Särkullbarn och fast egendom

2011-03-20 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag o min fru har två gemensamma barn. Jag har dessutom två barn i ett tidigare äktenskap. Lag farten på vårt hus står endast på mig. Om jag avlider före min fru är frågorna: Är det bättre att båda eller endast min fru står som lagfaren ägare till huset eller kan vi genom ett gåvobrev (bodelning inom äktenskapet?) se till att hela huset ägs av min fru? I så fall ingår väl inte detta i ett eventuellt arv efter mig? Jag vill inte att mina barn i tidigare äktenskap ska betyda att min hustru skulle tvingas lämna hus o hem. Vi har ett testamente där mina tidigare barn bara har rätt till sin laglott och ingen arvslott.
Lina Radovic |Din fru äger redan halva fastigheten om ni är gifta. Om du avlider före henne har dina särkullbarn enligt testamentet du beskriver rätt att få ut sin laglott. Om din egendom endast utgörs av den fastighet där du och din nya familj bor kan det bli så att din nya fru måste kompensera dina barn motsvarande laglotten. Arvet efter dig skulle alltså blir halva fastigheten som ska delas mellan dina fyra barn. Eftersom du förodnat i testamente att dina särkullbarn endast ska ha rätt till sin laglott får de mindre andelar än barnen du har med din nuvarande fru. Dina särkullbarns andelar i fastigheten utgörs alltså av 6,25 % vardera. Om hela ditt arv utgjörs av 50% av fastigheten blir fördelningen på följande sätt. Laglotter 25% av fastigheten som ska delas lika mellan dina fyra barn 25 % som du genom testamente kan förordna till vem du vill. Om din fru inte har möjligheten att lösa ut dina särkullbarn kan hon bli tvungen att sälja huset. Det finns dock en möjlighet att anteckna i testamentet att den avlidne önskar att särkullbarnen avstår från sitt arv till förmån för den efterlevande makan och att särkullbarnen ärver efter henne istället. Det är dock upp till särkullbarnen om de vill ha ut sitt arv direkt eller vänta tills den efterlevande makan dör. Se 3 kap. 9 § ÄB. https://lagen.nu/1958:637 Om du vill att din fru ska stå som ensam ägare på huset måste detta regleras i ett äktenskapsförord som registeras hos tingsrätten. Då finns det ingenting för dina särkullbarn att ärva efter dig. Med vänlig hälsning

Särkullebarns rätt i förhållande till efterlevande make

2011-02-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är särkullebarn och min pappa har gått bort. Hans fru åberopar ÄB 12:2 men har satt in alla sparpengar i 25 år på egna konton. Min pappa har ingenting på sina konton. Han hade mycket större inkomst under hela deras äktenskap. Kan man verkligen anse det de har sparat gemensamt som hennes giftorättsgods? Hur går jag till väga för att ifrågasätta denna uppdelning? Behövs en skiljeman? I ett ganska nytt testamente nämns endast en tomt som enskild egendom, men att allt annat ska delas lika mellan arvskretsarna. De hade ungefär lika mycket pengar med sig i boet.
Martina Blomberg |Hej, Innan man fördelar tillgångarna efter en avliden person som varit gift måste man göra en bodelning enligt 9 kap 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods enligt 10 kap ÄktB. Giftorättsgods är all egendom som inte utgör enskild egendom. Efter att skulder dragits bort från tillgångarna läggs sedan båda makarnas giftorättsgods samman för att sedan delas lika dem emellan enligt 11 kap 2-3 §§ ÄktB. Den hälft som utgör den avlidne makens giftorättsgods utgör dennes kvarlåtenskap som skall fördelas mellan dennes arvingar. Som du skriver så har den efterlevande maken rätt att begära att var och en behåller sitt giftorättsgods vid en bodelning och alltså inte att detta skall läggas samman och delas lika mellan båda sidorna enligt 12 kap 2 § ÄktB. Det krävs dock trots denna begäran att det görs en uppteckning över vilka tillgångar som tillhör dödsboet och vilka som utgör den efterlevande makens tillgångar. Du som dödsbodelägare kan vända dig till Tingsrätten för att få en boutredningsman utsedd. Boutredningsmannen kommer "utreda" dödsboet, alltså avgöra vad din far har för tillgångar och skulder m.m. och kan även svara på vad som skall tillfalla dig och vad som skall tillfalla din fars efterlevande maka. Det låter i mina öron något tveksamt att hon skulle kunna hävda att all din fars egendom förutom den enskilda egendomen skulle vara hennes giftorättsgods. Detta får dock avgöras utifrån eventuella testamenten dem emellan samt övriga överenskommelser angående deras egendomsfördelning. Lycka till! Med vänlig hälsning

Arvsrätt

2011-02-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Vem ärver min avlidne bror? Våra biologiska föräldrar är skilda. Vår far är omgift, han har inga gemensamma barn med vår styvmor. Så i fall min far avlider före sin fru, så vet jag att jag är särkullsbarn i det fallet. Men vad händer med den del som skulle ha tillfallit min bror? Han har inga bröstarvingar (han dog när han var 16 år). Våran biologiska mor lever och på hennes sida har vi även en halvbror som vi inte har vuxit upp med. Tacksam för svar. Vänliga hälsningar! Från Eva i Boden, som helst vill ha kvar sin far i trettio år till(Pappa är 72 år)
Lan Le Huong |Hej! Tack för din fråga! Din fråga om arvet finns reglerad i ärvdabalken ÄB. Enligt balken 3 kap 1, i fall din far avlider före sin fru så kommer hans kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken, det vill säga din styvmor. Men eftersom din far efterlämnar dig som särkullbarn så har du arvsrätt före din styvmor. Detta gäller om du inte avstått från ditt arv till förmån för din styvmor (enligt 3 kap 1 och 3 kap 9 ÄB). Om du skulle vilja ha din arvsrätt direkt efter din fars bortgång då ska en bodelning göras mellan makarna. Häften av tillgångar (efter skulderna har dragits av) utgör din fars del och ska delas lika för hans bröstarvingar, här det är du och din avlidne bror. Det som skulle ha tillfallit din bror ska tillfalla din mor eftersom din bror har inga barn och din mor är fortfarande i livet. Detta regleras i ÄB 2kap 1 1st och 2 st. När din mor avlider då tillfaller hennes kvarlåtenskap dig och din halvbror om hon inte är omgift (enligt 2kap 1 ÄB). Hoppas att jag svarat på din fråga! Med vänlig hälsning

Makes arvsrätt av enskild egedom och särkullbarn

2011-02-05 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min fru har upprättat äktenskapsförord efter att vi gifte oss där vi bestämt att all egendom och likvida medel som står i den enskilldes namn skall vara enskilld egendom. Min fru har två döttrar sedan tidigare äktenskap och vi undrar om de trotts äktenskapsförordet kan ärva något som står i mitt namn om min fru avlider först. Och vi undrar hur hennes egendom fördelas mellan mig och styvdöttrarna.
Lina Radovic |Om din fru avlider före dig kommer hennes döttrar att ärva det som finns kvar efter din fru. Eftersom ni inte har några gemensamma barn har hennes barn rätt att få ur sitt arv efter sin mamma direkt, vilket innebär att du inte ärver något efter din fru. Se 3 kap. 1 § ärvdabalken.https://lagen.nu/1958:637 Din frus barn har dock rätt att vänta med att ta ut sitt arv, till fördel för dig. Du ärver då din frus tillgångar med fri förfoganderätt. Detta gäller även din frus enskilda egendom. Din frus döttrar har sedan rätt att ärva efter dig, dock endast den andel som din avlidna frus tillgångar utgör i boet. Din frus döttrar kan alltså inte ärva din enskilda egendom. Om du däremot inte har några egna arvingar ärver din frus döttrar all din egendom. Detta gäller endast i fall då barnen avstått från att ta ut hela sitt arv direkt vid sin mors bortgång och således har rätt till efterarv enligt 3 kap. 9 § ÄB. För att undvika denna situation kan din fru upprätta testamente där hon föreskriver att hon önskar att döttrarna ska ta ut sitt arv direkt efter hennes bortgång. Om döttrarna ändock väljer att avstå från arvet kan du dock välja att avstå från arvet efter din fru. Då får döttrarna ingen efterarvsrätt. Med vänlig hälsning

Vad händer med mina barn om jag dör?

2011-03-10 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag har en flicka på 12 år vars pappa avled för 11 år sedan. Jag träffade min nuvarande make relativt omgående efter dödsfallet och han har blivit som en riktig pappa till henne. Vi har även två gemensamma barn. Men vad händer med henne om jag dör? Vem bllir vårdnadshavare och hur ärver hon, min man och våra gemensamma barn? Jag vill ju tygga hennes framtid. Maken säger att det är självklart att han blir vårdnadshavare isf, men tänk om han träffar en ny kvinna som inte vill veta av min flicka? Man har ju hört skräckhistorier om skillsmässobarn förr och jag är livrädd för vad som skulle kunna hända om jag nte finns till hennes försvar... Min flicka har ingen större kontakt med andra biologiska släktingar och vårt nätverk är mkt begränsat... Jag har för flera år sedan kontaktat socialkontoret i vår kommun utan att få någon klarhet. Rådet jag fick var att att skriva testamente eller att min make adopterar flickan. Adoption är uteslutet efterom vårt äktenska knakar i fogarna... Och vad ska man skriva i ett testamente om man inte vet någon som kan ta hand om och älska henne? Självklart vill jag att hon ska få bo kvar med sina syskon och "pappa" i första hand men samtidigt vill jag inte att hon ska känna som att hon är ovälkommen i makens ev nya förhållande... Hoppas på svar!
Jean Lo |Hej! Angående arvsfrågan: Det är dina bröstarvingar, alltså dina 3 barn, som ärver varsitt tredje del efter dig enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalk, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1 Om arvlåtaren var gift, tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 Det betyder, kort sagt, att maken ärver före dina barn som "ställföreträdare" och de ärver när han går bort. Samma lagrum stadgar emellertid att särkullebarn (din dotter utanför ditt nuvarande äktenskap) har rätt att få sin andel före den efterlevande maken om hon inte avstår denna rätt. Det kan ha betydelse om hon kommer att stanna i din makes familj, som du säger, fortsätter bo tillsammans med sina syskon och sin "pappa". Det ovan skrivna gäller om inget testamente ha upprättats. Angående vårdnaden: Om vårdnadshavaren dör och som i ditt fall den andra förälder inte heller är vid liv kommer socialnämnden att anförtro vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Om du vill tillkännage din nuvarande make som vårdnadshavare efter dig så kan du göra det t.ex. genom ett testamente. Se 6 kap. 10a § 4 stycket Föräldrabalk: https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 I så fall skulle du kunna tala om för din make att du har angivit honom som vårdnadshavare efter dig och att du vill att hon ska bo kvar i denna familj och har rätt till en god fostran och trygghet även om familjeförhållande skulle ändras. Allt det här låter kanske lite juridiskt "kallt" men bestämmelserna i Föräldrabalken är präglade av tanken om barnets bästa. Beroende på åldern och mognad kommer barnet själv att höras om vad som är till dennes bästa. Se 6 kap. 2a § Föräldrabalk, https://lagen.nu/1949:381#K6P2aS1 d.v.s. hon kommer troligen att få gehör om hennes önskemål, med tanke på att hon redan är 12 år. Med vänliga hälsningar

Gåvor som påverkar laglotten

2011-02-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är särkullbarn (enda barnet)och min far har avlidit. Han var gift och inga gemensamma barn finns. Det finns äktenskapsförord för frun att "allt hennes,etc,etc" ska vara hennes enskilda egendom. Far testamenterar också allt till henne undantaget min laglott. För en del år sedan har jag sett att hälften av fars tillgångar på bank förts över till frun. Alla konton utom ett (som är fruns enskilda) är dessutom gemensamma. Nu undrar jag om inte den transfereringen kan anses beröva mig en betydlig del av min laglott?Helt tydligt har man ju varit ute efter att göra mig så arvlös som möjligt. Kan jag hävda att det som överfördes till frun nu ska räknas med i bouppteckningen, i min favör, för att en del av det ska kunna läggas till min laglott?
Frida Larsson |Efter en gift persons bortgång görs först och främst en bodelning mellan makarna. Bortsett från enskild egendom delas det gemensamma bohaget på hälften. Din faders del kommer sedan bli produkt för arvvskifte. Eftersom du är ett särkullebarn kommer du få ut din del av arvet omedelbart om du inte avstår från detta enligt 3:1 Ärvdabalken. Som jag tolkar din berättelse har du enligt testamentet tilldelats din laglott. Om ett testamente inkräktar på din laglott måste du begära jämkning av detsamma för att inte förlora rätten till arvet, 7:3 Ärvdabalken. I fråga om sådana gåvor som med hänsyn till formen är att likställa med testamente ska dessa enligt 7:4 Ärvdabalken tas med i beräkningen av laglotten. Detta kan t.ex. vara fallet om en person vet att han/hon snart ska avlida och då ger bort egendom. Så verkar dock inte vara fallet. Regler om gåvors påverkan på laglotten finns även i 6:1 Ärvdabalken. Enligt denna är huvudreglen att om en gåva ges till en bröstarvinga (dvs. barn) ska denna avräknas vid arvsskiftet om inte annat har angivits vid gåvotillfället. Är det fråga om en gåva till någon annan arvinge är dock huvudregeln den motsatta, gåvan ska inte avräknas vid arvsskiftet om inte annat är föreskrivet. Eftersom din far har givit detta till sin fru gäller inte avräkning som huvudregel. Din far var fri att göra vad han ville med sina pengar, endast det som finns kvar vid hans bortgång finns med i arvsskiftet.

Särkullebarnens rätt till arv

2011-02-05 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej Vi är två syskon som har en fråga. Våran far är omgift och har en dotter med sin nuvarande fru. De köpte ett hus tillsammans för 25 år sedan, nu har vi fått veta att vår far på något sett gett sin halv del av huset till sin fru. Vid vår fars bortgång har vi då ingen arvsrätt till hans köpta del av huset och vad är det mer som gäller, vad ärver vi?
Carina Persson |Hej! Huvudregeln är att all kvarlåtenskap dvs. all egendom som tillhör den avlidne tillfaller den efterlevande maken. När den först avlidna maken efterlämnar bröstarvingar som inte är bröstarvingar till den efterlevande maken s.k. särkullebarn har dessa rätt att få ut arvet direkt vid sin förälders död, se 3:1 Ärvdabalken (ÄB). Om det finns gemensamma barn ärver den efterlevande maken deras del av kvarlåtenskapen. I ert fall innebär det att ni ärver en tredjedel var av kvarlåtenskapen efter er far. Er arvsrätt gäller ett visst värde, ej enskilda saker. Om ni för att få ut er arvslott har rätt till en del av värdet på huset kan er fars fru lösa ut er genom att ge er det belopp som fattas. Den efterlevande maken har rätt att erhålla egendom till ett värde som motsvarar fyra prisbasbelopp dvs. 171 200 kr (år 2011). Den efterlevandes totala egendom skall alltså uppgå till detta värde, inklusive egen egendom, arv från den avlidne maken och egendom som tillfallit maken vid bodelningen. Se 3:1 stycke 2 ÄB. Ärvdabalken hittar ni här: https://lagen.nu/1958:637 Vänliga hälsningar

Rättvis fördelning av fastighet mellan särkullbarn och styvbarn.

2011-02-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far är sambo med en kvinna från Tyskland, men de planerar att gifta sig inom kort. Vi är tre syskon och min fars sambo har en dotter (hon är tysk och bosatt i Tyskland). De två bor på en liten gård här i Sverige som nu ägs av min far. Alla inblandade är i dagsläget överens om att gården, efter min far och hans framtida frus bortgång, bör ägas lika av alla 4 barnen, d.v.s. alla ska äga en fjärdedel var. Man vet ju dock aldrig vad som kan hända i framtiden med dylika samförstånd. Nu är min fråga helt enkelt hur vi ska gå till väga för att detta ägarförhållande ska garanteras den dag det blir aktuellt. Om inga testamenten, äktenskapsförord etc. skrivs, vad händer då? Jag tänker att vi, om min far går bort före hans fru, t.ex. kan hamna i en situation där sambons dotter äger halva gården och vi tre syskon får dela på den andra halvan. Bör min far skriva över en fjärdedel av gården till sin fru i förväg?
Lina Radovic |Om din far inte upprättar ett testamente händer följande efter hans bortgång. Om din far avlider och endast är sambo med kvinnan har hon ingen arvsrätt. Du och dina syskon har rätt att få ut hela arvet efter er fars bortgång, vilket innebär att du och dina syskon kommer ärva 1/3 av gården vardera. Din fars fru eller styvdotter kommer således inte ärva något efter er far. Om din far gifter sig är det bästa att skriva över 1/4 av gården på makan eller hennes dotter. Han bör också skriva ett äktenskapsförord att resterande 3/4 av gården ska vara hans enskilda egendom, annars kan hans nya fru ha rätt till hälften av gården via giftorätten. När makan avlider ärver hennes dotter andelen i fastigheten, vilket innebär att hon blir ägare till 50 % av gården. Makan har alltså fortfarande ingen arvsrätt, men har alltså istället via giftorätten en rätt till hälften av egendomen i boet. För att undvika detta bör alltså en äktenskapsförord upprättas. Se mer om reglerna för äktenskapsföord i 7 kap. 3 § ÄktB. https://lagen.nu/1987:230 Med vänlig hälsning