Vad händer med vårt hur om min man avlider?

2021-06-01 i Make
FRÅGA |Min man äger vårt hus,(vi delar på lånen), vad händer med huset om han går bort före mig?
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du är gift. Inledningsvis kan du begära att en bodelning ska ske. Du kommer då bli ensam ägare till en del av huset, om det inte är enskild egendom (9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB)). Den maken som bäst behöver bostaden kommer dessutom få den som sin egendom (11 kap. 7 § ÄktB).Vad gäller resten av huset så har du arvsrätt framför alla gemensamma arvingar (3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). Om du och din man har gemensamma barn kommer du inneha det arvet med fri förfoganderätt, och får alltså inte testamentera det. Du får dock sälja eller hyra ut det fritt.Sammanfattningsvis har du goda möjligheter att kunna fortsätta bo i huset, med skydd både av bodelningen och din arvsrätt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fråga om en ärvt egendom kan ingå i en bodelning

2021-05-31 i Make
FRÅGA |Hej, min far har gått bort. Han var gift med min styvmamma som har två egna barn. Styvmamman har tidigare ärvt en lägenhet i Polen. Ska den lägenheten ingå i bodelningen/arvet efter min far? De har inga gemensamma barn.Mvh Eva-Carin
Doorsa Salehy |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad som ingår i en bodelning vid dödsfall regleras av Ärvdabalk (1958:367) [ÄB] och även Äktenskapsbalk (1987:230) [ÄktB]. Till att börja med måste en bodelning ske innan arvskiftet kan ske (23:1 2 st. ÄB). Vad som ingår i en bodelning fastställs av 10:1 ÄktB där det sägs att egendom som omfattas av giftorättsgods ska ingå i bodelningen. Det som blir avgörande i ditt fall är huruvida din styvmamma har ärvt lägenheten med villkor genom testamente att denna ska vara hennes enskilda egendom (7:2 4 p. ÄktB). Därav finns det två utfall för dig här:Om lägenheten är ärvt med villkor om enskild egendom ska denna inte ingå i bodelningen (10:1 ÄktB). Eftersom lägenheten i fråga kommer uteslutas från bodelningen, kommer denna inte heller ingå i din fars kvarlåtenskap. Om lägenheten är ärvt utan villkor om enskild egendom ska denne ingå i bodelningen (10:1 ÄktB). Därefter kommer värdet av lägenheten delas lika mellan din far och din styvmamma enligt (11:3 ÄktB). Detta innebär att hälften av lägenhetens värde kommer att tillfalla din fars kvarlåtenskap och därmed delas lika mellan dig och eventuella syskon eftersom ni är bröstarvingar (2:1 ÄB) Sammanfattningsvis, beror utfallet på om din styvmamma har ärvt lägenheten med eller utan villkor om att den ska utgöra enskild egendom. Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Fördelning av arv när avliden make har särkullbarn med efterarvsrätt

2021-05-12 i Make
FRÅGA |Hej,Jag skriver för en släktings räkning och hon undrar hur ett arv ska fördelas.Hennes make gick bort nyligen.De har inga gemensamma barn.Han har tre barn sedan ett tidigare äktenskap.Deras mor gick bort men de fick inget arv då.De ska få ut sitt morsarv nu när maken gått bort.Enligt ett testamente som min släkting och hennes make skrivit ska makens barn bara ha sin laglott samt sitt morsarv.Hur fördelas arvet?Hur stor del blir det till min släkting?
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar hur mycket arv en efterlevande make kan få om den avlidne maken har särkullbarn som också är efterarvsberättigade.Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB) Efterarvets storlek beräknas med hjälp av en kvotHuvudregeln är att efterlevande make ärver den avlidnes kvarlåtenskap. Bröstarvingar till den först avlidne maken har rätt till efterarv. Vad som menas med detta är att bröstarvingarna får ta del av arvet från den först avlidne maken vid den efterlevande makens död (3 kap. 1 § ÄB). Den efterlevande maken ärver den först avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (3 kap. 2 § ÄB). I och med detta kommer den efterlevande maken att få en ökad tillgångsmassa. Storleken på efterarvet räknas ut med utgångspunkt i en kvot. Kvoten grundar sig på andelsförhållandet mellan den avlidnes egendom och den efterlevande makens egendom. Andelen som arvet utgör i den efterlevande makens nu ökade tillgångsmassa motsvarar andelen som efterarvingarna har rätt till från den efterlevandes egendom när denne avlider. Kvot = (arv som mottagits med fri förfoganderätt / (arv som mottagits med fri förfoganderätt + efterlevande makes egendom efter bodelning)Exempel: 300 000 / (300 000 + 500 000) = 0,375 = Kvoten Enligt exemplet kommer alltså efterarvets storlek motsvara 0,375 x (efterlevande makes egendom vid dennes död)Efterarvsrätt delas ut innan bodelning om efterlevande make haft ny partner vid sin dödOm efterlevande make var omgift vid sin död ska efterarvsdelen avskiljas innan eventuell bodelning med den nya maken görs (3 kap. 6 § och 3 kap. 7 § ÄB). Särkullbarn får alltså ut sitt efterarv innan bodelning görs. Innan den avlidnes arv kan delas ut ska bodelning genomföras (23 kap. 1 § ÄB). Syftet med en bodelning är att värdet av makarnas giftorättsgods ska delas lika mellan makarna vid en makes död (9 kap. 5 § Äktenskapsbalken). Det giftorättsgods som efter bodelning tilldelas den avlidne utgör den avlidnes kvarlåtenskap.Genom testamente kan testator bestämma beslutas att arvingar erhåller sin laglottGenom testamente är det testatorn själv som väljer vem som ska ärva och vad som ska ärvas (9 kap. 1 § ÄB). Den som är bröstarvinge till en testator är berättigad till sin laglott. Värdet av laglotten motsvarar hälften av värdet av den arvslott som skulle tillkommit bröstarvingen om testamente saknades (7 kap 1 § ÄB). Testatorn får alltså själv bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas, med undantaget att arvingar alltid har rätt till sin laglott.Saknas testamente är det arvsrättsliga regler som gäller. I detta fall ärver efterlevande make hela kvarlåtenskapen i den mån särkullbarn till den avlidne maken saknas (3 kap. 1 § ÄB).Vad innebär detta för digFör enkelhetens skull kommer jag att kalla din släktings make för X i denna del. När X avlider består hans tillgångsmassa av en andel som han äger själv, och en andel som han mottagit med fri förfoganderätt från den kvinna som är mor till X barn. Den andel som mottagits med fri förfoganderätt ska tilldelas X särkullbarn i efterarv. Storleken på efterarvet utgår från den kvot som räknats ut. Efterarvet räknas ut och delas ut innan bodelning görs mellan X och din släkting. Vid bodelning är syftet att giftorättsgods ska delas lika mellan X och din släkting. Det X har kvar efter bodelning motsvarar X kvarlåtenskap. Genom testamente har X tilldelat sina tre särkullbarn sina laglotter. En laglott motsvarar hälften av en arvslott. Särkullbarnen kommer alltså totalt att tilldelas hälften av X kvarlåtenskap. Resterande halva av X kvarlåtenskap ska fördelas enligt vad som anges i X testamente. Om det saknas vidare anvisningar i testamentet är det arvsreglerna som gäller. Enligt arvsreglerna skulle din släkting i ett sådant fall ärva den andra hälften av X kvarlåtenskap. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Finns det möjlighet att ge sin make rätt att bo kvar i bostadsrätten efter att man har avlidit?

2021-04-18 i Make
FRÅGA |Jag är gift och äger ensam min och min makes gemensamma bostadsrätt som enskild egendom. Om jag dör vill jag att hela mitt arv ska tillfalla mina särkullbarn (vi har inga gemensamma barn). Går det ändå att göra så att om jag dör före min make, nu i förväg bestämma att min make ska få rätt att bo kvar i bostadsrätten några månader tills han har hittat nytt boende? Vill inte att mina barn ska avstå sin rätt till till arvet i ända till dess att min make skulle gå bort.
Adam Stannervik |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Jag tolkar din fråga som om att du undrar om du har någon möjlighet att försäkra dig om att din make får bo kvar i din bostadsrätt även efter din död. Arvsrätt. Precis som du skriver så krävs det att dina barn avstår sin del av arvet för att din make ska ha en legal arvsrätt (3 kap 1 § ÄB). Det betyder alltså att din make inte har någon egen arvsrätt. Testamente. Du har rätt att förordna över din kvarlåtenskap i form av ett testamente (9 kap 1 § ÄB). Det betyder att du kan frångå den legala arvsordningen ifråga hur din kvarlåtenskap ska fördelas. Det finns dock vissa begränsningar i din rätt här. Dina barn har rätt att få ut sin laglott vilket är hälften av deras arvslott (7 kap 1 § ÄB). Barnen har rätt att jämka ett testamente som inskränker på denna rätt (7 kap 3 § ÄB). En arvslott är ett barns del av din kvarlåtenskap och är alltså hälften av din kvarlåtenskap om du har två barn. Förenklat betyder detta att du har rätt att fritt förordna över hälften av din kvarlåtenskap i ett testamente. Det är fullt möjligt att i ett testamente tillskriva en person nyttjanderätt och en annan person äganderätten. Man ska då följa det som framgår av 12 kap 3-9 §§ ÄB om inte annat följer av testamentet (12 kap. 2 § ÄB) Utgångspunkten när man tolkar ett testamente är att man ska ge den innebörden som antas överensstämma med testators vilja (11 kap 1 § ÄB).Vad betyder det här för dig? Utifrån detta är min tolkning att det är fullt möjligt för dig att i ett testamente förordna endast en tidsbestämd nyttjanderätt till din make medan dina barn därmed erhåller äganderätten. Hoppas att detta har givit dig svar på din fråga! Vänligen

Makes arvsrätt

2021-05-31 i Make
FRÅGA |Hej! Min make har gått bort. Vi har varit gifta i 10 år och har 3 barn varav två är våra gemensamma och det sista är min makes särkullbarn. Jag undrar om jag har rätt att få ut arvet innan barnen? Tack så mycket.
Doorsa Salehy |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom din fråga handlar om arvsrätt efter avliden make kommer de centrala lagen vara Ärvdabalk (1958:367) [ÄB] och Äktenskapsbalk (1987:230) [ÄktB]. Som huvudregel måste en bodelning förrättas innan ett arvskiftet kan ske (ÄktB 9:1 och ÄB 23:1). Vad som ska ingå i bodelningen framgår av 10:1 ÄktB. Enligt 3:1 ÄB har den efterlevande make arvsrätt och denna rätt gäller framför gemensamma bröstarvingars arvsrätt. Detta innebär att du kommer att kunna ärva innan eran gemensamma barn. Detta ärver du med fri förfoganderätt (3:2 ÄB) vilket innebär att du inte får genom testamente eller förmånstagarförordnande, förordna över den kvotdel av förmögenhetsmassa som du har fått i arv från avlidna maken. Den kvotdel av förmögenhetsmassa som du tillhandahåller med fri förfoganderätt ska tillfalla eran gemensamma barn efter din bortgång i form av efterarv (3:2 ÄB). Vad gäller särkullbarnet, har hen rätt till att få ut sitt arv direkt vid först avlidna makens död (3:1 1 st. ÄB). Särkullbarnet kan även avstå från sin rätt till förmån för dig, dvs den efterlevande maken. Om särkullbarnet skulle avstå från sin rätt blir hen istället berättigad till efterarv vid din bortgång (3:9 ÄB) Hoppas detta besvarade din fråga. Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Hur gör vi för att reglera giftorättsgods inom äktenskapet när det finns särkullbarn?

2021-05-21 i Make
FRÅGA |Hej!Min man och jag äger tillsammans ( fördelat 50% var )- en snipa som är försäkrad till 500.000:-- en sjöbod som står på arrenderad mark och som är försäkrad: byggnad 203.000:-, lösöret 249.000:-Min man vill överlåta sin andel ( 50% ) av både båt och sjöbod inkl lösöre till mig, hans hustru, så att dessa ägs av mig om min man avlider före mig. Min man har barn i tidigare äktenskap, vi har inga gemensamma barn. Hur gör vi detta på bästa sätt? Äktenskapsförord, enskild egendom, gåva? Om jag avlider före min man ska båt och sjöbod inkl lösöre tillfalla honom - testamenterar jag dessa till honom?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga äger du och din man tillsammans (fördelning 50/50) dels en båt, dels en sjöbod. Din man vill överlåta sin ägandedel av båt och sjöbod, inklusive lösöre till dig. Syftet är att du ska äga allt för det fall att han avlider före dig. Din man har barn sedan tidigare äktenskap, ni har inga gemensamma barn. Du undrar hur ni ska gå till väga. Om du avlider före din man ska båt och sjöbod inklusive lösöre tillfalla honom. Du undrar om du för det ändamålet ska testamentera det till honom.Överlåtelsen från din makeFör att din make ska överlåta såväl sin andel av båten som sjöboden m.m. kan han göra så genom gåva. För ändamålet bör skrivas ett gåvobrev. Eftersom det rör sig om en gåva mellan makar ska ni registrera den hos Skatteverket. Kortfattat innebär registreringen att din make skriver ett gåvobrev, anger era personnummer i gåvohandlingen, ni undertecknar båda två och betalar ansökningsavgift (275 kr) till Skatteverket. Gåvohandlingen ska skickas i original till Skatteverket som kommer att återsända den efter registrering. Ni kan läsa om registrering av gåva mellan makar på Skatteverkets hemsida.När någon av er sedermera avlider ska det göras en bodelning (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det innebär att även om du är ensam ägare till det din make skänkt dig ska det som utgångspunkt ingå i en bodelning. För att undvika en uppdelning av egendomen krävs det att ni i samband med gåvan upprättar ett äktenskapsförord. För att båten och sjöboden inte ska ingå i en bodelning måste ni i ett äktenskapsförord avtala om att egendomen ska utgöra din enskilda egendom. Är egendomen undantagen i ett äktenskapsförord ingår den inte i bodelningen.Din mans barn och laglottDet ska dock uppmärksammas att din man har barn från tidigare äktenskap. En förälder kan inte göra sina barn helt arvlösa. Utgångspunkten är att om din make avlider ska kvarlåtenskapen efter honom tillfalla hans bröstarvingar (barn). Om arvlåtaren förändrar fördelningen genom ett testamente har bröstarvingar det till trots rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (vad arvingen skulle ärvt om det inte fanns något testamente). Genom att din man skänker bort egendom till dig så minskar han sin kvarlåtenskap (dvs. hans barns arv). För att motverka det finns det ett s.k. förstärkt laglottsskydd. Det förstärkta laglottsskyddet framkommer av 7 kap. 4 § ÄB. Skyddet innebär att om arvlåtaren skänkt bort egendom under sådana förhållanden att gåvan är att likställa med testamente, kan det begäras att den ska gå åter i den mån att bröstarvinge får ut sin laglott. En förutsättning för att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras är att arvlåtaren "bortgivit" egendom. Sett till förarbeten och praxis rör det sig inte enbart om gåvor utan även om benefika dispositioner. Utöver kravet om bortgivande krävs att det sker för att ordna med successionen, dvs. syftet ska vara att jämställa med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet träffar typiskt sett två typer av gåvor:(1) Gåvor givaren gör när den ligger för döden (eller tror att döden är nära förestående)Ett vanligt exempel är om gåvogivaren på dödsbädden ger en gåva som överstiger mer än hälften av sin nettoförmögenhet. En sådan gåva kan innebära att bröstarvingarnas rätt till laglott kränks eftersom gåvan ges med anledning av dödsfall och för att förbereda sin succession.(2) Gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkesDet kan även vara på det viset att det vid gåvotillfället uppställts villkor såsom livslång nyttjanderätt för givaren eller överlåtelseförbud. Villkor som helt enkelt ger givaren fortsatt inflytande över egendomen fram till dennes död. En vanlig situation kan vara att någon skänker bort sin fastighet med villkoret att hen får bo kvar där under sin livstid. En sådan handling kan också kränka bröstarvinges laglott. Avgörande för om en bröstarvinge kan göra anspråk på delar av gåvan för utfående av sin laglott är under vilka förutsättningar gåvan skett, dvs. om den är att likställa med testamente.I din makes fall kan det eventuellt argumenteras för att gåvan kan vara att likställa med testamente och att hans barn kan begära att den ska gå åter till den del att deras laglott inte kränks. Det förstärkta laglottsskyddet bli däremot inte aktuellt om det finns annan egendom som gör att barnen får ut sin laglott. För att åberopa det förstärkta laglottsskyddet krävs att din mans barn väcker talan i domstol inom ett år från bouppteckningen avslutades. Att jag nämner det förstärkta laglottsskyddet är för att göra er uppmärksamma på att det är en möjlighet som finns, för det fall att barnens laglott kränks. Att det är möjligt i praktiken innebär däremot inte att det är säkert att barnen väcker talan, eller för den delen når framgång med den. Om barnen vill göra gällande att gåvan är att likställa med testamente och att det kränker deras laglott har de bevisbördan därom.Sammanfattningsvis är det bästa ni kan göra för att uppnå det ni önskar att: din make skänker sin andel till dig och att ni registrerar gåvan hos Skatteverket, ni upprättar ett äktenskapsförord som gör egendomen till din enskilda.Arvet från dig till din makeUtifrån din fråga förstår jag det som att du vill att allt efter dig ska tillfalla din man om du avlider före honom. När du avlider ska det göras en bodelning (se ovan). Din enskilda egendom ska som redogjort för inte ingå i bodelningen. Däremot kommer din make att ärva även sådant som är din enskilda egendom (jfr 3 kap. 1 § ÄB). Det han ärver ärvs med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten innebär att han får göra (i princip) vad han vill med egendomen, förutom att testamentera bort den. När han avlider ska den andel av hans kvarlåtenskapen som är hänförlig till arvet efter dig gå vidare som efterarv till dina arvingar. Då du inte har några barn tittar man på om du har andra arvingar som har rätt till arv (föräldrar, syskon, syskonbarn etc.). Vill du inte att arvet efter dig ska gå vidare till din släkt när din man avlider kan du skriva ett testamente. Enligt testamentet kan du testamentera egendomen till din man med full äganderätt. Den fulla äganderätten innebär att din man kan göra vad han vill med egendomen, även testamentera bort den. När han avlider ska den i stället för att gå vidare till din släkt, fördelas till hans arvingar eller enligt testamente han skrivit.Våra jurister på Lawline juristbyrå kan vara behjälpliga såväl med att upprätta gåvobrev som äktenskapsförord och testamente. Om ni är intresserade av sådan hjälp är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Bodelning vid dödsfall

2021-04-19 i Make
FRÅGA |Hej!Min man och jag har varit gifta i trettio år. Vi har inga gemensamma barn, men min man har ett barn och jag har två barn sedan tidigare.Jag har alltid varit noga med mitt sparande, och har därför mycket mer pengar på mina konton. Vi har inte skrivit något äktenskapsförord.Vad händer med mitt sparkapital om min man avlider?
Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer med dina sparpengar i det fall att din man skulle avlida under förutsättning att ni har barn på varsitt håll och inte har ett äktenskapsförord. Reglerna om äktenskap och bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Som huvudregel ska en bodelning ske vid dödsfallOm din man skulle avlida så är huvudregeln att en bodelning ska förrättas innan arvet skulle delas ut (23 kap. 1 § andra stycket ÄB). Bodelningen ska ske enligt reglerna i äktenskapsbalken. Eftersom ni inte har äktenskapsförord så utgår jag från att all er egendom är giftorättsgods (för vad som utgör enskild egendom och giftorättsgods se 7 kap 1 § ÄktB och 7 kap. 2 § ÄktB). Om egendomen är enskild egendom så ska den inte ingå i bodelningen men däremot ska all giftorättsgods ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Det innebär att om din man skulle avlida så skulle det ske en bodelning mellan dödsboet och dig själv (23 kap. 1 § andra stycket ÄB och 9 kap. 1 § ÄktB). Vad innebär en bodelning?En bodelning innebär att man delar lika på giftorättsgodset efter avräkning av eventuella skulder (11 kap. 3 § ÄktB). Dina besparingar skulle ingå i bodelningen eftersom det utgör giftorättsgods och inte enskild egendom. Den delen av giftorättsgodset som tillfaller dödsboet kommer sedan att utgöra kvarlåtenskapen från den avlidna maken. Eftersom ditt makes barn är ett särkullbarn och inte ert gemensamma barn skulle denne få rätt att ärva det som tillfaller dödsboet (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Speciella regler gäller dock vid dödsfall under äktenskapNär en make avlider under ett äktenskap kan den efterlevande maken dock välja att bodelning inte ska ske (12 kap. 2 § ÄktB). Det innebär att du skulle kunna välja att vardera part behåller sin egendom trots att den utgör gifträttsgods och någon bodelning skulle alltså inte ske.Sammanfattning:Enligt huvudregeln skulle all er egendom som utgör giftorättsgods (inklusive dina besparingar) delas mellan dödsboet och dig själv i händelsen av ett dödsfall. Den del som tillfaller dödsboet skulle sedan tillfalla din makes arvingar eller följa ett eventuellt testamente. Dock har en efterlevande make rätt att begära att bodelning inte ska ske efter ett dödsfall, då behåller dödsboet sin egendom och den efterlevande maken sin egendom utan att göra en bodelning. Om ni känner att ni vill reglera era egendomsförhållanden kan ni göra det genom ett äktenskapsförord. I ett äktenskapsförord kan ni bestämma om någon egendom ska utgöra enskild egendom och alltså inte ingå i en framtida bodelning (7 kap. 3 § ÄktB). Hoppas du fick svar på din fråga Med vänliga hälsningar

Efterlevande makes arvsrätt

2021-04-13 i Make
FRÅGA |Hej! Min syster och henne man bodde ihop i ett år innan hennes make gick bort i en bilolycka. Vid denna tidpunkt uppgår min systers mans totala egendom till 2 040000 varav 40 000 kr är en bil som utgör enskild egendom. Min syster har endast giftorättsgods som uppgår till 1 000 000 kr. Min systers man har inte hunnit ändra sitt testamente sedan bröllopet och i hans testamente så har han därför testamenterat hela sin kvarlåtenskap till sin bror. Min syster menar dock att hon har rätt att ta del av sin mans arv. Vad gäller? hur kan min syster fördela arvet? Jag får lägga till att testamentet är giltigt gällande formkrav.
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Närmare reglering kring fördelning vid makes frånfälle återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Nedan kommer en redogörelse för hur egendom fördelas mellan makar när en av dem avlider.BodelningOm den som har avlidit var gift och makarna hade giftorättsgods, måste en bodelning förrättas innan arvskiftet (23 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett äktenskap upplöses nämligen när en av makarna avlider (1 kap. 5 § första stycket ÄktB).Vid bodelning ska först makarnas andelar i boet beräknas, s.k andelsberäkning (11 kap. 1 § ÄktB). I bodelning ska giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset består av all egendom som inte utgör enskild egendom (7 kap. 1–2 §§ ÄktB).Från respektive makes giftorättsgods ska dess skulder dras av (11 kap. 2 § ÄktB). Det värde som finns kvar efter att skulderna har avräknats ska adderas och därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Således har respektive make rätt till hälften av värdet av allt giftorättsgods när bodelningen har förrättas. Efterlevande makes erhåller sin andel och den avlidne makes dödsbodelägare erhåller den andra delen av tillgångarna.ArvsskifteNär bodelningen har slutförts ska kvarlåtenskapen fördelas mellan arvingar och universella testamentstagare, s.k arvskifte (23 kap. 1 § första stycket ÄB). Den andel som den avlidne makes dödsbo erhöll efter bodelningen ska ingå i dennes kvarlåtenskap vid arvsfördelningen. Dödsbodelägarna ska vid arvskiftet upprätta en arvskifteshandling, vilket är ett dokument där delägarna kommer överens om hur arvet ska fördelas emellan dem. Är man ensam dödsbodelägare behöver emellertid en arvskifteshandling inte att upprättas. Avseende vissa tillgångar måste man dock själv se till att äganderätten överförs och registreras.Efterlevande makes arvsrättNär en av makarna avlider i ett äktenskap, ärver som huvudregel den efterlevande maken dennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (3 kap. 2 § första stycket 1 ÄB). Det här gäller under förutsättning att den avlidne maken inte har upprättat ett testamente som reglerar hur arvet ska fördelas. Det är möjligt att göra den efterlevande maken arvslös.Reflektioner avseende det aktuella falletI första hand ska en bodelning förrättas mellan din syster och hennes avlidne make (makens dödsbo) eftersom att de var i ett äktenskap. Det innebär i första hand att en skuldavräkning ska göras från din systers giftorättsgods och hennes avlidne makes giftorättsgods. Därefter ska beloppen läggas samman och delas i lika delar.Den andel som avlidne makes dödsbo ska erhålla efter bodelningen, samt hans enskilda egendom, kommer därefter att fördelas mellan makens arvingar. Utgångspunkten är att efterlevande make ärver den avlidne makens kvarlåtenskap. Eftersom att din systers make emellertid har upprättat ett giltigt testamente till förmån för sin bror, kommer kvarlåtenskapen att tillfalla honom. Det innebär att din syster inte har arvsrätt och att brodern ärver den totala kvarlåtenskapen. Ett arvskifte behöver inte genomföras eftersom att brodern är ensam dödsbodelägare.SammanfattningVid en bodelning kommer din syster och hennes avlidne makes giftorättsgods – efter en skuldavräkning – att läggas samman och dela lika mellan dem. Den del som därefter tillfaller avlidne makens dödsbo kommer att tillskiftas hans bror. Din syster har således inte rätt att ta del av sin avlidne makes arv. Om du vill få vidare hjälp i ditt ärende kan du kontakta Lawlines jurister här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Önskar dig en fortsatt trevlig dag!Med vänlig hälsning