Brott mot muntlig överlåtelse av jakträtt för parts livstid

2019-02-18 i Jakt
FRÅGA |Hej. Vi är fyra syskon som ingick muntligt avtal med vår far tillsammans med vittnen om att vi får jaga småvilt och högvilt på marken som tillhört familjen i generationer så länge "vi lever". Inget skriftligt avtal upprättades tyvärr. Marken köptes av vårt äldsta syskon med dessa för honom belastande förutsättningar på nyttjanderätten, detta cirka 10 år innan vår far avled. Nu har snart 25 år gått sedan vår far gick bort och vi har jagat både småvilt och högvilt på markerna. Nu vill vårt äldsta syskon helt plötsligt utan att något yttre faktor ändrats (ingen har dött, marken har inte sålts osv.) säga upp småviltjakten (med hänvisning till att vi inte sköter jakten) och han vill att vi ska ingå arrendeavtal för högviltjakt enligt marknadspris.Vad gäller i detta fall, kan han bryta ett muntligt avtal på detta viset?Hur ska vi gå vidare med detta?Ser fram emot er återkoppling.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen jordabalken (JB), skadeståndslagen (SkL) och allmänna avtalsrättsliga principer.Utredning Avtal om upplåtelse av jakträtt omfattas av reglerna om nyttjanderätter enligt 7 kap. 3 § JB. Av 7 kap. 5 § JB framgår att avtal om upplåtelse av annan nyttjanderätt än jordbruksarrende för någons livstid är giltiga utan begränsningar i tid. Inga särskilda formkrav för jakträttsavtal finns (förutom att jakträttsöverlåtelser för mark inom viltvårdsområden måste vara skriftliga), vilket innebär att muntliga avtal är giltiga i och för sig. När en fastighet som besväras av en nyttjanderätt, exempelvis jakträtt, överlåts åligger det överlåtaren i förhållande till rättighetsinnehavaren att göra förbehåll om detta (om rättigheten inte inskrivits i fastighetsregistret). Ett sådant förbehåll innebär att rättigheten står sig mot den nye ägaren, enligt 7 kap. 11 § JB. Ett ytterligare skydd för rättighetsinnehavaren är att den förvärvare som är i ond tro om överlåtelsens existens vid förvärvet av fastigheten inte undanröjer nyttjanderätten genom förvärvet, se 7 kap. 14 § 1 st. 2 m. JB. I 7 kap. 14 § 2 st. JB framgår även att den nye ägaren har tre månader på sig att säga upp nyttjanderättsavtalet om det inte är giltigt enligt de aktuella reglerna och att, om så inte sker, nyttjanderätten består. Tillämpat på ditt fall kan vi alltså konstatera att jakträttsavtalet som du och dina syskon ingick med er far med all sannolikhet är giltigt, förutsatt att marken inte tillhörde ett viltvårdsområde vid avtalets ingående. Detta innebär att det sannolikt även är giltigt för dig och dina syskon gentemot din äldste bror eftersom din bror var i ond tro om nyttjanderätten när han köpte fastigheten av din far. Även om detta inte skulle anses vara fallet, vilket det enligt min uppfattning rimligen måste, kan ni sannolikt falla tillbaka på att er far underrättade er bror om detta formenligt och att er bror inte sade upp nyttjanderätten inom tre månader från förvärvet. Det faktum att avtalet är giltigt innebär enligt min uppfattning att din äldste bror som huvudregel inte kan ändra villkoren utan ert samtycke. Om din bror skulle förbjuda er att jaga på marken eller kräva betalning för detta skulle han alltså bryta mot avtalet. Detta förutsätter förstås att ni kan bevisa att avtalet gäller, men detta torde inte bli något problem eftersom ni tre syskon och externa vittnen kan intyga avtalets innehåll och ingående. Er utsaga styrks ytterligare om ni kan bevisa att ni faktiskt har jagat löpande under en längre tid. Avtalsbrott är inte en straffbar handling enligt svensk lag. Det medför inte heller skadestånds- eller vitesskyldighet per automatik om inte detta reglerats i avtalet eller i någon annan lag. Enligt min uppfattning finns ingen annan lag än SkL som kan tänkas tillämpas på din situation (skadeståndsreglerna i 7 kap. 18-19 §§ JB avser inte den nu aktuella situationen). För att SkL ska aktualiseras måste du och dina syskon enligt 2 kap. 1 § SkL dock ha vållats sak- eller personskada genom er brors uppsåtliga handling. Det ter sig högst osannolikt att det skulle ske.HandlingsplanEnligt min uppfattning kan alltså din bror bryta mot det (i och för sig giltiga) jakträttsavtalet utan några egentliga konsekvenser, förutsatt att ni inte lider någon slags sak- eller personskada genom detta. Eftersom avtalets natur innebär att ni inte heller kan innehålla någon motprestation och ni har heller inget intresse av att häva avtalet. Jag kan därför tyvärr inte ge dig någon konkret rekommendation om hur du bör agera.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Jakträtt utan skriftligt avtal

2018-12-31 i Jakt
FRÅGA |Tack för trevligt och lärorikt forum.Min far avled i oktober. Jag och mina två bröder har ärvt ca 45 ha mark, därav 16 ha skog uppdelat på två enheter. Min fråga gäller hur det fungerar med jakträtten. Det har inte funnits några skriftliga avtal eller ersättningar, utan det är tjänster och gentjänster. Det är två personer som haft lov att jaga i hans skog. Min far skötte detta själv och vi barn har inte lagt oss i.Efter min fars död upplever jag att jägarna har tagit sig friheter som inte förekommit tidigare. (Jag bor själv i angränsning till ena skogen). Ingen har tagit kontakt med mig eller mina bröder efter min fars död. För två dagar sedan stod en jägare med hund utanför mitt hus och siktade mot en hjortflock. Kullinjen skar över min tomt. Jag gick ut och frågade vem han var. Han visste inget sa han och var inbjuden av jaktlaget som hade jakträtten! Jag kommer givetvis att kontakta de jag vet haft kontakt med min far och höra mig för vad de haft för avtal. Vill bara höra vad som gäller rent juridiskt. Får man fortsätta att jaga utan skriftligt avtal, om markägaren avlidit? Vad kan vi som dödsbodelägare göra? Vi ska ha förättning-bodelning 25/1, 2019, sedan dröjer det ca 6 veckor innan vi är ägare.
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jakträtten är en slags nyttjanderätt, som regleras i 7 kap. 3 § jordabalken (1970:994) (här benämnd JB). Du skriver att det inte finns några skriftliga avtal eller ersättningar, utan att jakträtten var en del av ett muntligt avtal som bestod av "tjänster och gentjänster". Vid överlåtelse tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 11-14 §§ JB. Det vanliga är att nyttjanderätten består när äganderätten övergår på en annan ägare. I det fall förvärvaren är medveten om att det finns en nyttjanderätt, i ditt fall jakträtt, består nyttjanderätten som huvudregel. Något formkrav på att det ska finnas ett skriftligt avtal finns inte (så länge marken inte tillhör ett viltvårdsområde), men liksom vid andra avtal är det lättare att bevisa om något är och i så fall vad som är överenskommet. Jag skulle råda dig till att, som du säger, prata med rättighetshavaren för att reda ut vilka rättigheter det muntliga avtalet bestod av. Som dödsbodelägare bör ni också för säkerhets skull utreda om det trots allt det finns någon skriftlig överenskommelse och om någon nyttjanderätt finns inskriven i fastighetsregistret. Värt att komma ihåg är att fastighetsägaren – som utgångspunkt – har jakträtten på den mark som hör till fastigheten enligt 10 § jaktlagen (1987:259). Hoppas att du fick ett någorlunda svar på din fråga och återkom gärna om du har fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Upplåtelse av jakträtt

2018-10-31 i Jakt
FRÅGA |Till vem kan jag upplåta min jakträtt, samtidigt som jag själv jagar på ett lånat jakträttsbevis ? ( Föräldrar, barn, syskon, etc )
Nelly Corneteg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Fastighetsägaren är den som äger jakträtten på sin fastighet, 10 § Jaktlagen. Av 14 § Jaktlagen framgår att jakträtten, som upplåtits i andra fall än i samband med ett jordbruksarrende, inte får upplåtas utan fastighetsägarens samtycke. Du får då alltså endast upplåta jakträtten till en person som fastighetsägaren samtyckt till. Upplåtelse av jakträtten följer även av att personen man vill upplåta till har rätt att jaga, dvs har jägarexamen alternativt har en jaktvapen-licens som är utfärdad före 1985. Med vänlig hälsning,

Har jag jakträtt, trots liten mark?

2018-08-27 i Jakt
FRÅGA |Hej. Vi äger en jordbruksfastighet på 5 ha. 2 ha är skog. När vi köpte den så angavs att man hade jakträtt på den.då vi inte är jägare själva så har vi inte forskat vidare i det men nu ska vi sälja. Vår del i skogen känns "lite lten" att jaga på. Vad är det som gäller?? Det finns jaktlag som jagar tillsammans hört. Känns viktigt att ge rätt information till nya köpare:Mvh/ Lars Forshem
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.I Sverige är jakträtten kopplad till markägandet, vilket innebär att markägaren får fritt jaga på sin egna mark, 10 § jaktlagen. Markägare kan överlåta rätten att jaga till annan genom en s.k. jakträttsupplåtelse. Köparen av er mark kommer att få jakträtt automatiskt när denne blir markägare. Även om jaktmarken inte är speciellt stor, så får man fortfarande bedriva jakt som markägare. Sammanfattningsvis behöver du inte ange något speciellt när du säljer marken angående jakträtten.Jag hoppas du fick svar på din fråga.vänligen,

Vad gäller om VVO och upplåtelse av jakträtt?

2019-02-13 i Jakt
FRÅGA |HejOm det står i stadgarna i ett VVO att fastighetsägare får lösa ett jakträttsbevis för varje påbörjat 50ha .Han kan då lösa ett själv och överlåta ett inom familjen om han har 55ha.När det gäller upplåtelse till annan så gäller fullt 50ha för jakträttsbevis.Min fråga är då om fastighetsägaren har löst ett själv förut då nyttjar han väl första 50ha.Sedan vill fastighetsägaren arrendera ut 50ha och jaga själv på 5ha.Det går väl bara att utnyttja båda jakträttsbevisen inom familjen.Skall man arrendera ut ett bevis och även jaga själv lär man väl ha 100ha enligt stadgarna.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelserna om viltvårdsområden och jakträtt finns i lag (2000:592) om viltvårdsområden. Enligt lagen ska det i viltvårdsområdets förening anges stadgar om bland annat vilken jakt som eventuellt ska bedrivas och att föreningen får besluta att det krävs minst ett arealinnehav för att en fastighetsägare ska tilldelas fler än ett jakträttsbevis (16 § och 25 §).I den viltvårdsområdesförenings stadgar som du hänvisar till verkar så vara fallet; som jag tolkar dig får en fastighetsägare lösa jakträttsbevis för varje påbörjat 50 ha. Om fastighetsägaren har 55 ha är det enligt föreningens stadgar godkänt att teckna ännu ett jakträttsbevis för överlåtelse inom familjen. Vid upplåtelse till annan än familjemedlem gäller fullt 50 ha för jakträttsbevis.Eftersom fastighetsägaren vill arrendera ut 50 ha torde det, precis som du själv skriver, innebära att jakträtten för de 50 ha ingår och att fastighetsägaren inte själv har rätt till ett jakträttsbevis. Undantaget borde i sådana fall vara om fastighetsägaren (1) arrenderar ut till någon i familjen, eller (2) fastighetsägaren äger ytterligare 50 ha. Dock måste påpekas att jag inte vet exakt vad som står i föreningens stadgar; i vissa fall vet jag att det t.ex. krävs större arealinnehav vid arrende än vid ägande. Vilka bestämmelser som är giltiga är dels beroende av vad som står i föreningens stadgar, dels beroende av hur man tolkar föreningens stadgar (om de exempelvis är vagt skrivna).Sammanfattning och rådJakträtt tillkommer som utgångspunkt fastighetsägaren, denne kan dock upplåta jakträtten åt någon annan. Utöver detta kan fastigheten ingå i en viltvårdsområdesförening. I ett sådant fall gäller de regler som föreningen beslutar för jakten. I ditt fall blir det i slutändan vad som står i stadgarna, hur stadgarna ska tolkas och vad föreningen beslutar som gäller. Det går tyvärr inte att ge ett självklart svar om hur stadgarna ska tolkas, även om det inte alls är orimligt med en tolkning som den du föreslår. Min rekommendation är att du i första hand kontaktar viltvårdsområdesföreningens styrelse och frågar hur det är tänkt att stadgarna ska tolkas och vilka regler som gäller. Om det tas ett beslut angående jakt, medlemskap i föreningen, avstängning från områdesjakt, upplåtelse och överlåtelse, avgift eller uteslutning ut föreningen som går dig emot är beslutet möjligt att överklaga till länsstyrelsen fyra veckor från dagen för beslutet (37 §). Länsstyrelsens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol med förvaltningsrätten som första instans (38 §).Om något i svaret är oklart eller om du behöver anlita en jurist från Lawlines juristbyrå för att överklaga ett beslut är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för vidare kontakt och en offert.Med vänliga hälsningar,

Ska nyttjanderätten (jakt) följa med fastigheten?

2018-11-22 i Jakt
FRÅGA |Hej! En fråga om jakträtt.Jag äger en fastighet med jaktarrende (jakträtt)Om jag säljer den till en ny ägare, måste den nya ägaren säga upp jaktarrendet eller utgår arrendet automatiskt så att den nya ägaren kan arrendera till vem han vill ????Vänligen
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis kan nämnas, att en jakträtt anses vara en nyttjanderätt (7 kap. 3 § jordabalken (JB). Vid överlåtelse av fastighet som belastas av en nyttjanderätt regleras detta i 7 kap. 11 - 14 §§ JB. Huvudregeln är att nyttjanderätten försvinner i de fall fastigheten överlåts till ny ägare. Om köparen däremot vet om att en nyttjanderätt till fastigheten föreligger är utgångspunkten istället att rättigheten ska bestå. Den som överlåter en fastighet som är belastad med en nyttjanderätt är skyldig att göra förbehåll om upplåtelsen om nyttjanderätten inte är inskriven i fastighetsregistret. Detta innebär att säljaren ska informera köparen om att en nyttjanderätt föreligger genom exempelvis köpekontraktet 7 kap. 11 § 1 st 1 mening JB. Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Följer nyttjanderätt med fastigheten och hur länge gäller inskriven jakt- och fiskerätt?

2018-10-10 i Jakt
FRÅGA |HejJag reagerar på näst sisa stycket på sidan "https://lawline.se/answers/bestammer-min-bror-over-jakt-och-fiskeratten-pa-fastigheten" där det står:"Värt att nämna har du rätt att registrera din jakt- och fiskerätt i fastighetsregistret (se 7 kap. 10 § Jordabalken). Det förhindrar att en eventuellt ny ägare kan komma att sätta sig emot din jakt- och fiskerätt på fastigheten".Då är min fråga, blir inte den nya fastighetsägaren per automatik den nye jakt- och fiskerättsägaren, och därmed bestämmer över vilka som ska jaga på marken?Och nästa fråga, om man registrerar sin jakt- och fiskerätt i fastighetsregistret, hur länge är det giltigt?tackar på förhand.Med vänlig hälsning
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Följer nyttjanderätt med fastigheten?Inskrivningmedför att en nyttjanderätt eller servitut kungörs för allmänheten genom detta förfarande. I och med att rättigheten är inskriven anses en ny ägare vara medveten om dess existens (denne försätts i ond tro) och rättigheten blir gällande mot denne (rättigheten ges sakrättsligt skydd). En inskrivning innebär alltså att nyttjanderätten eller servitutet medföljer fastigheten vid försäljning av denna.Vad gäller om uppsägning under hyrestid vid jaktarrende? Enligt 16 § jaktlagen (JL) gäller vid upplåtelse av jakträtt på viss tid, minst ett år, att avtalet förlängs automatiskt om det inte sägs upp senast sex månader före avtalstidens utgång. Även avtal på obestämd tid måste sägas upp. En uppsägning skall vara skriftlig och delges mottagaren eller skall mottagaren skriftligen erkänna uppsägningen (8 kap. 8 § JB).Är jakträttsupplåtelsen avtalad på obestämd tid, ett år eller kortare tid eller utan avgift gäller inte jaktlagens bestämmelser. Det innebär då att parterna måste avtala om uppsägningstid, eventuell förlängningsrätt m.m. Gör inte parterna det finns alltså inga regler i lagen utan avtalet upphöra normalt när avtalstiden går ut.Nyttjanderättens giltighet i tid beror sålunda på omständigheterna; vad som avtalats.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Jakt och fiske

2018-08-26 i Jakt
FRÅGA |Hej min bror har en fastighet med jakträtt kan jag jaga istället för han om man inte jagar samtidigt.
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.JakträttJakträtt har den person som äger fastigheten (10§ Jaktlag). Denna rätt går både att överlåta och upplåta vilket innebär att alla som har fastighetsägarens tillstånd får jaga på marken. Så om du har din brors tillstånd att jaga på marken och följer övriga jaktregler gällande säsonger, vapen etc. så får du jaga.