Annat land använder mig i sin marknadsföring?

2018-02-08 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hejsan,Jag är tidigare tävlingsdansare och har filmats många gånger och videos från tävlingar har lagts ut på youtube av olika personer. Det har nyligen kommit fram att jag och min danspartner nu är med i en reklam för företaget X i Israel, detta med ett klipp från en tävling vi gjorde i Ryssland (2012) (vi har inte själva filmat och lagt upp filmen utan en Rysk dansskola har delat klippet på youtube.) Lite fakta om reklamfilmen: 1. Den är ca. 7 sek lång.2. De enda personer som visas i filmen är jag och min dansparter. 3. Klippet som är i reklamfilmen kommer från en Rysk person som delat filmen på youtube.4. Vi har ej blivit tillfrågade om vi vill delta i reklamfilmen. - Reklamfilmen finns på företaget Xs israels officiella youtube.- Vi vet ej om filmen endast finns på youtube eller om den även går på TV.- Vi har aldrig besökt Israel utan fick filmen skickad till oss via Israeler som kände igen oss i filmen. Min fråga är nu om de har rätt att använda våra ansikten i detta syfte? Som ni kan förstå är detta inte bra för vår varubild som proffsdansare samt idrottsmän. Det känns inte okej att inte bli tillfrågad, särskilt inte då X är ett så stort företag. En annan problematik är att tre länder är inblandade, Israeliska X som delat reklamfilmen, Den Ryska person som äger filmen på youtube, samt jag och min danspartner i Sverige då det är våra ansikten som syns i reklamen. Hur påverkar detta oss och hur bör man gå vidare?
Natalie van den Broek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag beklagar situationen du befinner dig i. Jag anser med relativ säkerhet att det är att anses som reklam just för att det är upplagt från företagets officiella hemsida, det talar starkt för marknadsföringssyfte. I ett beslut från Reklamombudsmannen i Sverige har en privatpersons inlägg på Facebook utgjort reklam p.g.a. att bilden föreställde verksamheten, verksamhetens officiella sida var "taggad" och texten var verksamhetsanknuten. Hade denna reklam sänts i Sverige hade jag gett dig rådet att anmäla detta till reklamombudsmannen då det inte är okej att använda någon annans klipp i en reklamfilm utan innehavarens tillstånd. Jag tolkar sammanhanget av klippet som att ni genom deltagandet av en sänd tävling samtyckt till att bli filmade i idrottssyftet, däremot inte i denna formen av reklam. Detta är inte heller tillåtet enligt svensk lag utan ert samtycke. Således kan det konstateras att det enligt svensk rätt inte är okej att använda ert klipp i detta sammanhanget. Det största problemet är att det inom marknadsföring och reklam tillämpas generellt en sändarprincip som innebär att sändarens lag ska tillämpas. Enligt denna princip behöver ni vända er till det land som sänder reklamen. Min förhoppning är att Israel har någon form av motsvarighet till vår Reklamombudsman. Annars rekommenderar jag att ni kontaktar israels polis (alt. svensk polis för att fråga efter kontakt i israel). Personligen hade jag även först ifrågasatt företaget X i israel, som förhoppningsvis snabbt inser misstaget och tar ner klippet, det är nog mest tidseffektivt. Reklamombudsmannen i Sverige tillämpar inte enbart sändarprincipen utan även mottagarprincipen. Med det menar om reklamen riktar sig till den svenska marknaden. Även om denna restaurang i fråga är internationell så kan den antas rikta sig mot israels befolkning. Jag beklagar att jag inte kan bistå med mer riktlinjer, men p.g.a. att den sänds i Israel så är det där ni bör börja. Kika även på ICCs hemsida. ICC- International chamber of commerce - jobbar för att ge vägledning om reklam och marknadsföring på det globala planet. Många länder har haft deras reglering som vägledning när de lagstiftat, men jag kan inte uttala mig om israels lagstiftning då vi på Lawline främst är utbildade i svensk rätt. Lycka till!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Marknadsföring av utförsäljning/realisation

2018-01-13 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Enligt marknadsföringslagen ska erbjudanden/rea gälla under en begränsad tid, men finns det något krav på att Kategori-erbjudanden tex. soffor inte får gälla mer än 3 eller 4 dagar?Tex. Nu har vi 20% på soffor det gäller 15-21/1. Är det ok- eller strider det mot marknadsföringslagen på något vis?
Anastasia Matveeva |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du nämner ska utförsäljningen och realisationer ske under en begränsad tid, se 16, 17 §§ marknadsföringslagen. Däremot begränsar inte marknadsföringslagen dessa slags försäljningar till en period om ett visst antal dagar. Observera att informationen om utförsäljningen/realisationen inte får framställas på ett vilseledande sätt; att väsentlig informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt, se 10 § marknadsföringslagen. Tidsperioden för er realisation ska därmed anges på ett tydligt sätt. Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här - Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här - Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Får ett företag använda bild på mig som konsument i deras reklam?

2017-11-09 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Jag tog körkort för 4 år sedan via en körskola. Då tog jag ett foto tillsammans med körskolelärarna, och lovade dem att de kunde lägga upp bilden på sin Facebooksida. Nu blev jag kontaktad av en bekant, som berättat att fotot finns på körskolans tryckta reklamblad. Får företaget trycka bilden utan mitt aktiva godkännande? Kan jag kräva att de inte längre använder min bild?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Ett företag eller dess anställda får inte vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke (1 § lag om namn och bild i reklam). Brott mot denna lag kan leda till böter, såvida den som olovligen fått sin bild utnyttjad kan bevisa att det skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet (2 §). Om du kan visa att framställningen skett olovligen så har du rätt till skäligt vederlag för det (3 §). Om det skett uppsåtligen eller av oaktsamhet, kan du även ha rätt för annan skada såsom den kränkning som det inneburit. Sådana ersättningar utges restriktivt och vid klart olovliga användningar. Bilden är tagen på ett sätt som kan argumenteras för att det skett med ditt lov. Det är emellertid lika svårt att bevisa som motbevisa ett muntligt avtal. Eftersom det gått 4 år från att du gav ditt samtycke till att bilden publiceras på Facebook, kan detta användas som argument för att giltigt samtycke för framställning i tryckta reklamblad saknats. Domstol kan också ålägga ett företag att förstöra de material som finns kvar och innehåller olovliga framställningar av en persons namn eller bild, om domstolen kommer fram till att det skett olovligen (4 §).Hemförsäkringar ersätter rättsliga kostnader för juridiskt biträde vid vissa tvister, läs mer på Konsumenternas hemsida eller kontakta ditt försäkringsbolag för att veta mer. Du är välkommen att kontakta oss på 08-533 300 04 (vardagar 10-16) om du behöver ytterligare rättslig vägledning.Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar

Snabbmatsstånd har uppsåtligen skyltat felaktig information

2017-10-24 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag jobbade på ett gatukök förra sommaren där vi sålde hamburgare. Enligt alla skyltar och menyer så skulle vi servera 150 grams burgare, men i själva verket serverade vi 120 grams. Frågade då självklart chefen/ägaren (samma person) om detta, men fick svaret att det var "lugnt", men att vi inte skulle berätta detta för kunderna. Undrar nu om detta skulle kunna leda till något sorts straff för chefen eller vad som skulle kunna hända om man anmälde detta. Har jag gjort något brottsligt för att jag har vetat om detta men ändå sålt det? Tack!
Elias Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag delar upp mitt svar och avhandlar det marknadsrättsliga, det avtalsrättsliga och det straffrättsliga var för sig. Se särskilt avsnittet om marknadsrätten. Jag tvivlar på att vare sig avtalsrätten eller straffrätten kan aktualiseras annat än i teorin i din arbetsgivares fall. a. Det marknadsrättsligaMarknadsföringslagen har växt fram ur EU-rätten och syftar till att förhindra näringsidkare från att förleda konsumenter med vilseledande, aggressiv och rent falsk marknadsföring. Lagen innehåller inte straffrättsliga regler utan föreskriver bara möjliga sanktioner för näringsidkaren som sådan – inte de faktiska personerna bakom verksamheten.I 2 § 1 st. 1 p. marknadsföringslagen står att lagen är tillämplig på en näringsidkares marknadsföring. Det senare begreppet har givits en mycket bred definition och omfattar i princip alla åtgärder en näringsidkare vidtar för att främja avsättningen av sin produkt, d v s, säljmetoder. Det står tämligen uppenbart att din f.d. arbetsgivare skyltade fel information i syfte att öka försäljningen av burgarna. Den osanna informationen får därför anses utgöra marknadsföring.10 § 1 st. marknadsföringslagen gör klart att det inte är tillåtet för näringsidkare att i sin marknadsföring fara med osanning eller vilseledande påståenden, särskilt beträffande varans art och mängd, se 10 § 2 st. 1 p. Ifråga om ett påstående att en hamburgare innehåller 150 g kött istället för 120 g är bedömningen enkel: det är ett uppenbart ett osant påstående.För att marknadsföringen ska bedömas som otillbörlig måste det s k transaktionstestet, vilket formuleras i 8 § marknadsföringslagen, vara uppfyllt. Det innebär att marknadsföringen ska ha (i) påverkat eller sannolikt påverkat (ii) konsumentens förmåga fatta ett välgrundat affärsbeslut. Det bör åtminstone kunna göras sannolikt att konsumenter i valet att köpa eller icke köpa en burgare har blivit påverkade av den osanna skyltningen. Marknadsföringen är således att ses som otillbörlig. Såsom tidigare nämnts innehåller inte marknadsföringslagen sanktioner mot personer utan bara mot näringsidkaren som sådan, d v s företaget. Enligt 23, 26 §§ marknadsföringslagen kan ett förbud vid hot om vite mot fortsatt otillbörlig marknadsföring utfärdas mot såväl näringsidkarens personal som andra bidragande parter. Notera att vitesavgiften bara behöver betalas vid en överträdelse av förbudet. Företaget kan också åläggas att enligt 29 § 1 st. marknadsföringslagen betala en s k marknadsstörningsavgift. Den uppgår till minst 10 000 kr men maximalt 10 miljoner kronor och beräknas mot bakgrund av b.la. näringsidkarens storlek, marknadsföringens art samt om marknadsföringen var särskilt klandervärd, se 29 a § - 32 § marknadsföringslagen. För att en marknadsstörningsavgift ska kunna utdömas måste marknadsföringen vara en produkt av oaktsamt beteende. I din arbetsgivares fall är det otvivelaktigt uppfyllt; det verkar närmast handla om en uppsåtlig överträdelse. b. Det avtalsrättsliga I teorin bör samtliga kunder som köpt 120 g stora hamburgare i tron om att de var 150 g stora, ha avtalsrättsliga krav att rikta mot din arbetsgivare. Enligt exempelvis 16 § 2 st. konsumentköplagen är en vara felaktig om den avviker från vad säljaren utfäst samt felaktig enligt 19 § konsumentköplagen om varan avviker från vad som marknadsförts. I och med att säljaren – din chef – näppeligen kan "avhjälpa" problemet i efterhand, kan skadestånd och hävning komma ifråga. Om köpet hävs är konsumentparten berättigad till att återfå köpeskillingen mot att säljaren i möjlig mån återfår varan. Eftersom det inte är möjligt behöver inte heller konsumenten återlämna varan. Likaså finns en eventuellt tillämplig regel i 30 § avtalslagen – "svekparagrafen". Den innebär att ett avtal träffat på grund av ett svikligt förledande, vilket den andra parten hade insikt i, är ogiltigt. En ogiltigförklaring medför att avtalsprestationerna i största möjliga utsträckning ska återgå. I förekommande fall saknar kunderna möjlighet att återbära avtalsobjekten men däremot kan din arbetsgivare återbetala köpeskillingen, jfr ovan om konsumentköplagen. c. Det straffrättsliga Den nyssnämnda bestämmelsen i 30 § avtalslagen avspeglar delvis bedrägeribestämmelsen i brottsbalken, se 9 kap. 1 §. Brottet är konstruerat så att bedrägeri förövas genom (i) ett vilseledande (ii) som förmår annan till handling eller underlåtenhet (iii) och som innebär en förmögenhetsöverföring. En person måste alltså försätta annan i en villfarelse som leder honom till att företa en viss disposition, i det här fallet att köpa en hamburgare. Det kan ske genom en annons, se t.ex. NJA 1954 s. 393. Det krävs dock att dispositionen – köpet – faktiskt vidtas på grund av förledandet; man måste alltså kunna visa på ett orsakssamband. Härtill måste den förledande parten på grund av dispositionen tillgodogjort sig ekonomisk vinst. I regel är det inte möjligt att göra sig skyldig till bedrägeri genom underlåtenhet. Du kan alltså inte straffas för din underlåtenhet att informera kunderna om att burgarna de köpte innehöll 120 g och inte 150 g kött. Vad beträffar din arbetsgivare, att skylta 150 g istället för det sanningsenliga 120 g torde vara ett gränsfall. Det har sagts att överdrivet lovprisade varor och vilseledande uttalanden i smakfrågor, vilka kan leda till att människor företar dåliga affärer, i princip är tillåtna med begränsning av vad som följer av marknadsföringslagen. Här är det emellertid fråga om direkt oriktiga uppgifter. I mitt tycke avses inte väsentliga egenskaper och jag tvivlar på att man kan påvisa att det finns kausalitet mellan köpen och villfarelsen om att hamburgarna innehöll 150 g kött. Det är alltså högst osannolikt att ett straffrättsligt ansvar aktualiseras, för någon. d. Sammanfattning Jag tvivlar på att vare sig avtalsrättsliga eller straffrättsliga följder kan aktualiseras för din f d arbetsgivare. Du kan anmäla den falska marknadsföringen till Konsumentombudsmannen som i sin tur, givet att bevisning går att finna, kan ålägga din f d arbetsgivare att betala en marknadsstörningsgift samt att vid hot om vite förbjuda fortsatt osann marknadsföring. Du är välkommen att lämna en kommentar om du önskar att jag förtydligar eller utvecklar kring något, så besvarar jag den vid tillfälle! Jag inser att det kan vara rörigt att hoppa mellan flera olika rättsområden. Vänligen,

Får man fotografera djur på allmän plats och sedan sälja fotografiet?

2018-01-22 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Är det lagligt att på allmän plats fotografera nåns husdjur, t.ex. en hund. Är det lagligt att sen använda fotografiet utan ägarens tillstånd till att sälja fotografiet till t.ex. en tidning? Få jag publicera fotot på internet? Kan jag sälja bilden till företag som publicerar det på internet? Kan jag sälja/använda det som marknadsföring? Eller gäller dessa bestämmelser endast då det finns människor i bilder?
Anastasia Matveeva |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline! Ett kort svar på samtliga dina frågor är att det inte finns ett skydd för utnyttjande av djur i bild oavsett vem som äger djuren. Du kan därför fotografera en hund på allmän plats för att sedan sälja fotografiet vidare eller publicera det på internet. Fotografiet kan användas i marknadsföring, med förutsättning att marknadsföringen innehållande denna fotografi inte strider mot marknadsföringsrätt, se marknadsföringslagen (2008:486). Vad gäller tillgängliggörande av fotografier på människor är lag (1960:279) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt lag (1978:800) om namn och bild i reklam relevanta. Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här - Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här - Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Vilseledande marknadsföring från ett hotell?

2017-11-16 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Om ett hotell skriver följande om kostnad för boende:Pris logi:Logi i enkelrum: 1 482 kr/pers/nattLogi i dubbelrum: 902 kr/rum/nattStår det då inte att ett dubbelrum kostar 902 kr? Jag tyder det som att det kostar 902 kr per rum och inte per person. Har jag fel?Det är i så fall vilseledande då de för den ena kostnaden anger pris/person och den andra pris/rumTack på förhand för svar
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har knappast fel. Marknadsföringen ovan är klumpigt formulerad och borde enligt mig helt klart angränsa till att vara vilseledande. Hotellet får i sin marknadsföring inte använda sig av olika typer av prisberäkningar som kan anses vilseledande för dig som konsument (10 § andra stycket fjärde punkten marknadsföringslagen) (MFL). Sanktioner som kan bli aktuella i detta fall är exempelvis att hotellet med hot om vite kan tvingas ta bort/ändra denna marknadsföring. Det uppenbart klumpiga med marknadsföringen i din fråga är ju att hotellet (av någon märklig anledning) skriver 902 kr per RUM/natt, trots att de egentligen måste mena per person/natt. Prissättningsmåttet per RUM/natt kan knappast på ren svenska betyda något annat än att det är just själva rummet som kostar 902 kr. En viktig aspekt för huruvida marknadsföringen ska anses som vilseledande är också hur dessa båda priser i din fråga marknadsförs sinsemellan. Är det så att hotellet på sin webbsida (jag utgår från att marknadsföringen i din fråga är webbaserad) har priserna i direkt anslutning till varandra, blir det en direkt jämförelse mellan dem som måste anses vara otydlig och direkt vilseledande för dig som konsument. Är det däremot så att du måste klicka dig vidare på webbsidan från enkelrumspriset till dubbelrummet ställs priserna aldrig i relation till varandra och således blir inte marknadsföringen lika vilseledande. Oavsett vilket som är fallet i din fråga anser jag att det borde vara rimligt att ett hotell använder sig av samma prissättningsmått oavsett vilken typ av rum det handlar om. Gör man inte det anser jag att det finns en risk att hotellet bryter mot MFL, då marknadsföringen kan uppfattas som vilseledande. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga!

Rätt till utlovat gratis busskort?

2017-11-03 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Blev lovad ett gratis busskort i två veckor utav då jag är nyinflyttad. Skulle få det denna vecka mellan 30e oktober till den 3e november men jag har fortfarande inte fått detta. Jag har ringt till deras kundtjänst angående någon form av kompensation men de hävdar bestämt att det inte går eftersom det är ett "gratiserbjudande". Jag undrar om det går att stämma dem för falsk marknadsföring eller någon annan liknande lag.
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Det kan finnas vissa rättsliga problem med företagets agerande.Falsk marknadsföringDet kan vara vilseledande marknadsföring att de sagt att alla nyinflyttade får gratis busskort i en vecka och sen har du inte fått det. Det krävs att marknadsföringen ska ha påverkat på din förmåga att fatta ett välgrundat beslut (8 § marknadsföringslagen). Du kan argumentera för att det har det, eftersom du planerat utifrån att kunna åka buss gratis den veckan.Vidare krävs att det faktiskt är falsk marknadsföring. Om de gjort sin del genom att försöka skicka dig ett busskort men misslyckats pga fel på din eller på Postnords sida, är de fria från ansvar.Det kan alltså tänkas att det skulle vara falsk marknadsföring för dem att utlova busskort till nyinflyttade och sedan inte följa sitt löfte. Det är dock en ganska långsökt tolkning. Bestämmelsen om falsk marknadsföring är i allmänhet riktad till marknadsföring som i sig är vilseledande eller falsk, alltså till alla eller åtminstone en stor del av de som träffas av marknadsföringen. Det märks tydligt när man kollar på vilka följder man får av en förbjuden marknadsföring, som är t.ex. förbud om att fortsätta marknadsföringen och marknadsstörningsavgift, som betalas till staten (23, 29 § marknadsföringslagen).Det skulle dock kunna tänkas att du får skadestånd pga den felaktiga marknadsföringen (37 § marknadsföringslagen). Detta kräver dock att du kan visa att du faktiskt lidit en ekonomisk skada av deras felaktiga marknadsföring. Det lär inte räcka att du behöver betala för busskort nu, för det hade du fått göra även om marknadsföringen aldrig ägt rum, därmed är det inte marknadsföringen i sig som orsakat dig denna kostnad.GåvoutfästelseDet du snarare skulle kunna gå på är att företaget gjort en gåvoutfästelse som de är skyldiga att uppfylla (1 § gåvolagen). Gåvan kan nämligen tyckas ha kommit till allmänhetens kännedom eftersom företaget har som policy att nyinflyttade får busskort. Att gåvan kommit till allmänhetens kännedom är ett av två möjliga sätt för en gåva att bli bindande. Det andra är att de överlämnat ett gåvobrev till dig. Det framgår inte av din fråga om så skett men om du har fått ett brev som rimligen kan tolkas som att du ska få ett busskort kan detta ses som ett gåvobrev.Vad du kan göraDet första du bör göra är att skriva till företaget och förklara vad du tycker att de gjort fel, vad du vill ha för ersättning och varför du bör ha rätt till det. Du kan ta upp falsk marknadsföring och gåvoutfästelse. Om de inte erbjuder dig något och du bestämt anser att du har rätt till ett busskort kan du välja att skriva ett till brev med lite tydligare ton, där du hänvisar till ovanstående paragrafer och kräver ett busskort på en vecka.Ett möjligt problem i ditt fall är att du inte är konsument i lagens mening eftersom du inte konsumerat något av företaget. Därmed kan du inte gå genom Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för att få din tvist prövad. Om du vill få tvisten prövad måste det gå till tingsrätten (för gåvoutfästelse) och patent- och marknadsdomstolen för falsk marknadsföring med hjälp av en stämningsansökan. Om du funderar på detta rekommenderar jag starkt att du först pratar med en jurist (klicka här för mer info om Lawlines juristtjänster).Hoppas det besvarar din fråga. Tveka inte att hör av dig till oss igen nästa gång juridiken krånglar!Vänliga hälsningar,

Alkoholreklam i bar

2017-08-21 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag driver en reklambyrå här i Stockholm. Det planeras att kontakta ägare till pubar och disco runt om i hela Sverige. Saken gäller att det ska sättas upp tv-skärmar inne på dessa ställena. På dessa skärmar ska det endast sändas alkoholreklam. Från att dem öppnas tills det stängs. Vi sänder reklamen från vårat eget kontor. Ut direkt på TV-skärmarna på platserna. Eller att reklamen sänds från en USB som sätts in direkt i skärmen.Vad säger lagen om att sända alkoholreklam inne på pubar och disco?Är det lagligt att marknadsföra alkoholreklam inne på pubar och disco?Om det är lagligt. Är det varje kommun som avgör?Vad måste man tänka på?Jag vet redan reglerna om hur alkoholreklamfilmer få vara och inte får vara.Vänlig hälsning
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!För marknadsföring av alkoholhaltiga drycker gäller 7 kap. alkohollagen i tvingande bemärkelse. Jag skulle säga att TV-marknadsföring i en bar inte möter de krav som ställs eftersom det kan anses "uppsökande" enligt 1 § och därmed blir det inte tillåtet.Hoppas det besvarar frågan. Ursäkta sent svar.Vänliga hälsningar,