Brott mot muntlig överlåtelse av jakträtt för parts livstid
Hej. Vi är fyra syskon som ingick muntligt avtal med vår far tillsammans med vittnen om att vi får jaga småvilt och högvilt på marken som tillhört familjen i generationer så länge "vi lever".
Inget skriftligt avtal upprättades tyvärr. Marken köptes av vårt äldsta syskon med dessa för honom belastande förutsättningar på nyttjanderätten, detta cirka 10 år innan vår far avled.
Nu har snart 25 år gått sedan vår far gick bort och vi har jagat både småvilt och högvilt på markerna.
Nu vill vårt äldsta syskon helt plötsligt utan att något yttre faktor ändrats (ingen har dött, marken har inte sålts osv.) säga upp småviltjakten (med hänvisning till att vi inte sköter jakten) och han vill att vi ska ingå arrendeavtal för högviltjakt enligt marknadspris.
Vad gäller i detta fall, kan han bryta ett muntligt avtal på detta viset?
Hur ska vi gå vidare med detta?
Ser fram emot er återkoppling.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Inledning
Din fråga aktualiserar huvudsakligen jordabalken (JB), skadeståndslagen (SkL) och allmänna avtalsrättsliga principer.
Utredning
Avtal om upplåtelse av jakträtt omfattas av reglerna om nyttjanderätter enligt 7 kap. 3 § JB. Av 7 kap. 5 § JB framgår att avtal om upplåtelse av annan nyttjanderätt än jordbruksarrende för någons livstid är giltiga utan begränsningar i tid. Inga särskilda formkrav för jakträttsavtal finns (förutom att jakträttsöverlåtelser för mark inom viltvårdsområden måste vara skriftliga), vilket innebär att muntliga avtal är giltiga i och för sig. När en fastighet som besväras av en nyttjanderätt, exempelvis jakträtt, överlåts åligger det överlåtaren i förhållande till rättighetsinnehavaren att göra förbehåll om detta (om rättigheten inte inskrivits i fastighetsregistret). Ett sådant förbehåll innebär att rättigheten står sig mot den nye ägaren, enligt 7 kap. 11 § JB. Ett ytterligare skydd för rättighetsinnehavaren är att den förvärvare som är i ond tro om överlåtelsens existens vid förvärvet av fastigheten inte undanröjer nyttjanderätten genom förvärvet, se 7 kap. 14 § 1 st. 2 m. JB. I 7 kap. 14 § 2 st. JB framgår även att den nye ägaren har tre månader på sig att säga upp nyttjanderättsavtalet om det inte är giltigt enligt de aktuella reglerna och att, om så inte sker, nyttjanderätten består.
Tillämpat på ditt fall kan vi alltså konstatera att jakträttsavtalet som du och dina syskon ingick med er far med all sannolikhet är giltigt, förutsatt att marken inte tillhörde ett viltvårdsområde vid avtalets ingående. Detta innebär att det sannolikt även är giltigt för dig och dina syskon gentemot din äldste bror eftersom din bror var i ond tro om nyttjanderätten när han köpte fastigheten av din far. Även om detta inte skulle anses vara fallet, vilket det enligt min uppfattning rimligen måste, kan ni sannolikt falla tillbaka på att er far underrättade er bror om detta formenligt och att er bror inte sade upp nyttjanderätten inom tre månader från förvärvet.
Det faktum att avtalet är giltigt innebär enligt min uppfattning att din äldste bror som huvudregel inte kan ändra villkoren utan ert samtycke. Om din bror skulle förbjuda er att jaga på marken eller kräva betalning för detta skulle han alltså bryta mot avtalet. Detta förutsätter förstås att ni kan bevisa att avtalet gäller, men detta torde inte bli något problem eftersom ni tre syskon och externa vittnen kan intyga avtalets innehåll och ingående. Er utsaga styrks ytterligare om ni kan bevisa att ni faktiskt har jagat löpande under en längre tid.
Avtalsbrott är inte en straffbar handling enligt svensk lag. Det medför inte heller skadestånds- eller vitesskyldighet per automatik om inte detta reglerats i avtalet eller i någon annan lag. Enligt min uppfattning finns ingen annan lag än SkL som kan tänkas tillämpas på din situation (skadeståndsreglerna i 7 kap. 18-19 §§ JB avser inte den nu aktuella situationen). För att SkL ska aktualiseras måste du och dina syskon enligt 2 kap. 1 § SkL dock ha vållats sak- eller personskada genom er brors uppsåtliga handling. Det ter sig högst osannolikt att det skulle ske.
Handlingsplan
Enligt min uppfattning kan alltså din bror bryta mot det (i och för sig giltiga) jakträttsavtalet utan några egentliga konsekvenser, förutsatt att ni inte lider någon slags sak- eller personskada genom detta. Eftersom avtalets natur innebär att ni inte heller kan innehålla någon motprestation och ni har heller inget intresse av att häva avtalet. Jag kan därför tyvärr inte ge dig någon konkret rekommendation om hur du bör agera.
Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!
Med vänlig hälsning
