Fel i tjänst, servicebok

2020-11-28 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Bilverkstaden som utfört service enl överenskommelse Men ej fyllt i och stämplat serviceboken som avtalat...Kan jag hålla inne hela/del av betalningen då jag anser att jobbet inte är helt slutförtMvh
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Eftersom det rör sig om service av bil, och jag antar att du inte beställt tjänsten i egenskap av näringsidkare, men att du anlitat en näringsidkare, så blir konsumenttjänstlagen tillämplig (här, nedan förkortad KköpL). Enligt 4 § KköpL ska näringsidkaren utföra tjänsten fackmässigt. Detta kan i detta fall tänkas innefatta att fylla i serviceboken. Vidare säger KköpL 9 § att tjänsten ska anses vara felaktig om den avviker från vad som avtalats. Om ni uttryckligen avtalat att serviceboken ska stämplas så får det anses vara fel på tjänsten. Om tjänsten är felaktig får du hålla inne betalningen (16 § KköpL), till så stor del som fordras för att ge dig säkerhet för ditt krav på grund av felet hos tjänsten (19 § KköpL). Det är svårt för mig att avgöra om du kan hålla inne en del eller hela betalningen, men en del av betalningen låter rimligt. Jag har inte lyckats hitta förstahandsinformation från allmänna reklamationsnämnden om saken, men det verkar som att de behandlat ett liknande fall. I detta så hade en konsument hållit inne betalning då verkstaden inte fört in uppgifter i den elektroniska serviceboken. Detta ansågs inte vara fel i tjänsten, då detta inte krävs för att arbetet ska anses vara fackmässigt. Däremot verkar det som servicestämpeln är ett krav på fackmässighet. Detta dels för att denna behövs för att garantin på en ny bil ska fortsätta gälla, dels på grund av dess inverkan vid en försäljning. Detta kan vara stöd för att du har rätt att hålla inne betalning i detta fall.Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

näringsidkarens skyldighet att ersätta skada på egendom vid utförande av tjänst

2020-10-31 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vad har en privatperson för rättigheter när upptäckar dolda fel / skada på egendom som byggföretag orsakat och försökte gömma vid renovering? Har man rätt till skadestånd?
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Konsumenttjänstlagen (KTjL) blir tillämplig när en näringsidkare utför en tjänst åt konsumenten när tjänsten avser arbete på lösa saker, fast egendom, på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker och när det avser förvaring av lösa saker (1 § KTjL). Eftersom frågan rör sig om en renovering blir lagen tillämplig i detta fall. Lagen är tvingande och det innebär att avtalsvillkor som är till nackdel för dig jämfört med lagen är inte gällande (3 § KTjL).Skadeståndsskyldighet på annan egendomOm föremålet för tjänsten eller annan egendom som tillhör konsumenten eller någon medlem av hans hushåll skadas medan egendomen är i näringsidkarens besittning eller annars under dennes kontroll, är näringsidkaren även i annat fall än som sägs i 31 § skyldig att ersätta skadan, om inte näringsidkaren visar att skadan ej beror på försummelse av honom eller någon som på hans sida har anlitats för att utföra tjänsten. (32 § första stycket KTjL)Näringsidkaren är i övrigt skyldig att ersätta skada som tillfogas konsumenten, om skadan har vållats genom försummelse på näringsidkarens sida. Detsamma gäller i fråga om skada på egendom som tillhör någon medlem av konsumentens hushåll. (32 § andra stycket KTjL)Näringsidkaren och konsumenten kan träffa avtal om att ersättning enligt första eller andra stycket på grund av skada på egendom ej skall omfatta förlust i näringsverksamhet. (32 § tredje stycket KTjL)Första stycket behandlar s.k. presumtionsansvar för skador på egendom som befinner sig under näringsidkarens kontroll. Näringsidkaren har då bevisbördan för att skadan inte beror på försummelse av honom själv eller någon som han har anlitat. Konsumenten har bevisbördan för att han eller hon över huvud taget har drabbats av skada liksom om skadan inträffat medan egendomen befann sig under näringsidkarens kontroll. Om det rör sig om egendom som inte befinner sig under näringsidkarens kontroll blir då andra stycket tillämplig. Andra stycket handlar om vanligt s.k. culpaansvar, varvid det är konsumenten som har bevisbördan för försummelse på näringsidkarens sida. Det kan gälla t.ex. det fallet att en näringsidkare, som har fått uppdrag att utföra vissa markarbeten, går in i konsumentens kök och där skadar dennes egendom. Ansvaret gäller här inte bara sakskada utan även ren förmögenhetsskada. T.ex. en försummelse från näringsidkarens sida tvingar konsumenten att bege sig hem under sin arbetstid, vilket leder till att han eller hon får avdrag på lön.Svar på din frågaOm det är en egendom som är under näringsidkarens kontroll så presumeras näringsidkaren vara ersättningsskyldig. Hen måste då bevisa att skadan inte beror på hens försummelse eller någon annan som hen har anlitat. Om det däremot är en egendom som inte är under näringsidkarens kontroll så har du bevisbördan. Du måste då bevisa att det är näringsidkaren som har orsakat skadan – vid sådana fall omfattar ersättningen också ersättning för ren förmögenhetsskada.För vidare hjälp med ditt ärende kan du boka tid med vår Juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Har jag handlat som privatperson eller företag?

2020-10-30 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej,Om det på en faktura står under fakturaadress:Privatpersons namnFöretagets namnAdress NrPostnr PostortKan man hävda att man köpt det som privatperson då, eller är det företaget som är köpare?Med tanke på att för privatperson gäller konsumentköplagen men för företaget köplagen.
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har jag handlat som privatperson eller som företag? Som utgångspunkt finns det definitioner i konsumentköplagen gällande om du ska räknas som privatperson eller näringsidkare (företag). Om du handlar för ändamål utanför din verksamhet så räknas du som konsument (privatperson). Detta är till exempel om du ska köpa en soffa till ditt hem. (1 § 5 st konsumentköplagen). Om du dock handlar för företagets ändamål så räknas du som näringsidkare. Detta är till exempel om du köper soffan för att ha den i receptionen till företaget. (1 § 6 st konsumentköplagen). SammanfattningJag har inte tillräckligt med information i frågan för att kunna avgöra om du handlat för ditt företag eller om du har handlat som privatperson, men jag har skrivit ovan vad som gäller. Att fakturan kommer hem till dig eller till ditt företag spelar inte roll, det viktiga är vad du har handlat och med vilket syfte. Du är välkommen att komplettera frågan med mer information om vilken vara det är och omständigheterna i övrigt. Du kan även ta kontakt med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information i ärendet. Det kan finnas många faktorer som spelar roll i en sådan situation, och jag kan endast utgå ifrån det som du har angivit i frågan.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vilka rättigheter har jag när en renovering och ombyggnation dragit ut på tiden och vad gäller originalkvitton och garantier?

2020-10-28 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej! Vi har anlitat en total entreprenad för att renovera vårt hus där entreprenaden har gjort ombyggnationer, renoverat samtliga rum, installerat smart styrsystem. Entreprenaden har köpt in byggmaterial, samtliga varor, all teknik, motoriserade gardiner osv i sitt företag och sedan fakturerat det vidare till oss. Vi begär nu kopia på inköpskvitton för att få renoveringen redovisad och för att själva kunna nyttja garantin på allting som köpts in i huset. Entreprenaden har alltid lovat oss en pärm med viktiga dokument och originalkvitton när renoveringen är avslutad. Renoveringen har tagit 3 år istället för 6 månader som det var planerat och kostnaderna har skjutit i höjden. Vi står nu 3 år senare utan några som helst dokument eller kopia på inköpskvitton och entreprenaden påstår att vi får garanti av honom och att han inte är skyldig att lämna kopia på inköpskvitton. Stämmer detta? Var ska vi vända oss för att få juridisk hjälp i detta ärende?Det finns inget avtal mellan entreprenaden och oss.
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag uppfattar din fråga som att den innefattar tre delar. Dels frågan om priset som skjutit i höjden, dels er rätt till originalkvittona och dels vad ni har för garanti på varor, mm. som entreprenören köpt in. Jag utgår också från att ni beställt tjänsterna i egenskap av konsumenter, dvs. att ni inte gjort det genom någon egen firma eller liknande. Det innebär att de bestämmelser som reglerar situationen återfinns i bl.a. konsumenttjänstlagen (KtjL). Du nämner att det inte finns något avtal mellan er och entreprenören. Det här komplicerar situationen till viss del, men den inskränker inte era rättigheter enligt konsumentskyddslagstiftningen. Däremot innebär det att om ni hamnar i den situationen att ni behöver ställa formella krav utifrån de rättigheter ni har, så är det den ni har avtal med som ni ska vända er till. PrisetFör småhusentreprenader (dvs. uppförande och om- och tillbyggnader av småhus), som det är fråga om för er del har ni som konsumenter tolkningsföreträde vad gäller sådana prisöverenskommelser som inte framgår av avtal eller offert (51 § KtjL). Den regeln kompletteras av att entreprenören måste stämma av med er innan han tar sig för arbeten eller liknande som går utöver vad ni överenskommit (8 § KtjL). Priset kan vara endera ett fast pris eller en löpande räkning men oavsett vilket så har entreprenören inte har rätt att kräva mer betalt än vad som avtalats, om några summor överenskommits. Har endast en ungefärlig prisuppgift lämnats får slutpriset inte vara mer än 15 % högre än vad som angetts ungefärligen (36 § KtjL). Du nämner att arbetet tagit tre år istället för sex månader som angavs från början. Här blir då avgörande vilken typ av kommunikation entreprenören haft med er. Har arbetet och dess prisutveckling kommunicerats med godkännande från er så blir den kommunikationen så att säga en del av vad som avtalats er emellan. Skulle ni ej ha godkänt dessa delar behöver ni endast betala vad som överenskommits eller max 15 % över den summan. Har ni godkänt själva tilläggsarbetena men utan att pris överenskommit så är ni skyldiga att betala en skälig ersättning så länge det inte varit underförstått att det skulle ingå i priset. Vad gäller godkännandet av själva arbetet är det en god idé att begära en slutbesiktning, om ni inte känner er hundra procent trygga med att arbetet är helt fackmannamässigt utfört (54 § KtjL). Det är i så fall ni som har rätt att utse besiktningsmannen, men hen måste dock ha den erfarenhet och kunskap som krävs och det får inte vara en person som är för nära knuten till er och därmed skulle kunna anses jävig. KvittonaNi har ingen generell rätt att kräva att få originalkvitton då det inte är ni som gjort inköpen. Har det avtalats att ni ska få det, så gäller däremot det som vilket avtalsvillkor som helst. Det kan förstås vara så att ni kommit överens om detta muntligen och då kan det hända att entreprenören kommer bestrida att något sådant har utlovats. I den situationen är överenskommelsen i princip lika bindande, men det blir sannolikt svårt för er att bevisa något. Vad ni dock kan göra är att begära en specificerad räkning, vilket ni har rätt till enligt lag (40 § KtjL). Ni är då inte skyldiga att betala innan fått en sådan specificerad räkning om ni inte avtalat om annat, t.ex delbetalningar under tiden arbetet pågår eller liknande. En sådan specificerad räkning måste innehålla tillräckligt med uppgifter för att det ska vara möjligt för er att göra en bedömning av de kostnader entreprenören tar betalt för och där tycker jag ni ska begära att få veta serienummer, tillverkare, mm. på de maskiner och liknande som inköpts. GarantinNär det gäller frågan om garanti på varorna så bör ni i den här delen vara noggranna. När det gäller de varu- och teknikinköp som gjorts har ni utan kvittona ingen möjlighet att vända er till tillverkaren av dessa med en senare reklamation om något skulle gå sönder. Den ni då kommer få vända er till är den ni har avtalat med. För det första är det då så att ni har vissa garantier enligt konsumentskyddslagstiftningen som i korthet innebär att fel som visar sig inom två år antas ha funnits där från början, om inte säljaren kan bevisa motsatsen. Vad gäller fel som uppstår efter två år så har ni en lagstadgad reklamationsrätt även där, men då ligger bevisbördan på er att visa att felet inte uppkommit efter att arbetet slutförts. Reklamationsrätten kvarstår 10 år från det att slutbesiktningen gjorts. När det gäller varu- och teknikinköp så finns motsvarande regler där fast med något kortare löptid. Då gäller att fel som uppstått inom sex månader antas ha funnits där redan från början och därefter har ni tre års reklamationsrätt, men då är det upp till er att visa att felet fanns från början (23 § konsumentköplagen). Själva byggmaterialet, som brädor och liknande, omfattas dock av de längre garantierna och reklamationsfristerna. Dessa rättigheter har ni alltså enligt lagen. De utgör i sig inget hinder att entreprenören lämnar en garanti som sträcker sig längre, vilket inte är ovanligt för t.ex. vitvaror. Om entreprenören utlovar en garanti bör ni dock begära att få den skriftligt och lämpligast är också att den gentemot er kommer från den part som ni avtalat med och betalar till. SammanfattningsvisNär det gäller priset gäller det att ni ser över vad som från början och efterhand överenskommits. Har entreprenören utfört arbete som inte godkänts av er kan det mycket väl vara så att ni inte kommer behöva betala för detta, om inte er avtalspart kan visa på motsatsen. Originalkvitton kan va svårt att kräva att få, men däremot har ni rätt till en specificerad räkning. Ni har dessutom vissa garantier och reklamationsrättigheter enligt lag och entreprenören har alla möjligheter att utöka dessa garantier, se dock till att få dessa skriftligen. Alla dessa saker som ni har rätt att begära måste ni dock vända er till er avtalspart för att få, alltså inte den entreprenör som utlovat eller utfört det ena eller andra om inget avtal finns mellan er. Skulle det vara så att ni hamnar i konflikt med entreprenören eller er avtalspart kan det vara bra att ha ett juridiskt ombud som kan föra er talan och bevaka era rättigheter. Om ni är intresserad av detta är du välkommen att maila mig på isak.bergstrom@lawline.se så återkommer vi med en offert. Jag hoppas det var svar på dina frågor. Med vänlig hälsning.

Kan man kräva något från en näringsidkare som efter 35 år fortfarande inte är klar med tjänsten?

2020-11-04 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag lämnade in en klocka, bordsklocka, till en urmakare för ca 35 år sedan. Han skulle titta på den när han hade tid. När jag efter en tid hade vägarna förbi passade jag på att fråga om klockan men då hade han slarvat bort den. Sedan gick det ytterligare ca 15-20 år då lyckades han hitta klockan och laga den men slarvade då bort bakstycket. Han erbjöd mig att ta klockan i befintligt skick men jag ville ha hela klockan. Nu har det gått ca 35 år och han har numer stänkt butiken men har fortfarande firman kvar, han driver firman från privatbostaden. När jag då och då stöter på honom på samhället så säger han att han letar men jag tror honom inte längre. Vad göra, polisanmälan?
Hanna Ullerholt |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att du undrar om du kan kräva något från urmakaren som skulle laga din klocka. Som jag förstår det tar urmakaren emot klockan för att laga den i sin näringsverksamhet och du lämnar in den till honom som en konsument. Urmakaren ska laga din klocka, alltså rör det sig om arbete på en lös sak. Detta gör att vi ska gå efter reglerna i konsumenttjänstlagen (KtjL). När man gör en utredning enligt konsumenttjänstlagen tittar man på om det finns ett fel i tjänsten eller om någon är i dröjsmål. Dröjsmål innebär att man är sen med att utföra det som man har sagt att man ska göra. I detta fall är dröjsmål mest relevant att undersöka eftersom du efter 35 år fortfarande väntar på att få din klocka lagad.Är urmakaren i dröjsmål?För att urmakaren ska vara i dröjsmål krävs det att arbetet inte har avslutats inom den tid som har angetts i avtalet. Om någon tid inte har avtalats krävs det att arbetet inte har avslutats inom skälig tid med hänsyn till vad som är normalt för liknande tjänster (24 § första stycket KtjL). Utifrån din fråga tolkar jag det som att ni inte har avtalat om någon tid och därmed får det undersökas om tiden som har gått kan anses vara rimlig. 35 år kan inte anses vara en rimlig tid för att laga en klocka och urmakaren är alltså i dröjsmål.Vilka påföljder kan bli aktuella?När en näringsidkare är i dröjsmål får konsumenten hålla inne betalningen. Konsumenten får även välja mellan att kräva att näringsidkaren utför tjänsten och att häva avtalet. Dessutom får konsumenten kräva skadestånd (25 § KtjL).Det framgår inte av din fråga om du har betalat för tjänsten ännu, men om du inte har gjort det så behöver du inte heller göra det. Du kan hålla inne så mycket av betalningen som krävs som säkerhet för ditt krav på att få klockan lagad (27 § första stycket KtjL).Som konsument har du rätt att kräva att urmakaren utför tjänsten, men denna rätt förlorar du tyvärr om du väntar orimligt länge med att framställa kravet (28 § första och tredje stycket KtjL). Att vänta 35 år med att framställa ett sådant krav skulle förmodligen räknas som orimligt länge och du kan då inte kräva att urmakaren gör färdigt tjänsten.Du kan häva avtalet om du kan visa att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig. Att häva ett avtal innebär att båda parternas prestationer ska återgå, alltså ska du få tillbaka pengar om du redan har betalat för tjänsten. Eftersom större delen av tjänsten redan är utförd enligt urmakaren och det som återstår är att sätta fast bakstycket, kan du endast häva den del av arbetet som är kvar (29 § första stycket KtjL). Om dröjsmålet är av väsentlig betydelse kan ifrågasättas, då du har väntat 35 år med att göra något åt urmakarens dröjsmål. Bevisbördan för det ligger på dig, vilket innebär att det är du själv som måste visa att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig.Skadestånd kan krävas för skador som har uppkommit till följd av urmakarens dröjsmål, men detta gäller ekonomiska skador (31 § första stycket KtjL). Utifrån din fråga verkar det inte som att du har lidit någon ekonomisk skada och du kan därmed inte kräva skadestånd på grund av dröjsmål.Övrigt skadeståndDet finns en regel som kan användas oavsett om det är fråga om dröjsmål eller inte som gör att konsumenten kan kräva skadestånd för sakskada, dvs. skada på ett föremål. Urmakaren har orsakat skada på din klocka genom att slarva bort bakstycket, klockan kommer inte bli hel igen. Han blir då skadeståndsskyldig så länge han inte kan visa att skadan inte beror på försummelse av honom eller någon som han har anlitat för att laga klockan (32 § första stycket KtjL). I detta fall har han sagt till dig att han har slarvat bort en del av klockan. Att slarva bort en del är försummelse från hans sida och du kan därmed kräva skadestånd från honom på det sättet.SammanfattningUrmakaren är i dröjsmål och till följd av det får du hålla inne betalningen om du inte redan har betalat för lagningen av klockan. Det skulle förmodligen anses ha gått för lång tid för att du ska kunna kräva att urmakaren gör klart arbetet. Du kan häva avtalet om du kan visa att felet är av väsentlig betydelse. Skadestånd enligt den 31 § i konsumenttjänstlagen verkar inte vara aktuellt eftersom du inte verkar ha lidit någon ekonomisk skada. Du har störst chans att kunna kräva något från urmakaren genom att kräva skadestånd för sakskada på klockan enligt 32 § konsumenttjänstlagen.Hoppas du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Skada på egendom som tjänsten avsåg och på egendom i konsumentens hushåll

2020-10-31 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi nyttjade en hantverkare nyligen för att måla insidan av våra fönster med tillhörande foder. Hantverkaren som jobbade ensam har utfört jobbet slarvigt vilket gjort att vi i efterhand fått skrapa för från fönsterrutan golv, tvättat foder och fönsterbrädor. Han har dessutom spillt färg på en vägg vilket gjorde att hela det det rummet fick målas om för att nyanser skulle stämma. Färg har kladdats på vår säng, gardiner. Till detta hör att mannen glömde en lös tapetkniv på golvet som vår 1 årige sån kom krypandes med. Vilket kunnat sluta I tragedi om vi inte mörkt honom med kniven i tid. Kan jag höra köpet av tjänsten? I min värld kan jag så klart betala material men med tanke på alla fläckar vi fått sannera, rummet som målats om av oss och KNIVEN känns det inte kul att betala för detta.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna i konsumenttjänstlagen (KtjL) är tillämpliga eftersom din fråga gäller arbete som en näringsidkare utför på fast egendom åt en konsument (1 § KtjL).Är tjänsten felaktig?En näringsidkare (hantverkaren) ska utföra tjänsten fackmässigt (4 § första stycket KtjL). Du som konsument ska därför kunna förvänta dig att arbetet utförs på ett korrekt sätt, utan brister. Tjänsten är felaktig om resultatet avviker från vad du har rätt att kräva, det vill säga om tjänsten inte är fackmässigt utförd (9 § första stycket första punkten KtjL). Utifrån vad du har skrivit, är det troligt att tjänsten inte har utförts på ett korrekt sätt om hantverkaren slarvat med arbetet genom att spilla färg b.la. på fönstret och tillhörande foder som tjänsten avsåg.Det är viktigt att du meddelar näringsidkaren om felet (reklamerar) inom skälig tid efter det att du märkte felet eller borde ha märkt felet (17 § KtjL). Kan du häva köpet?En näringsidkare har rätt att avhjälpa felet utan att du begär det. Det förutsätter dock att näringsidkaren erbjuder sig detta inom en rimlig tid och att konsumenten inte har något särskilt skäl att avvisa erbjudandet (20 § andra stycket KtjL). Ett särskilt skäl till att avvisa erbjudandet kan till exempel vara att näringsidkaren tydligt har visat bristande kompetens.För att häva hela avtalet måste felet ha medfört att syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat samt att näringsidkaren insett eller borde ha insett detta (21 § andras stycket KtjL). Att tjänsten "i huvudsak är förfelat" innebär att föremålet som tjänsten avsåg, i stort sett är oanvändbart på grund av felet. Tjänsten kan också vara i huvudsak förfelat om tjänsten är så dåligt utförd att resultatet i princip inte har något värde för konsumenten. I detta fallet kan det bli svårt att häva avtalet eftersom föremålet fortfarande är användbart och inte har förlorat hela sitt värde. Om felet inte avhjälps har du rätt att göra avdrag på priset (prisavdrag) (21 § KtjL).Skadeståndsskyldighet på grund av felaktig tjänstHantverkaren kan också bli skadeståndsskyldig. Näringsidkarens skadeståndsskyldighet på grund av fel omfattar ersättning för skada på föremålet för tjänsten eller annan egendom som tillhör konsumenten eller någon medlem i hans hushåll och egendomen är avsedd huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet (31 § fjärde stycket KtjL). Därmed kan hantverkaren bli ersättningsskyldig för att ha orsakat skada på fönsterrutan, golvet, fodret, fönsterbrädorna, väggen, sängen och gardinerna. Detta även om egendomen inte hade med tjänsten att göra eller om egendomen tillhör någon i ditt hushåll.Skadeståndsskyldighet på grund av skada på annan egendom än vad tjänsten avsågÄven om tjänsten skulle ha utförts fackmässigt och därmed felfritt är hantverken skyldig att ersätt skada som tillfogats konsumenten, om skadan har vållats genom försummelse på näringsidkarens sida. Detta gäller även skada på egendom som tillhör någon medlem i konsumentens hushåll (32 § KtjL). Eventuell personskadaEn näringsidkare kan inte bli ersättningsskyldig för personskada i enlighet med konsumenttjänstlagen (35 § KtjL). I detta fallet har inte heller någon personskada inträffat för att skadestånd ska uppkomma enligt skadeståndslagen. Att barnet hade en kniv kan därför inte ersättas.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Bostadsrättsförenings skydd utan konsumenttjänstlagen

2020-10-29 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej!Vi är en bostadsrättsförening som för tillfället arbetar med att upphandla offerter för inglasning av balkonger för de boende. Företagen vi har pratat med har gett olika direktiv rörande vissa krav som ställs på utförandet av arbetet. Den ena menar att en brandvägg är okej medan den andra säger nej. Kollar man på de krav som uppställs så är bransväggen godkänd. Men eftersom det är olika meningar från företagen och mitt intresse ligger hos förening och att denna står skyddad undrar jag vilket skydd en bostadsrättsförening åtnjuter i samband med en sådan entreprenad?Blir konsumenttjänstlagens skydd aktuellt? Eller finns det annat lagstöd?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta om konsumenttjänstlagen är tillämpbar och om inte så vad kan ni då göra för att skydda er. Konsumenttjänstlagen = KtjL, köplagen = KöpLKonsumenttjänstlagenEn konsument är enligt lagen är en fysisk person vilket innebär att en bostadsrättsförening aldrig kan omfattas skydd som gäller för konsumenter (1 a § andra stycket KtjL). Skyddet som konsumenttjänstlagen erbjuder blir alltså inte aktuellt för er.KöplagenDet finns ingen motsvarighet till konsumenttjänstlagen för näringsidkare och då kollar man på köplagen istället. Det viktiga är att det inte gäller ett avtal där den som levererar och utför en tjänst samtidigt, om tjänsten är det viktiga av jobbet som den gör, för då är lagen inte tillämplig (2 § KöpL).Köplagen är dispositiv vilket innebär att det är en rätt långgående avtalsfrihet. Man tillämpar inte lagens bestämmelser om ni har avtalat något som säger annorlunda än lagen (3 § KöpL). Ni skulle därför kunna säga i ett avtal att de som ska utföra arbetet är ansvariga för exempelvis eventuella fel.SammanfattningKonsumenttjänstlagen är inte tillämplig och då får ni reglera de förpliktelser ni vill att de ni anlitar ska stå för genom avtalet. Ni kan i avtalet vara rätt omfattande om de ni anlitar går med på det. Då skulle ni kunna försöka täcka in de osäkerheterna som ni har i avtalet och därför få skydd.Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att återkomma om det finns följdfrågor eller liknande!Vänligen,

Vad kan jag göra när kunden vägrar betala fakturan?

2020-10-26 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag driver en städfirma, på deltid numera, och gjorde ett städarbete för en kund i somras. Från början kallades uppdraget veckostäd, detta blev senare höststäd och slutligen flyttstäd. Allt enligt kunden. Under vägs, från juni till augusti 2020, avbröts mina arbetspass av en det ena än det andra; kunden skulle till frissan, kunden bråkade med sin make mm. Droppen blev när kunden bokat in två heldagarspass i augusti och inte är hemma när jag anländer. Svarar ej heller i telefonen eller på sms, alltså avbokar ej städpassen. Då skickar jag en slutfaktura och får till svar att fakturan ej accepteras. Jag skickar påminnelser och krav på betalning, men får inga svar. Till slut kommer det ett brev från kunden, där hon själv gjort upp en faktura. Bl a skriver hon att hon varit bortrest de två förbokade dagarna, vilka hon ej avbokat. Jag har nogsamt noterat alla arbetstimmar inklusive de två ej avbokade arbetsdagarna och fakturerat därefter. Nu har hon skickat en betalning som inte ens är hälften av det belopp hon skulle betalat, dessutom efter RUT-avdrag. Vad kan jag göra???
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån det du berättar i din fråga tvistas det mellan dig och en kund avseende hur mycket kunden ska betala för den städning hon beställt. Eftersom du bedriver en städfirma (näringsidkare) och tjänsten är beställd av en privatperson (konsument) är det konsumenttjänstlagens bestämmelser som reglerar vad som gäller er emellan. Som jag förstår det utifrån hur du beskrivit det har konsumenten inte avbeställt tjänsten, varför det inte är aktuellt att avhandla. Det handlar istället om bristande medverkan från kundens sida. En näringsidkare har rätt att ställa in arbetet om det följer av avtalet att konsumenten ska medverka till tjänstens utförande och konsumenten inte i rätt tid lämnar sådan medverkan som utgör en väsentlig förutsättning för utförandet. Ställer näringsidkaren in arbetet har den rätt till ersättning för kostnader och andra förluster som åsamkar honom, om inte konsumenten visar att dröjsmålet ej beror på försummelse på hans sida (45 § konsumenttjänstlagen). I lagkommentarerna till bestämmelsen anges som exempel på situationer där regeln kan bli tillämplig när näringsidkaren måste in i konsumentens bostad för att få tillgång till det föremål som tjänsten avser eller att tjänsten ska utföras i eller på konsumentens bostad. Så är fallet i det du beskriver med; för att ha möjlighet att städa kundens bostad måste du bli insläppt. Har så inte skett för att kunden varit bortrest föreligger det bristande medverkan från kundens sida och du har rätt till ersättning för kostnader och förluster detta åsamkar dig.Nu förstår jag det som att kunden bestritt fakturan och betalat till viss del efter vad hon tycker att är "lagom". För att du ska få betalt utifrån vad du kräver kan det därför behövas att du stämmer henne till domstol. I domstol kommer att utgås från vad du kan bevisa; då är det exempelvis bra om du kan förebringa bevisning om att ni bokat in ett visst datum för städning men att kunden inte var hemma, eller att du varit tvungen att avbryta tjänsten på grund av kunden.Innan du stämmer kunden kan det vara en god idé att skicka ett kravbrev med hur mycket du kräver (dvs. vad som är kvar efter det som redan betalts) och varför. För det ändamålet kan en av våra jurister vara behjälpliga. För det fall att kunden ändå vägrar att betala kan juristen vara behjälplig med att lämna in en stämningsansökan till domstol och företräda dig. Om detta är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,