Hur skriver jag över halva fastigheten på min sambo?

2020-10-12 i Köpavtal
FRÅGA |Hur skriver jag över halva fastigheten på min sambo?
Elin Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÖverlåtelseVid överlåtelse av fastighet tillämpas reglerna i jordabalken (1970:994) (JB). Du frågar om hur du ska "skriva över" halva fastigheten. Det är inte helt klart om du vill överlåta fastigheten genom gåva eller köp. Jag uppfattar din fråga som att du vill skriva över fastigheten genom gåva.En överlåtelse av fastighet ska uppfylla formkraven som anges i 4 kap 1 § JB. Bestämmelsen ska även tillämpas i fråga om gåva (4 kap 29 § JB). För att kraven ska vara uppfyllda krävs det att:Ett skriftligt överlåtelseavtal upprättas,Överlåtelseavtalet undertecknas av både säljaren och köparen,Priset är angivet,Handlingen innehåller uppgift om vilken fastighet som ska överlåtas ochEn förklaring att egendomen överlåtes på köparen.För att upprätta ett gåvobrev som uppfyller formkraven kan du vända dig till Lawlines avtaltjänst. Kom ihåg att ange andelen som ska ges bort. LagfartEfter en överlåtelse av fastighet ska lagfart sökas inom tre månader (20 kap 2 § JB). Om lagfart inte söks får inskrivningsmyndigheten förelägga vite (20 kap 3 § JB).Vid förvärv genom gåva kan lagfart sökas hos Lantmäteriet enligt instruktionerna här.Sammanfattningsvis behöver du upprätta ett överlåtelseavtal som uppfyller formkraven och din sambo behöver söka lagfart för att "skriva över din fastighet".Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Avtal där det framgår att en säljare inte har rätt till ersättning vid framtida försäljning

2020-09-01 i Köpavtal
FRÅGA |Hej. Vi är tre syskon som fått ett förskottsarv iform av en stuga . Nu vill min bror gå ur och vill ha 200 000 var av min syster och mig. Vem kan skriva ett avtal om detta,mäklaren skulle ha 15 000 kr, jättedyrt tycker jag. Vart vänder vi oss ,vi är överens om priset. I avtalet ska stå att jag och min syster är ägare och att han inte har rätt till något vid försäljning längre fram.
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Köpeavtal fast egendom Jag tolkar din fråga som att du undrar över hur ni genom avtal kan reglera att endast du och din syster ska vara ägare framöver. Jag utgår även ifrån att stugan står på en fastighet som ni äger, vilket gör jordabalken tillämplig. Avtalet måste därför vara skriftligt och ska innehålla säljarnas och köparnas underskrifter, en uppgift om köpeskilling, fastighetsbeteckningen och en förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen (4 kap. 1 § jordabalken). Skulle det mot förmodan röra sig om en stuga på annans mark (så kallat hus på ofri grund) så är stugan istället lös egendom. Därmed behövs inget skriftligt köpeavtal då det inte finns några formkrav vid köp av lös egendom. Jag skulle dock ändå rekommendera er att upprätta ett skriftligt avtal då det annars kan bli svåra tolkningsproblem vid eventuella tvister i framtiden.Sammanfattning För att säkerställa att din bror inte ska kunna ta del av vinsten vid en framtida försäljning så räcker det med att ni upprättar ett köpavtal som innehåller det jag ovan anfört. Skulle ni behöva hjälp med att upprätta ett avtal till ett rimligare pris på https://lawline.avtalsrobot.se/. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Formella krav vid köp av (grannens) mark

2020-08-06 i Köpavtal
FRÅGA |HejJag ingick ett muntligt avtal med en markägare om att få köpa lite skog runt vårt hus. Kostnaden var 100 000 kr. + moms.När avtalet ingicks fanns 2 vittnen på plats.Ej släkt eller dylikt.Några dagar efter handslaget säger markägaren att avtalet inte gäller utan han ska istället avverka. Vad gäller i ett sådant fall för mig.Kan jag hävda att avtalet ska gälla.De som var vittnen ställer gärna upp och vittnar till min fördel.Mvh
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag utgår ifrån att du menar att du skulle köpa marken som skogen stod på. Det korta svaret är att överlåtelsen inte är giltig. Dels på grund av att köpehandlingen inte var upprättad på ett korrekt sätt. Dels eftersom fastighetsreglering av det slag du beskriver även kräver tillstånd från Lantmäteriet. Köp av fastighetMark utgör fast egendom. Vid köp av fast egendom finns en del krav på hur överlåtelsen ska gå till. Uppfylls inte dessa krav betraktas inte överlåtelsen som giltig (4 kapitlet 1 § Jordabalken). De formella kraven är följande: 1)Avtalet ska vara skriftligt2)Avtalet ska undertecknas av både säljare och köpare3)I avtalet ska det finnas uppgift om köpeskilling och köpeobjektet (Exv. Fastighetens registerbeteckning)4)En mening som förklarar överlåtelsen Kan jag köpa en del av grannens mark?Är det som jag tror att du endast ville köpa en del av grannens mark för att slå ihop med den egna fastigheten finns ytterligare krav. För att köpet ska vara giltigt krävs då även att ansökan om fastighetsreglering görs inom 6 månader från köpet (4 kapitlet 7 § Jordabalken).För att köpa upp en del av grannens mark måste det alltså ske en så kallad fastighetsreglering. En sådan reglering görs på begäran hos Lantmäteriet som även beslutar i frågan (4 kapitlet 8 § Fastighetsbildningslagen). SlutligenTyvärr är det så att köpet du ingått inte är giltigt så det inte uppfyller de formella krav som finns. Löften är inte bindande i fastighetsrättsliga sammanhang. Du har då naturligtvis ingen skyldighet att betala köpeskillingen. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Hälsningar,

köpeavtal mellan fastighetsägare och samfällighet om en brygga - är avtalet giltigt?

2020-07-29 i Köpavtal
FRÅGA |Bryggavtal (svar av Binh Tran)När bryggan skulle anläggas skrevs köpeavtal med samtliga bryggandelsägare. Avtalet skrevs med en Samfällighetsföreningen för sommarstugeområdet. Samfällighetsföreningen har sedan bryggan uppfördes "överlåtit" bryggan till bryggklubben. Samfällighetsföreningen säger att de inte har någon koppling till bryggklubben mer att de äger en bryggandel, vilket de påstår står i deras stadgar.Köpeavtalet:I samband med anläggning av ny brygga på XX Samfällighetsområde för båtar, träffas följande avtal mellan Samfällighetsföreningen och ägaren till fastigheten XX.Båtplats tillhör fastigheten och får ej överlåtas eller hyras ut till utomstående. Båtplats kan överlåtas till annan fastighet inom Samfälligheten.Alla kostnader för investering och underhåll av bryggan skall fördelas och betalas av innehavarna av båtplatser. Samfälligheten disponerar en yta motsvarande nuvarande badplatser till kostanden av en båtplats. Båtplatsinnehavaran skall administrera och sköta bryggan fullt ut.Undertecknad av fastighetsägaren och ordförande i Samfällighetsföreningen.Frågor: 1. Vi anser att båtplatsen kan inte anses utgöra fastighetstillbehör utan ägs av fastighetsägaren och kan säljas vidare tex innan en fastighetsförsäljning. 2. Vi anser inte att båtplatsen följer med ett köp av fastigheten utan båtplatsen får i så fall köpes separat.3. Är avtalet över huvud taget giltigt eftersom det är tecknat med Samfällighetsföreningen och inte med bryggklubben.
Binh Tran |Hejsan,Aktuell lag: Jordabalken (JB).Förutsättningarna i fråganSom jag förstår frågan så har fastighetsägaren ägt marken där bryggan ska anläggas, sen har han sålt bryggan till en samfällighet. Samfälligheten har i sin tur har överlåtit bryggan till bryggklubben där ni är medlemmar i och äger en andel i. Frågan är om fastighetsägaren hade rätt att "sälja" bryggan på detta vis.Fastighetstillbehör och formkrav på köpeavtaletFast egendom är jord och är uppdelat i fastigheter. Till en fastighet så finns det saker som ska anses tillhöra denna fastighet, se 1 kap 1§ och 2 kap 1§ JB. Till en fastighet hör enligt 2 kap. 1 § första stycket byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk. Som byggnader räknas inte bara hus utan också murar, broar, bryggor och alla slags uppbyggda konstruktioner. En byggnad behöver inte ligga över jordytan för att den ska anses vara fastighetstillbehör. Byggnaden måste dock vara uppförd inom fastigheten. Det innebär att bryggan är fastighetstillbehör som tillhör fastigheten den är belägen i.En fastighetsägare har endast ett sätt att sälja den delen av fastigheten där bryggan är belägen, detta är genom en avstyckning där man delar fastigheten i olika delar, läs mer om avstyckning här. För en avstyckning krävs att lantmäteriet är inblandade och genomför en förrättning där de registrerar det nya stycket i deras databas. En fastighetsägare kan alltså inte sälja en del av en fastighet utan en avstyckning där lantmäteriet är inblandade.I samband med detta så finns det formkrav för hur ett köpeavtal ska upprättas om man säljer en fastighet, se 4 kap 1§ JB. Om formkraven inte är uppfyllda så är köpeavtalet ogiltigt. Handlingen skall innehålla en uppgift om köpeskilling och förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen. I denna handling måste egendom specificeras och benämnas, t.ex 4:23 på en karta. Fastigheten ska anges så att den kan identifieras inte minst för att köparen ska kunna få lagfart. Överlåtelseobjektet anges därför lämpligen med registerbeteckningen.Min bedömning är att denna konstruktion/överlåtelse är ogiltig och bryggan är fortfarande fastighetstillbehör som ägs av fastighetsägaren. Svar på frågor: Fråga 1: Bryggan är fastighetstillbehör och kan inte säljas av utan att en avstyckning av fastigheten görs.Fråga 2: Eftersom det inte har skett ett giltigt köp av en fastighet så följer inte heller båtplatsen med utan hela bryggan är fortfarande fastighetstillbehör och ägs av fastighetsägaren. Fråga 3: Avtalet är ogiltigt.Olika alternativEn konstruktion som oftast görs när en fastighet har tillgång till en brygga är servitutavtal. Det innebär en rättighet för en fastighet att nyttja en annan fastighets brygga. Servitut görs genom separata avtal med olika fastighetsägare, se 14 kap 1§ JB.Man kan även göra en avstyckning av fastigheten och sälja den till en samfällighetsförening med reservation att man får andel i samfälligheten och rätt att nyttja en båtplats. Detta förutsätter dock att man går tillväga på ett adekvat sätt - med andra ord så måste en avstyckning först göras för att separera bryggplatsen och fastighetenHar du några földjfrågor är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se.Vänligen,

Hur säljer vi samägd bostadsrätt till min son?

2020-09-14 i Köpavtal
FRÅGA |Jag, min bror och min syster har ärvt en bostadsrätt. Min bror vill ha sin del såld och min son vill köpa bostadsrätten.Sonen vill ansöka om ett lån på banken för att kunna köpa ut min bror. Min syster och jag vill sälja våra delar till min son mot skuldebrev. Vad behöver vi göra juridiskt för att min son ska kunna få ett lånelöfte från banken för den del som ska betalas till min bror och för att allting ska vara juridiskt rätt med försäljningen till alla delar?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du, din bror och din syster gemensamt ärvt en bostadsrätt. Ni vill nu sälja era delar till din son och du undrar dels vad ni behöver göra juridiskt för att din son ska kunna få ett lånelöfte från banken, dels vad som krävs för att försäljningen av alla delar ska vara juridiskt korrekt. Två av er ska få betalt genom skuldebrev, en genom det lån din son har för avsikt att ta.Lånet är beroende av din sons ekonomiFör er del finns det inget ni kan göra rent juridiskt för att din son ska få ett lånelöfte. Ett lånelöfte och sedermera beviljat lån är beroende av din sons ekonomi. Banken kommer efter kreditupplysning att göra en bedömning av om din son är kreditvärdig och klarar av den månadskostnad det innebär att låna så mycket han ska låna. Möjligheten till lån kan således i princip bara påverkas av hur din sons ekonomi ser ut samt om han har eventuell borgensman för det fall att hans inte är kreditvärdig.Ni behöver upprätta ett överlåtelseavtalFör att sälja bostadsrätten krävs att ni upprättar ett överlåtelseavtal. För överlåtelseavtalet finns vissa formkrav för att det ska vara giltigt; avtalet ska vara skriftligt, det ska framgå vilken lägenhet överlåtelsen gäller, pris samt avtalet ska vara undertecknat av både säljare och köpare (jfr 6 kap. 4 § bostadsrättslagen). I ert fall innebär det att överlåtelsehandlingen ska vara undertecknad av er alla tre som säljer den. För att överlåtelsen ska bli giltig krävs att din son medges medlemskap i bostadsrättsföreningen. Medges inte medlemskap, är överlåtelsen ogiltig (2 kap. 5 § bostadsrättslagen).I ert fall kan ni inte påverka möjligheten för din son att få lån till någon större del. Möjligheten till lån är beroende av om han bedöms kreditvärdig av banken. För att sälja bostadsrätten ska ni upprätta ett överlåtelseavtal. Överlåtelseavtalet har formkrav som ska uppfyllas, men blir inte giltigt förrän din son medges medlemskap i bostadsrättsföreningen.I vår avtalstjänst erbjuder vi såväl ansökan om medlemskap i bostadsrättsförening som skuldebrev till ett konkurrenskraftigt pris. I tjänsten lägger ni själv in de uppgifter ni önskar och får det eftermottagen betalning tillsänt er juridiskt korrekt. Vi erbjuder f.n. inte överlåtelseavtal för bostadsrätt. Om ni inte vill skriva ett sådant själva kan givetvis en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. Om ni är intresserade av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När är en svävarklausul giltig vid köp av fastighet?

2020-08-20 i Köpavtal
FRÅGA |Hej Kan ett säljande företag bestämma vad köparen av en fabrikslokal får syssla med? Alltså en ägare lägger ner sin verksamhet och flyttar den till annan ort. ca 100 mil bort.Får dem då förbjuda en ev. köpare av lokalen vad de får ha för verksamhet? Tacksam för svar
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Köp av fastighet regleras i jordabalkens fjärde kapitel. Det kallas villkorligt köp om säljaren av en fastighet gör att köpets fullbordan är beroende av villkor. I ditt fall har säljaren krav på vilken typ av verksamhet köparen ska bedriva i fabrikslokalen och jag antar att säljaren har sagt att köpet återgår/hävs om köparen inte uppfyller villkoret. Detta kallas för en svävarklausul ( 4 kap. 3 § första punkten jordabalken).När är en svävarklausul giltig vid köp av fastighet?För det första måste en svävarklausul alltid tas med i köpehandlingen för att den ska vara giltigt, alltså kan det inte ske muntligt ( 4 kap. 3 § första stycket jordabalken). För det andra får ett köps fullbordan inte göras beroende av villkor under mer än två år från den dag då köpehandlingen upprättades. Om längre tid än två år avtalas så är köpet ogiltigt. Om tiden inte bestämts i avtalet utgår man ifrån att det villkoret endast gäller i två år (4 kap. 4 § första stycket jordabalken). Detta är inte relevant för ditt fall, men jag vill påpeka att två års gränsen inte gäller om köpets fullbordan har gjorts beroende av att köpeskillingen erläggs eller att avsedd fastighetsbildning sker. ( 4 kap. 4 § andra stycket jordabalken)SlutsatsOm villkoret att köparen ska bedriva en viss verksamhet i fabrikslokalen har tagits med i köpehandlingen och villkoret inte gäller mer än två år från den dag då köpehandlingen upprättades så är kravet giltigt. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Formkrav för att sälja del av fastighet?

2020-08-03 i Köpavtal
FRÅGA |Jag äger 25% av en fastighet och vill sälja den till min dotter. Vilka dokument krävs och till vilka myndigheter?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Försäljning av fastigheter regleras i jordabalken (JB). Det första dokumentet som krävs är att ni upprättar en köpehandling (JB 4:1 1st). Denna ska innehålla följande:uppgift om köpeskilling (pris),en förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen,eventuella villkor kring köpet (4:3 1p). Som utgångspunkt är köpehandlingen det enda dokument som ni behöver. Ingen myndighet måste heller blandas in. Dock blir det lite klurigare i och med att du säljer 25% av fastigheten. Jag tolkar det som att du säljer andelen utan att din dotter ska få bryta ut den delen från resten av fastigheten så att det blir en egen fastighet. Om så är fallet blir hon helt enkelt samägare med den/de som äger resterande 75%. Om tanken är att din dotter ska bryta ut de 25% du säljer till henne och på så sätt skapa en ny fastighet måste fastighetsbildning ske (JB 4:7). Man ansöker skriftligt om detta hos lantmäterimyndigheten (fastighetsbildningslag 4:8 1-2st). I er ansökan ska ni ange följande:den åtgärd som önskas genomföras,den eller de fastigheter ni för talan för,de andra fastigheter som saken angår,namn på fastighetsägarna och på de innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan beröras av åtgärdenbifoga även de handlingar som ni har och som är av betydelse för saken. Även en del personuppgifter ska vara med (fastighetsbildningslag 4:8a). Om det finns någon som kan beröras av en ansökan (i egenskap av fastighetsägare eller innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft) ska ansökan innehålla uppgifter även om denne. Följande uppgifter är det som ska vara med (fastighetsbildningslag 4:8b):personnummer eller organisationsnummer,postadress och adress till arbetsplats,telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer,E-postadress. Jag väljer att inte gå vidare med att förklara hur självaste processen hos lantmäterimyndigheten går till eftersom jag misstänker att detta inte är relevant för er situation. Jag hoppas därmed att du fått svar på din fråga. Du är självklart välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.

Är en sms- eller mailöverenskommelse bindande vid överlåtelse av andel i hus?

2020-07-27 i Köpavtal
FRÅGA |Hej! Jag undrar om ett sms/mail kan räknas som ett sorts intyg? Min fråga gäller min far som skilt sig och de ska nu sälja huset de äger tillsammans. Saken är den att min far har ett sms/mail där hans ex har avsagt sig pengarna för huset i utbyte mot att hon får skriva sig på hans lägenhet som tillhört våran familj i över 20 år. Detta har min far gått med på men nu, ca 1 år senare eller kanske mer, vill exet alltså att huset ska säljas så fort som möjligt och begär hälften av pengarna och har alltså ångrat sig ang. det hon ville från början. De har redan mäklarkontakt och jag försöker nu hjälpa min far då han inte har koll på sånt här och vad jag vet så borde alltså detta sms/mail, som ju är skriftligt, vara ett sorts intyg. Eller är jag fel ute? Min far har inte råd med advokat men vill gärna veta vad som gäller. Tack i förhand
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag uppfattar det som att din fråga handlar om huruvida din far och hans ex ingått en bindande överenskommelse i och med de sms/mail de utväxlat. Jag förstår det som att de varit gifta och utgår från det när jag svarar. Du nämner att det tagits kontakt med en mäklare och att exet skyndar på för att få till stånd en försäljning, vilket jag också kommer kommentera. Jag utgår från att huset du nämner är en fastighet bebyggd med bostads- eller fritidshus och inte ett hus i någon annan mening (t. ex. bostadsrätt i ett radhus). Du skriver heller inget om huruvida bodelningen är klar eller pågående, hur länge de var ihop och när och av vem huset införskaffades. Jag kommer därför kommentera ett par regler generellt kring samägande inom äktenskap och bodelning vid äktenskapsskillnad, dvs skilsmässa. FormkravetNär det gäller avtal generellt är huvudregeln den att avtal ska hållas oavsett hur de ingåtts (1 § avtalslagen), med undantag för när de ingåtts under tvång, hot, eller dylikt. Det innebär alltså att muntliga avtal såväl som avtal via sms eller mail i teorin är lika bindande som ett undertecknat skriftligt kontrakt. Det finns dock ett antal typer av avtal som skiljer sig från denna huvudregel och en av dessa avtalstyper är överlåtelser av fast egendom, vilket det är fråga om i ert fall. Med överlåtelse menas både köp, byte och gåva. När det gäller sådana överlåtelser finns i lagen ett formkrav för avtalet (4 kapitlet 1 § jordabalken). Det innebär att avtal som inte uppfyller vissa villkor inte är giltiga som avtal och därmed inte bindande för parterna. Villkoren som måste uppfyllas är: att avtalet är skriftligt,att avtalet undertecknas av bägge parter,att avtalet innehåller en uppgift om köpeskillingen (eller uppgift om byte/gåva), samtatt avtalet innehåller en förklaring av säljaren (eller den som ger eller byter bort en fastighet) att egendomen överlåtes på köparen. Det här innebär alltså att en person inte kan överlåta ett hus eller en andel via ett enkelt sms eller e-mail. Det framstår utifrån det du skriver därför som att även efter sms/mail-överenskommelsen var din fars ex fortfarande i lagens mening delägare i huset. SamägandeNär det gäller samägd egendom finns det då ett antal viktiga regler att känna till. Det är för det första så att en delägare utan de andra delägarnas samtycke inte får förfoga hur som helst över egendomen (2 § samäganderättslagen). Det innebär t. ex. att din fars ex inte själv kan gå till en mäklare och teckna kontrakt om försäljning eller något annat utan din fars samtycke. Har din far gått med på att starta ett samtal med en mäklare är han heller inte skyldig att fullfölja det så länge inga avtal ingåtts. Om avtal ingåtts med mäklare är han förstås också bara bunden till de villkor som ställs i avtalet. Det innebär alltså att om de bara har en mäklarkontakt utan att ha undertecknat något avtal med mäklaren har din far all rätt att avbryta samarbetet med mäklaren. Han har också rätt att säga nej till de köpare mäklaren hittar även om ett avtal undertecknats om att anlita mäklaren för att försöka få huset sålt. Det är samtidigt så att varje delägare av en samägd egendom har rätt att kräva att egendomen säljs, om parterna ej kan komma överens om hur den ska förvaltas (6 § samäganderättslagen). Den ska då säljas på offentlig auktion och om parterna inte kommer överens om hur det ska gå till så kommer en god man utses att ombesörja försäljningen. Det här innebär att det nog är klokt om du och din far funderar över vad som är det bästa att göra med huset. Vill ni att det ska säljas? Om ni vill det, hur och när vill ni i så fall att det ska säljas? Det är dumt att stressa vid försäljningen av ett hus då det ofta rör sig om stora summor pengar och sådant som tajming och val av mäklare kan påverka vilket pris huset till slut säljs till. Om ni inte vill att huset ska säljas bör ni förstås fundera över hur ni kan lösa situationen på något annat vis, t. ex. om din far kan köpa ut sitt ex med hjälp av ett lån. Andelar och femårsregelnNär det gäller samägande inom äktenskap finns dessutom ytterligare viktiga regler att känna till, som möjligen är aktuella i ert fall. Det är generellt så att varje make som utgångspunkt äger vad den själv köpt (1 kapitlet 3 § äktenskapsbalken). Vid äktenskapsskillnad och bodelning kan detta komma att ändras då egendom som inte utgör enskild egendom som huvudregel ska delas lika. Det finns dock en viktig undantagsregel till detta och det är när relationen varit kortare än 5 år eller om de ekonomiska förhållandena eller omständigheterna i övrigt är sådana att en likadelning är oskälig. Då kommer ägandet delas upp i andra andelar än hälften vardera för sådan egendom som tidigare bara ägdes av den ena maken. När det gäller äktenskapets längd vägs det in enligt vad som brukar kallas för femårstrappan. Femårstrappan innebär att ägandet jämnas ut successivt varje månad till att efter 5 år utgöra hälften vardera för makarna. När det gäller makarnas ekonomiska förhållande och omständigheterna i övrigt kommer ägarandelarna att behöva bedömas utifrån den specifika situationen. Egendom kan förstås även vid bodelning delas upp mellan makarna på olika sätt och det är inte ett absolut måste att just ett hus ska delas lika mellan makarna. Bodelningen kan alltså med hänsyn till annan egendom som tillfallit den ena eller andra maken göras så att huset blir endast en av makarnas, eller till övervägande del dennes. Har bodelning inte gjorts ännu bör ni fundera över om den borde göras färdigt först, innan huset säljs. Om din far och hans ex inte kan komma överens om bodelningen har var och en av dem rätt att kräva att en bodelningsförrättare utses av Tingsrätten (17 kapitlet 1 § äktenskapsbalken). Både i fallet med femårstrappan eller om huset inte delas lika vid en bodelning är det förstås också så att pengarna vid en försäljning ska fördelas enligt samma proportioner som ägandet. Exets skrivningsadressVad gäller sms/mail-överenskommelsen skulle jag också vilja tillägga att det inte finns någon rätt för någon att få skriva sig på en adress där den inte bor. Det innebär att oavsett om din far och hans ex överenskommit att hon ska få vara skriven på hans lägenhet, så kan han när som helst kräva att hon skriver om sig till där hon för tillfället bor. Går hon inte med på att göra det kan det anmälas till Skatteverket som då kommer utreda hennes verkliga bostadsadress för att skriva henne där. Enligt lag ska en person nämligen folkbokföras på den adress där den bor (6 § folkbokföringslagen). SammanfattningsvisUtsikterna för din far att göra sms/mail-överenskommelsen gällande är alltså dåliga. Däremot finns det flera rättigheter både för honom som samägare av fastigheten och eventuellt också inom ramen för bodelningen att bevaka sina intressen. Och vad gäller exets rätt att stå skriven på hans lägenhet så är den obefintlig om hon inte bor där. Hoppas detta var svar på dina frågor. Med vänlig hälsning