Vilseledande marknadsföring.

2018-12-21 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Går det att jämföra sin produkt med andra konkurrenters produkt i sin reklam i form av " våra konkurenser har ingen chans jämfört med vår produkt"strider det mot 18§ punk 5 "inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, företagsnamn eller andra kännetecken"
Oscar Lado |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. 18§ punkt 5 används troligtvis inte i detta fall Regeln i 18§ punkt 5 marknadsföringslagen (MFL) används när misskreditering sker mot mer specifika konkurrenter. Eftersom jämförelsen i ditt exempel är mot en obestämd krets av konkurrenter används istället 10§ MFL om vilseledande marknadsföring. Även skulle man kunna tänka sig att den s.k. generalklausulen, som innebär att all marknadsföring som otillbörligt strider mot god marknadsföringssed är förbjuden, skulle kunna bli aktuell (5-6§ MFL). Marknadsföringen kan vara otillåten För att marknadsföringen i detta fall ska vara otillåten krävs det först och främst att den inte stämmer, kan företaget visa att deras produkt är överlägsen övriga på marknaden är alltså marknadsföringen tillåten. Om företaget inte kan visa att produkten är överlägsen krävs det dessutom för att den ska vara otillåten att reklamen i märkbar mån sannolikt påverkar konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Sammanfattning Marknadsföringen kan strida mot god marknadsföringssed enligt 5-6 MFL om dessa krav är uppfyllda: Företaget kan inte visa att informationen i reklamen stämmer. Detta sannolikt påverkar genomsnittskonsumenten när den ska välja produkt. Om du skulle marknadsföra din produkt på detta vis kan den förbjudas att användas (23§ MFL), det kan även leda till vite (26 MFL). Hoppas du fick svar på din fråga!

Ersättning för att använda någons namn eller bild i reklam

2018-10-18 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |En bild på mig har används i marknadsföringssyfte i tre olika sammanhang, utan mitt godkännande. Företaget som står bakom detta har erkänt detta i skrift. Det är en bild som outar mig som hbtq-person (transperson). Kan jag få ersättning för detta och hur går jag i så fall till väga?
Simon Wikström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Olovlig användning av någons namn eller bild i marknadsföring regleras i lagen om namn och bild i reklam. Där finns ett förbud för företag att vid marknadsföring använda annans namn eller bild utan deras samtycke (1 §). Nedan kommer jag att, förutom skyldighet att utge ersättning, också redogöra för andra sanktioner som gäller för den som brutit mot förbudet.ErsättningDen som bryter mot förbudet ska betala skäligt vederlag till den person vars namn eller bild utnyttjats (3 §). Om förbudet har brutits avsiktligen eller av oaktsamhet utgår också ersättning för den skada användandet inneburit. Med skada avses, förutom ekonomisk skada, också det lidande och andra omständigheter av icke-ekonomisk natur som personen utsatts för. Skyldigheten att utge vederlag eller ersättning gäller även arbetsgivaren i det fall där det är en anställd som brutit mot förbudet.När man bedömer vad som utgör "skäligt vederlag" kollar man på marknadsvärdet av medverkandet i marknadsföringen. Vid ersättningen för det psykiska lidande du fått utså tas hänsyn till hur stor spridning bilden har fått och vilken typ av marknadsföring det rör sig om. Då jag vet väldigt lite om omständigheterna i ditt fall är det väldigt svårt för mig att bedöma vilka summor det skulle röra sig om.Andra sanktionerFör att förebygga fortsatt missbruk av namnet eller bilden kan rätten bestämma att återstående reklammaterial förstörs eller ändras eller att man vidtar andra åtgärder med det för att förebygga vidare missbruk (4 §). Detta bör gälla i situationer där användningen är ett led i en ännu inte avslutad reklamkampanj. Den som brutit mot förbudet kan dessutom, på yrkande av den vars namn eller bild har utnyttjats, åläggas att bekosta tryckning i en eller flera tidningar av dom i målet (6 §).Vad du kan göraOm en bild på dig har olovligen använts i kommersiell marknadsföring har du rätt till vederlag samt ersättning för den skada du lidit till följd av användandet. Då det verkar som att företaget använt bilden mer än en gång, och att därmed finns risk för fortsatt missbruk av bilden, kan du kräva att det ansvariga företaget vidtar åtgärder för att förhindra detta.Mitt råd är att du i första handen vänder dig till företaget och framför dina synpunkter. Domstolsprocesser är kostsamma och tidskrävande. Om ni inte kan komma överens kan du däremot få saken prövad i domstol. Det gör du genom att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Innan du gör det är det nog bäst att du tar kontakt med en jurist. Det kan du enkelt göra här.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ovälkommen reklam - brott, marknadsföringslagen och Konsumentverket

2018-09-10 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag har problem som kan verka trivialt men som stör mig ganska mycket. Jag vill inte få någon reklam eller gratistidningar skickade till mig. Lokaltidningen skickade mig klisterlappar märkta med "Ingen reklam eller gratistidningar" som jag klistrat på brevlådan. Jag får trots det lokaltidningen i brevlådan varje vecka. Talar jag med dem säger de att de inget kan göra åt saken (konstigt, det är ju deras tidningsbud som struntar i klisterlappen). Eftersom detta inte upphör undrar jag om det kan vara någon typ av ofredande eller liknande brott?
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Inom straffrätten används straff som en sanktion som staten med tvångsmakt utövar mot en enskild fysisk person. En juridisk person (som t.ex. ett företag som delar ut reklam) är ingen fysisk person (individer, människor). För brott som exempelvis ofredande, misshandel, dråp mm krävs en fysisk person som kan handla/agera och som därför kan bli ådömd ett fängelsestraff (och avtjäna straffet). Företag kan inte dömas i dessa typer av brott, utan det är ju människorna "bakom" som i så fall döms – och så är ju inte fallet här. Marknadsföringslagen (2008:486) reglerar hur, till vem och på vilken typ av reklam som är okej och inte. En näringsidkare får använda sig av direktreklam genom ditt brevinkast om du inte tydligt motsätter dig detta enligt 21 § samma lag. Enligt Konsumentverket används formuleringen "Nej tack till reklam och gratistidningar" (gärna med stor, tydlig och synlig text som inte går att undgå). Du kan alltid prova ändra och se om du får en annan respons med den här formuleringen. Tänk dock på att för samhällsinformation gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, vilket gör att du inte kan välja bort att få den i brevlådan. Du kan även registrera dig hos Nix adressat eller kontakta Statens personadressregister (SPAR) för att begära att få en spärr mot direktreklam.Här är det fråga om en konsument-näringsidkarrelation (eller en önskan och en icke-sådan). Så du kan även prova att ringa flera gånger till företaget (om du inte redan gjort det) för att påtala att du inte vill ha reklamen (kanske kan det registrera detta någonstans). Funkar inte det kan du alltid, eftersom det är fråga om ett konsument-näringsidkarförhållande, anmäla reklamen till Konsumentverket.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Mäklare använda namn och bilder på oss

2018-08-24 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, mäklaren som skulle sälja lägenheten vi hyrde (vid det tillfället) publicerade visningsbilder på en nationell sajt med foton av våra barn och mig samt namn synliga. Jag känner mig kränkt och uthängd och detta hände vid tre tillfällen trots att jag sagt ifrån. Är inte detta att bryta mot lagen om integritetsskydd? Tusen tack på förhand.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag från att ni inte har lämnat samtycke till publiceringarna. En lag som skulle kunna vara tillämplig i ert fall är lagen om namn och bild i reklam. Lagen säger att om en näringsidkare, i sin marknadsföring publicerar namn eller bild av annan person utan samtycke riskerar denne såväl civilrättsliga som straffrättsliga konsekvenser (se 3 § och 5 § lag om namn och bild i reklam) 2007 kom en dom (B 2195-07) från Uddevalla tingsrätt snarlik ert fall som bestod av att en mäklare hade publicerat fastighetsägarens namn i objektbeskrivningen till en fastighet. Fastighetsägaren valde att stämma mäklaren för att ha använt hans namn i marknadsföringen. Tingsrättens beslutade däremot att fria mäklaren. Detta eftersom lagen inte ansågs tillämplig då inte bara mäklaren hade ett vinstintresse av fastighetsförsäljningen utan även fastighetsägaren, vars namn hade blivit föremål i marknadsföringen. Enligt min mening finns det en viktig skillnad mellan detta mål och ditt, vilket är att ni endast hyrde lägenheten och därmed inte har ett vinstintresse av att få den såld. Jag vill påstå att denna skillnad gör lagen tillämplig och ger er berättigande till skadestånd för att bilder på er och namn publicerades. SkadeståndSkadeståndet i lagen om namn och bild i reklam avser två kategorier som båda kan vara gällande i ert fall (se 3 § lag om namn och bild i reklam). 1.Skäligt vederlag. Det ska motsvara sådan skälig ersättning som ni hade fått om ni från början hade samtyckt till att vara med i marknadsföringen. 2.Ersättning för annan skada. För att annan skada också ska ersättas genom skadestånd krävs antingen uppsåt eller oaktsamhet hos den som använt namnet eller bilden i sin reklam. Med annan skada avses inte bara rent ekonomiska förluster utan också ideella skador så som lidande. Detta skulle kunna ge er ersättning för den kränkning ni upplevt. Hoppas ni fått mer klarhet i detta!Med vänliga hälsningar,

Risker finns med att trycka sin logotyp på klädesplagg med annat märke men storleken på risken kan ifrågasättas

2018-12-18 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej,Jag undrar om man får trycka sin egen företags logo på ett märkesplagg som man köpt i butik?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga gäller främst varumärkesrätt och marknadsföring. Jag kommer att anta att ditt företag inte sysslar med märkeskläder. Ifall ni gör det är det dock viktigt för dig att veta att det är enklare att hävda varumärkesintrång mot konkurrenter inom samma bransch.Ifall det är ditt företags logotyp i bemärkelsen att du äger rätten att använda företagslogotypen som varumärke för ditt företag finns det inget i sig som hindrar att du trycker upp märket på en klädesplagg. Om du kommit på logotypen själv eller har en licens har du rätt att framställa den på exempelvis kläder.I och med att du vill trycka upp logotypen på ett plagg som redan har ett annat märke kan dock vissa varumärkesrättsliga problem uppstå. Genom att fästa ditt företags logotyp i samband med märket på tröjan kan asociationer väckas hos folk som ser tröjan om att ditt företag och ägaren av märket på tröjan har något slags samband. Det är möjligt att företaget som gjort tröjan inte vill att deras märke ska förknippas med deras märke. Eftersom du inte har utnyttjat deras märke genom att framställa ett liknande märke lär det dock vara svårt för det företaget att föra en framgångsrik talan om varumärkesintrång.Att du använder din logotyp på kläder med ett annat märke kan möjligtvis ses som vilseledande marknadsföring ifall märkena kopplas på ett sätt som kan tyda på någon slags samhörighet mellan era märken. Ifall företaget som gjort klädesplagget inte gillar den samhörigheten kan de stämma dig, men det verkar väldigt osannolikt att de skulle ha framgång med en sådan talan och att de skulle upptäcka ditt eventuella intrång.SammanfattningSå länge företagets logotyp kan ses som din egen genom att du äger den är du fri att använda den som du vill. Om den inte är din måste du ha tillstånd från rättighetsinnehavaren (upphovsman eller annan innehavare) om att använda logotypen.Genom att fästa logotypen på ett klädesplagg med ett annat märke kan associationer bildas mellan era märken som inte uppskattas av innehavaren av klädesmärket. Företaget lär inte ha framgång med en talan om varumärkesintrång eftersom du inte inkräktat på deras varumärke genom att skapa ett liknande märke. Däremot kan företaget hävda att bruket av tröjan är marknadsföring som är vilseledande eftersom du antyder att det finns ett samband mellan ditt företag och klädesmärket genom att de två logotyperna syns på samma klädesplagg. Det känns dock väldigt osannolikt, åtminstone ifall du bara ska trycka din logotyp på en tröja.Ifall du tänkte trycka logotypen på väldigt många klädesplagg av märket är mitt råd till dig att höra av dig till märket och få deras godkännande att trycka ditt företags logotyp i samband med deras märke. På så sätt undviker du risken att stämmas i domstol.

Anmäla reklam

2018-10-16 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |En restaurang (A) har gjort reklam för sitt julbord (på bussar) med en stor bild av vår museibyggnad (B), inte sin egen, i bakgrunden. Vårt museum har en egen restaurang. Detta är såklart renommésnyltning och vilseledande reklam. Utöver att påtala detta och kräva att (A) stoppar sin kampanj, vilka instanser vänder man sig till i första hand för att anmäla?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om marknadsföring finns i marknadsföringslagen (MFL). Som du själv har konstaterat låter det som att det kan röra sig om vilseledande marknadsföring (8 § MFL), och då främst enligt den allmänna regeln om vilseledande (10 § MFL). Det kan också röra sig om renommésnyltning som strider mot god marknadsföringssed (5 och 6 §§ MFL).Väcka talan om förbudOm det visar sig att A har gjort sig skyldig till något brott mot MFL kan de bli skyldiga att upphöra med reklamen (23 § MFL). De kan i vissa fall också behöva betala en marknadsstörningsavgift (29 § MFL). Om ert företag har lidit skada av reklamen kan ni också ha rätt till skadestånd (37 § MFL).Ni kan väcka talan om förbud vid Patent- och marknadsdomstolen. Om ni också vill väcka talan om marknadsstörningsavgift och skadestånd ska talan väckas i Stockholms tingsrätt (47 § MFL).Anmälan till RODu kan också gratis anmäla marknadsföringen till reklamombudsmannen (RO). Både privatpersoner och företag kan anmäla reklamer till RO om reklamen riktar sig mot den svenska marknaden och reklamen inte är äldre än ett halvår. RO bedömer reklamen utifrån Internationella handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation (ICC:s regler). Reglerna stämmer väl överens med MFL och både vilseledande reklam (Art 5) och renommésnyltning (Art 15) är otillåtet.Du kan göra din anmälan på RO:s hemsida här. Där kan du även få ytterligare information om prövningen och handläggningen. På hemsidan finns också beslut publicerade om du vill jämföra ditt ärende med tidigare beslut.Sammanfattningsvis kan du antingen väcka talan i Patent- och marknadsdomstolen eller i Stockholms tingsrätt beroende på om ni endast vill förbjuda reklamen eller också kräva skadestånd. Om ni inte vill väcka talan mot företaget kan ni anmäla reklamen till RO.Hoppas du fick svar på din fråga!

Hänvisa till ett annat bolags gamla lokaler

2018-08-31 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Vårt företag har öppnat butiker på två platser där det tidigare har legat två butiker av annat varumärke. Är det lagligt att i vår marknadsföring använda oss av frasen "Du hittar oss i XXXXX gamla lokaler"?
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. 'Ja, det är tillåtet om du håller dig till nedanstående bestämmelse. Enligt min bedömning är hänvisningen till företaget endast en informativ beskrivning av var era lokaler befinner sig. Hänvisningen syftar enligt min bedömning inte till att snylta på företagets renommé. I 18 § Marknadsföringslagen står följande:En näringsidkare får i sin reklam direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter bara om jämförelsen1. inte är vilseledande,2. avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål,3. på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna,4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, firmor eller andra kännetecken,5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken,6. i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning,7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, firma eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, och8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller firma.Hoppas att du är nöjd med svaret! Tveka inte på att höra av dig igen om du har fler frågor eller kontakta vår juristbyrå på info@lawline.se.

Är det olagligt att dela ut gratistidningar och reklam trots "reklam - nej tack"-skylt?

2018-08-15 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, jag har vid min brevlåda satt upp en skyllt att gratistidningar och reklam undanbedes. Då detta inte följdes av Lokaltidningens utdelare så ringde jag och klagade hos dem. När det fortfarande inte följdes så ringde jag igen och klagade. Det som därpå hände var att jag fick lokaltidningen med ett tiotal reklamblad invikta. Har min tidningsutdelare begått något lagbrott som jag kan försöka få lagfört?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämpliga lagarVi kommer att kika närmare på marknadsföringslagen (MFL), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och tryckfrihetsförordningen (TF). Vi kommer även kort att beröra Internationella Handelskammarens (ICC) "Regler för reklam och marknadskommunikation".Det kan strida mot lag att dela ut oönskad reklam i brevlådanFlera har uppfattningen att det inte är olagligt att dela ut oönskad reklam, vilket i och för sig är sant. Det är mig veterligen ingen som straffats rättsligt för att ha delat ut reklam.Jag vet att Etiska nämnden för direktmarknadsföring (DM-nämnden) prövat åtminstone ett fall av liknande slag och fann då visserligen att Svensk direktreklam (SDR) inte brutit mot god sed vid direktmarknadsföring genom att dela ut reklam till en konsument med en "reklam – nej tack"-skylt. Det berodde dock främst på att det inte var styrkt att SDR själva hade skickat ut reklamen. Jag lämnar en länk till beslutet längre ned i mitt svar.I korta drag ska "reklam – nej tack"-skyltar respekteras enligt artikel C14 i Internationella Handelskammarens (ICC) "Regler för reklam och marknadskommunikation".Enligt samma stadgas artikel 23 åvilar det företaget som delar ut reklamen att se till att det ovan sagda efterlevs.All marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed (5 § MFL).I enlighet med lagstiftningen är det inte heller tillåtet att dela ut oadresserad direktreklam, om konsumenten direkt har motsatt sig det (21 § MFL). Regeln tar visserligen främst sikte på reklam skickad över e-post och sms, men ett motsättande genom en "reklam - nej tack"-skylt har också ansetts falla under lagrummet (prop. 1999/2000:40 s. 41).Artikel 1 i ICC:s stadga fastslår även att all reklam måste följande rådande lagstiftning, som i det här fallet är marknadsföringslagen.Det kan vara svårt att få det lagfört, men det är givetvis inte bra att de inte respekterar din vilja och det finns några ytterligare saker du kan göra, förutom att sätta upp en skylt, för att slippa oönskad reklam framöver.Först måste vi göra skillnad på reklam och reklam.Skillnad på adresserad reklam och oadresserad reklamAdresserad reklam är sådan reklam som är direkt adresserad till dig som person och är något enklare att skydda sig emot.Oadresserad reklam är sådan reklam som inte är direkt adresserad till dig som person och är svårare att bli av med.Hur man slipper adresserad reklamFör att slippa adresserad reklam gör man bäst i att kontakta Nix adressat och registrera sitt personnummer, vilket kopplas direkt till din folkbokföringsadress och hindrar all adresserad reklam för resten av livet eller fram till dess att du avregistrerar ditt personnummer. Detta gäller även om du flyttar.Butiker du har och haft en kundrelation till har dock fortfarande rätt att skicka reklam till dig i upp till tre år efter det att du slutade att vara kund hos dem. Det kan vara lönt att kontakta företaget och be dem sluta skicka reklam till dig.Du kan kontakta Nix kundtjänst på 08 738 40 70 och få en blankett hemskickad där du kan fylla i ditt personnummer.I andra hand kan du även kontakta Statens personadressregister (SPAR) och begära att få en spärr mot direktreklam.Hur man slipper oadresserad reklamNär det kommer till oadresserad reklam ska det räcka med att, likt det du gjort, sätta upp en skylt med orden "reklam – nej tack" och för gratistidningar "gratistidningar – nej tack".Intresseföreningen Swedma rekommenderar att skyltar av dylika slag respekteras och Posten samt Svensk direktreklam (SDR) följer deras rekommendationer.Vad gäller reklam som följer med som bilagor i morgontidningar och dylikt går dessvärre aldrig att komma undan. Detsamma gäller så kallad samhällsinformation, som exempelvis kommunala informationsblad och gratis lokaltidningar.Det senare beror på att samhällsinformation går under yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen.Skulle du fortsatt få oönskad reklam kan du kontakta DM-nämndenDu kan framföra ett klagomål hos DM-nämnden, som kan framföra kritik mot företaget, men hur effektivt det är i praktiken låter jag vara osagt.Bra länkarHär kan du läsa mer om Nix på Swedma:s egen hemsida: http://www.swedma.se/reklamsparr/nix-adresserat/nix-adresserat-konsumentinformation/. Här kan du läsa mer om Statens personadressregister: https://www.statenspersonadressregister.se/root/dina-personuppgifter/reklamsparr.html.Här kan du läsa mer om vad Reklamombudsmannen har att säga om reklam: http://reklamombudsmannen.org/fragor-och-svar/nej-till-reklam.Här kan du läsa om ett beslut av DM-nämnden, där nämnden kom fram till att SDR inte hade stridit mot god sed vid direktmarknadsföring genom att dela ut reklam till en konsument med en "reklam – nej tack"-skylt: http://dm-namnden.org/2018/03/svensk-direktreklam-21/. Sammanfattning och rådDet kan strida mot lag att dela ut oadresserad reklam till en konsument, som motsatt sig reklam genom en "reklam – nej tack"-skylt, men det kan samtidigt vara svårt att få det lagfört.Jag hade personligen inte gått vidare med ett sådant fall, eftersom du i första hand strider mot väldigt stora och resursstarka aktörer.Jag råder dig i stället att kika närmare på övriga lösningar, som att kontakta Nix, SPAR och DM-nämnden.Tänk också på att viss reklam och samhällsinformation aldrig går att slippa.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig en fortsatt trevlig kväll!