Tilläggsbouppteckning har ej inverkan på frångående av hälftendelning av giftorättsgods vid bodelning

2019-11-16 i Make
FRÅGA |Om efterlevande make vill behålla sitt giftorättgods och frångå hälvtendelning kan detta hävdas vid arvskifte eller måste det framgå av bouppteckning. Om ja kan en tilläggsbouppteckning lösa problemet?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av äktenskapsbalken (ÄktB).Den efterlevande makens vilja att istället för hälftendelning av giftorättsgods låta vardera parten behålla sitt giftorättsgods ska framgå vid bodelningen (12 kap 2 § ÄktB). Rätten att begära sådan fördelning hör till de äktenskapsrättsliga bestämmelserna om bodelning vid äktenskapsskillnad, medan såväl bouppteckningen som själva arvsskiftet upprättas/inträffar efter att sådan bodelning skett.Jag är osäker på om du när du undrar om en tilläggsbouppteckning kan "lösa problemet" undrar (1) om en tilläggsbouppteckning kan göra att en efterlevande make som begärt att hälftendelning av giftorättsgodset inte ska ske inte får sin vilja igenom, eller (2) om en efterlevande make som glömt begära att parterna vid bodelningen istället för hälftendelning ska behålla sitt giftorättsgods i efterhand med hjälp av en tillläggsbouppteckning kan få igenom sådan fördelning. Oavsett vilket att dessa två frågan handlar om, kan en tilläggsbouppteckning efter redan genomförd bodelning inte lösa ditt problem.Med vänlig hälsning

Kan barnen ärva fadern efter hans bortgång trots att modern fortfarande är vid liv?

2019-11-04 i Make
FRÅGA |Hej! Min far har nyligen avlidit. Kvar finns min mor (dement) samt mina två systrar och jag själv. Det finns inget testamente. Hur reder vi ut detta mellan oss arvingar, min mor som är 89 år gammal har ingen möjlighet att själv besluta något pga. demens. Kan vi barn redan nu ärva allt eller inte?
Josefine Bågholt |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag beklagar din faders bortgång. Om jag har tolkat din fråga rätt så undrar du om ni barn kan ärva din far direkt efter hans bortgång, eller om ni måste vänta till efter din mors bortgång. Den lag som vi kommer behöva gå in och titta i för att finna bestämmelserna om just din frågeställning är ärvdabalken (ÄB). Viktigt att belysa är att jag i mitt svar kommer att utgå ifrån att din mor och din far var gifta vid din fars bortgång. Jag kommer dock slutligen i svaret ta upp vad som sker om de inte var gifta när din far avled, för att förse dig med alla alternativ som kan bli aktuella i din situation. 1. Vem är kan ärva din far?Barnen till den avlidne är de som först har rätt till arv. Detta är utgångspunkten i arvsreglerna i ärvdabalken (2 kap 1§ ÄB). Från denna utgångspunkt finns det dock ett undantag. Undantaget aktualiseras ifall den avlidne var gift vid sin bortgång och om makarna hade gemensamma barn. Eftersom jag har antagit att din mor och din far var gifta vid din faders bortgång och då du och dina syskon är era föräldrars gemensamma barn, så kommer undantaget bli aktuellt i ert fall. Undantaget säger att ifall den avlidne var gift vid hens bortgång och makarna hade gemensamma barn, kommer arvet från den avlidne i första hand tillfalla makan/maken (3 kap 1§ ÄB). I ert fall har ni barn därför inte direkt rätt till arv från er far, utan er mor är först berättigad arvet. Ni får istället ta del av arvet efter er far när er mor avlidit. 2. Undantag från undantagetUndantag från det ovan sagda är dock om det skulle finnas ett testamente eller om era föräldrar ansökt om skilsmässa innan er faders bortgång eller var skilda. Eftersom du skriver i din fråga att det inte finns något testamente kommer jag fokusera på om era föräldrar hade varit skilda eller om en skilsmässa hade inletts. Ni barn har nämligen rätt till arv före er mor om en skilsmässa hade inletts innan din faders bortgång eller om era föräldrar var skilda. Anledningen till detta är för att de inte längre anses vara gifta, vilket gör att undantaget jag nämnde ovan under rubrik 1 inte kan aktualiseras. Sammanfattning: Ni har på så sätt inte rätt till arv direkt efter er faders bortgång om din far och din mor var gifta. Däremot har ni rätt till arv om de skulle skiljas och har inlett en skilsmässa eller om de var skilda innan din faders bortgång. Jag hoppas nu att jag har kunnat besvara din fråga och att allt löser sig för er! Lycka till!Varma hälsningar,

Först avliden makes arvingars andel, när efterlevande make avlidit

2019-10-17 i Make
FRÅGA |Tack för bra svar gällande vem som ärver gifta makar utan barn. Har förstått att båda sidornas syskon ärver när båda är döda. Nu till nästa fråga. Min mosters man dog på 60-talet. Då gjordes en bouppteckning till ett värde av 6600:- Betyder det att min mosters mans syskon får ärva 3300:- nu när båda är döda eller indexuppräknas dessa pengar?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I detta svar kommer jag att hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Först och främst kan jag säga att föräldrar ärver före syskon. Är en förälder död ärver syskon till den avlidne det som denna förälder skulle ha ärvt (2 kap 2 § ÄB).Din nästa fråga rör när efterlevande makar som det kallas ärver med fri förfoganderätt (eller sekundosuccession), som en skyddsmekanism för att efterlevande makar inte ska drabbas alltför hårt ekonomiskt av dödsfallet. Till skillnad från vanligt arv får efterlevande makar inte äganderätt till arvgodset utan endast rätt att fritt förfoga över den avlidne makens gods (i praktiken innebär detta att man får göra mer eller mindre vad som helst förutom att skänka bort godset). Arvgodset tillfaller sedan den först avlidne makens arvingar när även den efterlevande maken avlidit. Jag vill betona detta för att markera den skillnad som finns mellan makars och släktingars rätt till den avlidnes egendomar, så att denna är tydlig inte bara för dig utan även för personer som kan tänkas googla fram detta svar med liknande frågor.Nu till din egentliga fråga: När din mosters man dog, fick din moster ärva en viss andel med fri förfoganderätt. Samma andel av sina totala egendomar som denna andel motsvarade för din moster, ska nu gå i arv till hennes mans syskon (3 kap 2 § ÄB). Låt mig förtydliga med några räkneexempel: Efter din mosters mans bortgång tillföll din moster 50 000 kr med fri förfoganderätt, och hon hade själv tillgångar om 50 000 kr. Andelen motsvarar således 1/2. Om din moster vid sin bortgång disponerade över 1 000 000 kr, ska 500 000 kr tillfalla hennes mans syskon. Låt säga att din moster istället fick 50 000 kr med fri förfoganderätt, men själv ägde 100 000 kr. Andelen är nu 1/3. Disponerar hon vid sin bortgång över 1 000 000 kr, tillfaller 333 333 kr hennes mans syskon.Svaret är således att det varken är summan som tillföll din moster med fri förfoganderätt eller en index-reglering av samma summa som ska tillfalla hennes mans syskon, utan en omräkning av hur pengarna utvecklats i det specifika fallet.Vänligen

Arvsrätt i egenskap av sambo/make

2019-10-09 i Make
FRÅGA |Blir jag som sambo och även blivande maka till min sambo, närmast anhörig före hans föräldrar? Eller blir jag närmast anhörig före hand föräldrar, när vi ingått äktenskap med varandra?
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad som innefattas i begreppet "närmast anhörig" kan betyda olika beroende på vilket sammanhang du syftar på. När jag formulerat mitt svar har jag utgått från vem som anses som närmast anhörig i arvssammanhang. Nedan hänvisas till Ärvdabalk (1958:637), nedan kallat ärvdabalken. Lagen hittar du här: https://lagen.nu/1958:637 I egenskap av sambo har du ingen arvsrätt enligt den legala arvsordningen. När du och din blivande make har ingått äktenskap med varandra har du i egenskap av maka dock rätt till arv efter din make (3 kap. 1 § ärvdabalken). Jag hoppas att du är nöjd med svaret! Om du har fler funderingar, hör gärna av dig. Med vänlig hälsning,

Får man sälja kvarlåtenskap som innehas med fri förfoganderätt?

2019-11-11 i Make
FRÅGA |Hej!Min styvmamma gick bort i år. Det finns ett testamente där båda makarna ärver varandra med full dispositionsrätt och att jag, när båda gått bort, ska ärva den då befintliga kvarlåtenskapen som enskild egendom. Testamentet är skrivet i början av 70-talet.Min fråga är således; kan min pappa börja sälja av kvarlåtenskap såsom bostadsrättslägenhet och fritidshus när jag nu finns namngiven i testamentet?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Testamentet förordnar att din pappa ärver din styvmor med "full dispositionsrätt" vilket numera kallas "full äganderätt" och därefter finns ett förordnande om vad som ska ske efter bådas död (sekundosuccessionsförordnande). När ett testamente innehåller ett sekundosuccessionsförordnande har dock HD i rättspraxis tolkat testamentet på så sätt att den efterlevande maken erhåller egendomen med fri förfoganderätt istället för full äganderätt (ex. NJA 1950 s. 488).Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får förfoga över egendomen, det vill säga exempelvis sälja eller konsumera denna, men inte genom testamente disponera över den andel som innehas med fri förfoganderätt.Din pappa får alltså fritt förfoga över kvarlåtenskapen. Han kan alltså i princip sälja all kvarlåtenskap om han vill. Det enda han inte får göra är att ändra testamentet för din styvmors del av kvarlåtenskapen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsningar,

Får efterlevande make fri förfoganderätt?

2019-10-31 i Make
FRÅGA |Hej,min far har gått bort och han och mor hade ett gemensamt konto (min mammas tillgångar men pappa hade rätt till kontot för att kunna hjälpa mamma med överföringar).Banken säger att mor har fritt förfogande över kontot.Stämmer detta?Vänligen Anneli
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga är du intresserad av att veta om en make kan ärva sin döda make med fri förfoganderätt. Eftersom vi behandlar arv i denna fråga kommer vi att vända oss till Ärvdabalken (ÄB) för att få ett svar. Det som sägs där är helt enkelt att en make alltid ärver sin döda make med fri förfoganderätt (ÄB 3 kap 1 §).Det innebär att den kvarlevande maken har rätt att använda pengarna eller egendom hur denna vill eller behöver. Den kvarlevande maken får dock inte testamentera bort den del av arvet som kommer från den tidigare döda maken. Finns ett testamente där annat sägs så är det de som gäller.Vad innebär detta för dig? Jo det innebär att om inget testamente finns så kommer din mor att ärva din far med fri förfoganderätt. Eftersom båda hade tillgång till kontot kommer man utgå från att kontot var samägt. Hälften av pengarna på kontot tillhör din far och kommer anses som del av hans arv. De pengar eller egendom som din mor får från din fars arv har hon rätt att göra vad hon vill med, förutom att testamentera bort arvet så att du blir arvslös. Det går inte. Banken har i detta fall rätt. Din mor har fri förfoganderätt till pengarna på kontot, i realiteten kommer inget att förändras då din mor kan använda pengarna precis som hon vill. Hoppas det var svaret på din fråga!

Vem ärver först, make eller särkullsbarn?

2019-10-17 i Make
FRÅGA |Ifall en bortgången make har mindre än 4 prisbasbelopp efter bodelning samtidigt som den bortgångne maken även har ett särkullbarn, vem kommer då ha rätt till sin arvslott enligt ärvdabalken? Makan eller särkullbarnet? Det finns även två stycken gemensamma barn mellan makan och den bortgångne maken.
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Överlevande make har alltid rätt att få ut de fyra basbeloppen (3:1 ärvdabalk andra stycket), denna rätt gäller före särkullbarns rätt. Gemensamma barn ärver när båda makar har dött. De fyra basbeloppen gäller tillsammans med vad maken erhöll genom bodelning, bodelningen och arvet ska alltså sammanlagt ge efterlevande make fyra basbelopp. Finns det pengar kvar i boet efter att maken fått sina fyra basbelopp ska dessa delas lika mellan den döde makens barn (2:1 ärvdabalk), men de gemensamma barnens delar går först till levande make och sedan till de gemensamma barnen när båda makarna är döda (3:1 ärvdabalk). Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Ärver makar varandra om det finns både särkullbarn och gemensamma barn?

2019-10-01 i Make
FRÅGA |Vi är gifta sedan 1981 och då upprättades ett äktenskapsförord pga makens konkurs av ett företag. Jag, makan, hade då 4 barn sedan tidigare och sedan vi fick ett gemensamt barn.Vad händer med tillgångarna om någon av oss dör? Får makan ärva maken? Eller om makan dör, får maken ärva då?Vi skulle kanske behöva skriva ett nytt äktenskapsförord nu? Vad är riktigt i vår situation?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem som ärver när någon avlider regleras i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att den avlidnes barn, alltså dennes bröstarvingar, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Dock har även en efterlevande make arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Hur ska ett arv fördelas?Då en person som är gift avlider ska, innan arvet fördelas, en bodelning göras mellan den avlidnes dödsbo och den efterlevande maken. Hur bodelningar går till regleras i äktenskapsbalken. Eftersom din fråga inte gäller en bodelning kommer jag inte gå mer in på det i mitt svar, men om du är nyfiken på det är du välkommen att ställa en till fråga. Som jag skrev ovan är huvudregeln att den avlidnes bröstarvingar ska ärva. Dessa ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del varje bröstarvinge har rätt till enligt detta kallas arvslott.Vad gäller för efterlevande makes arvsrätt?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit. Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Vad gör ett äktenskapsförord?Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan makar om vilken egendom som ska vara giftorättsgods och vilken egendom som ska vara enskild egendom. Detta regleras i äktenskapsbalken. Ett äktenskapsförord påverkar endast hur egendom ska fördelas i en bodelning, och inte vem som ska ärva. För att förordna om vem som ska ärva ens kvarlåtenskap måste man upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Vad gäller i er situation?Situationen kommer se lite olika ut beroende på om det är du eller din make som avlider. Jag har utgått ifrån att din make inte har några andra barn än ert gemensamma, eftersom du inte skrivit något om det. Som jag skrivit ovan påverkar ett äktenskapsförord endast bodelningen och inte arvsfördelningen. Om du avlider kommer din egendom att fördelas mellan dina fem barn. Dina fyra barn som inte är din makes barn kommer ha rätt att få ut sina arv direkt. Ditt och din makes gemensamma barn kommer dock att få vänta på sin del, och din make kommer därför ärva det med fri förfoganderätt. Detta innebär att han kan använda egendomen som han önskar, men han kan inte testamentera bort den. När även din make avlider kommer ert gemensamma barn få ut sitt arv efter er båda. Om din make avlider kommer du ärva hela hans kvarlåtenskap. Detta eftersom hans enda bröstarvinge är ert gemensamma barn, som får vänta på sitt arv tills även du avlidit. Vad kan ni göra för att ändra detta?Om detta inte är de resultat ni önskar har ni möjligheten att upprätta ett så kallat inbördes testamente. Då kan ni gemensamt skriva ett testamente där ni skriver att om den ena maken avlider ska den andra maken ärva all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, och att kvarlåtenskapen när båda avlidits ska fördelas enligt lag. Detta skulle inte göra någon skillnad om din make avlider. Men om du skulle avlida först skulle det innebära att din make skulle ärva all din kvarlåtenskap, och att dina särkullbarn får vänta tills även din make avlider. Det som kan hända om ni upprättar ett sådant testamente är att dina särkullbarn kan begära att jämka det om du avlider först (7 kap. 3 § ÄB). Då har de rätt att direkt få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Resterande del kommer tillfalla din make. Om särkullbarnen inte jämkar testamentet får din make allt och de får som sagt sin del då även han avlidit. Om ni känner att ni behöver hjälp med att upprätta ett testamente är ni välkomna att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan ni göra på https://lawline.se/boka. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,