Är det olagligt att dela ut gratistidningar och reklam trots "reklam - nej tack"-skylt?
Hej, jag har vid min brevlåda satt upp en skyllt att gratistidningar och reklam undanbedes. Då detta inte följdes av Lokaltidningens utdelare så ringde jag och klagade hos dem. När det fortfarande inte följdes så ringde jag igen och klagade. Det som därpå hände var att jag fick lokaltidningen med ett tiotal reklamblad invikta. Har min tidningsutdelare begått något lagbrott som jag kan försöka få lagfört?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Tillämpliga lagar
Vi kommer att kika närmare på marknadsföringslagen (MFL), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och tryckfrihetsförordningen (TF). Vi kommer även kort att beröra Internationella Handelskammarens (ICC) "Regler för reklam och marknadskommunikation".
Det kan strida mot lag att dela ut oönskad reklam i brevlådan
Flera har uppfattningen att det inte är olagligt att dela ut oönskad reklam, vilket i och för sig är sant. Det är mig veterligen ingen som straffats rättsligt för att ha delat ut reklam.
Jag vet att Etiska nämnden för direktmarknadsföring (DM-nämnden) prövat åtminstone ett fall av liknande slag och fann då visserligen att Svensk direktreklam (SDR) inte brutit mot god sed vid direktmarknadsföring genom att dela ut reklam till en konsument med en "reklam – nej tack"-skylt. Det berodde dock främst på att det inte var styrkt att SDR själva hade skickat ut reklamen. Jag lämnar en länk till beslutet längre ned i mitt svar.
I korta drag ska "reklam – nej tack"-skyltar respekteras enligt artikel C14 i Internationella Handelskammarens (ICC) "Regler för reklam och marknadskommunikation".
Enligt samma stadgas artikel 23 åvilar det företaget som delar ut reklamen att se till att det ovan sagda efterlevs.
All marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed (5 § MFL).
I enlighet med lagstiftningen är det inte heller tillåtet att dela ut oadresserad direktreklam, om konsumenten direkt har motsatt sig det (21 § MFL). Regeln tar visserligen främst sikte på reklam skickad över e-post och sms, men ett motsättande genom en "reklam - nej tack"-skylt har också ansetts falla under lagrummet (prop. 1999/2000:40 s. 41).
Artikel 1 i ICC:s stadga fastslår även att all reklam måste följande rådande lagstiftning, som i det här fallet är marknadsföringslagen.
Det kan vara svårt att få det lagfört, men det är givetvis inte bra att de inte respekterar din vilja och det finns några ytterligare saker du kan göra, förutom att sätta upp en skylt, för att slippa oönskad reklam framöver.
Först måste vi göra skillnad på reklam och reklam.
Skillnad på adresserad reklam och oadresserad reklam
Adresserad reklam är sådan reklam som är direkt adresserad till dig som person och är något enklare att skydda sig emot.
Oadresserad reklam är sådan reklam som inte är direkt adresserad till dig som person och är svårare att bli av med.
Hur man slipper adresserad reklam
För att slippa adresserad reklam gör man bäst i att kontakta Nix adressat och registrera sitt personnummer, vilket kopplas direkt till din folkbokföringsadress och hindrar all adresserad reklam för resten av livet eller fram till dess att du avregistrerar ditt personnummer. Detta gäller även om du flyttar.
Butiker du har och haft en kundrelation till har dock fortfarande rätt att skicka reklam till dig i upp till tre år efter det att du slutade att vara kund hos dem. Det kan vara lönt att kontakta företaget och be dem sluta skicka reklam till dig.
Du kan kontakta Nix kundtjänst på 08 738 40 70 och få en blankett hemskickad där du kan fylla i ditt personnummer.
I andra hand kan du även kontakta Statens personadressregister (SPAR) och begära att få en spärr mot direktreklam.
Hur man slipper oadresserad reklam
När det kommer till oadresserad reklam ska det räcka med att, likt det du gjort, sätta upp en skylt med orden "reklam – nej tack" och för gratistidningar "gratistidningar – nej tack".
Intresseföreningen Swedma rekommenderar att skyltar av dylika slag respekteras och Posten samt Svensk direktreklam (SDR) följer deras rekommendationer.
Vad gäller reklam som följer med som bilagor i morgontidningar och dylikt går dessvärre aldrig att komma undan. Detsamma gäller så kallad samhällsinformation, som exempelvis kommunala informationsblad och gratis lokaltidningar.
Det senare beror på att samhällsinformation går under yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen.
Skulle du fortsatt få oönskad reklam kan du kontakta DM-nämnden
Du kan framföra ett klagomål hos DM-nämnden, som kan framföra kritik mot företaget, men hur effektivt det är i praktiken låter jag vara osagt.
Bra länkar
Här kan du läsa mer om Nix på Swedma:s egen hemsida: http://www.swedma.se/reklamsparr/nix-adresserat/nix-adresserat-konsumentinformation/.
Här kan du läsa mer om Statens personadressregister: https://www.statenspersonadressregister.se/root/dina-personuppgifter/reklamsparr.html.
Här kan du läsa mer om vad Reklamombudsmannen har att säga om reklam: http://reklamombudsmannen.org/fragor-och-svar/nej-till-reklam.
Här kan du läsa om ett beslut av DM-nämnden, där nämnden kom fram till att SDR inte hade stridit mot god sed vid direktmarknadsföring genom att dela ut reklam till en konsument med en "reklam – nej tack"-skylt: http://dm-namnden.org/2018/03/svensk-direktreklam-21/.
Sammanfattning och råd
Det kan strida mot lag att dela ut oadresserad reklam till en konsument, som motsatt sig reklam genom en "reklam – nej tack"-skylt, men det kan samtidigt vara svårt att få det lagfört.
Jag hade personligen inte gått vidare med ett sådant fall, eftersom du i första hand strider mot väldigt stora och resursstarka aktörer.
Jag råder dig i stället att kika närmare på övriga lösningar, som att kontakta Nix, SPAR och DM-nämnden.
Tänk också på att viss reklam och samhällsinformation aldrig går att slippa.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig en fortsatt trevlig kväll!
