Möjligt att avtala om förlängd arrendetid och hembud

2017-06-25 i Arrende
FRÅGA |Hej, har ärvt ett fritidshus på ofri grund. Betalar en arrendeavgift på 1 000.- /år och förser 5 andra fritidshus (utan avgift för de andra) med vatten från den brunn mina föräldrar lät borra för länge sedan. Jag har 8 år kvar av 10 som avtalet med markägaren anger. Jag är 77 år och vill försöka leva lika länge, som mina föräldrar gjorde, (88 reps 92) dvs till medelvärdet 90. Jag är god vän med markägaren sen barnsben och han är villig att förlänga avtalet. Jag ser helst till 100, således 33 år till, och att det gäller även för dödsboet efter mig. Men markägaren är lite äldre än jag och har nog inga arvingar (han är förtegen om detta). Han, liksom jag, kan ju snabbt avlida. Han vill redan nu sälja hela sin egendom som består av ett mindre lantbruk och marken där mitt fritidshus ligger? Övriga 5 fritidshus ägs av markägaren. Jag vill göra en komplettering av avtalet där det ska framgå: 1) Förlängning ett antal år. Hur säkert blir den förlängningen för mig när markägaren säljer? 2) Min rätt att köpa tomtmarken.Köpa till ett idag fastställt pris, av nuvarande eller den nya ägaren. Tomten är inte avstyckad och huset har inget fastställt taxeringsvärde. Är det juridiskt möjligt att på förhand fastställa ett pris som den nya markägaren måste acceptera? Kan nuvarande markägaren kräva detta när han säljer? Jag är pensionär med snål budget och har en tanke att kanske kunna köpa tomten, vinterbona stugan och sedan flytta dit.
Emil Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga är om det går att formulera ett arrendeavtal som står sig om nuvarande fastighetsägare säljer. Du frågar också om det går att med bindande verkan avtala om att du har förköpsrätt till ett visst pris och att det avtalet även står sig mot en eventuell ny ägare som du ”godkänt”. För att besvara frågorna kommer jag fastställa gällande rätt och ge förslag på en lösning.Gällande rättReglerna om arrende finns i 7–11 kap. jordabalken (JB). Av 10 kap. 2 § JB följer att avtal om bostadsarrende ska träffas för viss tid, minst 5 år, eller för arrendatorns livstid. Det går alltså utan problem att avtala om ett arrende som löper 23 år ytterligare eller fram till dess att dödsfall sker. Av 8 kap. 3 § JB följer att avtal om bostadsarrende ska upprättas skriftligen och samtliga avtalsvillkor ska anges i avtalet. Av 7 kap. 10 § följer att det finns en rätt att skriva in arrendet i fastighetsregistret. När inskrivning skett är rättigheten tryggad vilket kan utläsas av 7 kap. 11–14 §§ eftersom förvärvaren omöjligen kan hävda att denne varit i god tro om arrendet. Om du inte skriver in arrendet i fastighetsregistret behöver nuvarande markägaren göra ett förbehåll om arrendets existens för att arrendet ska vara skyddat. Förbehållet görs lämpligen i köpekontraktet genom en klausul som anger att arrendet finns och dess omfattning. Med andra ord finns mycket goda möjligheter för dig att avtala om ett nytt arrende som ger dig nyttjanderätt till fritidshuset till den dag du avlider. En ytterligare förutsättning som jag inte berört är att du ska ha tillträtt arrendet men det är ju en icke-fråga i det här fallet.När det gäller din andra fråga, om det är möjligt att avtala om en förköpsrätt till ett visst pris så finns en särskilt lag som reglerar just detta, Lag (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendeställe (Larfa).Enligt 1 § Larfa har arrendatorer rätt att förvärva arrendet om det rör sig om bostadsarrende eller jordbruksarrende. I ditt fall rör det sig om bostadsarrende.Enligt 2 § Larfa behöver du då upprätta en intresseanmälan om ska bedömas av inskrivningsmyndigheten. Om denna bedömer att anmälan är befogad skrivs anmälan in i fastighetsregistret och fastighetsägaren måste då hembuda fastigheten till dig. Ett krav för detta är dock att huset åsatts ett taxeringsvärde.Det går dessvärre inte att avtala om särskilt pris med bindande verkan och inte heller om ett specifikt datum då du får köpa loss tomten. Detta gäller särskilt gentemot en eventuell ny ägare.Lösning.Min bedömning är att du utan problem kan upprätta ett nytt arrendeavtal som gäller för din livstid eller för 23 år och få det inskrivet i fastighetsregistret. På så vis har du skydd oavsett vem som förvärvarar fastigheten. När det gäller ett framtida köp av fastigheten så är det bästa du kan göra att anmäla ditt intresse till inskrivningsmyndigheten. Gör du det med nuvarande ägare är det denne som måste erbjuda dig att köpa tomten vilket antagligen gör det lättare för dig att få ett bättre pris. Du kan även anmäla intresse efter en eventuell försäljning av fastigheten. Det går dock inte att med bindande verkan avtala om ett särskilt pris. Har du uppföljande frågor går det bra att ställa dem till mig på e-post emil.blomqvist@lawline.seMed vänlig hälsning,

Uppsägning av nyttjanderätt

2017-06-13 i Arrende
FRÅGA |Vi har i familjen en tomt som vid köpet 1983 var belastad av ett nyttjanderättsavtal på befintlig brygga och sjöbod mot att nyttjanderättshaven skall "vårda och underhålla densamma". Sjöboden har nyttjanderättshavare aldrig brytt sig om utan det har varit vi i familjen som målat och lagat sådant som har gått sönder. Nu ha har sjöboden börjat förfalla med sättningsskador som har fått en vägg att börja rasa ihop och rutor på väggen har spruckit och ramlat ur. Jag ringde till nyttjanderättshaver för ca två år sedan och frågade om han skulle åtgärda skadorna vilket han inte ville. Har tyvärr inte detta dokumenterat. Vi vill nu säga upp nyttjanderätten pga av han ej "vårdat och underhållit". Vad gäller och hur går man tillväga?
Jessica Konduk |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nyttjanderättsavtal regleras i 7- 15 kap jordabalken, (JB). I din fråga uppkommer ett gränsdragningsproblem, om nyttjanderättsavtalet är benefikt eller inte. Jag kommer nedan att redogöra för nyttjanderätter och gå in på relevanta bestämmelser i ert fall och sedan avslutar jag med ett svar.NyttjanderättDet finns olika slags nyttjanderätter; arrende, hyra, tomträtt och annan nyttjanderätt samt servitut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten upplåtits genom avtal. Nyttjanderätt innebär en rättighet för en annan fysisk eller juridisk person än fastighetsägaren att begagna, d.v.s. att positivt förfoga över dennes fastighet. De vanligaste formerna av nyttjanderätt är arrende, se JB 8 kap. 1 §, hyra, JB 12 kap. 1 §, samt tomträtt, JB 13 kap. 1 §. Gemensamt för dessa nyttjanderättsformer är att de upplåts mot vederlag och att de är totala, d.v.s. förenade med besittningsrätt.Benefik nyttjanderätt Om vederlag inte utgår för nyttjanderätten är det istället en s.k. benefik upplåtelse då föreligger en nyttjanderätt beträffande vilken reglerna om arrende, hyra och tomträtt inte är direkt tillämpliga. I vissa fall kan dock dessa regler vara analogiskt tillämpliga. Som nyttjanderätt räknas också jakt- och fiskerätt samt vissa rättigheter som innebär en substantiell förändring av den fasta egendomen, såsom rätt till stenbrytning m.m. se JB 7 kap. 3 §. Även rätt till väg kan utgöra nyttjanderätt, men ofta är fråga om servitut. En nyttjanderätt kan uppkomma även genom att den som överlåter en fastighet förbehåller sig rättigheten vid överlåtelsen.Enligt praxis, NJA 2004 s 288 ska uppsägningstiden vid benefika nyttjanderätter vara skälig. Vad som är skälig uppsägningstid kan växla från fall till fall beroende på omständigheterna, t.ex. om nyttjanderättshavaren lagt ned kostnader för att utnyttja den upplåtna egendomen och hur lång tid upplåtelsen bestått när uppsägning kommer i fråga. Skälig uppsägningstid bör i vart fall inte understiga 6 månader. Uppsägning av tidsbestämd nyttjanderättArrende i allmänhet regleras i JB 8 kap. Enligt de allmänna reglerna har jordägaren rätt att säga upp avtalet innan avtalets utgång endast om arrendatorn förverkat arrenderätten enligt JB 8 kap. 23 §.Arrenderätten är förverkad, och jordägaren har möjlighet att säga upp avtalet i förtid i följande situationer:Arrendatorn betalar inte arrendeavgiften inom en månad från förfallodagen.Arrendatorn vanvårdar arrendestället och rättar sig inte efter jordägarens tillsägelse.Arrendatorn använder arrendestället för annat ändamål än det som är avtalat och rättar sig inte efter jordägarens tillsägelse.Arrendatorn upplåter arrenderätten helt eller delvis i andra hand i strid med jordabalkens bestämmelser.Arrendatorn åsidosätter en avtalsenlig skyldighet som inte följer av jordabalken och som det objektivt sett är av synnerlig vikt för jordägaren att arrendatorn fullgör.Ringa betydelseArrenderätten är inte förverkad när det handlar om bagatellartade förseelser eller klart ursäktliga misstag från arrendatorns sida.Rättelse sker innan jordägaren säger upp (punkt 1-3)Är arrenderätten förverkad på grund av att arrendatorn inte har betalat arrendeavgiften i tid, vanvårdat arrendestället eller använt det för annat ändamål än det som har avtalats, kan arrendatorn inte skiljas från arrendestället om han eller hon slutar att missköta sig innan jordägaren har sagt upp avtalet.Tidsbestämda avtal utan uppsägningstid Tidsbestämda avtal upphör utan uppsägning vid avtalstidens utgång om avtalet inte innehåller en bestämmelse om uppsägningstid. Vid tidsbestämda avtal kan parterna fritt avtala hur lång uppsägningstiden ska vara. Det avtalade uppsägningstiden gäller då även när jordägaren eller arrendatorn säger upp avtalet innan arrendatorn har tillträtt arrendestället.Uppsägningen ska enligt huvudregeln vara skriftlig. Alternativt kan den vara muntlig, men den gäller då bara om mottagaren erkänner den skriftligen. Uppsägningen ska delges enligt JB 8 kap 8 §. En ansökan hos domstol där jordägaren yrkar att avtalet ska upphöra eller att arrendatorn ska avhysas, gäller som uppsägning när domstolen har delgivit arrendatorn den. På samma sätt gäller en ansökan om avhysning hos kronofogdemyndigheten som uppsägning när myndigheten har delgivit arrendatorn den.ArrendenämndenTvist om nyttjanderättsavtal mellan jordägare och arrendatorer medlas av arrendenämnden genom skriftlig ansökan enligt JB 8 kap 30 §. http://www.arrendenamnden.se/Sa-gar-det-till/Svar och rekommendationDet går inte med säkerhet att ge dig bra vägledning utan att granska nyttjanderättsavtalet. Jag rekommenderar därför att du anlitar en jurist eller advokat inom fastighetsrätt som granskar ditt avtal. Är arrenderätten förverkad är du berättigad att säga upp avtalet inom 6 månader från det att du fått kännedom om kontraktsbrottet och avtalet upphör då att gälla den fardag som närmast inträffar enligt JB 8 kap 4 § 1st och 3st och 8 kap 24 §. Fardag som närmast inträffar är den 14 mars 2018. Det framstår dock som att du har fått kännedom om avtalsbrott och försummelse för två år sedan och därför har du missat tidsfristen på 6 månader, det är dock oklart samt svårt att bevisa vad ni muntligen har diskuterat. Enligt min uppfattning bör du antingen kunna säga upp arrendeavtalet med uppsägningstiden eller på grund av förverkande beroende på omständigheterna om tiden när du har upptäckt vanvården och kontraktsbrottet. Jag kan inte med säkerhet ge dig ett svar om vilket alternativ som är bäst i ditt fall.Om du vill anlita en av våra jurister är du välkommen att mejla mig jessica.konduk@lawline.se då sätter jag dig i kontakt med en kollega.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Vem äger träd på en tomt som arrenderas?

2017-04-06 i Arrende
FRÅGA |Vem äger träden på en tomt som har arrenderats i 60 år?
Jennifer Parmlind |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Arrende innebär att en fastighetsägare upplåter nyttjanderätt till jord mot vederlag, dvs. mot någon form av ersättning. Arrendatorn (den som arrenderar) blir aldrig att äga jorden utan får endast nyttja den, oavsett hur länge arrendet pågår. Fast egendom är jord och att denna är indelad i fastigheter (1 kap. 1 § jordabalken). Till fastigheten hör på rot stående träd (2 kap. 1 § jordabalken). Träden tillhör fastigheten och ägs alltså av personen som arrenderar ut tomten. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Brott mot arrendeavtal

2017-03-22 i Arrende
FRÅGA |Jag arrenderar ut mark till en granne och i avtalet står bland annat detta:"Om arrendatorn gör investeringar på fastigheten, byggnader eller anläggningar som tillhör markägaren ska parterna i förväg komma överens om äganderätt, upplåtelse och eventuell kostnadsersättning"Nu har arrendatorn gjort investeringar på fastigheten utan att vi i förväg kommit överens om äganderätt, upplåtelse och eventuell kostnadsersättning och vi står nu i ett läge där arrendatorn inte är intresserad av att diskutera dessa frågor. Men det är jag.Jag har dessutom anledning att tro att arrendatorn kommer göra fler investeringar på fastigheten utan att vi i förväg kommer överens innan om vad som ska gälla för dessa investeringar. Jag har anledning att tro att det kommer bli kostsamt att återställa marken i ursprungligt skick.I avtalet står att arrendatorn står för allt underhåll. Det står inget om att marken ska lämnas tillbaka i ursprungligt skick men det står att läsa hos bl.a arrendenämnden att "Nämns inget om skicket följer av allmänna rättsprinciper att arrendestället ska lämnas tillbaka i ursprungligt skick."Vad kan jag göra?
JR Umeå |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad tråkigt att du har drabbats av detta. Det framgår inte av frågan vad det rör sig om för arrendeform men då frågan rör avtalet och möjligt kontraktsbrott så regleras detta i 8 kap. jordabalken (JB) som rör allmänna bestämmelser om arrende. Då vi inte läst avtalet eller känner till alla omständigheter är det svårt att ge ett entydigt svar. En grundläggande avtalsrättslig princip är dock att avtal ska hållas. Enligt vad som framgår av det du berättar verkar det kunna röra sig om ett kontraktsbrott från arrendatorns sida, då han gått emot det du berättar står i avtalet. Kontraktsbrott kan leda till att arrenderätten förverkas, enligt 8 kap. 23 § 5 p. JB. Det krävs då att kontraktsbrottet är av synnerlig vikt för dig som jordägare. Av 8 kap. 24 § JB framgår dock att du då ska ha sagt upp avtalet inom 6 månader från det du fick kännedom om förhållandet. Är arrenderätten förverkad är du alltså berättigad att säga upp avtalet inom 6 månader från det att du fått kännedom om kontraktsbrottet och avtalet upphör då att gälla den fardag som närmast inträffar, fardag infaller den 14 mars, 8 kap. 4 § 1 och 3 st. Vi vill återigen tillägga att vi inte kan avgöra huruvida arrenderätten skulle kunna vara förverkad eller inte enbart på de uppgifter vi fått ta del av. Vi föreslår att du först och främst försöker prata med din granne om att ni har ett avtal och föreslå att ni ska diskutera avtalets innehåll och vad det innebär för er. Kan ni inte komma överens om vad som gäller så rekommenderar vi att du vänder dig till arrendenämnden (http://www.arrendenamnden.se/). I 8 kap. 30 § JB regleras att arrendenämnden har till uppgift att medla i tvister mellan jordägare och arrendatorer. Vi hoppas att detta har gett dig vägledning i frågan!Linnéa, Alexandra och Beatrice

Arrendeavtalets ställning mot ny fastighetsägare.

2017-06-15 i Arrende
FRÅGA |VAD ÄR AVGÖRANDE FÖR ATT ETT ARRENDE ELLER HYRESAVTAL SKA HÅLLA JURIDISKT ÄVEN OM MARKEN/OBJEKTET BYTER ÄGARE?Jag arrenderar/hyr en liten bit mark ca 500 kvm på en jordbruksfastighet. Jag odlar grönsaker där. På marken står en ekonomibyggnad på ca 70 kvm som överlåtits till mig av markägaren som jag använder som ateljé. Vi har skrivit ett avtal om arrende på marken på 50 år och överlåtelse av byggnaden med hjälp av mallar hittade på nätet, men jag vill att en jurist kollar och korrigerar om det behövs, så att det inte finns risk för att jag kan bli uppsagd eller förlora byggnaden som jag renoverat, om ägaren till jordbruksfastigheten säljer gården. Vi har använt mallar för ”Avtal om arrende av mark och byggnader” och Överlåtelseavtal för byggnad på ofri grund”.Vad är avgörande för att ett avtal inte ska kunna ändras eller brytas av en ny ägare till gården? Finns det några riktlinjer ni kan ge mig innan jag anlitar en jurist?
Karl Montelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett arrende kan bli gällande mot ny ägare av fastigheten på ett antal olika sätt. Det kan ske genom ett förbehåll av säljaren i köpeavtalet, inskrivning i fastighetsregistret, skriftligt avtal + tillträde eller i annat fall att köparen av fastigheten är i ond tro om arrendeupplåtelsen (se jordabalken 7 kap. 11-14 §). I ditt fall låter det som att arrendeavtalet är upprättat skriftligt, så det ska gälla med oförändrade villkor mot en ny fastighetsägare om fastigheten skulle komma att överlåtas.Angående ekonomibyggnaden utgår jag från att den utgör fastighetstillbehör enligt jordabalken 2 kap. 1 §. Byggnaden är då en del av fastigheten och kan inte, med verkan mot eventuella nya ägare, överlåtas särskilt (jordabalken 2 kap. 7 §). Jag skulle därför, utifrån det du beskriver, rekommendera någon slags hyra eller arrende även för ekonomibyggnaden för att uppnå skydd mot nya ägare.Jag hoppas att svaret är till hjälp.Vänliga hälsningar,

Kan grannen hugga ner träd på vår arrendetomt?

2017-04-12 i Arrende
FRÅGA |Hej vår granne fällde 8 träd på vår arrendetomt. Han frågade inte oss. Får man göra så?
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Jag förutsätter att grannen du nämner inte har något rättsligt förhållande till träden, mer än att de råkat befinna sig på angränsande fastighet. Var och en som nyttjar en fastighet har en skyldighet att ta hänsyn till omgivningen. Detta innebär både en negativ och positiv skyldighet för jordägare och dess nyttjanderättshavare. Hade de aktuella träden kunnat medföra att grannen drabbats av oangelägenheter kan det ha varit så att ni, eller jordägaren, beroende på hur ert avtal ser ut, haft en skyldighet att vidta åtgärder för att träden inte skulle orsaka grannen skada, se jordabalken 3 kap. 1 §. Hur som kan grannen inte på eget initiativ hugga ner träden när ni eller jordägaren inte gör det. Grenar eller rötter från träd som hänger över på grannens tomt får grannen själv kapa av. Skulle det vara så att en kapning kan skada träden bör grannen, med hänsyn till grannsämjan, höra av sig till er innan denne börjar kapa. Vidare får grannen klippa häckar och träd som befinner sig mellan tomtgränserna. En sådan klippning ska såklart ske på sedvanligt sätt och helst enligt er överenskommelse, se jordabalken 3 kap. 2 §. Såsom jag nämnt i första stycket beror situationen också på hur ert avtal med jordägaren ser ut. Frågor som vem av er är det som har ansvar över de träd som huggits ner, fanns träden där när ni började arrendera marken eller har ni själva planterat träden, kan vara avgörande. Är det så att träden helt står i jordägarens ägo och ni inte har någon rätt att bestämma över dem, kan det vara så att jordägaren avtalat med grannen och gett grannen tillåtelse att hugga ner träden. Hör med jordägaren och se över villkoren i ert arrendeavtal. Hoppas ni fick svar på er fråga och lycka till!

Identifiering av arrendetyp

2017-03-22 i Arrende
FRÅGA |Hej! Ett arrende av mark har nyligen tecknats för 5 år. Kan jag häva detta om jag skulle vilja sälja innan arrendetiden löpt ut? Med vänlig hälsning, Boel
Anastasia Matveeva |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Du uppger att ett arrende har upplåtits. Jord kan upplåtas som jordbruks-, bostads-, anläggnings- eller lägenhetsarrende. Det som är avgörande för vilken arrendetyp upplåtelsen ska räknas till är hur jorden ska användas.Relevanta regler som gäller för vald arrendetyp ska man ta hänsyn till tvingande regler (sådana regler som inte kan avtals bort) som bl.a. reglerar uppsägning av avtalet före arrendetidens utgång. Arrende i allmänhet regleras i Jordabalken 8 kap (se här). Enligt de allmänna reglerna har jordägaren rätt att säga upp avtalet innan avtalets utgång endast om arrendatorn (den som har arrenderat) förverkat arrenderätten - Jordabalken 8 kap. 23 § (här) för att se kriterierna för vad som avses med ett förverkande. Då jag inte har ytterligare information om arrendetypen vill jag istället hänvisa till Arrendenämndens hemsida för vidare kostnadsfri upplysning (se här).Du kan även kontakta oss igen med mer information om upplåtelsen. Hoppas att detta var till hjälp för att du ska kunna gå vidare med din fråga! Med vänliga hälsningar,

Partner som har lös egendom på den andra partners mark

2017-02-26 i Arrende
FRÅGA |Hej! Jag och min kille är ett par men ej förlovade eller gifta eller sambos. Vad händer och VEM äger Attefallshuset OM: Jag köper det för egna pengar, men ställer det på hans tomt(gemensam ide) vid en separation. Kan han göra anspråk på det för att det står på hans tomt osv? Kräva pengar vid försäljning, kräva att det ska säljas osv vid en separation?Kan man skriva något avtal som är giltigt om egenskild egendom även om man alltså inte är eg varken sambos eller gifta eller förlovade? hjälp oss snälla!Attefallsägarinnan
Hanna Gustafsson |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag kommer i svaret att gå igenom först vad som gäller för byggnad på tomt där tomten och byggnaden har olika ägare och sedan gå igenom äganderätten för huset om ni separerar. Attefallshuset (som jag nedan kallar byggnaden) kommer anses som lös egendom och inte fast egendom. Fast egendom är jord enligt 1 kapitlet 1 § jordabalken, https://lagen.nu/1970:994#K1P1S1. Byggnader kan också räknas som fast egendom om de tillförts fastigheten för stadigvarande bruk (alltså att byggnaden ska finnas på fastigheten under en lång tid) enligt 2 kapitlet 1 § jordabalken, https://lagen.nu/1970:994#K2P1S2. Ett undantag från när byggnader blir en del av en fastighet, och då räknas som fast egendom, är om annan än markägaren tillför byggnaden på fastigheten, detta enligt 2 kapitlet 4 § jordabalken, https://lagen.nu/1970:994#K2P4S1. Slutsatsen av detta blir alltså att den byggnad du kommer tillföra marken som din partner äger inte blir fast egendom. Byggnaden kommer alltså inte anses tillhöra fastigheten enligt lag om det bara är du som äger byggnaden och ställer den på hans tomt. Om vi går vidare med vad som gäller vid separation så finns det inga regler att tillämpa i lag. Sambolagens regler om egendom gäller bara om man bor ihop och äktenskapsbalkens regler gäller bara för gifta par. Detta betyder alltså att det inte finns någon rätt för din partner att kräva pengar för egendomen på grund av att ni separerat. Du äger byggnaden och det är du bestämmer över den samt får ersättning vid en försäljning. Det finns även intresse av att gå igenom vad som gäller vid tvist om byggnaden eftersom den ändå står på din partners mark. I de flesta fall, när någon annan än ägaren har en byggnad på annans mark, så är detta ett arrende. Regler för arrende finns i jordabalken och gäller när ägare av mark låter annan hyra marken för olika ändamål. För att ett arrende ska föreligga krävs dock att du erlägger någon slags betalning för att du får ha marken, detta enligt 8 kapitlet 1 § jordabalken, https://lagen.nu/1970:994#K8P1S1. Om du inte gör detta anses det inte som ett arrende och jordabalkens regler kan inte tillämpas. Skulle det bli en tvist om byggnaden så skulle ni få åberopa vad ni muntligt kommit överens om. Det är således bra om ni upprättar något slags avtal gällande fastigheten. Det behöver inte vara ett avtal om enskild egendom eftersom fastigheten ändå kommer att tillhöra dig då ni inte bor ihop. Däremot är det nog bra om ni avtalar om vad som ska hända med byggnaden om ni separerar eftersom du äger den och han äger marken. Om ni upprättar ett arrendeavtal kommer det handla om ett så kallat lägenhetsarrende enligt 8 kapitlet 1 § 2 stycket jordabalken, https://lagen.nu/1970:994#K8P1S2. Det handlar inte om ett bostadsarrende då detta ska innefatta att man har en byggnad som är till för att bo i enligt 10 kapitlet 1 § jordabalken, https://lagen.nu/1970:994#K10P1S1. Ett avtal om lägenhetsarrende ska vara skriftligt om inget annat har avtalats (det kan alltså vara muntligt), enligt 8 kapitlet 3 § 3 stycket jordabalken, https://lagen.nu/1970:994#K8P3S3. Jag rekommenderar dock ett skriftligt avtal i fall en tvist skulle uppkomma då det är lättare att bevisa vad ni egentligen avtalat om. Det måste som sagt även finnas med något slags vederlag för dig att betala mot att du får använda marken. Om ni har ett sådant avtal så kommer jordabalkens regler att gälla om till exempel hur man säger upp arrendeavtalet och om bortförande av egendom som den som arrenderar (alltså du) äger. Om ni då skulle separera så kommer du att äga byggnaden och det kommer regleras i lag vad din partner kan göra med byggnaden och din rätt att ha kvar den på marken eftersom den står på hans mark. Sammanfattningsvis gäller alltså detta: - Din partner har ingen rätt till byggnaden vid eventuell försäljning och inte heller några pengar då ni inte omfattas av varken sambolag eller äktenskapsbalk och då byggnaden är lös egendom. - Pengar du får vid försäljning är dina pengar precis som gällande vilken egendom som helst som säljs. - Byggnaden står på din partners mark, det kan då vara bra att reglera vad som gäller för byggnaden i ett avtal till exempel om den får stå kvar om ni separerar med mera. - Om ni upprättar ett arrendeavtal omfattas avtalet av jordabalkens regler. Hoppas du fick svar på din fråga! Vid ytterligare frågor får du gärna återkomma. Med vänlig hälsning