Frågor & Svar

Hej

Jag representerar en koloniförening i Helsingborg som arrenderar mark av kommunen. Enligt kontraktet ett bostadsarrende.

Jordägaren har nu aviserat villkorsändring och i brevet om viollkorsändring skriver man.

"Härmed begär Helsingborgs stad ändring av villkoren i vårt arrendeavtal kontraktsnr. NNN undertecknat den 13 oktober 2014 och tillhörande tilläggsavtal avseende arrendestället på del av fastigheten Örby NN.

Vi återkommer med förslag till nya villkor för den arrendeperiod som börjar från och med 2020-01-01, Helsingborgs stad vill få tillstånd en ändring av villkoren främst vad gäller arrendeavgiften."

Vi har också från arrendenämnden fått veta att nämnden bara tar upp den ändring som nämns i brevet om avtalsändring.

Om vi läser de nya avtalsvillkoren finns det många paragrafer som är helt annorlunda i de nya avtalen. Bl.a. måste grindar hållas öppna i April och oktober då området är öde och ofta utsätts för vandalism och inbrott.

Och då till frågan.

Kan kommunen i detta fall ändra flera paragrafer och sen bara ta upp kostnaden i ändringsbrevet och på så vis smyga in ändringar som inte kan tas upp av arrendenämnden. Jag vill tro att det ska vara så att man i ändringsbrevet tar upp alla de ändringar man vill göra annars blir det ett STORT kryphål för markägaren.

Tacksam för svar

Detta gäller en gränstvist i en koloniförening med kolonistugor på Södermalm. I korthet:

Personen A fick sin kolonilott för 18 år sedan och har styrkt att den yta hon använder också är den hon fick genom arrendeavtalet (bostadsarrende). Två år efter det att hon fått ytan inkom grannen, personen B, med klagomål till styrelsen. Hon ansåg att gången mellan de två lotterna tillhörde henne. Till och från har det sedan tvistats om detta utan resultat.

I våras anlitade B, som har föreningens största lott, en advokat, som i sin tur kontaktade en byggfirma, vilken gjorde en uppmätning. Styrelsen godkände mätningen och konstaterar att lotten är felmätt. Det innebär att B ska ha ännu större lott (inte bara gången) och att personen A måste flytta på odlingsbäddar/pallkragar, troligtvis även ett gammalt träd för att personen B ska få sin yta. A hävdar:

Att hennes arrendeavtal omfattar den yta hon har i dag, vilket inte styrelsen motsäger.

Att hon har ett avtal som ger henne rätt att bruka den yta hon fick när hon skrev på avtalet.

Att det är orimligt att styrelsen efter 18 år tvingar henne att göra om trädgården. När det t ex gäller byggen på lotten måste styrelsen agera inom ett år, annars blir de per automatik godkända..

Att inga gränser är korrekta i förhållande till kartan, dels för att utstakningen inte gjordes med någon precision , dels för att gränserna under årens lopp flyttats en decimeter hit eller dit.

Frågan är nu: Vad händer om A vägrar ändra gränserna.

Hej. Jag hyr en p-plats med en årlig höjning av hyran på några procent stipulerad i kontraktet. För några månader sedan ville värden höja hyran kraftigt utöver denna årliga höjning och skickade ett rekommenderat brev om detta som jag inte hämtade ut. Istället fortsatte jag att betala hyra enligt avtalet. Nu har jag fått en omedelbar uppsägning (kontraktet stipulerar några månaders uppsägningstid) samt ett krav där värden hävdar att jag har en hyresskuld på några tusenlappar.

1. Kan en hyresvärd ändra ett avtal unilateralt på det här sättet?

2. Räknas jag som delgiven om jag hävdar att jag aldrig sett något meddelande om en hyreshöjning (jag har ju de facto inte gjort det, jag har bara fått andrahandsuppgifter om innehållet i det här rek:et)?

3. Var ska jag vända mig om jag vill tvista om saken?

Jag kan acceptera att de säger upp mig enligt uppsägningstiden i avtalet men har svårt att se att jag skulle ha en skuld för en hyreshöjning jag inte sett.

Hei!

Jeg kommer fra Norge. Jeg tar resten på engelsk for å unngå misfortåelser:

My family owns a "sommerstuga" in Värmland, called "Stugan". We bought the buildings that make up "Stugan" for SEK 210k in 2001, but signed the "arrende-avtale" for licensing the land from the landowner first in 2009. We haven't gotten a contract to sign since then (he has been very unprofessional about the formal contracts).

We have been renting out "Stugan" on Airbnb for the first time this summer to 8 different guest-groups. This activity has resulted in a very threatening letter from the landowner, where he claims that he has the right to cancel the very old "arrende-avtale" if we don't shut down our Airbnb venture right away. Our contract doesn't mention anything about renting out to third parties, but the landowner argues as follows: "Er uthyrningsverksamhet i andre hand strider mot intentionerna i arrendeavtalet avseende tomtupplåtelse för fritidshuset. [...]. Om ni vidhåller att ni har rätt att bedriva sådan uthyrningsvirksamhet, anser vi, att vi har grund för uppsägning av arrendeavtalet. Vi kommer då att begära prövning hos Arrendenämnden och då begära att er arrenderätt är förverkad och att arrendeavtalet skall brytas". What is our rights? What happens if the "arrende-avtale" is broken? How should we proceed? The landowner has given us 7 days to respond, or actions will be taken.

It's okay if you answer in swedish :)

Hej! Min fråga är: Vad är skillnaden på arrendetomt och ett vanligt arrende? Vi har en stuga på mark som vi arrenderar. På samma ö finns en stuga där kallet man det för arrendetomt. Jag förstår inte vad skillnaden är. Vi arrenderar av samma markägare?

Undertecknad är ägare till eb jordbruksfastighet samt angränsande villafastighet. Marken är via ett skötselavtal utlånad till en jordbrukare.

Avtalet har förnyats vart tredje år. Nuvarande avtal löper ut 2019-12-31. Jordbrukaren använder marken, cirka 12ha, till slåtter och bete. Enligt avtalet skall jordbrukaren ha tillgång till kranvatten för sina djur. Vattnet har fram till sommaren 2017 erhållits från djupborra på villafastigheten. Jordbrukaren har ingen daglig tillsyn av sina djur.Vid ett flertal tillfällen under de gångna åren sedan 2009 har undertecknad tvingats stänga av aktuell kran eftersom vatten strömmat ut vid trasiga slangkopplingar. Vattnen har även breddat på det badkar ur vilket djuren dricker. Varje gång undertecknad noterat dessa problem har jordbrukaren omgående kontaktats. Sommaren 2017 kom jordbrukaren och undertecknad överens om att vattnet fortsättningsvis skulle tagas från två grävda brunnar invid ladan på jordbruksfastigheten. Brunnarna höll vattnet hela sommaren trots torkan. För en tid sedan sinade brunnarna. Jordbrukaren undrar nu hur jag skall lösa vattenfrågan.

Av olika anledningar vill undertecknad inte ta vatten för ändamålet från djupborran igen.

Kan undertecknad hänvisa till force majeure? Hela förra året var det extremt torrt.

Även i år har det varit mycket torrt.

Hej,

Jag har problem med ett företag som har hyrt mark av mig. I Jordabalk 8 kap. Särskilda bestämmelser 26 paragrafen står det:.

"Jordägare eller arrendator, som vill framställa fordringsanspråk på grund av arrendeförhållande, skall väcka talan därom inom två år från det arrendatorn avträdde arrendestället"

Men hur räknas preskriptionstiden på 2 år?

1. Betyder preskriptionstid på 2 år, att man har 2 år på sig att skicka fakturan på hyran innan rätten att fakturera hyran preskriberas och den ej längre går att fakturera?

2. Eller är det så att om man låter bli att betala en faktura gällande hyra/arrende under 2 år, då kan företaget som får fakturan slippa att betala eftersom den då blir preskriberad?

Detta har jag ej kunnat utläsa i vare sig Jordabalken eller Preskriptionslagen.

Enligt Preskriptionslagen, 2 paragrafen är preskriptionstiden i vanliga fall 10 år när det gäller ärenden mellan företag.

Denna fråga är ju väldigt intressant ifall det är som så att det är alternativ 2 som gäller.

Det skulle ju betyda att om man hyr/arrenderar mark för större belopp och sedan vägrar betala och skjuter en eventuell tvist framför sig i 2 år så slipper man att betala.

Kommunen är markägare, stugan uthyres till hyresgäst av arrendator. Oljepannan

är gammal och bör bytas ut. Vem ska stå för kostnaden - markägaren eller arrendatorn?

Frågeställningen i 2018-01-21 i ARRENDE(/CATEGORIES/78) stämmer exakt med vår situation, ur juridisk mening. Vi är en bryggförening, som har ett avtal med markägaren från 1967.

Min fråga, måste ett arrendeavtal betraktas såsom ett arrendeavtal om en arrendeavgift finns angiven? I vårt fall var bryggan helt förfallen så vi var tvungna att bekosta en ny brygga. Att markägaren skulle ta ut arrendeavgift var således inte tänkbart, dvs. det står inget om arrendeavgift i avtalet.

Jag kan inte finna att arrendeavtalslagen i JB kräver att en arrendeavgift skall finnas angivet för att ett avtal skall vara giltigt.

Hej,

Jag företräder en hamnförening som har en "besvärlig" yrkesfiskare som använder sin plats som skräpupplag med uttjänt utrustning typ oanvändbara garn (utslitna och olagliga), bildäck, järnskrot, rester från gammal båt o.l.

Vår förening (ek för upa) har ny styrelse som vill skapa ordning i hamnen visuellt och säkerhetsmässigt. Ny hamnordning har upprättats där vi specificerar vad ytor får användas till och att föreningen har tolkningsföreträde om vad tvist kring ordningen skulle uppstå. Där finns också en klausul om att nyttjanderätt kan sägas upp om hamnordning en inte efterlevs. Marken ägs av hamnförening. Något egentligt avtal finns inte. Det är en gammal hamn och mycket skedde med ett handslag. Vi vill få ordning och reda.

Fiskare i fråga vägrar konsekvent att rätta sig efter hamnordning en som beslutats enhälligt på årsstämma. Nu vill vi få ett slut på detta.

Vilka möjligheter har vi att sätta ner foten och avhysa fiskaren i den händelse han fortsätter att vägra följa hamnordningen.

Tacksam för era kommentarer.