Säkerhet för efterlevande make

2019-07-24 i Make
FRÅGA |Vi är sambo sedan 1979 vi är 80 år vi har skrivit testamente att vi skall sitta i orubbat bo när någon av oss dör. Har en fastighet som vi båda har lagfart på nu tänkte vi gifta oss efter som vi båda har barn på var sitt hållVad är bäst för oss så vi slipper sälja huset och behöva flytta
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline! I och med att du skriver att ni ska gifta er och därmed bli makar blir äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) tillämpliga.Säkerhet för efterlevande makeVad gäller makar finns det en bestämmelse i 3 kap 1 § ÄB som föreskriver att makar ärver varandra före gemensamma barn (bröstarvingar). På grund av att du skriver att ni har barn på vardera håll och inga gemensamma, blir fördelningen en annan. Huvudregeln är att barnen till den make som först avlider kommer att få ut allt sitt arv efter sin avlidna förälder vid dennes bortgång, 2 kap 1 § ÄB.Som ovan nämnt är huvudregeln att den avlidnas bröstarvingar kommer att ärva före den efterlevande maken. Det finns dock en säkerhet i 3 kap 1 § 2 st. ÄB. Av lagrummet framgår det att den efterlevande maken, oavsett om det inskränker på bröstarvingarnas laglott eller ej, så långt kvarlåtenskapen räcker har rätt att få ut fyra prisbasbelopp. En bröstarvinge ska egentligen alltid ha rätt till häften av sin arvslott, den så kallade laglotten enligt 7 kap 1 § ÄB.BodelningInnan den avlidnes bröstarvingar får ta del av arvet ska en bodelning enligt 9 kap 1 § ÄktB äga rum. Om den efterlevande maken vill, kan dock denna bodelning jämkas så att makarna behåller vardera andel av giftorättsgodset, 12 kap 2 § ÄktB. Detta sker på grund av att ett äktenskap anses vara upplöst vid ena makens bortgång, 1 kap 5 § ÄktB. Vid en bodelning tar man makarnas gemensamma egendom, drar av kostnaderna för eventuella skulder/lån och adderar beloppen för att sedan dela summan på två. Det belopp man får fram, efter att ha lagt tillbaka makarnas respektive skulder, är deras andelar i boet. På grund av att den ena maken är avliden blir det arvingarna till denne som kommer att ärva andelen. Nyss nämnda förfarandet för bodelning framgår av 11 kap 2–3 §§ ÄktB. Vad gäller fastigheten finns bestämmelser om lottläggning i 11 kap 7 § ÄktB. Efter att man räknat ut makarnas andelar i boet ska man fördela dessa på lotter. Av 11 kap 8 § ÄktB framgår det att det är den make som är i bäst behov av den gemensamma bostaden, dvs. den efterlevande maken, som har rätt till bostaden mot avräkning på sin lott, 3 st. Detsamma gäller om fastigheten skulle överstiga den efterlevande makens andel. Den maken får då erhålla fastigheten på sin lott mot betalning till den andre maken, eller snarare till dennes dödsbo, 11 kap 10 § ÄktBInbördes testamenteUtöver vad som redogjorts ovan kan ni, som ni redan gjort, skriva ett inbördes testamente enligt 10 kap ÄB som gör att den efterlevande maken ärver den avlidne med antingen fri förfoganderätt eller full äganderätt. Fri förfoganderätt till skillnad från full äganderätt betyder att den efterlevande maken får göra vad den vill med egendomen förutom att testamentera bort den. Den först avlidna makens arvingar kommer då vid den andra makens bortgång att erhålla kvarlåtenskapen efter den först avlidna maken genom efterarv. Viktigt att notera är att ett inbördes testamente enbart får innefatta 50% av den avlidnes kvarlåtenskap pga. regeln om laglott i 7 kap 1 § ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan en make förhindra en efterarvinges rätt till arv?

2019-07-22 i Make
FRÅGA |Hej. Min vän blev änka för några år sedan. Hon och hennes make hade inga barn. De hade inte skrivit något testamente eller bodelning. Maken var osams med sin bror och i bouppteckningen står det att brodern har rätt att ärva hennes make vid hennes bortgång . Finns det något hon kan göra för att han inte ska få del av arvet om hon avlider före honom?Kan gåvobrev vara något ?Med vänlig hälsning
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En efterlevande makes arvsrätt begränsas av reglerna om efterarv i 3 kap. 2 § Ärvdabalken. Om det finns legala efterarvingar och det inte finns ett testamente där något annat anges ärver en efterlevande make med s.k. fri förfoganderätt. Detta innebär att maken under sin livstid har rätt att använda arvet som hon vill inom rimliga gränser, men kan inte testamentera eller ge det bort genom gåva. Legala efterarvingar är den avlidnes och den efterlevande makens gemensamma bröstarvingar samt den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar. Eftersom det inte har upprättats något testamente kommer din vän ärva sin make med fri förfoganderätt. Lagstiftaren har även förhindrat att reglerna om fri förfoganderätt kringås. Enligt 3 kap. 3 § Ärvdabalken kan en efterarvinge få rätt till kompensation ur den efterlevande makens kvarlåtenskap, ifall det framgår att denne medvetet har försökt minska sin egendomsmassa. Sammanfattningsvis kan din väninna inte genom ett eget testamente omintetgöra eller inskränka en efterarvinges rätt till arv. Reglerna om fri förfoganderätt förhindrar att maken genom gåvobrev eller testamente inskränker broderns rätt till arv som efterarvinge. Vänligen,

Enskild egendom genom testamente

2019-07-16 i Make
FRÅGA |Bostadsrätt och testamente/enskild egendomHej, jag undrar hur man skall gå till väga med min mammas bostadsrätt? Vi är tre syskon och när hon går bort lär ju den säljas, troligtvis med liten vinst.Det hon skulle vilja är att den vinsten går endast till oss barn och inte till våra respektive.Hur kan hon skriva in det i sitt testamente? Finns det någon mall för enskild egendom eller hur går man till väga?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Egendomen blir er barns enskilda egendom, om er mamma skriver i ett testamente att den ska vara det (7 kap 2 § 3–4 p äktenskapsbalken). Det är inte tillräckligt att hon säger att den ska vara enskild egendom, utan det måste skrivas i ett testamente.Vänligen,

Beräkning av lotter arv och fri förfoganderätt

2019-07-07 i Make
FRÅGA |Hej. Min mamma och min styvfar äger ett hus tillsammans värde ca 4 miljoner.Min mamma har mig sedan tidigare äktenskap. Min styvfar har 2 barn sedan tidigare äktenskap. Tillsammans har de 1 barn. Min fråga: Om min styvfar dör före min mamma och huset säljs, hur faller arvet ut då? Och om min mamma dör före styvfar och han inte säljer huset utan att det blir sålt först efter hans död, hur faller arvet ut då? Hoppas ni kan hjälpa mig i detta. Mvh
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av ärvdabalken (ÄB).Om inget testamente finns med i bilden, ärvs den avlidnes kvarlåtenskap – alltså egendomen den avlidne lämnar efter sig – av dess barn med lika mycket vardera (2 kap 1 § ÄB). Om den avlidne är gift vid dödsfallet (vilket jag förstår det som är fallet nu) får dock den efterlevande maken så länge denna är i livet behålla och mer eller mindre fritt disponera över den kvarlåtenskap som skulle tillfalla gemensamma barn, med så kallad fri förfoganderätt. Arvet tillfaller istället barnen vid den andra förälderns bortgång (3 kap 1 § ÄB). Jag går inte in djupare på den saken nu, eftersom det ligger utanför din fråga.Som jag nämnde ovan gäller regeln om fri förfoganderätt för efterlevande make endast gemensamma barn, och inte barn med andra. Det innebär att kvarlåtenskapen i de två scenariorna ovan fördelas enligt följande, givet att din mamma och styvfar är gifta:Om din styvfar dör först:– Det gemensamma barnet: Ärver 1/3 av sin fars kvarlåtenskap, men får denna först vid er gemensamma mammas bortgång.– Din mamma: "Ärver" 1/3 med fri förfoganderätt, som tillfaller det gemensamma barnet vid din mammas bortgång.– Din styvfars två barn: Ärver vardera 1/3, som tillfaller dem direktOm din mamma dör först:– Det gemensamma barnet: Ärver 1/2 av er gemensamma mammas kvarlåtenskap, men får denna först vid faderns bortgång.– Din styvfar: "Ärver" 1/2 med fri förfoganderätt, som tillfaller det gemensamma barnet vid hans bortgång.– Du: Ärver 1/2, som tilfaller dig direktDet blir egentligen ingen principiell skillnad beroende på om huset säljs efter den först avlidne makens bortgång eller ej, även om det ofta kan vara lättare för alla att få sin lott om det som ska fördelas är pengar än hus. Om din mor dör först och huset behålls, kan din styvfar bli tvungen att köpa ut dig för att du ska få din halva ur kvarlåtenskapen.Vänligen,

Äktenskapsförord och efterlevande makes möjlighet till jämkning av bodelningen

2019-07-24 i Make
FRÅGA |Jag är gift. Min man och jag har vars 2 barn i annat förhållande( särkullbarn)Om min man dör, ska en bodelning göras.Låt oss säga att jag har 1 miljon på konto, varav 500 000 är privat pensionssparande på ISK konto.Min man har 500 000 varav 250 000 är privat pensionssparande på ISK.Vi har då 1500000 kr i giftorättgods. Stämmer det att min mans barn ärver hälften av det dvs 750 000 kr?Vad kan vi göra för att undvika en sådan situation? Jag vill inte att mitt sparande ska gå till hans barn, som det ju indirekt blir. Kan jag testamentera bort en del av mitt sparande? Men om min man dör, och jag lever- tar man då hänsyn till mitt testamente vid bodelningen?Mvh
Henrik Witt-Strömer |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDå din fråga rör bodelning mellan makar kommer vi kika närmare på äktenskapsbalken (ÄktB), och på ärvdabalken (ÄB) avseende följdfrågan.Allt giftorättsgods delas lika mellan er vid äktenskapets upplösningSom du själv är inne på kommer era respektive sparanden som huvudregel läggas till bodelningen vid äktenskapets upplösning (10 kap. 1 § ÄktB).All egendom ni äger anses nämligen som utgångspunkt utgöra giftorättsgods, förutsatt att den inte gjorts till personlig egendom (7 kap. 1 § ÄktB).Det kan därför bli så att din make erhåller hälften av giftorättsgodset, det vill säga 750 000 kr, som kommer att fördelas lika på hans arvingar (1 kap. 1 § ÄB).Notera att ett testamente inte förändrar utgången i det här fallet, eftersom bodelningen görs innan ditt arv fördelas på dina arvingar.Lösningen blir att skriva ett äktenskapsförordEn enkel lösning på problemet är att du och din make skriver ett äktenskapsförord tillsammans, där ni gör era respektive sparanden till enskild egendom (7 kap. 3 § ÄktB).Ett alternativ är att begära jämkning vid bodelningenDu kan även vid bodelningen begära att parterna behåller sitt giftorättsgods, istället för att det delas lika (12 kap. 1 § ÄktB).Vid makes bortgång har efterlevande make alltid denna rätt (12 kap. 2 § ÄktB). Några avslutande ord Jag hoppas att du fick svar på dina funderingar.Ha en fortsatt fin sommar!Med vänliga hälsningar

Fördelning av gemensamt hus vid en makes bortgång

2019-07-21 i Make
FRÅGA |Endast hus fråga !!Jag (Jeanette)är gift med min man (Jan) . Han äger 70% och jag 30% av vårt hus.Vi undrar om han dör, får då hans barn(2st) 35% (laglott) av huset ( bortse från allt annat arv) och Jag ( frun) 35% ?Om det är så,,,, vem äger typ de 35% om jag( frun ) dör... han säger att hans barn får tillbaka dem. Jag är osäker ?? Vad gäller??Vi har testamente och äktenskapsförord, men är osäkra på att testamentet bör skrivas om.Jeanette Och Jan
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Jag utgår i mitt svar för enkelhetens skull från att andelarna i huset ska fördelas jämnt mellan arvingarna, även om det rent faktiskt är möjligt för en arvinge att få samtliga andelar av huset på sin lott medan andra arvingar på sina lotter får annat till samma värde. Svaret blir således detsamma som om det enda som ska fördelas är huset, vilket jag också uppfattar är vad du önskar ha svar på. Jag gör likadant i frågan om bodelning. Jag förstår det slutligen som att hans barn inte är dina.Det första man bör känna till är att en makes bortgång gör att äktenskapet upphör (1 kap 5 § ÄktB). Då ska som huvudregel bodelning ske, och makarnas giftorättsgods delas lika (9 kap 1 § ÄktB. Jfr 11 kap 3 § ÄktB). Är huset giftorättsgods hade ni således efter sådan bodelning ägt 50% vardera av huset, medan de övriga 50% skulle fördelas som arv. Efterlevande make har dock rätt att begära att bodelningen jämkas, så att båda parterna behåller sitt giftorättsgods (12 kap 2 § ÄktB). Begärs det, skulle alltså han (eller hans dödsbo) fortsatt äga 70% av huset, och du (eller ditt dödsbo) 30%. Av förklarliga skäl brukar det typiskt sett vara en god idé att begära jämkning om man är den make som har mest giftorättsgods, medan det tvärtom inte är det om man har giftorättsgods till ett lägre värde än sin avlidne make.Därefter är det dags att fördela det som den avlidne lämnat efter sig, den så kallade kvarlåtenskapen. Finns giltigt testamente, reglerar detta kvarlåtenskapens fördelning (10 kap ÄB). Notera dock att barn till den avlidne kan begära jämkning av testamente, för att få ut sin laglott motsvarande hälften av kvarlåtenskapen dividerat med antalet barn (7 kap 1 och 3 § ÄB).Finns inget testamente, eller reglerar det inte all kvarlåtenskap, ärver först och främst ens barn, annars föräldrar eller barn till dessa och sist far- och morföräldrar eller barn till dessa (2 kap 1–3 § ÄB). Dessa kallas första, andra och tredje arvsklasserna.Även efterlevande make erhåller visst skydd. Det som gemensamma barn ärver, förvaltas av den efterlevande maken med så kallad fri förfoganderätt så länge denne är i livet. Det innebär att den efterlevande maken får disponera över egendomen mer eller mindre helt fritt, undantaget att skänka bort egendomen. I detta fall förstår jag det dock som sagt som att ni inte har gemensamma barn. I det fallet har den efterlevande maken ändå rätt att få egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp, även om det går ut över vad barn till den avlidne skulle erhålla. För år 2019 motsvarar fyra prisbasbelopp 189 600 kr. Notera att detta är inklusive vad den efterlevande maken fått ut efter bodelningen som följt av att makarnas äktenskap på grund av dödsfallet upphört, och även inkluderar sådant maken själv sköt in i bodelningen (3 kap 1 § ÄB).Fördelningen blir således enligt följande, om du avlider först och din make jämkar bodelningen så att ägandefördelningen fortsatt är 70/30: Finns inget testamente, ärver dina barn dina 30 %. Har du inga barn, ärver dina föräldrar. Har du inga levande föräldrar, ärver deras föräldrar. I den mån du har barn, förälder eller far-/morförälder som avlidit men som har egna barn, ärver om sådana finns deras barn vad som skulle ha tillfallit dem. Som tydliggörande ärver således barnbarn före föräldrar, och syskon före morföräldrar. Din make har dock rätt att alltid få ut minst fyra prisbasbelopp av bodelningen och arvsskiftet.Fördelningen blir enligt följande, om din make avlider först och du inte jämkar bodelningen så att ägandefördelningen blir 50/50: Finns inget testamente, ärver hans barn vardera 25% av huset. Du har dock rätt att alltid få ut minst fyra prisbasbelopp av bodelningen och arvsskiftet.Vänligen

Om det i testamente står att dotter ska oinskränkt ärva all kvarlåtenskap - får frun inget då?

2019-07-15 i Make
FRÅGA |Om det i testamente står att dotter ska oinskränkt ärva all kvarlåtenskap - får frun inget då
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken (ÄB).För makar finns arvsrättsligt skydd i form av den s.k. basbeloppsregeln i 3 kap. 1 § 2 stycket ÄB. Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på den rätt för den efterlevande maken som avses. Prisbasbeloppet för år 2019 är 46 500 kronor, vilket innebär att det värde som den efterlevande maken har rätt till är 46 500 * 4 = 186 000 kr. I detta värde inkluderas vad den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. Om frun får ärva eller inte beror således på vad frun fick i bodelningen och till vilket värde frun har enskild egendom. Om det samlade värdet motsvarar eller överskrider 186 000 kr kommer alltså frun inte få ärva sin make.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Makar ärver varandra med fri förfoganderätt

2019-07-07 i Make
FRÅGA |Jag är gift men vi har inga barn. Min fru är född i Polen och vi har båda svenskt medborgarskap.Min fru har syskonbarn i PolenJag har syskon och syskonbarn i SverigeVad händer arvsmässigt om jag avlider före min fru?Vad händer om min fru avlider innnan migVad händer om vi avlider samtidigt, kanske flygplansolycka?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom ni är gifta kommer ni att ärva varandra vid den andres död. Ifall din fru avlider före du gör det kommer du därför att ärva all hennes egendom. Du kommer ärva hennes tillgångar med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att du får göra vad du vill med arvgodset från henne förutom att testamentera bort den. När du dör ska nämligen det du ärvde av henne (den andel av dina totala tillgångar som arvgodset utgjorde då du fick det) att gå till hennes syskonbarn (så kallat efterarv). Detsamma gäller ifall du dör före din fru gör det. Dina syskon får sedan efterarv när din fru dör. Ifall något av dina syskon har avlidit vid den tidpunkten träder det syskonets eventuella barn in och ärver i syskonets ställe.Ifall ni avlider samtidigt kan ni ju inte ärva varandra utan era tillgångar kommer då att tillfalla era arvingar utan att ni ärver varandra innan.Att din frus släktingar finns i Polen bör inte spela någon roll för svensk lags tillämplighet, åtminstone inte ifall din fru avlider i Sverige.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,