Otillåten andrahandsuthyrning av bostadsrätt

2018-05-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! I min Brf äger 2 personer en lgh som de låter sin personal bo i. (De driver ett antal restauranger i stan). De har inte ansökt om 2-handsuthyrning hos styrelsen och det finns ingen person folkbokförd på adressen. Får de äga en lgh som de sen "lånar" ut till sina anställda? Detta är ju också en otillåten uthyrning då de ej har ansökt att få hyra ut den. Hur ska vi (styrelsen) gå tillväga?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bostadsrättslagens sjunde kapitel reglerar bl.a. hur bostadsrättsinnehavare får använda sin lägenhet. När det gäller just andrahandsuthyrning så stadgar 7 kap. 10 § en bostadsrättsinnehavare får upplåta sin lägenhet i andra hand till annan för självständigt brukande endast om styrelsen ger sitt samtycke. Därmed så framgår det att bostadsrättsinnehavare måste i första hand begära tillstånd hos styrelsen. I andra hand kan tillstånd till andrahandsupplåtelse ges genom hyresnämnden. För upplåtelse till del av lägenheten till inneboende krävs dock inte samtycke från styrelsen, utan det är just om lägenheten hyrs ut "för självständigt brukande" av annan som samtycke måste inhämtas. I det här fallet verkar ju dock det faktum att ingen står skriven på adressen tala för att det inte rör sig om inneboende utan just självständigt brukande. Skulle det dock vara så att bostadsrättsinnehavarna själva bor i lägenheten samtidigt som personalen så rör det sig om inneboende, något som inte kräver samtycke.Att lägenheten upplåts i andra hand utan behövligt samtycke eller tillstånd kan utgöra grund för bostadsrättens förverkande enligt 7 kap. 18 § p.2. och kan, om inte bostadsrättshavaren vidtar rättelse, leda till grund för uppsägning. Bostadsrättshavaren får dock inte skiljas från lägenheten om föreningen inte har sagt till bostadsrättshavaren att vidta rättelse inom två månader från den dag då föreningen fick reda på att andrahandsuthyrning sker utan samtycke (7 kap. 21 § andra stycket).Om bostadsrättshavaren/a inte har inhämtat samtycke från styrelsen så rör det sig om en otillåten andrahandsuthyrning. Ni bör kontakta bostadsrättshavaren/a och informera om att samtycke måste inhämtas för att uthyrning av lägenheten i andra hand ska vara tillåten. Ni bör också informera bostadsrättshavaren/a om att de kan undvika förverkande av bostadsrätten om de vidtar rättelse utan dröjsmål eller ansöker om hyresnämndens tillstånd.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, du är alltid varmt välkommen att komma in med nya frågor till oss här på Lawline!Vänligen,

Får jag uppföra "byggnation" på min uteplats på upplåten mark som inte tillhör bostadsrätten?

2018-05-07 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag har flyttat in i ett Brf Radhus med UPPLÅTEN mark.Styrelsen i min brf har anmodat mig att ta ner en fristående markis som jag har satt upp. Har dom rätt att göra det? Det finns flera andra medlemmar som har "Partytält" på sina altaner, borde inte det vara att jämföras med varandra?Enligt den kommun jag bor i så krävs ej bygglov för pergola, om nu denna markis skulle vara att betraktas som det.Det är en en pergola markis som är nedmonterbar och räknas därmed som en pergola.Enligt stadgarna skall man ansöka om tillstånd för all byggnation på upplåten mark, men då denna markis är helt fristående ansåg jag inte det vara en byggnation.Hur mycket makt har styrelsen när det gäller upplåten mark? Hur är det med lika behandlingsprincipen? Borde alla få ta bort sina "tält" om jag tvingas ta bort min markis?Styrelsen har även pratat om att bestämma specifika färger på markiser, kan dom göra detta?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först vill jag fastställa, att jag förstår din fråga som att marken, varpå pergolan uppförts, inte är upplåten med bostadsrätt, utan i annan form. Din frågeställning kan besvaras genom ett återgivande av ett avgörande från hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2015-01-26, mål nr T 1357-13. Initialt ska det nämnas, att rättsfallet kan innebära att du inte får uppföra denna pergola. Detta bör emellertid tolkas mot likhetsprincipen och vad som kan anses vara byggnation (det ska nämligen noteras, att det i rättsfallet är fråga om annan byggnation än vad som är fråga om i detta fall, samt att alla bostadsrättsinnehavares nyttjande i rättsfallet skulle upphöra). Slutligen finner du en sammanfattande slutsats.Redogörelse av rättsfalletAvgörandet handlar om en bostadsrättshavare som ansökte om och också fick tillstånd för att anlägga en uteplats i anslutning till sin bostadsrätt. Godkännandet lämnades av styrelsen i bostadsrättsföreningen. Vid en föreningsstämma, 16 år senare, förbjöds användandet av uteplatsen till följd av ett dräneringsarbete. Senare samma år förbjöds allt privat användande av uteplatser på fastigheten. Bostadsrättsinnehavaren väckte talan mot föreningen och anförde att marken var en del av bostadsrättslägenheten, och att beslutet således hade fattats felaktigt vid föreningsstämman.BostadsrättslagenEnligt 1 kap. 3 § (1991:614) bostadsrättslagen (BRL) får en upplåtelse av lägenhet med bostadsrätt endast ske till den som är medlem i bostadsrättsföreningen. Vill bostadsrättshavaren göra en förändring av lägenheten som är av väsentlig grad så kräver det tillstånd enligt 7 kap. 7 § p. 3 BRL. Enligt dess andra stycke ska dock inte sådant tillstånd vägras innehavaren om åtgärden inte är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Detta berör den upplåtna lägenheten och vad som finns invändigt (jfr. prop. 2002/03:12 s. 62 f.). Hovrätten konstaterade att bestämmelsen inte var tillämplig på markupplåtelser utan avsåg förändringar inne i själva lägenheten.Bestämmelsen i 9 kap. 16 § 1 st. p. 2 BRL avser inskränkningar och liknande försämringar av lägenheten. Vid en tilläggsupplåtelse av mark tillförs i stället genom en frivillig överenskommelse ytterligare yta till den tidigare upplåtna bostadsrätten. Däremot kan en tilläggsupplåtelse av mark innebära att en annan lägenhet förändras på ett sådant sätt som avses i 9 kap. 16 § 1 st. p. 2. Om så är fallet måste beträffande denna lägenhet dessa bestämmelser iakttas. Reglerna innebär att även om en bostadsrättshavare inte medgett en inskränkning blir beslutet ändock giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet jämte att hyresnämnden lämnat godkännande. Bostadsrättshavaren gjorde i målet gällande att beslutet om att ta bort hans uteplats innebar en sådan inskränkning som omfattas av den berörda bestämmelsen i 9 kap. BRL.Detta förutsätter emellertid att marken utanför bostadsrätten ingår i den ursprungliga upplåtelsen, något som borde ha formaliserats av någon typ av avtal, vanligtvis ett upplåtelseavtal. För sådana avtal finns reglerade formkrav enligt 4 kap. 5 § BRL. Dessa formkrav ska tolkas restriktivt (jfr. RH 2005:11). Av 4 kap. 5 § BRL framgår att upplåtelse av lägenhet med bostadsrätt ska ske skriftligen. Redan här saknas i förevarande mål således ett av lagens formella rekvisit – skriftligheten.För bostadsrättsupplåtelser genom en tilläggsupplåtelse kan upplåtelse av uteplats ske efter själva lägenhetsupplåtelsen, och även då ska upplåtelseavtal skriftligen upprättas. Finns inget avtal, eller framgår det inte av avtalet att det är marken som avses så är det ingen giltig bostadsrättsupplåtelse (jfr. 4 kap. 7 § BRL om ogiltig upplåtelse vid bristande formkrav). Det kan vid sådant förhållande i stället bli fråga om arrende- eller nyttjanderätt. I det här sammanhanget finns anledning att påminna om att nyttjanderätter inom detaljplanerat område endast gäller för 25 år i taget (jfr 7 kap. 5 § jordabalken).Hovrätten ansåg att kärandens förvärv av bostadsrätten inte också omfattande en upplåtelse av marken. Hovrätten uttalar:"Styrelsen har … godkänt att [bostadsrättshavaren] fick anlägga en uteplats. [Bostadsrättshavaren] och vissa andra bostadsrättshavare har under viss tid rent faktiskt använt en viss markyta som uteplats. Vid en föreningsstämma har slutligen ställts upp vissa ordningsregler för uteplatser. Inget av detta leder emellertid omedelbart till slutsatsen att upplåtelsen av marken skett med bostadsrätt. Bostadsrättslagen innebär nämligen inget hinder mot att en bostadsrättsförening upplåter vissa ytor, t.ex. själva lägenheten, med bostadsrätt och andra ytor, t.ex. ett förråd eller mark, med annan rätt, dvs. som en arrenderätt, hyresrätt eller allmän nyttjanderätt."Bostadsrättshavarens talan lämnades sålunda utan bifall.Skillnader mot detta fallI vilken utsträckning kan bostadsrättsföreningen tillåta och begränsa vad som får finnas på uteplatsen?Svaret på den här frågan finns i din bostadsrättsförenings stadga. Du nämner att det står i stadgan om byggnation. Frågan blir sålunda vad som är att anse som byggnation. I 1 kap. 4 § (2018:900) plan- och bygglag stadgas olika definitioner av i lagen anförda begrepp. Efter en analys av begrepp som byggnad, byggnadsverk, nybyggnad, ombyggnad, tillbyggnad eller ändring av byggnad kan man komma till slutsatsen, att en pergola förmodligen inte omfattas av dessa definitioner. Även enligt Svenska Akademiens Ordlista anses byggnation vara "fram­ställning (i större skala) av byggnader". Det tycks sålunda inte vara troligt att en pergola kan anses vara byggnation i enlighet med stadgarna.LikhetsprincipenDet finns olika bedömningsnormer att ta fasta på. Den ena är generalklausulen i 7 kap. 37 § lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Enligt stadgandet får inte föreningsstämman fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem. Generalklausulen är ett uttryck för principen om medlemmarnas likställighet. Saken kan också uttryckas så att föreningsstämman är skyldig att handla lojalt mot en medlemsminoritet (jfr. prop. 1986/87:7 s. 114 och 140). I 6 kap. 13 § framgår att styrelsen inte får företa avtal eller åtgärder ägnade att ge otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.Den andra normen är den allmänna associationsrättsliga likhetsprincipen, som innebär att föreningens organ måste behandla alla medlemmar lika om en olikbehandling inte är motiverad av sakliga skäl (jfr. NJA 1977 s. 393). Principen gäller parallellt med generalklausulen. Här handlar det således om en avvägning mellan föreningens och den i förekommande fall kränkta medlemmens intressen.I båda fallen är det medlemmen som har bevisbördan för att en otillbörlig behandling är för handen.SlutsatsDet är sålunda svårt att i detta fall tillhandahålla ett exakt svar, eftersom praxis berör uppförande av annat än pergola. Av ovan nämnda kan man komma till slutsatsen, att eftersom det är fråga om upplåten mark, som inte är upplåten med bostadsrätt utan i annan form av upplåtelse, får sålunda styrelsen besluta att du inte får uppföra en pergola. Detta gäller även färgen på markiserna i sådana fall. Med hänsyn till tvetydigheten avseende huruvida en pergola, enligt stadgarna i din bostadsrättsförening, är att anse vara byggnation, är det dock möjligt att anföra att den ska få stå kvar. I detta fall bör även likhetsprincipen träda in och detsamma ska sålunda gälla för övriga grannar. Jag rekommenderar att du anför att det ska röstas på föreningsstämman huruvida pergola och paviljonger etc. ska få uppföras. Skulle föreningsstämman rösta mot uppförandet av din pergola, bör du anlita en jurist för att bistå dig i en eventuell tvist mot föreningen.Jag kommer att ringa dig onsdag den 9:e april ca kl. 12.00. Om tiden inte passar kan du mejla mig på pontus.schenkel@lawline.se. Jag föreslår att vi under samtalet utreder saken mer ingående.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!Vänligen

Får bostadsrättsföreningar ta ut avgifter av de medlemmar som inte deltar på städdagar?

2018-05-03 i Bostadsrätt
FRÅGA |Kan en bostadsrättsförening ha arbetsplikt i sina stadgar och ta ut betalning om man inte närvarar
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.SvarSvaret på din fråga är nej. En bostadsrättsförening får inte ha arbetsplikt i stadgarna samt ta ut en avgift om bostadsrättsinnehavarna inte deltar i arbetet. Rättslig motivering av svaretDen lag som är aktuell är Bostadsrättslagen (BrL). Ur 7:4 BrL framgår det att det är föreningen som är skyldig att hålla lägenheten, huset och marken i gott skick. Det är alltså föreningen som ansvarar för det yttre underhållet, som exempelvis gräsklippning och städning. I 7:14 BrL stadgas att de enda avgifterna som föreningen får ta ut är årsavgift för den löpande verksamheten samt, om det anges i stadgarna, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse. Föreningen får inte ta ut några fler avgifter än dessa, vilket betyder att de inte får kräva betalt av de medlemmar som inte deltar på exempelvis städdagar. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Får en BrF ha straffavgifter för utebliven städning?

2018-05-01 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, min bostadsrättsförening har lagt ett förslag till årsstämman att man blir debiterad 500 kr (per gång) om man inte kommer på vår- resp. höststädningen i föreningen. Jag har suttit med i andra styrelser och om jag inte kommer ihåg helt fel så får inte en bostadsrättsförening införa sådana avgifter. Vore tacksam för juridik hjälp i detta fall.
Emil Duberg |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Svaret är nej, en bostadsrättsförening får inte ta ut sådan straffavgift. Detta beror på att en bostadsrättsförening enligt 7 kap. 14 § Bostadsrättslagen (BRL) inte får ta ut extra avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta enligt lag. I BRL framgår det vidare av 7 kap. 4 § BRL att det är bostadsrättsföreningens uppgift att hålla fastigheten i gott skick. Alltså får BrF:en inte ta ut en sådan avgift.

Försäljning bostadsrätt köparens dröjsmål med betalning

2018-05-12 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag har precis sålt min lägenhet och skrivit överlåtelsesavtal med köparen och mäklaren.Men nu en vecka efter visar de sig att köparen ljög om sitt lånelöfte och kan inte betala förens den har sålt sin egna lägenhet först. Den har heller inte betalat 10% i deposition.Vad för skadestånd har jag rätt till? Och kan jag häva köpet juridiskt? Samt få skadestånd för detta?
Christoffer Thorell |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du har rätt till i form av ekonomisk kompensation på grund av köparens dröjsmål med betalning. Utöver det undrar du även om du har möjlighet att häva köpet.Regler kring försäljning av bostadsrätter återfinns i köplagen (KöpL).DröjsmålDröjsmål med betalning innebär att köparen inte har betalat i tid enligt köpeavtalet. Om köparen inte betalat innan förfallodatumet passerats så är köparen i dröjsmål.Krav på betalningDu ska från förfallodagen i köpeavtalet kräva köparen på betalning (52 § KöpL). Gör detta skriftligt och var noggrann med att specificera vilket avtal som kravet på fullgörande handlar om.HävningDu har möjlighet att häva köpet om köparens dröjsmål med betalning utgör ett väsentligt avtalsbrott. Vad som är ett väsentligt avtalsbrott är en bedömningsfråga från fall till fall, men något som är ostridigt är att om betalning inte har skett på tillträdesdagen så är det ett väsentligt avtalsbrott. Det skulle ge dig rätt att häva köpet (54 § första stycket KöpL). För att vara på den säkra sidan ska du ge köparen en möjlighet att betala inom en så kallad tilläggstid efter er avtalade förfallodag. Hur lång tilläggstiden ska vara är en bedömningsfråga, men min bedömning är att 14 dagar kan anses vara en skälig tid. Denna tilläggstid ska vara skriftligt meddelad och du måste även i texten varna köparen att om denne inte kan betala inom de 14 dagarna så kommer du att häva köpet. Det är viktigt att du är så noga som möjligt när det gäller vilket köp som du ger tilläggstid på. Specificera exempelvis parter, datum och vilket objekt som säljs. Spara din kopia på dokumentet ur bevishänseende. När tilläggstiden löpt ut är du i din fulla rätt att häva köpet (54 § andra stycket KöpL). SkadeståndDu kan begära skadestånd först efter att köpet är hävt och detta är meddelat till säljaren (59 § första stycket KöpL). Skadeståndet som du har rätt till är för att reparera den ekonomiska skada som du lidit av att köparen inte betalat i tid (57 § första stycket KöpL). Detta skulle till exempel vara kapitalförlusten vid en eventuell ny försäljning av lägenheten och extra mäklararvoden.Skulle köparen betala innan du har hunnit häva köpet så har du istället rätt till ränta för den tiden från att du krävt köparen på betalning till dess att köparen faktiskt har betalat (71 § KöpL). Ytterligare frågor?Om du undrar något annat är du välkommen att ställa en ny fråga. Om du vill ha hjälp med att driva frågan så är du välkommen att höra av dig till mina kollegor här på Lawline via telefon.Hoppas att du fick svar på din fråga, och välkommen åter till Lawline.Med vänlig hälsning

Krävs den andra makens samtycke för en försäljning av en bostadsrätt som inte utgör gemensam bostad?

2018-05-06 i Bostadsrätt
FRÅGA |Min pappa äger en bostadsrätt som han har bott i ca 15 år. För ca 5 år sedan träffade han en kvinna från Thailand som han för 2 år sedan gifte sig med. Innan han gifte sig skrev han över 90% av bostadsrätten till min bror. Pappas fru bor i Thailand och har aldrig bott i lägenheten mer än när hon varit här på besök. Pappa börja bli gammal och behöver sälja lägenheten för att köpa en ny lägenhet med hiss. Behöver pappas fru skriva på ett medgivande för att han ska få sälja lägenheten?
Beatrice Krig | Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga återfinns bland reglerna i äktenskapsbalken (ÄktB). Mer specifikt i dess 7 kapitel som innehåller regler om vad den ena maken får göra utan den andra makens samtycke gällande försäljning och annat.Då det inte gäller gemensam bostad, fast egendom eller samägande makarna emellan får bostadsrätten säljas utan andra makens samtycke Eftersom bostadsrätten alltså inte utgör deras gemensamma bostad så krävs det inte på den grunden att hon ska samtycka till försäljning, ÄktB 7 kap. 5 § 1 st 2 p. Då det inte heller är fråga om fast egendom (ett hus) utan en bostadsrätt gäller inte heller förbudet mot att sälja utan samtycke på den grunden, ÄktB 7 kap. 5 § 3 st. Därmed blir svaret att det inte finns något hinder i ÄktB mot att din pappa får sälja bostadsrätten utan sin frus samtycke. Detta eftersom den inte är deras gemensamma bostad, den heller inte är fast egendom, och de heller inte äger den gemensamt utefter vad du berättat. Observera att ett samägande kräver den andra delägarens samtycke för försäljning Nu frågar du förvisso inte om detta, så kanske är du redan medveten om vad som gäller men jag nämner det ändå. Eftersom du berättar att din pappa skrivit över 90 % av bostadsrätten på din bror, uppfattar jag det som att han är samägare till bostadsrätten. Det finns en lag om samäganderätt och i den ett krav på samtliga delägares samtycke när vissa åtgärder ska vidtas, såsom försäljning, samägandelagen 2 §. Om du har fler frågor om detta får du gärna ställa en ny fråga här på Lawline. Sammanfattning och rådDin pappa behöver inte ha sin frus samtycke för att sälja bostadsrätten. Detta eftersom den inte utgör deras gemensamma bostad, den inte är fast egendom, och de heller inte äger den gemensamt.Du frågade inte om detta men nämnde att din pappa har skrivit över 90 % av bostadsrätten på din bror. Tänk på att en åtgärd som försäljning kräver samtliga delägares samtycke för att kunna genomföras, samägandelagen 2 §. Med vänlig hälsning,

Förhandsavtalet sägs upp och byts ut av ett nytt

2018-05-01 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej Vi har tecknat ett förhandsavtal med Brf X avs en lgh. som säljs av Y. X är totalt 45 lgh inkl. gästhus samt tvättstuga som utgör etapp 1 av totalt två etapper. Upplåtelseavtalet ska tecknas i juli 2018 och beräknad tillträde är i jan/feb 2019. Nu har Y meddelat att de inte kan erbjuda möjlighet till gästhus och tvättstuga enl. tidigare ök (överenskommelse) och lgh. Priser är det samma som innan och de kompenserar inte med några reduceringar av lgh. priser. Obs tvättmaskin och torktumlare ingått i avtalet som standard. Y ska säga upp gamla Brf avtalen och erbjuder nytt avtal med Brf pga ändrade förutsättningar enl. ovan. Frågan är kan vi frånträda det nya avtalet med Brf X och kräva tillbaka våra insatser som vi har betalat till Y tidigare pga ändrade förutsättningar enl. ovan. Tack för svar
Dana Larsson |Hej! Tack för att ni vänder er till oss på Lawline!Som jag förstår er vill ni ta reda på: om det går att frånträda det nya avtalet med säljaren av bostadsrätten pga de ändrade förutsättningarna och kräva tillbaka de insatser som ni betalat in tidigare. Det framgår inte om ni redan skrivit på det nya avtalet eller inte, därför besvarar jag frågan utifrån hur rättsläget ser ut för de båda fallen. Svaret på era frågor beror på om ni skrivit på det nya avtalet eller inte. Om ni ännu inte skrivit på det nya avtalet Ni nämner att det är säljaren som säger upp "gamla Brf avtalen". Om säljaren säger upp det första förhandsavtalet och ni redan nu vet att ni inte vill gå med på de nya avtalsvillkoren, så skriv inte på det nya avtalet! Vanliga avtalsrättsliga regler gäller också vid förhandsavtal. Detta innebär att när ni blir erbjudna ett nytt avtal är det endast ett anbud (erbjudande). Det krävs att ni accepterar detta anbud för att det nya avtalet ska börja gälla. Det nya förhandsavtalet måste annars också uppfylla vissa formkrav (5 kap. 3 § bostadsrättslagen). Men bara utifall att det finns något annat bestämt i ert förra avtal, skulle jag vilja rekommendera att ni gör det mycket klart för bostadsföreningen (eller säljaren) att ni inte tänker gå med på det andra avtalet. Ni kan göra detta genom att kontakta dem, så snart som möjligt, och informera att ni inte tänker godta det nya avtalet och därför vill neka erbjudandet. Om säljaren eller bostadsrättsföreningen sagt upp det första förhandsavtalet, måste avtalet återgå. Detta innebär att de insatser ni betalat tidigare måste också betalas tillbaka till er. Om ni skrivit på det nya avtalet Situationen skulle bli annorlunda om ni redan hunnit skriva på det nya avtalet. Ni frågar om ni då skulle kunna frånträda det nya avtalet på grund av de nya förutsättningarna. Svaret på denna fråga är nej, eftersom ni gick med på de ändrade förutsättningarna när ni skrev på det nya avtalet. Utgångspunkten är i sådana fall att avtalet måste hållas. En uppsägning från er sida skulle medföra att ni skulle bli skadeståndsskyldiga för den ekonomiska skadan som kan uppstå för säljaren när bostaden kommer att behöva säljas om. T ex så skulle ni bli ersättningsskyldiga för eventuella omförsäljningskostnader (kostnad för mäklare), eventuell mellanskillnad mellan priset ni köpt bostaden för enligt förhandsavtalet och omförsäljningspriset, och andra administrationskostnader. Ni kan inte utlovas att få den insats ni redan betalat in. Hur mycket ni får tillbaka i detta fall beror mest på vilken summa pengar en omförsäljning av bostadsrättslägenheten skulle kunna inbringa. Hoppas att ni fått svar på era frågor! Med vänliga hälsningar,

Har en bostadsrättsförening rätt att sätta förbud?

2018-04-30 i Bostadsrätt
FRÅGA |Styrelsen i min bostadsrättsförening har i ett informationsbrev meddelat att vi inte får använda små uppblåsbara plaskpoolar för barn ute på föreningens gemensamma gräsplan. De menar att bostadsrättsföreningens styrelse bär ansvaret om något skulle hända. De har också meddelat att vi/våra barn inte får leka med eller använda vatten på annat sätt utomhus på föreningens mark heller. Jag undrar om de har juridisk rätt att förbjuda att vatten eller barnpooler används utomhus på föreningens gemensamma ytor om det är för privat bruk för oss som äger en bostad i föreningen? Det borde vara den som använder vatten/pool som bär ansvaret? Hur kan jag och flera med mig göra om vi vill motsätta oss detta beslut?
Emilia Hallberg |Hejsan!Tack för att du vänder dig till Lawline!Om jag har förstått din fråga rätt så undrar du om bostadsrättsföreningen är ansvarig för de eventuella olyckor som kan uppstå i samband med att ha en barnpool på gemensamma ytor i bostadsrättsföreningen, samt om man kan överklaga ett beslut som föreningen tagit.Bostadsrättsföreningens ansvarFöreningen skulle kunna bli ansvarig för olyckor som kan tänkas uppstå i samband med barnpool på gården. För att någon ska kunna bli skadeståndsskyldig krävs det enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer att föreningen handlat uppsåtligt eller varit vållande. Bara för att styrelsen tillåter att en barnpool placeras på föreningens mark betyder det inte att föreningen anses vållande till olyckor som sker. Föreningen skulle däremot kunna anses vållande till en olycka om det är de som sätter upp en barnpool på gården och säkerheten kring den är bristfällig. Sedan får man ta hänsyn till att det är bostadsrättsföreningen som har rätt att avgöra större delen av alla frågor som inte är reglerade enligt lag.Överklaga förenings bestämmelseOm ni tror att bostadsrättsföreningen fattat ett felaktigt beslut kan ni skriva till styrelsen i bostadsrättsföreningen och begära att få ett svar från dem. Om svaret inte kan accepteras och kan du begära en rättslig prövning av tvisten. I första hand är det hyresnämnden som prövar tvisten. Man kan också begära ett skriftligt utlåtande av bostadsrättsnämnden. Detta förutsätter att tvisten gäller en fråga som bostadsrättsnämnden tar upp samt att även bostadsrättsföreningen är beredd att rätta sig efter den bedömning nämnden kommer fram till. SammanfattningsvisVad ni kan göra är att höra av er till bostadsföreningens styrelse och ifrågasätta beslutet om poolförbud. Här kan du läsa mer om hyresnämnden och bostadsrättsnämnden, där ni även kan få vidare hjälp i er fråga!http://www.hyresnamnden.se/Om-Hyresnamnden/http://www.bostadsrattsnamnden.se/Hoppas att svaret var till din hjälp!Med vänlig hälsning,