Rätt till utlovat gratis busskort?

2017-11-03 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Blev lovad ett gratis busskort i två veckor utav då jag är nyinflyttad. Skulle få det denna vecka mellan 30e oktober till den 3e november men jag har fortfarande inte fått detta. Jag har ringt till deras kundtjänst angående någon form av kompensation men de hävdar bestämt att det inte går eftersom det är ett "gratiserbjudande". Jag undrar om det går att stämma dem för falsk marknadsföring eller någon annan liknande lag.
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Det kan finnas vissa rättsliga problem med företagets agerande.Falsk marknadsföringDet kan vara vilseledande marknadsföring att de sagt att alla nyinflyttade får gratis busskort i en vecka och sen har du inte fått det. Det krävs att marknadsföringen ska ha påverkat på din förmåga att fatta ett välgrundat beslut (8 § marknadsföringslagen). Du kan argumentera för att det har det, eftersom du planerat utifrån att kunna åka buss gratis den veckan.Vidare krävs att det faktiskt är falsk marknadsföring. Om de gjort sin del genom att försöka skicka dig ett busskort men misslyckats pga fel på din eller på Postnords sida, är de fria från ansvar.Det kan alltså tänkas att det skulle vara falsk marknadsföring för dem att utlova busskort till nyinflyttade och sedan inte följa sitt löfte. Det är dock en ganska långsökt tolkning. Bestämmelsen om falsk marknadsföring är i allmänhet riktad till marknadsföring som i sig är vilseledande eller falsk, alltså till alla eller åtminstone en stor del av de som träffas av marknadsföringen. Det märks tydligt när man kollar på vilka följder man får av en förbjuden marknadsföring, som är t.ex. förbud om att fortsätta marknadsföringen och marknadsstörningsavgift, som betalas till staten (23, 29 § marknadsföringslagen).Det skulle dock kunna tänkas att du får skadestånd pga den felaktiga marknadsföringen (37 § marknadsföringslagen). Detta kräver dock att du kan visa att du faktiskt lidit en ekonomisk skada av deras felaktiga marknadsföring. Det lär inte räcka att du behöver betala för busskort nu, för det hade du fått göra även om marknadsföringen aldrig ägt rum, därmed är det inte marknadsföringen i sig som orsakat dig denna kostnad.GåvoutfästelseDet du snarare skulle kunna gå på är att företaget gjort en gåvoutfästelse som de är skyldiga att uppfylla (1 § gåvolagen). Gåvan kan nämligen tyckas ha kommit till allmänhetens kännedom eftersom företaget har som policy att nyinflyttade får busskort. Att gåvan kommit till allmänhetens kännedom är ett av två möjliga sätt för en gåva att bli bindande. Det andra är att de överlämnat ett gåvobrev till dig. Det framgår inte av din fråga om så skett men om du har fått ett brev som rimligen kan tolkas som att du ska få ett busskort kan detta ses som ett gåvobrev.Vad du kan göraDet första du bör göra är att skriva till företaget och förklara vad du tycker att de gjort fel, vad du vill ha för ersättning och varför du bör ha rätt till det. Du kan ta upp falsk marknadsföring och gåvoutfästelse. Om de inte erbjuder dig något och du bestämt anser att du har rätt till ett busskort kan du välja att skriva ett till brev med lite tydligare ton, där du hänvisar till ovanstående paragrafer och kräver ett busskort på en vecka.Ett möjligt problem i ditt fall är att du inte är konsument i lagens mening eftersom du inte konsumerat något av företaget. Därmed kan du inte gå genom Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för att få din tvist prövad. Om du vill få tvisten prövad måste det gå till tingsrätten (för gåvoutfästelse) och patent- och marknadsdomstolen för falsk marknadsföring med hjälp av en stämningsansökan. Om du funderar på detta rekommenderar jag starkt att du först pratar med en jurist (klicka här för mer info om Lawlines juristtjänster).Hoppas det besvarar din fråga. Tveka inte att hör av dig till oss igen nästa gång juridiken krånglar!Vänliga hälsningar,

Alkoholreklam i bar

2017-08-21 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag driver en reklambyrå här i Stockholm. Det planeras att kontakta ägare till pubar och disco runt om i hela Sverige. Saken gäller att det ska sättas upp tv-skärmar inne på dessa ställena. På dessa skärmar ska det endast sändas alkoholreklam. Från att dem öppnas tills det stängs. Vi sänder reklamen från vårat eget kontor. Ut direkt på TV-skärmarna på platserna. Eller att reklamen sänds från en USB som sätts in direkt i skärmen.Vad säger lagen om att sända alkoholreklam inne på pubar och disco?Är det lagligt att marknadsföra alkoholreklam inne på pubar och disco?Om det är lagligt. Är det varje kommun som avgör?Vad måste man tänka på?Jag vet redan reglerna om hur alkoholreklamfilmer få vara och inte får vara.Vänlig hälsning
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!För marknadsföring av alkoholhaltiga drycker gäller 7 kap. alkohollagen i tvingande bemärkelse. Jag skulle säga att TV-marknadsföring i en bar inte möter de krav som ställs eftersom det kan anses "uppsökande" enligt 1 § och därmed blir det inte tillåtet.Hoppas det besvarar frågan. Ursäkta sent svar.Vänliga hälsningar,

Marknadsföring av alkohol på en hemsida

2017-08-18 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga gällande alkoholreklam på internet.Låt säga att jag publicerar ett reklamblad på min svenska hemsida som innehåller erbjudanden på starköl, starksprit och vin från ett tyskt bolag. Nämnvärt är också att mitt företag är spanskt. Är detta tillåtet?
Daniel Shin |Hej!Vi beklagar för det sena svaret. Regler rörande marknadsföring av alkohol finner du i 7 kap. alkohollagen (2010:1622) och marknadsföringslagen (2008:486). Som huvudregel är det tillåtet för dig att marknadsföra alkoholhaltiga drycker på din hemsida, men det är vissa saker du bör tänka på:1. Vid marknadsföring av alkohol ska särskild måttfullhet iakttas. Reklamen får inte vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av alkohol, 7 kap 1 § alkohollagen. Exempelvis kan annonsering genom pop-ups eller liknande anses vara påträngande för konsumenten.2. Marknadsföringen får inte heller rikta sig särskilt till ungdomar under 25 år. Om annonsering av alkoholdryck är det din hemsida primärt handlar om rekommenderar jag även att du för säkerhets skull sätter en kontroll på besökares åldrar innan de tillåts in på hemsidan.3. Du bör hålla dig inom marknadsföringen på hemsidan, då andra regler gäller för t.ex. TV och tidningar.4. Annonsering genom framställning i bild ska omfatta endast en återgivning av varan eller råvaror som ingår i varan, enstaka förpackningar, eller varumärke eller därmed jämförligt kännetecken, 7 kap. 5 § alkohollagen.5. Var även försiktig att du inte marknadsför alkoholhaltiga lättdrycker så att de kan förväxlas med alkoholdryck, samt att alkoholdrycker med mindre än 15 volymprocent alkohol inte förväxlas med alkoholdrycker över 15 volymprocent, 7 kap. 6 § alkohollagen.Konsumentverket har också publicerat ett antal riktlinjer om saker som är bra att tänka på när man marknadsför alkohol på internet. Kontakta gärna tillbaka till oss om du har särskilda funderingar, men det verkar i övrigt inte finnas något hinder för din marknadsföring.

Medverkande i före detta arbetsgivares reklam

2017-06-02 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Både jag och min dotter har varit med på ett antal bilder och kampanjer för min arbetsgivare, både i interna och externa sammanhang. En kul grej men nu har jag slutat på företaget och då känns det inte självklart att fortsätta göra reklam för min förra arbetsgivare. Kan jag begära att de slutar använda mina och min dotters bilder eller har de rätt att fortsätta använda dem?Det finns inga skriftliga avtal och har inte betalats ut några arvoden.
Maia Bishop |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, Regler om namn och bild i reklam finner du i Lagen (178:800) om namn och bild i reklam (här). Lagen anger b.la. att företag inte får använda annans namn och bild i reklam utan dennes samtycke (1 §). Den som medverkar i sådan reklam har alltid rätt till skälig ersättning för sitt medverkade (3 § st. 1 första meningen). Med skälig ersättning menar man vad som normalt hade utgått till en person för ett liknande jobb, exempelvis om de hade anlitat en modell. Ifall det görs uppsåtligen eller av oaktsamhet måste arbetsgivaren även ersätta eventuell skada (3 § st. 1 andra meningen).Om företaget gör reklam utan personens samtycke och det bedöms vara uppsåtligt eller grovt oaktsamt är det även straffbart med böter (2 §). En sådan situation kan till exempel föreligga om du ber företaget att sluta, men de ändå inte gör det. I ditt fall verkar det som att du, din dotter och din före detta arbetsgivare ingått i ett muntligt eller underförstått (s.k. konkludent) avtal, där du och dottern samtyckt till att medverka i reklamen. Du och din dotter har då rätt till skälig ersättning för att ni medverkat i reklamen, oavsett om ni avtalat om något annat. Eftersom ni inte avtalat om någon särskild tidsfrist för uppsägning eller liknande kan du när som helst kan ta tillbaka till samtycke, varefter din arbetsgivare måste sluta använda er i ny reklam. Gällande användningen av er namn och bild i en tidigare kampanj krävs en mer ingående bedömning av avtalets innehåll. Det faktum att det inte finns något skriftligt avtal torde försvåra din arbetsgivares situation i detta hänseende.Hoppas att svaret var till hjälp och tveka inte att höra av dig om du har några fler frågor!Vänlig hälsning,

Snabbmatsstånd har uppsåtligen skyltat felaktig information

2017-10-24 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag jobbade på ett gatukök förra sommaren där vi sålde hamburgare. Enligt alla skyltar och menyer så skulle vi servera 150 grams burgare, men i själva verket serverade vi 120 grams. Frågade då självklart chefen/ägaren (samma person) om detta, men fick svaret att det var "lugnt", men att vi inte skulle berätta detta för kunderna. Undrar nu om detta skulle kunna leda till något sorts straff för chefen eller vad som skulle kunna hända om man anmälde detta. Har jag gjort något brottsligt för att jag har vetat om detta men ändå sålt det? Tack!
Elias Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag delar upp mitt svar och avhandlar det marknadsrättsliga, det avtalsrättsliga och det straffrättsliga var för sig. Se särskilt avsnittet om marknadsrätten. Jag tvivlar på att vare sig avtalsrätten eller straffrätten kan aktualiseras annat än i teorin i din arbetsgivares fall. a. Det marknadsrättsligaMarknadsföringslagen har växt fram ur EU-rätten och syftar till att förhindra näringsidkare från att förleda konsumenter med vilseledande, aggressiv och rent falsk marknadsföring. Lagen innehåller inte straffrättsliga regler utan föreskriver bara möjliga sanktioner för näringsidkaren som sådan – inte de faktiska personerna bakom verksamheten.I 2 § 1 st. 1 p. marknadsföringslagen står att lagen är tillämplig på en näringsidkares marknadsföring. Det senare begreppet har givits en mycket bred definition och omfattar i princip alla åtgärder en näringsidkare vidtar för att främja avsättningen av sin produkt, d v s, säljmetoder. Det står tämligen uppenbart att din f.d. arbetsgivare skyltade fel information i syfte att öka försäljningen av burgarna. Den osanna informationen får därför anses utgöra marknadsföring.10 § 1 st. marknadsföringslagen gör klart att det inte är tillåtet för näringsidkare att i sin marknadsföring fara med osanning eller vilseledande påståenden, särskilt beträffande varans art och mängd, se 10 § 2 st. 1 p. Ifråga om ett påstående att en hamburgare innehåller 150 g kött istället för 120 g är bedömningen enkel: det är ett uppenbart ett osant påstående.För att marknadsföringen ska bedömas som otillbörlig måste det s k transaktionstestet, vilket formuleras i 8 § marknadsföringslagen, vara uppfyllt. Det innebär att marknadsföringen ska ha (i) påverkat eller sannolikt påverkat (ii) konsumentens förmåga fatta ett välgrundat affärsbeslut. Det bör åtminstone kunna göras sannolikt att konsumenter i valet att köpa eller icke köpa en burgare har blivit påverkade av den osanna skyltningen. Marknadsföringen är således att ses som otillbörlig. Såsom tidigare nämnts innehåller inte marknadsföringslagen sanktioner mot personer utan bara mot näringsidkaren som sådan, d v s företaget. Enligt 23, 26 §§ marknadsföringslagen kan ett förbud vid hot om vite mot fortsatt otillbörlig marknadsföring utfärdas mot såväl näringsidkarens personal som andra bidragande parter. Notera att vitesavgiften bara behöver betalas vid en överträdelse av förbudet. Företaget kan också åläggas att enligt 29 § 1 st. marknadsföringslagen betala en s k marknadsstörningsavgift. Den uppgår till minst 10 000 kr men maximalt 10 miljoner kronor och beräknas mot bakgrund av b.la. näringsidkarens storlek, marknadsföringens art samt om marknadsföringen var särskilt klandervärd, se 29 a § - 32 § marknadsföringslagen. För att en marknadsstörningsavgift ska kunna utdömas måste marknadsföringen vara en produkt av oaktsamt beteende. I din arbetsgivares fall är det otvivelaktigt uppfyllt; det verkar närmast handla om en uppsåtlig överträdelse. b. Det avtalsrättsliga I teorin bör samtliga kunder som köpt 120 g stora hamburgare i tron om att de var 150 g stora, ha avtalsrättsliga krav att rikta mot din arbetsgivare. Enligt exempelvis 16 § 2 st. konsumentköplagen är en vara felaktig om den avviker från vad säljaren utfäst samt felaktig enligt 19 § konsumentköplagen om varan avviker från vad som marknadsförts. I och med att säljaren – din chef – näppeligen kan "avhjälpa" problemet i efterhand, kan skadestånd och hävning komma ifråga. Om köpet hävs är konsumentparten berättigad till att återfå köpeskillingen mot att säljaren i möjlig mån återfår varan. Eftersom det inte är möjligt behöver inte heller konsumenten återlämna varan. Likaså finns en eventuellt tillämplig regel i 30 § avtalslagen – "svekparagrafen". Den innebär att ett avtal träffat på grund av ett svikligt förledande, vilket den andra parten hade insikt i, är ogiltigt. En ogiltigförklaring medför att avtalsprestationerna i största möjliga utsträckning ska återgå. I förekommande fall saknar kunderna möjlighet att återbära avtalsobjekten men däremot kan din arbetsgivare återbetala köpeskillingen, jfr ovan om konsumentköplagen. c. Det straffrättsliga Den nyssnämnda bestämmelsen i 30 § avtalslagen avspeglar delvis bedrägeribestämmelsen i brottsbalken, se 9 kap. 1 §. Brottet är konstruerat så att bedrägeri förövas genom (i) ett vilseledande (ii) som förmår annan till handling eller underlåtenhet (iii) och som innebär en förmögenhetsöverföring. En person måste alltså försätta annan i en villfarelse som leder honom till att företa en viss disposition, i det här fallet att köpa en hamburgare. Det kan ske genom en annons, se t.ex. NJA 1954 s. 393. Det krävs dock att dispositionen – köpet – faktiskt vidtas på grund av förledandet; man måste alltså kunna visa på ett orsakssamband. Härtill måste den förledande parten på grund av dispositionen tillgodogjort sig ekonomisk vinst. I regel är det inte möjligt att göra sig skyldig till bedrägeri genom underlåtenhet. Du kan alltså inte straffas för din underlåtenhet att informera kunderna om att burgarna de köpte innehöll 120 g och inte 150 g kött. Vad beträffar din arbetsgivare, att skylta 150 g istället för det sanningsenliga 120 g torde vara ett gränsfall. Det har sagts att överdrivet lovprisade varor och vilseledande uttalanden i smakfrågor, vilka kan leda till att människor företar dåliga affärer, i princip är tillåtna med begränsning av vad som följer av marknadsföringslagen. Här är det emellertid fråga om direkt oriktiga uppgifter. I mitt tycke avses inte väsentliga egenskaper och jag tvivlar på att man kan påvisa att det finns kausalitet mellan köpen och villfarelsen om att hamburgarna innehöll 150 g kött. Det är alltså högst osannolikt att ett straffrättsligt ansvar aktualiseras, för någon. d. Sammanfattning Jag tvivlar på att vare sig avtalsrättsliga eller straffrättsliga följder kan aktualiseras för din f d arbetsgivare. Du kan anmäla den falska marknadsföringen till Konsumentombudsmannen som i sin tur, givet att bevisning går att finna, kan ålägga din f d arbetsgivare att betala en marknadsstörningsgift samt att vid hot om vite förbjuda fortsatt osann marknadsföring. Du är välkommen att lämna en kommentar om du önskar att jag förtydligar eller utvecklar kring något, så besvarar jag den vid tillfälle! Jag inser att det kan vara rörigt att hoppa mellan flera olika rättsområden. Vänligen,

Min bild används utan mitt samtycke

2017-08-19 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Förra året vad jag med på en löptävling och då fotograferade dom mig och min kompis när vi kom springandes. Igår använde denna arrangör denna bild, klippte ut bilden och det va endast jag som syntes klart och tydligt på bilden. Dom använde denna bild i en tidning som reklam. Jag har inte fått någon fråga från dom om det är ok. Jag sprang även detta lopp under en annans namn. Får dom göra så här? Är inte så stolt över bilden, och vill verkligen inte vara med i någon tidning. Med vänlig hälsning
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Den lagen som skulle kunna användas i ditt fall är möjligen lagen (1978:800) om namn och bild i reklam.I lagen (1978:800) om namn och bild i reklam 1 § står det att en näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet i vilken annans namn eller bild utnyttjas inte får göra detta utan samtycke. Arrangören får alltså inte använda ditt namn eller din bild i marknadsföringssyfte om denne inte har ditt samtycke.Med "namn" menas även någon annan beteckning som klart utpekar en viss person.Med ”bild” menas varje bildåtergivning som innehåller en identifierbar individ.Med "marknadsföring" menas exempelvis reklam som syftar till att dra vinning och locka människor.För att du ska kunna klandra arrangörens användning av din bild så krävs det alltså att arrangören använt din bild utan att be om ditt samtycke. I det här fallet så saknar arrangören ett klart samtycke från dig.I lagen (1978:800) om namn och bild i reklam står det att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 1 § kan åläggas böter eller skadestånd. Vid en överträdelse kan domstolen på yrkande av utnyttjad part även besluta att det marknadsförda materialet ska ändras eller förstöras för att förhindra ytterligare missbruk. Vid eventuellt åtal kategoriseras detta som ett målsägandebrott. Detta betyder att denna typ av brott får åtalas av åklagare endast om målsäganden själv anger brottet till åtal.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Jämföra sitt eget företag med potentiella konkurrenter på den egna hemsidan

2017-06-10 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Jag marknadsför mitt företag via min webbsida. Får jag på min webbsida nämna mina konkurrenters företagsnamn och jämföra vad mitt företag har för konkurrensfördelar jämfört med mina konkurrenter?Tack på förhand,
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga hos Lawline! Syftet med de konkurrensbegränsande lagarna är att förhindra att företag delar upp marknadsandelar mellan sig, kommer överens om priser, bildar karteller och på så sätt motverkar att nya företag kan komma in på marknaden. I den svenska lagstiftningen finns det två primära förbud; förbud mot missbruk av dominerande ställning och förbud mot samarbete som begränsar konkurrensen. Sammanfattningsvis så är det inte olagligt i konkurrenshänseende för dig att lyfta fram ditt företag och visa på de konkurrensfördelar som du har i jämförelse med dina konkurrenter. Det du beskriver i din fråga låter närmast som en typ av konkurrentanalys som du vill publicera på din hemsida, vilket är direkt motsatsen till att du skulle ingå ett samarbete om priser eller genom din dominerande ställning (om du har en sådan på inom din marknad) ställa upp orimliga affärsvillkor som skulle begränsa möjligheten för nya företag att komma in på marknaden. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Användning av bild i reklam utan samtycke

2017-05-11 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Jag och två tjejkompisar är med på en reklamskylt som ur och Penn använder sig av utan att någon av oss gett samtycke. Ur och Penn har köpt denna bild från en bildbank. Bilden är tagen på Tullinge gymnasiums skolgård när vi tar studenten och kan köpas på en sida som heter istockphotos för 12 dollar. Har den här fotografen rätt att sälja denna bild på oss där man kan identifiera oss och utan att vi gett samtycke? Eller kan jag kräva någon ersättning av honom? I
Douglas Nordström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Utnyttja bild och namn i reklamEnligt 1 § lagen om namn och bild i reklam får en näringsidkare inte, vid marknadsföring, använda annans namn eller bild utan dennes samtycke. Den som bryter mot lagen ska utge skäligt vederlag till den vars bild utnyttjas (3§). Skäligt vederlag bör innebära exempelvis ett normalt modellarvode.Sker detta med uppsåt eller av grov oaktsamhet ska näringsidkaren dömas till böter (2 §) och den utnyttjade har rätt till ersättning för annan skada. Det är även möjligt att medverka till en sådan gärning som avses i 2 §. (23 kap. 4 § Brottsbalken) Svar på din frågaAv de omständigheter verkar det som att gärningen strider mot lagen om namn och bild i reklam och du och dina vänner har i vart fall rätt till skälig ersättning för användandet av bilden. Du kan därför kräva ersättning av Ur & Penn. Om det finns uppsåt eller grov oaktsamhet är svårare att svara på då Ur & Penn förmodligen inte vet om att de köpt en bild som sålts utan samtycke.Hoppas du fick svar på din fråga. För ytterligare rådgivning kontakta oss på info@lawline.seVänligen,