Ska den efterlevande makan vara med och dela på arvet?

2019-09-02 i Make
FRÅGA |Hej Min pappa dog i april ,det har gjorts en bouppteckning ,men nu ska vi försöka dela på det pengar som finns kvar i boet , min fråga är - min pappa var omgift har ett barn med makan som lever ännu ,och såfinns det särkullbarn 4 st ..om det finns 100.000kr hur ska det delas ? 50% till makan och 50% till särkullbarnen ? El ska det 50:000 delas på ytligare en del till makan och en en del till gemensamme barn rästen till särkullbarnen ?det är osämja i familjen jätte tråkigt ,makan vill inte dela arvet till oss särkull men det måste hon väl ? Ett särkullbarn vill ge sin del till makan men inte vi andra tyvärr ..Tack snälla för ev svar ..
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom din fråga är av arvsrättslig karaktär så tillämpas ärvdabalkens (ÄB) bestämmelser. Jag kommer i mitt svar att utgå från att det inte finns något testamente upprättat. Bodelning innan arvskifteEftersom din far var gift vid sin bortgång så ska det göras en bodelning innan ett arvskifte kan göras (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Detta innebär att din fars tillgångar ska adderas med hans makas och sedan delas lika mellan dem efter att eventuella skulder har dragits bort. Din fars andel efter bodelningen är det som därefter ska fördelas mellan er arvingar (23 kap. 1 § ÄB). Hur ska arvet fördelas?Du och dina fyra syskon kommer tillsammans att ärva eran far då ni är hans bröstarvingar (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Har din fars efterlevande maka rätt att ärva? Din fars efterlevande maka har ingen laglig rätt att ta arv men kommer däremot att få sitt barns andel av arvet (3 kap. 1 § ÄB). Hennes barn får därmed ut sin andel i form av ett s.k efterarv först efter att hon har gått bort (3 kap. 2 § ÄB). Ni som i detta fallet är särkullbarn har rätt att ta ut er andel direkt om ni önskar detta (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Möjligheten finns också att göra ett arvsavstående till förmån för eran fars efterlevande maka vilket innebär att även ni får ut eran andel i form av ett efterarv först efter hennes bortgång (3 kap. 9 § ÄB). Var och en av er särkullbarn väljer alltså själva om ni vill ta ut er andel direkt eller göra ett arvsavstående. För att förtydliga så kommer jag att använda mig av ditt exempel. Om din far efterlämnar 100.000 kr efter att en bodelning har gjorts så har du och dina syskon rätt till 20.000 kr var. Ni särkullbarn kan välja att få ut eran andel direkt medan det syskon som är barn till den efterlevande makan får ut sin andel i form av ett efterarv. Stora prisbasbeloppsregelnDet ska tilläggas att den efterlevande makan alltid har rätt att lämnas med ett belopp som motsvarar minst fyra gånger prisbasbeloppet (4 x 46.500 kr = 186.000 kr) efter en bodelning har gjorts (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta innebär att om din far hade 100.000 kr och hans maka 100.000 kr så har hon rätt att få sin egen del på 100.000 kr samt 86.000 kr av er fars del för att komma upp i detta. Ni arvingar får då invänta eran andel i form av ett efterarv utöver de 14.000 kr som återstår. Om den efterlevande makan vid er fars bortgång har mer än 186.000 kr i totala tillgångar blir denna regel alltså inte tillämplig. SammanfattningDin fars och hans efterlevande makas tillgångar ska fördelas genom bodelning. Din fars andel kommer fördelas lika mellan dig och dina syskon. Ni som är särkullbarn har rätt att få ut eran del av arvet direkt medan syskonet som inte är särkullbarn får invänta sin del i form av ett efterarv. Den efterlevande makans del ska dock minst vara 186.000 kr innan arvet kan fördelas mellan er bröstarvingar. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor! Vänligen,

Vem ärver först, efterlevande make eller gemensamma barn?

2019-08-13 i Make
FRÅGA |HejsanVi har äktenskapsförord då min man har en gård vi är gifta och har tre barn tillsammans. Nu till min fråga om min man skulle avlida före mig ärver jag då hans egendom eller ärver våra barn min mans egendom. Och jag blir utan ?MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din man avlider ska en bodelning görasRegler om vad som gäller då man är gift finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Om din man skulle avlida ska en bodelning göras mellan dig och din mans dödsbo (1 kap. 5 § ÄktB och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår ert giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Jag tolkar din fråga som att din mans gård är enskild egendom enligt ert äktenskapsförord. Detta innebär alltså att gården inte ska ingå i bodelningen mellan dig och din mans dödsbo. I bodelningen ska värdet av giftorättsgodset delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller dig i bodelningen är ditt och det som tillfaller din mans dödsbo utgör arvet efter honom. Eftersom enskild egendom inte ingår i bodelningen får din mans dödsbo behålla detta och gården är därför en del av arvet efter honom. Hur ska arvet efter din man fördelas?Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). De närmaste arvingarna är bröstarvingarna (2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvingar menas den avlidnes barn, och de ska dela lika på arvet. Dock har även en efterlevande make arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna arvsrätt går före gemensamma barns rätt. Detta innebär att du i egenskap av efterlevande make har rätt att ärva före dina och din mans gemensamma barn. Era barn får istället så kallad efterarvsrätt efter din man. Detta innebär att era barn har rätt att få ut sitt arv efter sin pappa då du avlider (3 kap. 2 § ÄB). Det du ärver efter din man, som era barn har efterarvsrätt till, ärver du med fri förfoganderätt. Det innebär att du får använda egendomen i princip hur som helst, men du får inte testamentera bort den (3 kap. 2 § ÄB). SlutsatsDet korta svaret på din fråga är helt enkelt att du ärver då din man avlider och era barn har rätt att få sitt arv efter sin pappa då även du avlidit. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Säkerhet för efterlevande make

2019-07-24 i Make
FRÅGA |Vi är sambo sedan 1979 vi är 80 år vi har skrivit testamente att vi skall sitta i orubbat bo när någon av oss dör. Har en fastighet som vi båda har lagfart på nu tänkte vi gifta oss efter som vi båda har barn på var sitt hållVad är bäst för oss så vi slipper sälja huset och behöva flytta
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline! I och med att du skriver att ni ska gifta er och därmed bli makar blir äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) tillämpliga.Säkerhet för efterlevande makeVad gäller makar finns det en bestämmelse i 3 kap 1 § ÄB som föreskriver att makar ärver varandra före gemensamma barn (bröstarvingar). På grund av att du skriver att ni har barn på vardera håll och inga gemensamma, blir fördelningen en annan. Huvudregeln är att barnen till den make som först avlider kommer att få ut allt sitt arv efter sin avlidna förälder vid dennes bortgång, 2 kap 1 § ÄB.Som ovan nämnt är huvudregeln att den avlidnas bröstarvingar kommer att ärva före den efterlevande maken. Det finns dock en säkerhet i 3 kap 1 § 2 st. ÄB. Av lagrummet framgår det att den efterlevande maken, oavsett om det inskränker på bröstarvingarnas laglott eller ej, så långt kvarlåtenskapen räcker har rätt att få ut fyra prisbasbelopp. En bröstarvinge ska egentligen alltid ha rätt till häften av sin arvslott, den så kallade laglotten enligt 7 kap 1 § ÄB.BodelningInnan den avlidnes bröstarvingar får ta del av arvet ska en bodelning enligt 9 kap 1 § ÄktB äga rum. Om den efterlevande maken vill, kan dock denna bodelning jämkas så att makarna behåller vardera andel av giftorättsgodset, 12 kap 2 § ÄktB. Detta sker på grund av att ett äktenskap anses vara upplöst vid ena makens bortgång, 1 kap 5 § ÄktB. Vid en bodelning tar man makarnas gemensamma egendom, drar av kostnaderna för eventuella skulder/lån och adderar beloppen för att sedan dela summan på två. Det belopp man får fram, efter att ha lagt tillbaka makarnas respektive skulder, är deras andelar i boet. På grund av att den ena maken är avliden blir det arvingarna till denne som kommer att ärva andelen. Nyss nämnda förfarandet för bodelning framgår av 11 kap 2–3 §§ ÄktB. Vad gäller fastigheten finns bestämmelser om lottläggning i 11 kap 7 § ÄktB. Efter att man räknat ut makarnas andelar i boet ska man fördela dessa på lotter. Av 11 kap 8 § ÄktB framgår det att det är den make som är i bäst behov av den gemensamma bostaden, dvs. den efterlevande maken, som har rätt till bostaden mot avräkning på sin lott, 3 st. Detsamma gäller om fastigheten skulle överstiga den efterlevande makens andel. Den maken får då erhålla fastigheten på sin lott mot betalning till den andre maken, eller snarare till dennes dödsbo, 11 kap 10 § ÄktBInbördes testamenteUtöver vad som redogjorts ovan kan ni, som ni redan gjort, skriva ett inbördes testamente enligt 10 kap ÄB som gör att den efterlevande maken ärver den avlidne med antingen fri förfoganderätt eller full äganderätt. Fri förfoganderätt till skillnad från full äganderätt betyder att den efterlevande maken får göra vad den vill med egendomen förutom att testamentera bort den. Den först avlidna makens arvingar kommer då vid den andra makens bortgång att erhålla kvarlåtenskapen efter den först avlidna maken genom efterarv. Viktigt att notera är att ett inbördes testamente enbart får innefatta 50% av den avlidnes kvarlåtenskap pga. regeln om laglott i 7 kap 1 § ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan en make förhindra en efterarvinges rätt till arv?

2019-07-22 i Make
FRÅGA |Hej. Min vän blev änka för några år sedan. Hon och hennes make hade inga barn. De hade inte skrivit något testamente eller bodelning. Maken var osams med sin bror och i bouppteckningen står det att brodern har rätt att ärva hennes make vid hennes bortgång . Finns det något hon kan göra för att han inte ska få del av arvet om hon avlider före honom?Kan gåvobrev vara något ?Med vänlig hälsning
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En efterlevande makes arvsrätt begränsas av reglerna om efterarv i 3 kap. 2 § Ärvdabalken. Om det finns legala efterarvingar och det inte finns ett testamente där något annat anges ärver en efterlevande make med s.k. fri förfoganderätt. Detta innebär att maken under sin livstid har rätt att använda arvet som hon vill inom rimliga gränser, men kan inte testamentera eller ge det bort genom gåva. Legala efterarvingar är den avlidnes och den efterlevande makens gemensamma bröstarvingar samt den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar. Eftersom det inte har upprättats något testamente kommer din vän ärva sin make med fri förfoganderätt. Lagstiftaren har även förhindrat att reglerna om fri förfoganderätt kringås. Enligt 3 kap. 3 § Ärvdabalken kan en efterarvinge få rätt till kompensation ur den efterlevande makens kvarlåtenskap, ifall det framgår att denne medvetet har försökt minska sin egendomsmassa. Sammanfattningsvis kan din väninna inte genom ett eget testamente omintetgöra eller inskränka en efterarvinges rätt till arv. Reglerna om fri förfoganderätt förhindrar att maken genom gåvobrev eller testamente inskränker broderns rätt till arv som efterarvinge. Vänligen,

Lottläggning vid arvsskifte

2019-08-28 i Make
FRÅGA |Hej. Min man gick bort i cancer för 4 månader sedan. Vi är gifta o han har 2 särkullbarn som valt att ta ut sin laglott rakt emot X vilja i testamentet. Vet att de har rätt att göra detta. Frågan jag har: hur ser en fördelning ut i detta fall?Om vi säger det finns tillgångar för 2.4 miljoner ( fastighet, företag o kontanta medel) . O räknar med att barnen vill ha ut pengar inte saker/hus.
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur stor del av arvet som ska gå till särkullsbarnen och hur ni ska fördela tillgångarna. I mitt svar kommer jag att utgå från att tillgångarna du räknade upp är giftorättsgods och inte enskild egendom. Regler om arv hittas i ärvdabalken.Fördelning av arvet (värde)Gifta par ärver i de flesta fall varandra eftersom efterlevande make eller maka ärver före gemensamma barn. Undantaget är om det finns särkullbarn. Särkullbarn har, till skillnad från gemensamma barn, rätt att få ut sin del genast och behöver inte vänta tills den andra maken eller makan avlider. Särkullsbarnen har alltså rätt att få ut sin del på en gång (precis som du skriver).Vid dödsfall har den efterlevande maken rätt att begära en bodelning. Vid en bodelning ska giftorättsgodset delas lika efter avdrag för skulder. Om vi säger att det finns tillgångar för 2.4 miljoner efter att skulder har dragits av har du rätt till 1.2 miljoner och barnen 1.2 miljoner. Du har alltså rätt till 50 % och barnen 25 % var.Fördelning av arvet (tillgångar)Det framgår i din fråga att det finns ett testamente skrivet. Om det står i testamentet att någon ska ha en viss tillgång ska det efterföljas så långt som möjligt. Om det inte står något speciellt i testamentet får ni i princip dela upp arvet hur ni vill så länge du får 50 % och barnen 25 % var.Om det finns en möjlighet att barnen får ut pengar och du behåller hus/saker så finns det alltså inget som hindrar att ni delar upp det så. Finns inte 1.2 miljoner på banken så kan du köpa ut barnen för att t.ex. få behålla huset. Det viktigaste är att ni alla får värdet ni har rätt till.Är ni inte är överens kan ni ansöka hos tingsrätten om att få en boutredningsman som fördelar egendomen rättvist mellan er.Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan en förälder ärva från sitt avlidna barn när det finns en make?

2019-07-31 i Make
FRÅGA |En kort bakgrund.Min son avled för ett antal år sedan.Vår son var vårt enda barn.Min hustru/sonens mor avled för många år sedan och vi var då skilda.Min son fick sedan ärva en större summa pengar av sina morföräldrar.Han investerade sedan delar av förmögenheten i ett stort hus med sin hustru.Innan min son avled förde hon över alla dessa medel till sitt eget konto.Det innebar att det blev en "förenklad" bouppteckning och där sonens förmögenhet blev noll.Skulle jag kunnat fått ärva delar av min sons förmögenhet?(Jag har inga planer på att "bråka" om detta utan vill endast veta för min egen sinnesro).
Daniela Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om man är gifta och den ena maken avlider så övergår all egendom till den efterlevande maken, så tillvida det inte finns något testamente som säger annat om enskild egendom. I detta fall utgår jag ifrån att det inte finns någon enskild egendom vilket gör att din sons hustru äger samtliga tillgångar, se ÄB 3 kap. 1 §. Det betyder att du som förälder inte ärver några av din sons tillgångar oavsett om hustrun hade skrivit över dem på sig eller inte. Hälsningar

Äktenskapsförord och efterlevande makes möjlighet till jämkning av bodelningen

2019-07-24 i Make
FRÅGA |Jag är gift. Min man och jag har vars 2 barn i annat förhållande( särkullbarn)Om min man dör, ska en bodelning göras.Låt oss säga att jag har 1 miljon på konto, varav 500 000 är privat pensionssparande på ISK konto.Min man har 500 000 varav 250 000 är privat pensionssparande på ISK.Vi har då 1500000 kr i giftorättgods. Stämmer det att min mans barn ärver hälften av det dvs 750 000 kr?Vad kan vi göra för att undvika en sådan situation? Jag vill inte att mitt sparande ska gå till hans barn, som det ju indirekt blir. Kan jag testamentera bort en del av mitt sparande? Men om min man dör, och jag lever- tar man då hänsyn till mitt testamente vid bodelningen?Mvh
Henrik Witt-Strömer |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDå din fråga rör bodelning mellan makar kommer vi kika närmare på äktenskapsbalken (ÄktB), och på ärvdabalken (ÄB) avseende följdfrågan.Allt giftorättsgods delas lika mellan er vid äktenskapets upplösningSom du själv är inne på kommer era respektive sparanden som huvudregel läggas till bodelningen vid äktenskapets upplösning (10 kap. 1 § ÄktB).All egendom ni äger anses nämligen som utgångspunkt utgöra giftorättsgods, förutsatt att den inte gjorts till personlig egendom (7 kap. 1 § ÄktB).Det kan därför bli så att din make erhåller hälften av giftorättsgodset, det vill säga 750 000 kr, som kommer att fördelas lika på hans arvingar (1 kap. 1 § ÄB).Notera att ett testamente inte förändrar utgången i det här fallet, eftersom bodelningen görs innan ditt arv fördelas på dina arvingar.Lösningen blir att skriva ett äktenskapsförordEn enkel lösning på problemet är att du och din make skriver ett äktenskapsförord tillsammans, där ni gör era respektive sparanden till enskild egendom (7 kap. 3 § ÄktB).Ett alternativ är att begära jämkning vid bodelningenDu kan även vid bodelningen begära att parterna behåller sitt giftorättsgods, istället för att det delas lika (12 kap. 1 § ÄktB).Vid makes bortgång har efterlevande make alltid denna rätt (12 kap. 2 § ÄktB). Några avslutande ord Jag hoppas att du fick svar på dina funderingar.Ha en fortsatt fin sommar!Med vänliga hälsningar

Fördelning av gemensamt hus vid en makes bortgång

2019-07-21 i Make
FRÅGA |Endast hus fråga !!Jag (Jeanette)är gift med min man (Jan) . Han äger 70% och jag 30% av vårt hus.Vi undrar om han dör, får då hans barn(2st) 35% (laglott) av huset ( bortse från allt annat arv) och Jag ( frun) 35% ?Om det är så,,,, vem äger typ de 35% om jag( frun ) dör... han säger att hans barn får tillbaka dem. Jag är osäker ?? Vad gäller??Vi har testamente och äktenskapsförord, men är osäkra på att testamentet bör skrivas om.Jeanette Och Jan
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Jag utgår i mitt svar för enkelhetens skull från att andelarna i huset ska fördelas jämnt mellan arvingarna, även om det rent faktiskt är möjligt för en arvinge att få samtliga andelar av huset på sin lott medan andra arvingar på sina lotter får annat till samma värde. Svaret blir således detsamma som om det enda som ska fördelas är huset, vilket jag också uppfattar är vad du önskar ha svar på. Jag gör likadant i frågan om bodelning. Jag förstår det slutligen som att hans barn inte är dina.Det första man bör känna till är att en makes bortgång gör att äktenskapet upphör (1 kap 5 § ÄktB). Då ska som huvudregel bodelning ske, och makarnas giftorättsgods delas lika (9 kap 1 § ÄktB. Jfr 11 kap 3 § ÄktB). Är huset giftorättsgods hade ni således efter sådan bodelning ägt 50% vardera av huset, medan de övriga 50% skulle fördelas som arv. Efterlevande make har dock rätt att begära att bodelningen jämkas, så att båda parterna behåller sitt giftorättsgods (12 kap 2 § ÄktB). Begärs det, skulle alltså han (eller hans dödsbo) fortsatt äga 70% av huset, och du (eller ditt dödsbo) 30%. Av förklarliga skäl brukar det typiskt sett vara en god idé att begära jämkning om man är den make som har mest giftorättsgods, medan det tvärtom inte är det om man har giftorättsgods till ett lägre värde än sin avlidne make.Därefter är det dags att fördela det som den avlidne lämnat efter sig, den så kallade kvarlåtenskapen. Finns giltigt testamente, reglerar detta kvarlåtenskapens fördelning (10 kap ÄB). Notera dock att barn till den avlidne kan begära jämkning av testamente, för att få ut sin laglott motsvarande hälften av kvarlåtenskapen dividerat med antalet barn (7 kap 1 och 3 § ÄB).Finns inget testamente, eller reglerar det inte all kvarlåtenskap, ärver först och främst ens barn, annars föräldrar eller barn till dessa och sist far- och morföräldrar eller barn till dessa (2 kap 1–3 § ÄB). Dessa kallas första, andra och tredje arvsklasserna.Även efterlevande make erhåller visst skydd. Det som gemensamma barn ärver, förvaltas av den efterlevande maken med så kallad fri förfoganderätt så länge denne är i livet. Det innebär att den efterlevande maken får disponera över egendomen mer eller mindre helt fritt, undantaget att skänka bort egendomen. I detta fall förstår jag det dock som sagt som att ni inte har gemensamma barn. I det fallet har den efterlevande maken ändå rätt att få egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp, även om det går ut över vad barn till den avlidne skulle erhålla. För år 2019 motsvarar fyra prisbasbelopp 189 600 kr. Notera att detta är inklusive vad den efterlevande maken fått ut efter bodelningen som följt av att makarnas äktenskap på grund av dödsfallet upphört, och även inkluderar sådant maken själv sköt in i bodelningen (3 kap 1 § ÄB).Fördelningen blir således enligt följande, om du avlider först och din make jämkar bodelningen så att ägandefördelningen fortsatt är 70/30: Finns inget testamente, ärver dina barn dina 30 %. Har du inga barn, ärver dina föräldrar. Har du inga levande föräldrar, ärver deras föräldrar. I den mån du har barn, förälder eller far-/morförälder som avlidit men som har egna barn, ärver om sådana finns deras barn vad som skulle ha tillfallit dem. Som tydliggörande ärver således barnbarn före föräldrar, och syskon före morföräldrar. Din make har dock rätt att alltid få ut minst fyra prisbasbelopp av bodelningen och arvsskiftet.Fördelningen blir enligt följande, om din make avlider först och du inte jämkar bodelningen så att ägandefördelningen blir 50/50: Finns inget testamente, ärver hans barn vardera 25% av huset. Du har dock rätt att alltid få ut minst fyra prisbasbelopp av bodelningen och arvsskiftet.Vänligen