Vad innebär det att någon ärver med fri förfoganderätt?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag uppfattar din fråga som att du vill veta om din svägerska helt fritt kan förfoga över arvet efter din bror, t.ex. genom att förbruka det. Bestämmelser om arv/successionsrätt finns i ärvdabalken (1958:637). Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.
Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rätt
När en person har gått bort ska dennes kvarlåtenskap fördelas. Enligt svensk rätt kan detta ske på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den s.k. legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Arvlåtaren kan alltså åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente. Eftersom du inte nämner något testamente i din fråga så utgår jag från att kvarlåtenskapen, i ert fall, har fördelats enligt den legala arvsordningen.
Fördelning av kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen
Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas mellan medlemmarna i en av tre arvsklasser, så kallade parenteler. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen.
Vilka som ingår i de olika arvsklasserna framgår av 2 kap. ärvdabalken. Till den första arvsklassen hör, exempelvis, den avlidnes bröstarvingar/avkomlingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken). Till den andra arvsklassen hör den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ärvdabalken). Vid behov träder eventuella syskon och syskonbarn till den avlidne in i föräldrarnas ställe. Till den tredje arvsklassen hör så den avlidnes mor- och farföräldrar samt, vid behov, dessas barn, det vill sägas den avlidnes eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (2 kap. 3 § ärvdabalken).
Fördelning av kvarlåtenskapen om arvlåtaren var gift
I det fall arvlåtaren var gift tillfaller kvarlåtenskapen, emellertid, dennes efterlevande make/maka (3 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innefattar såväl giftorättsgods som enskild egendom. Den enda egentliga begränsningen härvid är att särkullbarn har rätt att få ut sin laglott omedelbart.
Även reglerna om efterarv påverkar dock efterlevande makes/makas arvsrätt i viss mån. Efterlämnar arvsgivaren arvingar i första eller andra arvsklasserna så har dessa nämligen rätt till efterarv efter den efterlevande maken/makan (3 kap. 2 § ärvdabalken). Den efterlevande maken/makan erhåller då kvarlåtenskapen endast med fri förfoganderätt (3 kap. 2 § andra meningen ärvdabalken). Hade arvsgivaren inte efterlämnat någara arvingar så hade den efterlevande maken/makan istället erhållit kvarlåtenskapen med full äganderätt.
Vad innebär fri förfoganderätt?
Med fri förfoganderätt avses att den efterlevande maken/makan inte får bestämma över den aktuella egendomen genom testamente (3 kap. 2 § andra meningen ärvdabalken). Därutöver får denne däremot förföga över egendomen så som denne själv vill. Detta innefattar förfogande genom försäljning, gåva eller förbrukning (se Håkansson, Brottsbalk (1958:637) 3 kap. 2 §, Lexino 2022-05-24 (JUNO)). Den efterlevande maken/makan har, således, en rätt att spendera, ge bort eller sälja del av kvarlåtenskapen. Observera dock att arvingarna, i den mån den efterlevande maken/makan ger bort en stor del av kvarlåtenskapen, har en möjlighet att erhålla kompensation för detta (3 kap. 3 § ärvdabalken).
Sammanfattning
Detta innebär att din svägerska har en rätt att fritt förfoga över din brors kvarlåtenskap med den begränsning att hon inte får testamentera bort den (eller del av den). Hon kan, således, använda tillgångarna, i princip, så som hon vill under sin livstid. Hon kan därför, i praktiken, förbruka kvarlåtenskapen helt och hållet.
Jag hoppas att du har fått ett, åtminstone någorlunda, hjälpsamt svar på din fråga. Frågor som rör kvarlåtenskap kan vara ganska krångliga och om något är oklart eller om du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Detsamma gäller givetvis även i den mån jag har missförstått din fråga. I den mån du är intresserad kan du även läsa vidare om ämnet på Sveriges domstolars hemsida här (se under rubriken "Om den avlidne var gift") eller Skatteverkets hemsida här, här, här och här.
Vänligen,
