Får man sätta upp reklamskylt på åker eller liknande plats?

2017-05-06 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej. Jag undrar om man får göra reklam som man vill? Får jag sätta upp en reklamskylt vart jag vill. Tex mäklarskyltar, mcdonaldsreklam på en åker etc.
Carla Zachariasson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du kan inte använda andras varumärken utan tillståndFör det första bör påpekas att bestämmelserna i varumärkeslagen framgår att man inte kan använda andras varumärken hur som helst (även om en reklamskylt skulle kunna gynna varumärkesinnehavaren). McDonalds har exempelvis ensamrätt till sitt varumärke, vilket innebär att ingen annan får förfoga över det utan tillstånd (varumärkeslagen 1 kap 10 § varumärkeslagen https://lagen.nu/2010:1877#K1P10S1 ). Marknadsföring på åker/nära väg etcTillstånd krävsOm du vill sätta upp en reklam- eller informationsskylt utmed en väg kan det krävas tillstånd från Länsstyrelsen, Trafikverket eller kommunen. Därutöver krävs tillstånd från markägaren.Tillstånd hos kommunenOm du vill sätta upp en skylt inom ett detaljplanelagt område krävs bygglov enligt plan- och bygglagen (se 9 kap plan- och bygglagen https://lagen.nu/2010:900#K9 ) . En sådan ansökan görs hos kommunens byggkontor.Tillstånd hos länsstyrelsenOm du vill sätta upp en skylt inom 50 meter från vägområdet krävs i många fall tillstånd enligt 46 § väglagen ( https://lagen.nu/1971:948#P46S1 ). De fall som inte kräver tillstånd är exempelvis om skylten kräver bygglov eller om den ska sitta på en byggnad och informerar om verksamhet som finns på platsen.Om du vill sätta upp en skylt mer än 50 meter från vägområdet krävs endast tillstånd enligt lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning ( https://lagen.nu/1998:814#P5S1 ) om skylten inte enbart ska monteras tillfälligt.Länsstyrelsen ska ta ut en ansökningsavgift för sin handläggning enligt både LGS och väglagen. Du kan läsa mer här: http://www.lansstyrelsen.se/Gavleborg/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/infrastruktur-och-it/Pages/reklamskyltar-utmed-vagar.aspxKrav som ställs på marknadsföringenMarknadsföringen får inte genomföras på vilket sett som helst. I marknadsföringslagen ( https://lagen.nu/2008:486 ) uppställs krav på att det ska framgå att det handlar om reklam (9 § ), att reklamen inte är vilseledande (10 §), att reklamen inte misskrediterar annan näringsidkares verksamhet (18 §) med mera. Ett åsidosättande av kraven i marknadsföringslagen kan leda till att man får betala en marknadssstörningsavgift till staten (29 §) och eventuellt ett skadestånd till annan näringsidkare som skadats av åsidosättandet.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen

Marknadsföring av produkter mot leverantörens vilja

2017-03-31 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Vi är en enskild firma som har funnits sedan 2001. Mycket av vår marknadsföring sker via vår hemsida där vi bl a säljer batterier till kraftanläggningar. Vi har nu fått problem med en av våra batterileverantörer som kräver att vi omgående ska ta bort deras produkter från vår hemsida för vi har inte fått deras godkännande att ha dem där. De säger även att vi inte kommer att få ett sådant godkännande. Nu undrar vi om vår leverantör har laglig rätt att ställa dessa krav på oss? De säger att de stödjer sig på Marknadsföringslagen och att de kommer att stämma oss om vi ej tar bort dem. Produkterna har funnits på vår hemsida sedan 2001 och de har inte sagt något om detta tidigare. Vi har deras produkter på eget lager och det gäller både aktuella produkter och modeller som har gått ut ur produktion. Har vi rätt att ha kvar deras produkter på vår hemsida utan deras godkännande av detta?
JR Umeå |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Till att börja med kan sägas att om ni har ett skriftligt eller muntligt avtal så ska ni kolla på det och se om leverantören har lovat att erbjuda licensen under en viss tid, till exempel tio år. I sådana fall är det tillåtet att fortsätta göra reklam för produkterna tills avtalets löptid gått ut. Det verkar inte finnas någon uttalad branschpraxis på ert område, men om ni känner andra liknande företag kan ni höra med dem och se hur de brukar göra med liknande avtal. Ifall ni inte har något avtal som reglerar frågan är det istället lagen som blir aktuell. I det här fallet är det inte marknadsföringslagen som är aktuell, utan varumärkeslagen (2010:1877). De lagregler som leverantören förmodligen förlitar sig på säger att varumärken inte får användas utan innehavarens (i det här fallet leverantörens) tillstånd, vilket stadgas i 10 § varumärkeslagen. I just ert fall är det i reklam förbjudet att använda ett varumärke som varumärkesinnehavaren inte samtyckt till. Ni kan alltså inte köpa nya varor (produkter) och sälja dem, men de ni har i lager omfattas inte av den paragrafen. Istället är 12 § varumärkeslagen aktuell, som säger att konsumtion inträder på varan när den sätts på marknaden inom EES-området (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, den fria marknaden inom EU). Detta innebär att er leverantör effektivt sätt har ’’förbrukat’’ (konsumerat) sin rättighet att säga till om hur ni vill sälja och marknadsföra de varor ni har kvar i lager. EU-domstolen har i sin praxis (b.la. i mål C-337/95 Dior) sagt att återförsäljaren (ni) har rätt att använda varumärket för fortsatt marknadsföring till allmänheten så fort ni köpt dem av leverantören. Detta innebär att ni visst kan fortsätta sälja och marknadsföra de produkter som ni köpt av leverantören, oavsett om de inte vill att ni använder er av deras varumärke eller inte. Det enda undantaget är att ni inte får säga att produkten är sämre än andra, likvärdiga produkter eller på något annat sätt försöka förstöra deras varumärke, eftersom de då har en giltig anledning att hindra er från att sälja produkterna. Detta följer av 12 § andra stycket varumärkeslagen.Sammanfattningsvis ska ni i första hand titta på avtalet med leverantören om ni har något och se om denne har lovat att erbjuda sitt varumärke till er under en viss tid. I sådana fall har ni rätt att använda det i reklam fram till avtalet har löpt ut oavsett vad lagen säger. Finns inget avtal så finns det fortfarande ingenting som hindrar er från att sälja och marknadsföra de produkter som fortfarande finns i ert lager, eftersom leverantören har förbrukat sin rättighet att bestämma vad som händer med varumärket efter att han sålde produkterna till er. Hoppas ni fick svar på er fråga, annars får ni gärna återkomma! Med vänlig hälsning Oscar Jantzen

Skillnad mellan ekonomiskt förtal och misskreditering

2017-03-28 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som är skillnaden mellan misskreditering enligt MFL och ekonomiskt förtal inom marknadsföring.
Josefine Andreasson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ekonomiskt förtal brukar betecknas som förtal riktat mot en fysisk eller juridisk person som medför ekonomiska skadeverkningar för den utpekade, men inte innefattar angrepp mot någons personliga heder. Det kan begås av näringsidkare, media, enskilda personer osv. Förtal regleras i 5 kap. 1-2 §§ brottsbalken. Bestämmelsen avser dock endast förtal riktat mot personlig heder, och skyddar endast enskilda fysiska personer och inte bolag, föreningar eller andra kollektiva enheter. Ekonomiskt förtal är således inte straffbelagt. Ett visst skydd mot det finns i marknadsföringslagen (MFL), som dock endast gäller förehavanden mellan näringsidkare i marknadsföring.10 § MFL anger att en näringsidkare vid marknadsföring inte får använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet. Enligt 18 § 5 punkten MFL får en näringsidkare i sin reklam direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter endast om jämförelsen inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken. Misskreditering kan även falla in under generalklausulen i 5 § MFL som föreskriver god marknadsföringssed.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Reklam innefattande bild på tidigare anställd utan samtycke

2017-03-20 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |hej det är såhär att min gamla arbetsplats använder en bild som är på mig i reklamsyfte både på deras egna hemsida sam på en hemsida som dom annonserar på, jag har aldrig gett min tillåtelse för användning av bilden vad har jag för rättigheter angående den här frågan.mvh Filip rabe
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Lag om namn och bild i reklam stadgas i 1 § att det är förbjudet för näringsidkare att använda sig av namn eller bild på personer i marknadsföringssyfte utan att dessa personer har samtyckt. Är situationen så som du beskriver har din gamla arbetsgivare ingen rätt att använda en bild på dig i sin reklam.Den som bryter mot det förbudet kan bli ålagd att betala böter, 2 §. Du kan även, enligt 3 §, få ersättning för motsvarande "modellarvode", samt skadestånd ifall du har lidit annan ytterligare skada av publiceringen. För ytterligare skadestånd krävs att näringsidkaren har handlat uppsåtligen, det vill säga med avsikt, eller av oaktsamhet och att man därmed kan visa på brott.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Använda logotyper/namn i marknadsföring

2017-05-04 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag driver ett utbildningsföretag som regelbundet utbildar flertalet myndigheter och större organisationer som jag såklart skulle vilja använda i min marknadsföring. Men om jag har förstått tidigare frågor rätt så får jag inte använda deras logotyp utan att få tillstånd först? I så fall har jag två frågor.A. får jag använda myndighetens/företagets namn i text utan tillstånd? B. om jag i en beställarutvärdering frågar den person som beställt utbildningen om det är ok att använda logotypen i marknadsföring, räcker det som godkännande? Stort tack på förhand!
JR Umeå |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Skyddet för logotyper finns i varumärkeslagen (2010:1877) (VmL). Myndigheterna och organisationerna har ensamrätt på sina logotyper enligt 1 kap. 10 § VmL. Det betyder att logotyperna inte får användas i din näringsverksamhet utan tillstånd från myndigheten eller organisationen. Skulle du vilja använda riksvapen, statsflagga eller annat statsemblem måste du ansöka om tillstånd hos Patent- och registreringsverket (PRV). Även myndigheternas och organisationernas namn skyddas av VmL och därför måste du söka tillstånd för att använda deras namn. Vi råder dig att kontakta myndigheterna och organisationerna för att få deras godkännande till att använda deras logotyp eller namn i din marknadsföring. Att fråga detta i beställningsutvärderingen borde vara tillräckligt, men vi råder dig att se till att det framgår klart och tydligt vad du efterfrågar. Vill du vara på säkra sidan kan du fråga om detta separat. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsningErika och Frida

Fråga om privat bild publicerad av företag i reklam utan samtycke

2017-03-29 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej.Ett assistansföretag har publicerat en bild av mig och mitt barn på Facebook i en helt felaktig reklam för ett hjälpmedelsföretag. Jag äger bilden. Hur löser jag detta? Jag vill absolut inte att jag och mitt barn ska förknippas med detta företag då vi inte har något med det att göra.
Frida Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen du beskriver finns reglerad i lag om namn och bild i reklam. I 1 § (här) stadgas att det är förbjudet för näringsidkare att använda sig av namn eller bild på en person i reklamsammanhang utan att denne har samtyckt. Detta innebär att företaget har handlat felaktigt som inte har inhämtat ditt samtycke. Enligt 2 § samma lag (här) kan den som bryter mot förbudet blir ålagd att betala böter. Du kan även, enligt 3 § (här), få ersättning för motsvarande skäligt vederlag. Om näringsidkaren har handlat uppsåtligen, det vill säga med avsikt, eller av oaktsamhet kan även skadestånd begäras för annan ytterligare skada med anledning av publiceringen.Hoppas att detta ger dig svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Prata om alkohol i podcast

2017-03-25 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej.Jag driver en podd tillsammans med en kompis och försöker reda ut vad som gäller när det kommer till att ha en vinproducent som samarbetspartner.Podden handlar om existentiella frågor som ofta dryftas genom Bibeln fram till vår samtid och riktar sig till en målgrupp över 25 år.Jag undrar vad som hindrar oss att öppna en flaska vin under inspelning och berätta vad vi dricker och dess varunummer (likt man tipsar om vin i andra medier utan varningsord). Vi kan dessutom påpeka farorna med alkohol.Vi ska på intet sätt uppmana till merkonsumtion eller förhärliga vare sig alkohol i allmänhet och det nämnda märket i synnerhet.Hittar många fall som fällts men lyckas inte tyda vart gränsen går exakt. Är det tillåtet att i en podd med sans, måtta och varningsord arbeta ihop med en vinproducent och nämna dess produkter?// HENRiK
JR Umeå |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En podcast är ett relativt nytt ljudmedium i form av ett radioprogram som man kan lyssna på direkt online eller ladda ner och lyssna offline. Trots att det är en form av radioprogram, så omfattas podcasts inte av radio- och tv-lagen (2010:696). Detta eftersom det i den rättsliga meningen finns en skillnad på om man lyssnar på radio via nätet när man själv vill (på egen begäran) eller när någon annan sänder ut. Om det sker när någon annan sänder ut räknas det som rundradiosändning (broadcast) och faller under radio- och tv-lagen, där det bl.a. finns förbud mot alkoholproducenter som sponsorer. Således går det till en början att konstatera att det inte finns något förbud mot att ni har en vinproducent som samarbetspartner eller sponsor. Eftersom ni antagligen får någon form av ersättning av vinproducenten (er samarbetspartner) så kommer ert prat om alkoholprodukter ni tycker om och vill rekommendera att anses som marknadsföring. Alltså även om ni väver in pratet om vinet som en del av programmet så är det marknadsföring. Ersättningen i fråga behöver inte vara i form av pengar utan även varor, tjänster eller annan kompensation räknas. Det innebär att den tillämpliga lagen i detta fall, för en podcast där ni pratar om viner, är alkohollagen (2010:1622) där marknadsföring av alkoholdrycker regleras i 7 kapitlet. I 7 kap 1 § 1 st alkohollagen stadgas att vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter ska särskild måttfullhet iakttas. Reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd får heller inte vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av alkohol. Vad som ska förstås med särskild måttfullhet preciseras genom Konsumentverkets riktlinjer (KOVFS 2016:1). Vidare stadgas i 7 kap 1 § 2 st alkohollagen att marknadsföring inte får rikta sig till barn eller ungdomar som inte har fyllt 25. Du skriver att er målgrupp är personer över 25 år samt att ni kommer prata om viner med sans, måtta och varningsord och på intet sätt uppmana till alkoholkonsumtion. På basen av detta låter det som om ni troligen kommer uppfylla kraven i dessa bestämmelser, men bedömningen kommer ske med beaktande av helhetsintrycket i varje enskilt fall och det går inte att säga exakt var gränsen går. Det finns även ett förbud mot kommersiella annonser av alkohol i ljudradioprogram enligt 7 kap 3 § alkohollagen. En podcast torde inte falla in under bestämmelsen enligt den nuvarande utformningen av lagen, på samma grunder som podcasts inte omfattas av radio- och tv-lagen. Rättsläget är ändå oklart. Om det är så att podcasts omfattas av ”ljudradioprogram” så får ni inte marknadsföra alkohol. Om podcasts däremot inte omfattas så borde det inte vara lagstridigt att ni marknadsför alkoholprodukter, så länge kraven på måttfullhet etc. iakttas. Jag skulle rekommendera att ni eller er samarbetspartner kontaktar alkoholgranskningsmannen (AGM) på mail agm@alkoholgranskningsmannen.se eller via telefon 0708 20 70 40 för närmare svar gällande just ert fall. AGM är alkoholbranschens självreglering och AGMs utlåtanden utgör god affärssed i Sverige. AGM är alltså inte en statlig myndighet, utan finansieras gemensamt av Sveriges Bryggerier och Sprit- och vinleverantörsföreningen. Medlemmar i Sveriges Bryggerier och Sprit- och vinleverantörsföreningen har rätt till kostnadsfri rådgivning i reklamjuridiska frågor, vilket betyder att er samarbetspartner (vinproducenten) troligtvis kan vända sig dit utan kostnad.Hoppas svaret varit till någon hjälp.Med vänliga hälsningar,Anna Harkkila

Marknadsföring av eget varumärke tillsammans med annat varumärke

2017-03-16 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Jag driver ett smyckesföretag och ska börja marknadsföra oss på sociala medier. Fråga ett är om jag får publicera vårt armband med tex en känd klockdesign på vår sida?Fråga två är om jag även haschtagga en annan tillverkare, tex då en klockdesigner eller ett väskmärke som syns på bild med mitt armband? Tack! Julia
Anastasia Matveeva |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår utav att läsa dina frågor så önskar du att publicera bilder på sociala medier innehållande dina produkter tillsammans med produkter från andra tillverkare samt nämna dessa med en haschtag. Otillbörlig marknadsföring Att marknadsföra egen produkt tillsammans med produkter från annat varumärke kan efter en bedömning anses som otillbörlig marknadsföring. Det råder alltså ett förbud mot att marknadsföra på ett otillbörligt sätt, se Marknadsföringslagen 4 § (här). Marknadsföringen ska istället ske enligt god marknadsföringssed, se Marknadsföringslagen 5 § (här).Vilseledande marknadsföring Den otillbörliga marknadsföringen kan uppstå vid olika marknadsföringssätt vilka regleras i Marknadsföringslagen. Det sätt du vill marknadsföra din produkt på kan anses som vilseledande, se Marknadsföringslagen 8 § (här). Med vilseledande marknadsföring menas att marknadsföringen påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut och är därmed otillbörlig. Förbudet mot vilseledande marknadsföring regleras i Marknadsföringslagen 10 § (här). I lagregelns andra stycke listas olika framställningar av produkten vilka ses som vilseledande och är därmed otillbörliga. Som tidigare nämnt ska det ske en bedömning innan det kan konstateras att marknadsföringen är otillbörlig. Av den informationen som du har gett så anser jag att den önskade marknadsföringen är vilseledande på så sätt att det välkända varumärket (klockan/väskan och tillhörande haschtag) som syns bredvid dina smycken kan sannolikt påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut genom att framställningen av din produkt omfattar även bl.a. andra varumärken, varunamn, kännetecken och dess rättigheter, se marknadsföringslagen 10 § andra stycket, femte strecksatsen (här). Sammantaget behövs det en djupare bedömning om den önskade marknadsföringen skulle kunna anses som vilseledande och otillbörlig. Efter en grundläggande bedömning vill jag avråda dig från att placera dina produkter bredvid produkter av andra varumärken i direkt marknadsföringssyfte då detta kan skapa en vilseledning. Hoppas att detta gav på din fråga! Du kan alltid vända dig till oss på Lawline igen om något skulle vara oklart! Med vänliga hälsningar,