Får man länka till andra hemsidor?

2006-03-05 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Får jag som privatperson publicera länkar till andra webbplatser på min hemsida utan medgivande från webbmaster eller annan utgivare av sidan? Hur är det med loggor och varumärken i samband med länken?
Anna Bergman |För det första ska sägas att en registrering av ett domännamn/en hemsida inte ger någon ensamrätt att använda namnet på det sätt som man får ifall man registrerar ett varumärke. Det finns faktiskt inte någon lagstiftning som särskilt reglerar rätten till s.k. domännamn. Dock kan det ju vara så att domännamnet även fungerar som ett varumärke och då är situationen en annan, då kan hemsidan vara skyddad enligt varumärkeslagen genom att kännetecknet har blivit registrerat eller inarbetat. En förutsättning för att ett varumärke ska ha varumärkesskydd är att det är registrerat hos Patent- och registreringsverket eller att det är tillräckligt känt hos de personer till vilka det riktar sig, alltså har blivit inarbetat. Alltså gäller det att först ta reda på ifall hemsidan har något varumärkesskydd. Fast när du som privatperson publicerar länkar till andra sidor så torde det inte vara att se som att du utövar någon näringsverksamhet. Då spelar det egentligen ingen roll huruvida sidan har skydd eller inte eftersom varumärkeslagen inte gäller för utnyttjanden som sker utom näringsverksamhet, se 4 § varumärkeslagen (http://lagen.nu/1960:644 ). Bedrivs din sida utan vinningsändamål etc. så får du länka till vilka sidor som helst. Detsamma gäller för loggor i samband med länken. Jag kan inte se att det är något intrång i varumärkesrätten eftersom jag antar att ditt länkande sker utanför näringsverksamhet. Mvh

Krävs utbildning för att bedriva restaurang?

2006-01-17 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |En vän till mig funderar på att tillsammans med en kompis överta en restaurang. Ingen av dem har erfarenhet av branschen. Jag tror att det krävs någon form av utbildning inom området men är osäker. Skulle vara tacksam för ett svar innan de bestämmer sig för att köpa.
Marie Wahlin |Hej! När man ska driva en restaurang krävs ingen speciell utbildning. Däremot bör man för sin egen skull besitta vissa kunskaper, om man inte anlitar någon med dessa kunskaper vill säga. Med det menar jag att man måste sköta bokföring d v s redovisa vinster resp. förluster för att skatteverket ska kunna beräkna skatteunderlaget. Dessutom ska restaurangen registreras hos bolagsverket beroende på vilken bolagsform den ska drivas i. Man måste söka vissa tillstånd ex. alkoholtillstånd om sådant önskas. Vidare ställs det vissa allmänna krav på dem som arbetar i köket. Där ska finnas personal som har kunskaper om hur matvaror ska hanteras samt om hur köket ska se ut ur hälsosynpunkt. Dock finns ingen lag på att de som jobbar i köket måste ha utbildning inom detta, men livsmedelsverket utreder för närvarande huruvida man ska införa ett så kallat körkort för livsmedelshantering. Detta kommer i så fall bli aktuellt till nästa år. Men för den som driver en restaurang är det givetvis av vikt att se till så att den man anställer har kunskaper om livsmedelshantering o.dyl. för att man inte ska tvingas lägga ner verksamheten. Det finns nämligen regler för hur restaurangen ska drivas ur hälsosynpunkt ex. livsmedelslagen se http://lagen.nu/1971:511, eller livsmedlesförordningen se http://lagen.nu/1971:807. Mvh

Får man kopiera CD-skivor och ta kopior ur notböcker?

2006-01-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Får man bränna kopior av låtar för privat bruk? En kompis brände ner en sammanställning av några olika låtar från hennes egna köpta CD-skivor. Jag i min tur brände av denna "nya" skiva. Har båda av oss brutit mot lagen? Och får man kopiera noter ut notböcker för privat bruk? Tacksam för svar!
Sara Forslund |Hej! Det du undrar över regleras i Sverige av Upphovsrättslagen (SFS 1960:729, förkortas URL) För att lagen skall vara tillämplig kan generellt sägas att verkets (CD-skivans/notbokens) framställare måste vara svensk medborgare eller bo här eller så måste verket ha getts ut i Sverige (60 § URL). Är framställaren från ett helt annat land och verket inte är utgivet här blir det mer osäkert vad som gäller.Om upphovsrättslagen är tillämplig skyddar den både CD-skivorna och notboken. Beträffande notboken har du rätt att framställa enstaka exemplar (ta enstaka kopior) av offentliggjorda verk (verk som gjorts tillgängliga för allmänheten på ett sätt som upphovsmannen har avsett, 2 § URL) för enskilt bruk (12 § URL).Beträffande CD-skivan som din kompis bränt med en sammanställning av låtar från olika köpta CD-skivor är detta inte tillåtet då rätten att framställa enstaka kopior för enskilt bruk inte gäller sammanställningar i digital form, vilket CD-skivor räknas som (12 § 1 st. 3 punkten). Det spelar ingen roll om det inte är hela CD-skivorna som kopierats utan bara någon eller några låtar från dem. Det är inte heller tillåtet för dig att kopiera din kompis kopia, eftersom hon inte hade rätt att kopiera den från början så har CD-skivan hon gjort inte offentliggjorts (2 § URL, se ovan), dessutom fick man ju inte kopiera CD-skivor, man får då inte heller kopiera kopior av dem eftersom det också blir att man "framställer exemplar".Alltså: det är inte tillåtet att kopiera CD-skivor på det sätt som du och din kompis har gjort. Däremot är det helt okej att ta enstaka kopior ur notböcker! Vänliga hälsningar,

Immaterialrättslig strategi för eget företag

2005-12-15 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej! Vad ska man tänka på när man ska utforma en immaterialrättslig strategi när man ska starta ett eget företag, en närbutik? Bland annat med tanke på konkurrens och marknadsföring. Tacksam för svar!
Sara Forslund |Hej, Du bör beträffande "ditt" varumärke som du tänker bygga upp vara noga med att det inte blir förväxlingsbart med något annat varumärke. Varumärken skyddas antingen genom registrering eller genom inarbetning eller både och. Ju närmre två vaumärken ligger varandra i "branschen" desto mer olika måste de vara varandra för att inte ett av dem skall anses inkräkta på det andra. Kända och väl ansedda varumärken åtnjuter ett starkare skydd. Detta regleras i Varumärkeslagen (SFS 1960:644). Beträffande marknadsföringen gäller att den skall stämma överens med god marknadsföringssed och inte vara otillbörlig. Detta innebär bland annat att det tydligt måste framgå av din reklam att det är fråga om marknadsföring och att det är du som svarar för den, att din reklam inte får vara vilseledande och att det finns vissa saker du måste beakta om du gör jämförelser med andra näringsidkare eller deras produkter. Du kan läsa mer om detta i Marknadsföringslagen (SFS 1995:450). Konkurrensfrågor regleras i Konkurrenslagen (SFS 1993:20). Det kanske mest aktuella för dig att beakta avseende detta är att samarbete mellan företag (exempelvis närbutiker) som har till syfte eller resultat att snedvrida konkurrensen på marknaden (som överenskommelser om prissättning etc.) är förbjudet. Lycka till! Mvh,

Bolagsmännens ansvar i förvaltningen

2006-01-09 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Min fru har ett handelsbolag tillsammans med en kompanjon som flyttat utomlands och sedan dess inte engarerar sig i bolaget. Nu är min fru sjukskriven med diagnosen utmattingsdepression, dvs hon har gått in i väggen. Bolaget har idag fyra anställda och nu flyter allt på utan kontroll, räkningar betalas inte, bokföring sköts inte mm. Vilka krav kan vi ställa på kompajnonen? Var kan vi få hjälp?
Michael Witting |Svaret på din fråga beror i första hand på vad din fru och hennes kompanjon avtalat. Om de avtalat om att de ska sköta förvaltningen tillsammans måste vardera part uppfylla vad denne åtagit sig att göra. Har de inte avtalat något i denna fråga kan man inte tvinga den andre kompanjonen att ensam sköta förvaltningen av bolaget. Bolagsmännen svarar nämligen enligt 2 kap. 20 § lag om handelsbolag och enkla bolag, se http://lagen.nu/1980:1102, solidariskt för bolagets förpliktelser. De enda egentliga krav man kan ställa på en annan bolagsman är att denne inte uppsåtligen eller oaktsamt skadar bolaget när denne utför sina uppgifter, se 2 kap. 14 §. Jag skulle emellertid råda er att ta kontakt med en advokat. På så vis kan ni få er ett mer uttömande svar på vilka möjligheter som står till buds. Det är nämligen svårt för mig att ge er det utan att se bolagsavtalet.

Översättning av Lagen om kontoföring

2006-01-13 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hi, Can anyone help with the a terminology questions? What is the translation for lagen om kontoföring in English? Thanks in adance
Ann Rask Samuelsson |The translation of the swedish act "Lagen om kontoföring av finansiella instrument" into english is; "The financial instruments accounts act".

Svensk upphovrätt köps olovligt av amerikansk firma

2005-12-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Om en amerikansk firma köper rättigheter i en bild av en amerikansk person. Men det visar sig att den rättmätige innehavaren av bilden finns i Sverige. Skall både den amerikanska firman och personen stämmas i USA? En fråga om lagval och forumval? Vilken domstol är behörig? Vilken lag gäller? Amerikansk rätt, svensk rätt(svensk kärande) eller någon internationell överenskommelse?
Dain Nevonen |Din frågeställning är lite öppen och därför förutsätter jag i mitt svar att överlåtandet av rättigheterna har ägt rum i USA. I Sverige är det möjligt att tillerkännas upphovsrätt för ett konstnärligt eller litterärt verk enligt upphovsrättslagen. Det ställs inget formkrav för att skydd skall uppkomma, du behöver således inte vara i kontakt med någon administrativ myndighet. Skyddet innebär vidare att ingen annan har rätt att sprida eller framställa verket utan ditt samtycke (licens). Skyddet är tidsbegränsat, det försvinner 70 år efter upphovsmannens död. Vissa undantag ställs upp i upphovsrättslagen men dessa kan generellt sägas inte vara tillämpbara i kommersiella situationer. För att skydd överhuvudtaget skall vara aktuellt måste dock den bild du talar om definieras som ett verk. För att detta krav skall vara uppfyllt måste det vara originellt alltså ett resultat av kreativitet i viss mån. (av din frågeformulering kanske denna utläggning varit onödig för du talar ju om att rättighetsinnehavaren vilket kräver förekomsten av en rättighet till ett verk)...Om vi nu kan fastställa att skydd föreligger i Sverige hjälper det dig emellertid inte om överlåtelsen ägt rum i USA. Skyddet enligt upphovsrättslagen gäller enbart inom Sveriges gränser. Dock har USA (så sent som 1989 p.g.a. att de ville fortsätta ha formkrav) liksom Sverige ratificerat Bernkonventionen om skydd för konstnärliga och litterära verk. Denna konvention innebär att vissa krav måste uppfyllas av medlemmen. Bl.a. skall skyddet vara formlöst samt nationell behandling skall garanteras. Detta innebär att individer från andra länder skall tillerkännas skydd utifrån samma förutsättningar som medlemmens egna medborgare. Likartade möjligheter till rättsmedel skall även föreligga.Av detta följer att en rättighetsinnehavare i Sverige har möjlighet att kräva sin rätt i USA. Jag utgår ifrån att lagstiftningarna inte skiljer sig alltför mycket ifrån varandra då de immateriella rättigheterna harmoniseras genom internationellt samarbete allt mer. Dock kan det inte tillräckligt understrykas att processer i USA som regel är mycket tidskrävande och kostsamma. I första hand bör affärsmässiga kontakter tas för att i bästa fall komma överens om lämplig licensstruktur. Osäkerheten är därutöver större vid upphovsrättsintrång då det inte föreligger formkrav. Man svävar då i ovisshet (i än större utsträckning) inför domstolens bedömning då man ej fått någon vägledning av en administrativ myndighets bedömning.Lycka till

Möjligheten att bli av med en minoritetsaktieägare

2006-01-22 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Ett bolag har 1 extern minoritetsägare (10%) som enligt övriga 7 aktiva delägare inte verkar i bolagets bästa intresse. Enligt aktieägaravtalet har bolaget ingen möjlighet att köpa loss de 10% som den externa ägaren besitter såvida den inte går med på att sälja dem till ett överrenskommet pris. Medtaget alla skydd som finns för minoritetsägare, vilka möjligheter finns det för bolaget att överhuvudtaget komma runt detta?
Michael Witting |Bolagsrättstligt finns det inga externa minoritetsägare. I bolagsrättslig mening är alla aktieägare lika interna, dvs lika mycket värda. Jag förmodar att du syftar på att sju av aktieägarna (representerande 90 %) arbetar i bolaget, medan minoritetsägaren endast har gjort en investering. Den s.k. externa aktieägaren äger bara 10% av aktierna. Jag utgår ifrån att du avser ett bolag med endast ett aktieslag, d.v.s. minoritetsägaren har tio procent av såväl aktiekapitalet som rösterna i bolaget. Denna distinktion är viktig då majoriteten genom att t.ex. bilda en ideell förening, vilket går fort och vilken inte behöver registreras för att vinna rättskraft, kan begära tvångsinlösen av aktier för det fall att minoriteten har mindre än tio procent av aktiekapitalet i bolaget. Beslut om utdelning hör enligt 18:1 st. 1 men. 1 aktiebolagslagen till bolagsstämmans absoluta kompetens, se http://lagen.nu/2005:551. Av 18:1 st. 2 aktiebolagslagen följer att styrelsens förslag i princip alltid skall följas. Styrelsen torde oftas vara vald av majoriteten. Minoritetsaktieägare vars aktier representerar minst 10 procent av aktiekapitalet kan dock enligt 18:11 st. 1. kräva utdelning av hälften av vad som återstår av nettovinsten för året sedan vissa avdrag som framgår av paragrafen gjorts. Stämman behöver emellertid inte besluta om högre utdelning än fem procent av det egna kapitalet. Beslutar inte stämman enligt 18:1 om utdelning lär därmed minoritetsaktieägaren vara ganska villig att sälja sina aktier på frivillig basis. Vad det gäller aktieägaravtalet torde i vart fall vara obligationsrättsligt giltigt. Detta betyder att ni troligtvis måste godta det priset som framgår av aktieägaravtalet. För kunna ge ett säkert svar på denna fråga måste emellertid en helhetsbedömning av aktieägaravtalet, bolagsordning m.m. beaktas. Jag föreslår att ni kontaktar en expert på området för att få den frågan besvarad.