Får jag sälja min andel av samägd bostadsrätt utan övriga delägares samtycke?

2021-05-27 i Bostadsrätt
FRÅGA |Är delägare 24% i föräldrarnas lgh. Brf. tillsammans med 3 syskon (24%)och föräldrar (2% vardera). Erhållit via gåvobrev. Min syster har överlåtit sin andel (24%) till sin dotter. Till henne vill jag avyttra min andel. Kan övriga delägare (mor) neka till denna transaktion?? Far är numera dement - jag o bror har fullmakt för honom, pratar ej med min mor.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det ägs en bostadsrätt av dig, tre syskon och dina föräldrar. Du vill nu sälja din andel om 24% och undrar om övriga delägare kan neka dig till att göra så.Eftersom ni äger bostadsrätten tillsammans handlar det om ett samägande för vilket samäganderättslagen är tillämplig. Av lagen framgår att den endast är tillämplig gällande fastigheter och lösa saker. Då en bostadsrätt utgör lös egendom (och inte lös sak) blir lagen enligt dess ordalydelse och som huvudregel därför inte tillämplig för bostadsrätter. Däremot har Högsta domstolen fastslagit att samäganderättslagen, i dess väsentligaste delar, också ska omfatta bostadsrätter (se NJA 1995 s. 478).Samäganderättslagen är dispositiv vilket innebär att det går att avtala om att lagen inte ska användas. Eftersom du inte skriver något om att samäganderättslagen är bortavtalad utgår jag från att lagen är tillämplig mellan er.Utgångspunkten är att delägarna måste vara överens om alltSom utgångspunkt vid samägande krävs det att samtliga delägarne är överens om såväl förfogande som förvaltning av det samägda, i förevarande fall bostadsrätten (2 § SamägL). Med förfogande avses att de måste vara överens om de t.ex. vill sälja hela bostadsrätten eller hyra ut den. Med förvaltning avses faktiska åtgärder för bostadsrättens vård t.ex. att måla om eller åtgärda något. Motsatsvis innebär bestämmelsen att delägarna har rätt att göra vad de vill med sin andel i det samägda. Motsatsvis innebär bestämmelsen att varje delägare har rätt att förfoga över sin egen andel av dem samägda. En delägare har därmed rätt att sälja sin andel i det samägda utan att övriga delägare kan opponera sig.Slutsatsen i ert fall är att utgångspunkten är att du har rätt att sälja dina 24% av bostadsrätten utan att någon av de andra delägarna kan opponera sig. Samäganderättslagen är dock dispositiv innebärande att ni kan ha avtalat om annat i t.ex. ett samäganderättsavtal alt. att det framkommer särskilda villkor i gåvobrevet. Saknas det villkor om att det krävs samtycke från samtliga delägare även för att sälja sin andel finns det inget hinder för dig att sälja din andel. Enligt samäganderättslagen är endast vid försäljningen av hela den samägda bostadsrätten det krävs alla delägares samtycke.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hyra ut utan föreningens samtycke?

2021-05-26 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej. Jag äger en bostadsrättslägenhet och har hyrt ut den i andra hand genom föreningen i ca 3år pga arbete på en annan ort. Föreningen har mailat mig nu och påstår att jag inte får hyra ut i andra hand längre och måste flytta tillbaka för annars blir det tvångsförsäljning. Jag har fast anställning på en annan ort och äger ett konsultbolag som är registerad i samma stad som min bostadstätt. Jag undrar följande:1. Kan min föreningen förneka mig andrahandsuthyrning fast jag är skälig anledning? 2. Om jag inte får hyra ut i andra hand enmigt lagboken får jag då ha inneboende utan föreningens tillstånd enligt hyresgöreningslagen som säger att man får ha inneboende så länge man bor minst 80-100 dagar per år i lägenheten gäller detta även bostadsrätt? Tack på förhandMed vänlig hälsning, Alexander
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Möjligheterna att hyra ut en bostadsrätt i andrahand framgår såsom du nämnt av hyreslagen, eller mer bestämt 7 kap. 10-11 §§ bostadsrättslagen. För att en bostadsrättshavare ska kunna upplåta sin lägenhet i andra hand till någon annan för självständigt brukande krävs bostadsrättsföreningens samtycke. Samtycke av föreningen krävs bara om uthyrningen sker för självständigt brukande. Det innebär att bostadsrättshavaren inte behöver samtycke om uthyrningen inte klassas som för självständigt brukande. Förutsättningen är att bostadsrättshavaren har kontroll över lägenheten. Krav kan inte ställas på att denne själv bor i lägenheten, så länge denne har tillträde till den och kan utöva tillsyn och att andrahandshyresgästen inte disponerar hela lägenheten. Av praxis att döma räcker det inte bara med att undanta ett rum från uthyrningen för att det inte ska vara tal om självständigt brukande, så länge man inte i övrigt haft någon kontakt med lägenheten. I ett rättsfall ansågs det inte ha rört ett självständigt brukande när bostadsrättshavaren övernattade i lägenheten någon gång i månaden samt besökte lägenheten några dagar i veckan för att hämta post som fortfarande gått till adressen. Då nyttjade han samtidigt ett undantaget rum samt köket. Det är alltså möjligt att hyra ut lägenheten utan föreningens samtycke. Det som krävs är däremot att uthyrningen inte kan ses som gjord för självständigt brukande. För att vara på den säkra sidan bör ett rum undantas och regelbundna besök i lägenheten göras. Det du också kan göra är att ansöka om tillstånd hos hyresnämnden för att få hyra ut lägenheten för självständigt brukande (7 kap. 11 § bostadsrättslagen). Om hyresnämnden ger tillstånd till detta spelar det ingen roll om föreningen inte samtycker till andrahandsuthyrningen. Här finns lite information om det förfarandet. Vänligen,

Besittningsrätt till förälders bostad efter bouppteckning

2021-05-19 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Förälder bor i bostadsrätt!Ena barnet/vuxen är skriven på adressen Har denne besittningsrätt efter ev bouppteckning? Hur länge ska denne varit skriven och bott i lägenheten? Bostaden kommer förmodlingen att säljas efter nära anhörigs bortgång?
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att föräldern äger bostadsrätten och det vuxna barnet står skriven på adressen, men utan någon samäganderätt eller hyresrätt. I och med att du frågar om besittningsrätt så ska jag redogöra för det först för att sedan försöka förklara vad som kan gälla i din situation.HyresrättBesittningsskydd, eller besittningsrätt, är en rätt att få bo kvar i en bostad efter uppsägningstiden. Detta gäller som starkast när bostaden hyrs i första hand och regler om detta finner du i jordabalkens 12 kapitel, även kallad hyreslagen (12 kap. 45, 45 a och 46 §§ jordabalken). Besittningsrätten är inte lika stark för andrahandshyresgäster, då man inte kan få besittningsrätt gentemot den som äger fastigheten utan bara gentemot den som hyr ut lägenheten till dig i andrahand. Det som gäller i andrahandssituationer är att du får besittningsskydd gentemot förstahandshyresgästen när du bott i lägenheten i mer än två år och du inte skrivit på ett kontrakt om att du avstår besittningsrätten.BostadsrättNär det handlar om en bostadsrätt eller äganderätt finns ingen besittningsrätt som i hyreslagen. Hyr man en bostadsrätt gäller istället lagen om uthyrning av egen bostad, vilken inte innehåller något om besittningsskydd.I din fråga förstår jag dock situationen som att det vuxna barnet inte hyr lägenheten eller en del av den, utan endast står skriven på adressen. Stämmer detta så finns ingen besittningsrätt både på grunden att hyreslagen inte gäller och att barnet inte samäger eller bor på adressen.BouppteckningVid bouppteckningen ska alla dödsbodelägare kallas, d.v.s. alla som har en rätt till arv i dödsboet, vilket en bröstarvinge har (20 kap. 2 § ärvdabalken). Barnet är en bröstarvinge och ska därför vara med och sammanställa tillgångar och skulder som den avlidne hade, detta inkluderar bostadsrätten förutsatt att föräldern ägde den.Att barnet stått skriven på adressen får i sig ingen betydelse för vad som ska göras med bostadsrätten härnäst, barnet har alltså ingen förtur till bostaden endast på den grunden. Däremot kan det ha reglerats i testamente eller liknande att barnet ska få ärva bostaden, vilket då givetvis ska tillmätas betydelse. I övrigt gäller annars ordningen vid en "vanlig" arvsfördelning, vilket innebär att tillgångar först tillfaller ev. efterlevande make och sedan bröstarvingar.Vid bostadens försäljning innebär detta att barnet får rätt till en del av eller hela ersättningen för bostaden beroende på om barnet är den enda bröstarvingen m.m.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline.Vänliga hälsningar

Kan man bli av med bostaden om man inte är folkbokförd på rätt adress?

2021-05-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej ,Om jag skulle vara skriven på min egen inköpta bostadsrätts adress men inte sova där.Helt enkelt , ha min tillvaro någon annanstans.Kan jag bli av med bostaden då?Tack för hjälp,
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!En bostadsrätt kan förverkas under ett antal omständigheter som uppräknas i bostadsrättslagen, det vill säga att hyresvärden har möjlighet att säga upp bostadsrätten i förtid. Att en hyresgäst är folkbokförd på bostadsrätten fast hen inte kan anses bosatt där ingår inte bland dessa uppräknade grunder (7 kap. 18 § bostadsrättslagen).Däremot kan det finnas skrivelse i bostadsrättsföreningens stadgar eller enskilt avtal som reglerar rätt att säga upp bostadsrätten exempelvis på grund av att personen inte rätteligen är folkbokförd på adressen. I sådant fall måste det vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, annars finns inte rätt att förverka bostadsrätten (7 kap. 18 § 7 punkten bostadsrättslagen).Notera dock att bostadsrättshavaren ska först ha blivit tillsagd och inte vidtagit rättelse utan dröjsmål för att förverkande ska kunna ske (7 kap. 18 § och 20 § bostadsrättslagen).SammanfattningAtt vara folkbokförd på en adress man inte anses bosatt på kan som utgångspunkt inte utgöra grund för förverkande av bostadsrätten. Möjligen skulle bostadsrättsföreningens stadgar eller enskilt avtal kunna reglera rätt att säga upp avtalet på sådana grunder.Notera dock att du kan göra dig skyldig till folkbokföringsbrott om du inte är folkbokförd på den adress du anses bosatt i, det vill säga där du regelmässigt anses tillbringa din dygnsvila.Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Rättelse vid olovlig andrahandsuthyrning av bostadsrätt

2021-05-26 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej Jag hyr ut min bostadsrätt lägenheten utan tillstånd, men nu bli jag påkommen och får brev om rättelse. Hur ska lösa den?
Anneli Alchahin |Hej, tack för din fråga!Jag har förstått det så att du äger en bostadsrätt som du hyr ut den i andra hand utan styrelsens samtycke. I ditt fall blir Bostadsrättslagen (BRL) tillämplig istället för 12 kap. i Jordabalken (som har regler bestämmelser kring hyra).Du får hyra ut i andra hand om bostadsrättsföreningen godkänner det. I ditt fall så har föreningen antagligen inte fått reda på att du hyr ut den. Enligt 7 kap. 10 § BRL får en bostadsrättshavare, hyra ut sin lägenhet i andra hand till någon annan för endast om styrelsen (bostadsrättsföreningen) ger sitt samtycke. Alltså borde du ha söket efter ett godkännande från styrelsen för att undvika att få en rättelse. Av 7 kap. 20 § BRL, framgår det att om man hyrt ut olovlig enligt 7 kap. 18 § 2 punkten, får uppsägning ske om bostadsrättshavaren låter bli att efter tillsägelse vidta rättelse utan dröjsmål. I andra stycket i 20 § framgår det dock att du inte kan bli uppsagd från lägenheten, om du ansöker om upplåtelsen så fort som möjligt och får den ansökan beviljad. I ditt fall, så har du fått en rättelse som innebär att du får en möjlighet att "rätta felet". Föreningen måste dock ha skickat denna rättelse inom 2 månader från att de fick reda på uthyrningen. Av din fråga framgår det inte när du fått den. Om de inte har skickat rättelsen 2 månader från att de fick reda på att du hyrde ut den, får de heller inte vräka dig på just den grunden. Jag antar att du fått den nyligen och då bör du försöka lösa så fort som möjligt. Du kan antingen göra det genom att be din hyresgäst flytta ut snarast. Om du vill ha kvar hyresgästen kan du försöka prata med styrelsen och få ett godkännande om att få hyra ut den i andra hand ändå. Vägrar styrelsen att ge dig tillstånd till detta, får du hyra ut den om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen (7 kap. 11 §). Hur du går tillväga hos hyresnämnden om styrelsen nekar tillstånd, hittar du här. Hoppas du fick svar på din fråga. Du är välkommen att ställa ytterligare frågor om något är oklart!

Hyra ut bostadsrätt i andra hand

2021-05-24 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en bostadsrätt och vill hyra ut den på grund av att min partner (som inte är svensk medborgare) bor i ett annat land, och jag vill provbo med honom där.Är det möjligt att hyra ut sin lägenhet för att bo hos sin partner trots att det boendet inte är i Sverige?Hur mycket uppgifter behöver jag uppge om mitt nya boende? Vart vi ska bo är ännu inte klarlagt, mer än att vi kommer hyra lägenhet någonstans.Går det att jag skriver upp mig hos mina föräldrar under tiden som jag provbor med min partner utomlands?
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall blir bostadsrättslagen (BRL) tillämplig eftersom det är en bostadsrätt du vill hyra ut. Du har rätt att hyra ut din bostadsrätt i andra hand om bostadsrättsföreningens styrelse ger sitt samtycke (7:10 BRL). Om bostadsrättsföreningen inte tillåter att du hyr ut din lägenhet i andra hand har du rätt att ansöka om tillstånd hos hyresnämnden (7:11 BRL). Hyresnämnden kommer då att pröva om du har godtagbara skäl att hyra ut.För att få hyra ut din lägenhet i andra hand behöver du alltså ha "skäl" till det. Skäl som ofta är giltiga är till exempel om du ska prova att bo med din sambo, du ska hyra ut till närstående, du har svårt att få din bostad såld på grund av marknadsläget.Provboende med sambo är ett godtagbart skäl i de allra flesta fall och det vanligaste är att tillstånd ges för ett år i taget. Det bör därmed inte spela någon roll om det sker utomlands eller i Sverige. Exakt vad för uppgifter som du kommer behöva lämna till din hyresvärd är svårt att säga. Det skulle jag rekommendera dig att kolla med din hyresvärd. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Styrelsens skyldigheter när grannar stör

2021-05-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Jag bor i en bostadsrätt och har en granne som stör fruktansvärt. Ovanför den störande bor en kvinna som först anmälde den störande till styrelsen. Då gjorde den störande en motanmälan och tog upp en bagatell han ansåg sig bli störd av. Styrelsen lade då med ärendet och sa att de störde varandra - case closed.Nu har jag anmält den störande grannen till styrelsen. Han gör då en motanmälan men kan inte tala om på vilket sätt jag stört honom. Styrelsen ville då lägga ned ärendet då vi stört varandra. Jag blev upprörd och frågade om styrelsen inte kunde se ett mönster i detta och sa att de måste agera. Till svar fick jag att styrelsen inte har med bråk mellan grannar att göra. Deras uppgift är att se till fastigheten och sköta den. Styrelsen sa även att den boende som klagade först på den störande grannen, hennes case var closed på så vis var hennes klagomål borttagna. Jag har pratat med henne och hon mår mycket dåligt pga den störande grannen, hon kan inte sova på nätterna av oro och ångest pga honom, samt är besviken på styrelsens agerande.Styrelsen har skickat meddelande till mig igår att de erbjuder medling mellan mig och den störande grannen under veckan, trots att det inte är styrelses uppgift att hålla på med sådant skriver de. Dyker jag inte upp så kommer de också anse detta case closed och då finns inga klagomål på grannen.
Hemen Yazdanfar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med anledning av att din fråga handlar om störande grannar som bor i bostadsrätt kommer jag i följande svar att utgå från bostadsrättslagen (BRL).I och med att du i din frågeställning inte skrivit det sätt på vilket grannen stört er så utgår jag i mitt svar ifrån att grannen stört genom att denne varit högljudd och alltså inte genom att denne agerat fysiskt på något sätt i den bemärkelsen att denne exempelvis ryckt i dörrhandtaget hos er. För att om så fallet så blir utgången troligast en helt annan. Om jag tolkat frågeställningen fel så är du välkommen att ställa en ny fråga! Allmänt om störande grannar En bostadsrättshavare får inte störa sina grannar på ett sätt som är skadlig för grannars hälsa eller som försämrar grannars bostadsmiljö i en sådan utsträckning som inte skäligen bör godtas (7 kap. 9 § första stycket BRL). Det innebär att det är endast vissa typer av störningar som kan anses vara förbjudna. Lindrigare typer av störningar är alltså inte förbjudna. Vad anses vara förbjuden störning?Vid en bedömning om vad som anses utgöra förbjuden störning får man vanligtvis söka ledning i vad som följer av allmänhetens uppfattning om vilka störningar i ett flerfamiljshus som en boende i ett sådant hus får "tåla". Precis som det låter så är denna bedömning väldigt abstrakt. På grund av det har lagstiftaren exemplifierat vad för slags störning som en granne får skäligen tåla och som därmed alltså inte är förbjuden. Ett exempel där en granne får tåla förekomsten av störningar är för det fall lekande barn i en lägenhet stör sömnen för en granne som har nattarbete.Av det anförda kan följande konstateras. Avgörande betydelse för bedömningen om störning från grannar ska anses vara förbjuden är bland annat:när på dygnet störning sker, hur ofta störning sker, vilken veckodag störning sker och störningens ljudnivå.I och med att det verkar som att störningarna i ditt fall sker ofta och under olämpliga tider kan det möjligtvis anses som att det utgör en förbjuden störning. Dessutom verkar störningen ha en ljudnivå som är så pass hög att den påverkar din eller i vart fall din grannes sömn. Vidare har din granne fått till följd av störningarna upplevt oro och ångest. Därav kan det konstateras att din granne upplevt oro och ångest till följd av störningar vilket talar starkt för att störningarna av den störande grannen är av mer förbjuden karaktär. Med anledning av det anförda kan det konstateras att den störande grannen stört dig och din granne på ett sådant sätt som torde anses vara förbjudet enligt BRL. När styrelsen är skyldig att ageraI och med att det kan konstateras att den störande grannen utsätter dig och din granne för förbjudna störningar är styrelsen skyldig att agera när den blir vetandes om att förbjudna störningar försiggår i fastigheten. Styrelsen ska nämligen i det fallet ge den störande grannen tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör (7 kap. 9 § andra stycket 1 BRL). Upphör inte de förbjudna störningarna trots tillsägelsen ska bostadsrätten under vissa förutsättningar förverkas (7 kap. 18 § andra stycket 5 BRL). Om styrelsen underlåter att vidta dessa åtgärder har du och din drabbade granne rätt till nedsättning av årsavgiften och i vissa fall även skadestånd (7 kap. 4 och 2 § BRL) .Men med anledning av att det inte direkt framgår av frågeställningen om styrelsen vidtagit några åtgärder och isåfall vilka blir det svårt för mig att bedöma ifall du har rätt till nedsättning av årsavgift och skadestånd. Mitt råd är därför att du tar kontakt med styrelsen och frågar de om de vidtagit några åtgärder för att minska störningarna såsom att ge tillsägelse till den störande grannen. Utifrån det kan jag eller en annan rådgivare svara på din fråga mer utförligt. Men redan nu kan jag säga att det påståendet från styrelsens sida att de endast har hand om skötseln av fastigheten är inte korrekt. Utan som anförts ansvarar styrelsen även för att grannar i bostadsföreningen som lever i fastigheten inte stör andra grannar. Du är välkommen att ställa en fråga på nytt efter att du fått svar från styrelsen!Med vänlig hälsning

Vad kan vara bra att tänka på vid uthyrning av bostadsrätt?

2021-05-15 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej. Jag äger en bostadsrätt som min sambo och jag bor i. Han står skriven på lägenheten och betalar halva räntan eftersom vi "äger" den tillsammans men han hade ingen möjlighet att stå med på lånet pga studier och sedan arbetslöshet. Men han betalar alltså sin del till mig. Nu ska vi separera och vi har bestämt att jag ska flytta ut ur bostadsrätten eftersom att han har svårt att få ett hyresavtal pga sin ekonomiska situation. Jag har sagt ja till detta men börjar nu fundera över hur detta ska fungera rent praktiskt och vad som faktiskt gäller. Vår plan är att han ska bo kvar här tills han har möjlighet att köpa ut mig. Får jag lov att äga denna lägenhet och samtidigt hyra och folkbokföra mig på en annan? Min sambo kommer stå för kostnaderna för bostadsrätten medan jag hyr en annan lägenhet. Frågan är om man får göra så här? Eller kan det uppstå problem med att min företetts sambo bor kvar i en lägenhet som jag äger trots att han har bott och stått skriven på denna bostad sedan start. (Vet inte om det är av vikt att vi förvärvade lägenheten under en ombildning av hyresrätt till bostadsrätt). Tacksam för vägledning. Med vänlig hälsning,
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Att hyra ut en bostadsrätt man äger aktualiserar (enligt vad jag kan komma på) frågor kring att hyra ut i andra hand, folkbokföring och skatterättsliga konsekvenser. Jag kommer därför redogöra mer detaljerat vad som gäller utifrån dessa tre områden men en sammanfattning kommer även finnas med i slutet. Sambolagens regler blir även aktuella vid separation men eftersom ni verkar vara överens kommer jag inte redogöra för vad som gäller enligt den lagen. Att hyra ut en bostadsrätt i andra handJag förstår inte riktigt om det är du som ensamt äger lägenheten eller om ni äger dem gemensamt. Avgörande för vem som äger bostadsrätten är vem som har skrivit under upplåtelse- eller överlåtelseavtalet.Om ni äger lägenheten tillsammans gäller inget särskilt vid din utflyttning. Om du däremot äger lägenheten själv kan detta ses som uthyrning i andra hand till din före detta sambo. Som ägare till bostadsrätt får du hyra ut din lägenhet i andra hand bara om bostadsrättsföreningen går med på det alternativt om hyresnämnden lämnar tillstånd till det. Finns varken tillstånd eller samtycke riskerar du att förlora rätten till bostaden (7 kap. 10 §, 11 § och 18 § bostadsrättslagen).Notera även att du som uthyrare i andra hand anses vara hyresvärd för den som ska flytta in. Detta innebär att det är du som ska se till att hyran betalas in och kan bli ersättningsskyldig om din hyresgäst inte sköter sig. Att folkbokföra sig på en annan lägenhet än den man ägerAtt du äger en bostadsrättslägenhet men hyr en annan lägenhet spelar ingen roll för vart du ska folkbokföra dig. Det som får betydelse är vart du anses bosatt. Begreppet "bosatt" innefattar där du anses regelmässigt tillbringa din dygnsvila (6 § och 7 § folkbokföringslagen).Med "regelmässigt tillbringa sin dygnsvila" innebär att du ska tillbringa din dygnsvila i en bostad under din normala livsföring minst en gång i veckan alternativt i samma omfattning, exempelvis två gånger under 14 dagar (7 § andra stycket folkbokföringslagen).Om du även bor i en annan bostad exempelvis bostadsrätten minst en sjundedel av din tid kan du anses ha dubbel bosättning. I sådant fall ska du bokföras på den bostad där du med hänsyn till omständigheterna anses ha din egentliga hemvist. Omständigheter som kan få betydelse för denna bedömning är exempelvis arbetsförhållanden, make, sambo eller hemmavarande barn (7 § första stycket folkbokföringslagen och RÅ 1996 ref 47). Att folkbokföra sig på fel adress kan medföra att man gör sig skyldig till folkbokföringsbrott (42 § folkbokföringslagen).Skatterättsliga konsekvenser av att hyra ut sin bostadsrätt i andra handFörutsatt att din före detta sambo hyr bostadsrättslägenheten av dig och betalar hyra till dig ska inkomster från uthyrningen tas upp i deklarationen och beskattas under förutsättning att inkomsterna överstiger ett schablonbelopp på 40 000 kr per år. På hyresintäkten får även flertalet avdrag göras exempelvis månadsavgift till bostadsrättsförening samt eventuell uthyrningsavgift. På detta belopp ska 30 procent beskattas som kapitalinkomst (42 kap. 1 § och 30 § inkomstskattelagen).Om man underlåter att deklarera och betala skatt för hyresinkomsterna kan man göra sig skyldig till skattebrott (2 § skattebrottslagen).SammanfattningAngående vart du eller din före detta sambo ska folkbokföra sig gäller att ni ska vara folkbokförda där ni anses bosatta, det vill säga där ni regelmässigt tillbringar er dygnsvila.Under förutsättning att du äger lägenheten ensamt krävs samtycke från bostadsrättsföreningen att hyra ut lägenheten i andra hand, alternativt tillstånd från hyresnämnden.Om dina inkomster från uthyrningen överstiger 40 000 kr per år kan du behöva betala skatt på summan som överstiger detta belopp. Du kan läsa mer om detta på Skatteverkets hemsida.Detta är vad jag kan komma på kan bli aktuellt vid eventuell uthyrning i andra hand så jag hoppas du känner dig nöjd med ditt svar. Om inte är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen!Vänligen,