Kan man ärva sin makes skulder?

2020-01-16 i Make
FRÅGA |Vi är gifta, inga gemensamma barn.Min man har skulder lån,kreditkort och checkkredit i enskilda firma.Min fråga ärver jag dem om han går bort före min?
Linnéa Lind |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att behandla din fråga genom att beskriva vad som händer när en make dör. Det är ärvdabalken (1958:637) och äktenskapsbalken (1987:239) som är tillämpliga lagar.SkuldernaEfter dödsfallet ska bouppteckning förrättas inom tre månader (20 kap 1 § ÄB). Uppgörelse med makens borgenärer ska träffas inom denna tid (21 kap 1 § ÄB). Den dödes tillgångar och skulder ska antecknas så de var vid dödsfallet (20 kap 4 § ÄB). Är den döde gift ska tillgångarna och skulderna antecknas till den make de hänför sig till (20 kap 4 § 3–4 st). En skuld ska avräknas från samma makes tillgångar eftersom vardera make ansvarar för sina skulder (1 kap 3 § ÄktB och 11 kap 2 § ÄktB). Värdet av en makes tillgångar sätts aldrig till mindre än noll. Det går inte heller att testamenterar över skulder eftersom de inte utgör en tillgång.ArvetEftersom det inte finns några gemensamma bröstarvingar som är arvsberättigade är du som make både part i bodelningen och delägare i dödsboet (3 kap 1 § ÄB och 18 kap 1 § ÄB). Detta innebär att du kommer att få all egendom vid arvskifte om testamente inte finns. Skulle bodelning eller arvskifte ske innan skulderna har betalats kan du bli återbetalningsskyldig i den mån skulderna skulle avräknats mot den egendomen som du övertagit (21 kap 4 § ÄB).Sammanfattningsvis så ärver inte en arvinge eller efterlevande make arvlåtarens skulder. Skulle skulderna överstiga tillgångarna bestäms värdet till noll. Jag kan dock råda dig till att inte förrätta arvskifte innan skulderna reglerats för att undvika återbetalningsskyldighet. För detta kan det vara nödvändigt att ta hjälp av en boutredningsman (19 kap 11–12 § ÄB). Hoppas att du fick svar på din fråga!

Arv till makas barn

2019-12-30 i Make
FRÅGA |Hej LawlineMitt namn är NN och är gift med NN som kommer från Australien. Jag har inga barn sedan tidigare men min fru har två som är kvar i Australien. Om vi av någon anledning plötsligt skulle dö hur ser vi till så att barnen i Australien kan ta del av arvet?Sincerely
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Som huvudregel finns det inga hinder för utländsk medborgare att ärva eftersom de likställs enligt ärvdabalken (ÄB) 1 kap 3 §. Det första som frågan saknar är huruvida ni har några former av enskilda egendomar, äktenskapsförord eller annat som skulle kunna stöka till det. Jag kommer att utgå ifrån att all er egendom kommer att vara giftorättsgods som alltså ska anses vara gemensamt. Om du skulle avlida först så kommer din maka att ärva dig enligt ÄB 3 kap. 1 § eftersom du inte har några bröstarvingar som är arvsberättigade. Skulle din maka sedan dö så kommer hennes barn att ärva henne samt ditt kvarvarande arv enligt ÄB 3 kap. 8 §. Skulle ni båda avlida samtidigt så kan det bli mer knivigt beroende på hur era egendomar ser ut och hur släktskapet på din sida ser ut. Det kan vara så att det finns arvsberättigade släktingar på din sida som kan kräva att en bodelning görs. Därför är det bästa att du testamenterar hur du vill att din kvarlåtenskap ska hanteras. Det kommer att underlätta fördelningen för de efterlevande. Behöver ni hjälp att teckna ett testamente så boka en tid hos oss på www.lawline.se/boka . Hoppas ni fick svar på er fråga och lycka till!

Omgift med särkullbarn - vem ärver?

2019-12-30 i Make
FRÅGA |En änkeman med två barn gifter om sig. Hans särkullbarn ska ha 50% av hela arvet efter fadern. Vem ska ha den andra halvan?De nya makarna har i sitt äktenskapsförord skrivit att det var och en äger samt ev ärver ska vara enskild egendom. Det står inget i hans testamente om vad den nya hustrun ska få. Så vad betyder vigseln juridiskt?
Anna Johannesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan utgå från att änkemannen och hans nya maka inte har några gemensamma barn. Först kommer redogöras för vad som gäller då inget framgår av testamente, för att sedan redogöra för vilka skillnader ett testamente kan göra. Regler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB). Vem ärver? De som i första hand ska ärva är de i första arvsklassen (bröstarvingarna) det vill säga släktingar i rakt nedstigande led (barn, eller om barnen inte längre finns i livet så blir det barnbarnen osv). (2 kap. 1§ ÄB) Särkullbarn har (till skillnad från gemensamma barn) rätt att få ut sitt arv direkt. Trots detta har den efterlevande maken alltid rätt att behålla egendom till så stort värde att det tillsammans med dennes egen egendom motsvarar fyra prisbasbelopp. (3 kap. 1§ ÄB) Detta kan ändras genom testamente Det som sagts ovan, att de två särkullbarnen ärver då hela kvarlåtenskapen, gäller endast om inget annat står i ett testamente. Om någon annan fördelning av arvet framgår av testamente, är det istället detta som gäller. Viktigt att notera är dock att barnen alltid har rätt till sin laglott, det vill säga halva arvslotten, vilket i praktiken innebär att barnen har rätt att dela på minst 50% av kvarlåtenskapen så att de får minst 25% var. (7 kap. 1§ ÄB) För att få ut sin laglott äger en bröstarvinge rätt att påkalla jämkning i testamente. (7 kap. 3§ ÄB) Vilken skillnad gör äktenskapet? Då all egendom är enskild egendom, finns inget giftorättsgods som behöver delas upp. Istället blir det så pass enkelt att barnen (och eventuellt andra som framgår av testamente) ska dela på kvarlåtenskapen, det vill säga mannens enskilda egendom. Om den nya makan inte ärver något enligt testamentet, får hon inte del av mannens kvarlåtenskap. Däremot, om hennes egen enskilda egendom skulle vara värd mindre än fyra prisbasbelopp, har hon rätt att få så pass mycket från makens kvarlåtenskap att det tillsammans med sin egen egendom motsvarar dessa fyra prisbasbelopp. Sammanfattningsvis Om inget annat framgår av testamente, ärver de två särkullbarnen hela sin fars kvarlåtenskap. De har dessutom rätt att få ut sitt arv direkt, då de är just särkullbarn och ej gemensamma barn. Om någon annan fördelning av arvet framgår av testamente, är det detta som gäller istället. Barnen har dock alltid rätt att dela på minst hälften av arvet, oavsett vad som står i testamentet. Den nya makan har, såvida hon inte omfattas av testamentet, endast rätt till sin egen enskilda egendom. Hon är genom äktenskapet delvis skyddad genom att om hennes egen egendom inte skulle uppnå fyra prisbasbelopp, har hon rätt att få del av makens kvarlåtenskap så att det tillsammans med sin egen egendom motsvarar fyra prisbasbelopp.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad den efterlevande makan har rätt till efter sin avlidne make

2019-12-11 i Make
FRÅGA |äger efterlevande maka hälften och ärver hälften efter sin make
Josefine Bågholt |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om den efterlevande makan äger hälften av tillgångarna i hushållet och sedan ärver resterande hälften från den avlidne maken. I mitt svar kommer jag börja med att förklara vad den efterlevande makan äger. Vidare kommer jag presentera hur den efterlevande makan också ärver sin avlidne make. De lagar som vi kommer att behöva gå in och kika i är äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vad äger den efterlevande makan? När ena makan/maken i ett äktenskap avlider skall tillgångarna först delas upp enligt en bodelning i äktenskapsbalken (23 kap. 1§ stycke 2 ÄB). En sådan bodelning genomförs just för att man skall ta reda på vad den efterlevande makan äger och vad som skall tillfalla dödsboet. Bodelningen innehåller följande steg:1. Fastslå om det finns enskild egendom i äktenskapet eftersom enskild egendom inte räknas med vid en bodelning (7 kap. 1§ och 10 kap. 1§ ÄktB). (Enskilda egendomen är den egendom som tillexempel i ett äktenskapsförord/gåvobrev/testamente beskrivits som enskild och därför inte skall delas vid en skilsmässa). 2. Efter att den enskilda egendomen är borttagen, så skall man beräkna vardera parts giftorättsgods (11 kap. 1§ ÄktB). 3. Sedan skall eventuella skulder som maken eller/och makan har tas bort från deras egna andelen av tillgångarna (11 kap. 2§ ÄktB). 4. Slutligen skall summan som blir över slås samman och delas på hälften (11 kap. 3§ ÄktB).Det är alltså snarlikt som du säger i frågan att makan i detta fall har rätt till hälften. Viktigt är dock att skulder skall dras bort och enskild egendom inte skall räknas med innan man delar tillgångarna på hälften. Ett annat alternativ som den efterlevande makan har är att hon kan begära att endast få ut sin del av giftorättsgodset som bodelning (12 kap. 2§ ÄktB). Genom en sådan begäran tar hon all egendom som hon äger medan resterande tillgångar som den avlidne maken ägt går till dödsboet och arvet. Kan efterlevande maka ärva den avlidne maken? Det finns två sätt som den efterlevande makan kan ärva sin bortgångne make. 1. Genom att det finns ett testamente som den avlidne maken skrivit som säger att den efterlevande makan skall ärva den avlidne, eller 2. att den efterlevande makan har gemensamma barn med den avlidne maken (3 kap. 1§ stycke 1 ÄB). Den efterlevande makan har på så sätt ingen rätt till arv om varken ett testamente eller gemensamma barn finns. Det finns dock ett undantag som blir aktuellt om den efterlevande makan vid bodelningen fått ut ett belopp på mindre än 186 000 kronor (4x basbeloppet 2019). Den efterlevande makan har nämligen alltid rätt till att få ut 186 000 kronor (4x basbeloppet) oavsett om det finns andra arvtagare eller inte (3 kap. 1§ stycke 2 ÄB). Jag hoppas nu att jag har tolkat din fråga korrekt och kunnat besvara den på ett förståeligt sätt. Har du fler funderingar så hör jättegärna av dig igen till oss på Lawline.Vill du ha vidare hjälp med denna frågeställning rekommenderar jag dig att boka en tid med en av våra kunniga jurister här på Lawline! Vänliga hälsningar,

Jag vill ärva maken, men det finns särkullebarn. Vad gör jag?

2020-01-15 i Make
FRÅGA |Min man har en fastighet vilket jag står på halva lånet (han har ingen möjlighet att ge halvan som gåva till mig då måste vi betala in en uppskovsskatt vilket vi inte kan göra i dagsläget). Han har 2 barn tidigare och vi har 2 barn tillsammans. Han skulle vilja lämna 75% i arv till mig .Kan han göra det ?mvh
Adam Novak |Hej!Tack för att vänder dig till Lawline med din fråga.Fördelningen just nuPå grund av barnens rätt till sin laglott (2 kap 1 § Ärvdabalken och 7 kap 1 § Ärvdabalken) kan din make inte ge dem mindre i testamente än 1/2 av det som hade tillkommit dem utan testamente. Detta utgör i fall med fyra barn 1/8 av arvet var. Räddningen kommer genom att ni är gifta. Era gemensamma barn kommer inte att ärva din make, eftersom det kommer du göra istället (3 kap 1 § Ärvdabalken). Hans två tidigare barn(särkullebarnen) kommer dock kunna ta ut sin fulla lott vid hans död (3 kap 1 § Ärvdabalken). Dessa lotter utgör tillsammans 2/8 eller 1/4 av arvet under förutsättning att de bara får sin laglott. De kan avstå det för att få efterarvsrätt på samma sätt som era gemensamma barn (3 kap 9 § Ärvdabalken). Oavsett hur de väljer kommer du kunna kräva minst 3/4 av din makes kvarlåtenskap om ni skriver ett testamente som begränsar särkullbarnens arv till deras laglott. Särkullebarnens andelDet är viktigt att tänka på att ett försök att tvinga de 75% till dig i praktiken kommer medföra att era gemensamma barn kommer i största möjliga mån gynnas, på särkullebarnens bekostnad, genom arvet efter dig. Det är osannolikt att särkullebarnen kommer uppskatta ett sådant här arrangemang. Det är trots allt det närmaste man kan komma i Sverige till att göra någon arvslös.De kan lösningsvis avstå sin rätt till att ta ut sin rätt direkt, så att du får fri förfoganderätt över deras arv också. På detta sätt kan de ges en lika stor del i sin fars arv som dina barn, genom att det delas upp först vid din död istället för din makes. Om de då får hälften av det du ärver efter din man kommer de få lika mycket som om din make hade varit ogift och utan testamente, precis som dina barn. Dina barn kommer utöver det dessutom få allt arv som du lämnar efter dig som du inte fick av din make, och det kommer inte särkullebarnen få något av.Din förfoganderätt över särkullebarnens arv innebär i praktiken inga begränsningar för dig, bortsett från att du inte kan kontrollera vad som sker med det när du sedan dör.Hoppas du har fått den hjälp du sökerMed vänlig hälsning,

Får ena makens barn ärva båda makarna

2019-12-30 i Make
FRÅGA |HejVi är gifta, inga gemensamma barn men jag har 3 barn. Min man har mor och syster.Om min man avlider hur blir arvet?Om vi båda avlider ärver hans mor och syster?Måste vi upprätta testamente om vi vill att mina barn ska ärva allt?Undrande.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Om du överlever din make kommer du att ärva honom enligt ärvdabalken (ÄB) 3 kap 1 §. Detta eftersom att din make inte har några bröstarvingar som har arvsrätt enligt 2 kap. 1 §. Om du avlider först så ärver din make dig enligt samma lagrum men med fri förfoganderätt. Tillägget angående fri förfoganderätt betyder att din make kan spendera pengarna fritt men inte testamentera bort de medel som han ärver eftersom du har bröstarvingar som har rätt till arv efter dig. Dina arvingar kan då välja att ta ut sin laglott på en gång eller vänta och ärva er båda två, för skulle din make därefter gå bort, eller om ni båda går bort samtidigt, kommer dina barn att ärva allt enligt 3 kap. 8 §. Detta blir möjligt eftersom han inte har några barn som är arvsberättigade. Däremot är det alltid bra att testamentera tillgångar eller sätt att fördela tillgångarna på för att underlätta för dina barn och tydliggöra din makes vilja. Det förhindrar eventuella komplikationer för de efterlevande. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Kan mina barn ärva min och min makes gemensamma bostad?

2019-12-29 i Make
FRÅGA |Hej,Jag är gift, vi har inget äktenskapsförord eller enskilda tillgångar. Vi har inga gemensamma barn men båda har särkullbarn.Jag står som ensam ägare till våran gemensamma bostad. Den ägde jag innan vi träffades för 20 år sedan.Min fråga är; kan jag testamentera bort våran gemensamma bostad till mina bröstarvingar? Har han rätt till mer än enligt basbeloppsregeln?Tack!Vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vad händer om någon som är gift avlider?Det första som händer om någon som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger egendomen, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Detta innebär att er bostad är giftorättsgods och därmed ska ingå i en bodelning. Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Efter att andelarna beräknats ska egendomen fördelas på lotter (11 kap. 7 § ÄktB). Detta gör man för att veta exakt vilken egendom vardera make ska få. Varje make har rätt att i första hand få behålla sitt eget giftorättsgods. Detta innebär att du i första hand har rätt behålla bostaden som du äger, så länge din make får giftorättsgods till samma värde. Om det inte är möjligt att din make kompenseras för värdet har han rätt till så stor del av bostaden som krävs för att ni ska ha lika mycket giftorättsgods efter bodelningen. Att komma ihåg är att den finns en möjlighet för en efterlevande make att få den gemensamma bostaden i avräkning på sin lott, så länge det inte är den avlidne makens enskilda egendom (11 kap. 8 § ÄktB). Detta innebär att en efterlevande make kan ha rätt att behålla den gemensamma bostaden, om det kan anses skäligt. Arvet efter den avlidne maken ska fördelasDet som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är dennes, och den som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör arvet efter denne. Arvet efter den avlidne maken ska sedan fördelas till arvingarna. Hur arvet fördelasHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Dock finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken. Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Vad händer om du skulle avlida?Om du skulle avlida skulle alltså först en bodelning göras mellan ditt dödsbo och din efterlevande make. Det spelar ingen roll att du äger bostaden, eftersom den inte är enskild egendom ska den ingå i bodelningen. Detta kan innebära att din make kommer ha rätt till en del av bostaden, eller till och med har rätt att ta över hela. Din efterlevande make kommer inte ha rätt att ärva mer av dig än vad som eventuellt krävs för att han efter bodelningen ska ha tillgångar som motsvarar fyra basbelopp. Resterande av din kvarlåtenskap kommer dina barn ärva oavsett om du skriver ett testamente eller inte, eftersom de är särkullbarn. Om du vill vara säker på att dina barn får ärva er bostad om du avlider kan ni skriva ett äktenskapsförord som gör bostaden till enskild egendom. Då kommer den hållas utanför bodelningen mellan ditt dödsbo och din efterlevande make, och istället direkt bli arv efter dig. Dock finns alltid möjligheten för den andra maken att ta över bostaden, om det kan anses skäligt. Denna rätt gäller även om bostaden är enskild enligt äktenskapsförord. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Önskemål i testamentet

2019-12-08 i Make
FRÅGA |Vi äkta makar har var sitt särkullbarn men inga gemensamma barn. Hur formulerar vi en avsiktsförklaring/önskemål om att endast våra banktillgångar skiftas vid den första makens bortgång medan den gemensamma bostaden inte skiftas förrän efter båda makars bortgång? Hur kan man reglerar skiftet av den gemensamma bostaden vid en eventuell avyttring eller efter en storleksminskning av bostaden efter den förste makens bortgång så att den fördelas lika mellan särkullbarnen ? - K--- R
Adam Novak |Hej!Tack för att ni har vänt er till Lawline med denna frågaNi kan skriva testamenten, och förklara till vittnena vad det är ni vill, eftersom testamenten tolkas så långt som det går efter den avlidnes avsikt (11 kap 1 § Ärvdabalken). Jag rekommenderar också att ni förklarar vad ni vill för era barn.Jag tror inte ni behöver oroa er över att huset ska skiftas när den första av er avlider, eftersom maken får förfogande över allt när den andra går bort (3 kap 1 § Ärvdabalken). Särkullbarn får efterarvsrätt, vilket innebär att deras arv skjuts upp till den andre makens död (3 kap 2 § Ärvdabalken). Därför kommer den efterlevande maken att få behålla huset livet ut.Jag hoppas ni fick svar på era frågorMed vänlig hälsning,