyldighet på grund av felaktig tjänstHantverkaren kan också bli skadeståndsskyldig. Näringsidkarens skadeståndsskyldighet på grund av fel omfattar ersättning för skada på föremålet för tjänsten eller annan egendom som tillhör konsumenten eller någon medlem i hans hushåll och egendomen är avsedd huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet (31 § fjärde stycket KtjL). Därmed kan hantverkaren bli ersättningsskyldig för att ha orsakat skada på fönsterrutan, golvet, fodret, fönsterbrädorna, väggen, sängen och gardinerna. Detta även om egendomen inte hade med tjänsten att göra eller om egendomen tillhör någon i ditt hushåll.Skadeståndsskyldighet på grund av skada på annan egendom än vad tjänsten avsågÄven om tjänsten skulle ha utförts fackmässigt och därmed felfritt är hantverken skyldig att ersätt skada som tillfogats konsumenten, om skadan har vållats genom försummelse på näringsidkarens sida. Detta gäller även skada på egendom som tillhör någon medlem i konsumentens hushåll (32 § KtjL). Eventuell personskadaEn näringsidkare kan inte bli ersättningsskyldig för personskada i enlighet med konsumenttjänstlagen (35 § KtjL). I detta fallet har inte heller någon personskada inträffat för att skadestånd ska uppkomma enligt skadeståndslagen. Att barnet hade en kniv kan därför inte ersättas.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta om konsumenttjänstlagen är tillämpbar och om inte så vad kan ni då göra för att skydda er. Konsumenttjänstlagen = KtjL, köplagen = KöpLKonsumenttjänstlagenEn konsument är enligt lagen är en fysisk person vilket innebär att en bostadsrättsförening aldrig kan omfattas skydd som gäller för konsumenter (1 a § andra stycket KtjL). Skyddet som konsumenttjänstlagen erbjuder blir alltså inte aktuellt för er.KöplagenDet finns ingen motsvarighet till konsumenttjänstlagen för näringsidkare och då kollar man på köplagen istället. Det viktiga är att det inte gäller ett avtal där den som levererar och utför en tjänst samtidigt, om tjänsten är det viktiga av jobbet som den gör, för då är lagen inte tillämplig (2 § KöpL).Köplagen är dispositiv vilket innebär att det är en rätt långgående avtalsfrihet. Man tillämpar inte lagens bestämmelser om ni har avtalat något som säger annorlunda än lagen (3 § KöpL). Ni skulle därför kunna säga i ett avtal att de som ska utföra arbetet är ansvariga för exempelvis eventuella fel.SammanfattningKonsumenttjänstlagen är inte tillämplig och då får ni reglera de förpliktelser ni vill att de ni anlitar ska stå för genom avtalet. Ni kan i avtalet vara rätt omfattande om de ni anlitar går med på det. Då skulle ni kunna försöka täcka in de osäkerheterna som ni har i avtalet och därför få skydd.Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att återkomma om det finns följdfrågor eller liknande!Vänligen,