Upplåtelse av jakträtt på fastighet

2015-05-05 i Jakt
FRÅGA |Om jakträttHar förstått att att varje delägare i en fastighet har rätt att jaga på marken. Men har man som delägare rätt att ta med gäster eller upplåta jakt till andra utan tillstånd från övriga delägare? Det handlar alltså inte om en samfällighet utan om en vanlig fastighet med flera delägare.
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Enligt 10 § första stycket första meningen Jaktlagen har fastighetsägaren jakträtt på den mark som hör till fastigheten.Jakträtt som har upplåtits i andra fall än i samband med jordbruksarrende får enligt 14 § första stycket Jaktlagen inte överlåtas eller upplåtas utan fastighetsägarens samtycke.Mot bakgrund av dessa två bestämmelser kan konstateras att, då det finns flera delägare till en fastighet, det krävs att samtliga fastighetsägare samtycker till en upplåtelse av jakträtt på fastigheten. Detta förutsatt att jakträtten inte upplåts i samband med ett jordbruksarrende, vilket dock inte verkar ha skett i det fall du beskriver.Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet olovligen jagar på annans jaktområde kan, enligt 43 § första punkten Jaktlagen, dömas för jaktbrott. Påföljden för detta brott är böter eller fängelse i upp till ett år.De övriga fastighetsägaren kan således inte, utan att du samtycker, upplåta jakträtt på fastigheten. Om de likväl gör en sådan upplåtelse och den person som jakträtten upplåtits till är medveten om att du inte samtyckt till jakten, men denne likväl jagar på fastigheten, kan denne dömas för jaktbrott.Vad som menas med att "upplåta" jakträtt kan dock i praktiken vara svårt att avgöra. Att endast någon enstaka gång ta med sig en vän eller en bekant på jakten utan att denne deltar i själva jakten i någon större utsträckning bör inte anses som en upplåtelse.Att däremot ge vänner eller bekanta möjlighet, utan att en fastighetsägare är med, att fritt jaga på fastigheten bör dock helt klart ses som en upplåtelse. Detsamma bör vara fallet när vänner eller bekanta till en utav fastighetsägarna regelbundet följer med fastighetsägaren på jakt på fastigheten och dessutom deltar i jakten. Hoppas detta ger svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Jakträtt i viltvårdsområde

2012-09-01 i Jakt
FRÅGA |På årsstämman i jaktvårdsområddet bestämdes att fastigheter under 3 ha ej längre skulle ha jakträtt efter försäljning utanför familjen. På extramöte nu ska det fastslås. Är det verkligen lagligt att på detta sätt sänka värdet på min fastighet? Tillhör inte jakträtten fastigheten, ok att utestängas från gemensam jakt och kött, men att jakträtten tas bort känns helt fel!?
Erik Lindgren |Hej och tack för din fråga! *Rättslig reglering* Jaktlagens (JL) 10 § stadgar att huvudregeln är att fastighetsägaren (ägaren till marken) innehar jakträtten för sin fastighet (se https://lagen.nu/1987:259#P10S1). Föreligger jorbruksarrende tillhör jakträtten dock arrendatorn. 13 § stadgar vidare att, för det fall jakträtten tillhör en samfällighet, det är upp till medlemmarna i denna att besluta om hur jakträtten ska utövas. Jaktlagen ger inte stöd för att frånta en markägare jakträtten på så vis som du beskriver har skett/kommer ske. Nästa steg i min bedömning blir då att se om lagen om viltvårdsområden medger ett sådant förfarande. Att nämnda lag är tillämplig på frågan står klart redan efter en genomläsning av dess första paragraf som stadgar att _"två eller flera fastigheter kan sammanföras till ett viltvårdsområde i syfte att främja viltvården genom en samordning av jakten och åtgärder till skydd och stöd för viltet."_ Jag utgår från att det är detta som skett med din och de övriga fastigheterna i viltvårdsområdet (du benämner det jaktvårdsområde, men jag misstänker att du ändå menar viltvårdsområde). 23 § i lagen om viltvårdsområden lyder enligt följande: "_En viltvårdsområdesförening får besluta att det skall krävas tillstånd (jakträttsbevis) för områdesjakt och gemensamhetsjakt enligt 23 och 24 §§. Föreningen får kräva visst minsta arealinnehav för att en fastighetsägare skall tilldelas fler än ett jakträttsbevis."_ Vidare stadgas i 27 § att tillstånd får vägras om: _"den som jakträtten upplåts eller överlåts till inte förfogar över mark inom viltvårdsområdet av sådan storlek som anges i föreningens stadgar..."_ *Slutsats* Lagen om viltvårdsområden ger stöd för viltvårdsområdesföreningen att besluta om en begränsning i tilldelningen av jakträttsbevis till nackdel för en fastighetsägare som inte har tillräckligt mycket mark. I och med att föreningen får besluta om hur stor areal som krävs för att få jakträttsbevis torde de också få besluta om villkor i samband med överlåtelse på så sätt du beskriver. Det som stadgas i viltvårdslagen är dock endast vad som gäller för att få jaga på hela viltvårdsområdet (områdesjakt eller gemensamhetsjakt). Min bedömning är därför att din ursprungliga jakträtt som hör till fastigheten förblir oförändrad oavsett föreningens beslut. Vill du utträda ur viltvårdsområdesföreningen kan du ansöka hos Länsstyrelsen om detta. Vill du överklaga ett beslut som viltområdesföreningen tagit kan även det ske till Länsstyrelsen, men dock senast fyra veckor efter beslutet togs. Hoppas att du i och med mitt svar fått lite hjälp i dina funderingar! Vänligen,

Ärva jakträtt?

2014-01-08 i Jakt
FRÅGA |Hej Lawline! Är det möjligt att, vid försäljning av fastighet med tillhörande jakträtt, behålla jakträtten samt låta den, i ett senare skede, vandra vidare till nästa generation? Kan man avtala om detta vid försäljningen av fastigheten? Tack!
Charlotte Schåltz | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! En jakträtt räknas enligt jordabalkens regler som en nyttjanderätt, se JB 7 kap. 3 §. Nyttjanderätten bör skrivas in hos inskrivningsmyndigheten om den inte redan är det. På så sätt anses en ny ägare av fastigheten vara medveten om dess existens och nyttjanderätten blir gällande mot denne. Om inskrivning inte görs så kan säljaren istället göra ett förbehåll i överlåtelsehandlingarna om att fastigheten belastas med en nyttjanderätt. Ett sådant förbehåll medför också att nyttjanderätten blir gällande mot köparen, se JB 7 kap. 11 §. Ett avtal om nyttjanderätt kan som längst gälla i 50 år. Efter det måste parterna ingå ett nytt avtal om nyttjanderätt om de vill att rätten ska bestå. Detta framgår av JB 7 kap. 5 §. Nyttjanderättsinnehavaren kan testamentera nyttjanderätten till exempelvis en bröstarvinge. Enligt jaktlagens 14 § krävs dock samtycke från fastighetsägaren för att nyttjanderätten ska övergå, även vid testamente. Det är därmed osäkert om nyttjanderätten kommer att bestå i ett sådant fall, då detta beror på den nye ägarens välvillighet. Jordabalken hittar du https://lagen.nu/1970:994Jaktlagen hittar du https://lagen.nu/1987:259Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.Vänligen,