En bröstarvinge har ju alltid rätt till sin laglott men hur är det med föräldrar?

2019-06-22 i Laglott
FRÅGA |Om man är singel och barnlös ärver ju föräldrar om dessa är i livet. Kan man via testamente i stället testamentera allt till tex en syster? En bröstarvinge har ju alltid rätt till sin laglott men hur är det med föräldrar?
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom din fråga handlar om arvsrätt så kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB) för att svara på din fråga. Precis som du skriver är det föräldrar som i första hand ärver om en inte har några egna barn (ÄB 2 kap. 2 § första stycket). En kan dock alltid välja att testamentera bort sin egendom om en vill (ÄB 9 kap. 1 §) men med det undantaget att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott om de kräver ut den (ÄB 7 kap. 1 §). Det är bara bröstarvingar som har rätt till sin laglott och föräldrarna i det här fallet har alltså inte rätt att ta ut någon laglott om personen skulle välja att testamentera bort sin egendom. Detta innebär i sin tur att personen i fråga kan göra sina föräldrar arvlösa. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga men om du funderar på något mer får du gärna återkomma. Vänligen,

Hur ska arv fördelas om den avlidne bor utomlands?

2019-06-16 i Laglott
FRÅGA |Min far har gått bort och var boende i Tyskland, omgift och med två barn - som i sin tur gått bort, barnbarn finns. Testamente finns som tilldelar mig en summa långt under min laglott. Vilka är mina rättigheter vad gäller laglott? Och hur kan jag gå till väga?
Mathilda Ekdahl |För arv som har internationell koppling gäller sedan några år tillbaka EU-förordningen om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättande av ett europeiskt arvsintyg (nr 650/2012). Enligt artikel 4 i förordningen ska domstolarna i den medlemsstat där den avlidne hade sin hemvist vid sin död vara behöriga att fatta beslut om arvet i dess helhet. Vidare framgår av artikel 21 andra punkten att om det undantagsvis framgår av alla omständigheter i fallet att den avlidne vid sin död uppenbart hade en närmare anknytning till en annan stat än den vars lag skulle vara tillämplig enligt första punkten, ska lagen i den andra staten vara tillämplig på arvet.Eftersom du skriver att din pappa redan är avliden så finns det, om han skulle varit svensk medborgare, ingen möjlighet att göra så att arvet ska tolkas enligt svensk lag – om han inte själv har förordnat om detta. Av den anledningen blir tysk lag tillämplig. Vad som gäller enligt tysk lag vet jag tyvärr inte, men jag skulle råda dig att kontakta myndigheterna för att få svar på den fråga och höra om det finns någon svensk motsvarighet till den svenska laglotten, som enligt 7 kap. 1 § ÄB ger bröstarvingar en rätt till halva arvet. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Särkullbarns arvsrätt

2019-05-31 i Laglott
FRÅGA |Hej,har ett gammalt testamente jag undrar om det gäller om jag/vi vill begränsa ett särkullsbarns arv det står så här: Undertecknande äkta makar XXX XXXXXXXXX och XXXX XXXXXXXXX,förklarar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente vara, att den av oss som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap.Efter bådas frånfälle är det vår önskan, att kvarlåtenskapen tillfaller vårt gemensamma barn XXXX XXXXXXXXX.Vad vårt barn erhåller i arv efter oss skall, jämte avkastningen därav, utgöra mottagarens enskilda egendom.Det är Fonus juridiska avdelning som har upprättat detta. Tacksam för svar Mvh Lars Johansson
Lars Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att du vill veta mer om reglerna kring särkullsbarns arvsrätt och om denna går att begränsa. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Enligt svensk rätt ska arvlåtarens kvarlåtenskap fördelas mellan bröstarvingarna (2 kap 1 § ÄB). Regeln kan sättas åt sidan genom testamente, vilket har skett i fallet. En bröstarvinge kan dock inte göras helt arvslös utan har alltid rätt till sin laglott.TestamenteVarje bröstarvinge har rätt till sin laglott. Denna utgör hälften av arvslotten och kan inte inskränkas genom testamente (7 kap 1 § ÄB). Har ett testamente som inskränker laglottsrätten upprättats kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott under förutsättning att det sker inom 6 månader från det att bröstarvingen blivit delgiven testamentet (7 kap 3 § ÄB). Jämkning påkallas genom att man väcker talan i domstol eller genom att man meddelar testamentstagaren om sitt anspråk. SlutsatsDetta betyder alltså att allt utom bröstarvingens laglott kan testamenteras bort. Om jag förstår det rätt så finns det ett gemensamt barn och ett särkullbarn vilket då ger särkullbarnet en rätt till laglott motsvarande 1/4 av den kvarlåtenskap som lämnas efter den arvlåtaren särkullbarnet är avkomling till. Allt utöver detta belopp kan testamenteras bort.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, annars kan du gärna ställa en ny.Vänligen,

Möjligt att minimera laglotten?

2019-05-30 i Laglott
FRÅGA |HejHar ett enda barn. Han har det gott ställt. Vill därför ge så mkt som möjligt till välgörenhet. Som enda bröstarvinge ärver han hälften. Men finns det ngt jag kan göra för att minimera hans del?Tacksam för svar
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämpligVad har din son rätt till?Det stämmer att din son som din enda bröstarvinge har rätt till hälften av arvet, se 7 kap. 1 § ÄB. Om du skulle testamentera bort hela din förmögenhet till välgörenhet krävs det att din son inom sex månader begär jämkning av testamentet för att han ska få ut sin del, se 7 kap. 3 § ÄB. Finns det något du kan göra?Egentligen finns det inte så mycket du kan göra, om din son vill ha ut hela sin del har han rätt till det. Ifall du väljer att testamentera bort hela din kvarlåtenskap måste dock din son jämka testamentet inom 6 månader för att ha rätt till sin del av arvet, men detta kan han såklart göra om han vill det. Min rekommendation är att du pratar med din son och ser om ni kan komma överens om att du testamenterar bort en större del till välgörenhet. I sådana fall räcker det att din son undviker att begära jämkning av testamentet för att din förmögenhet ska fördelas i enlighet med ditt testamente.Hoppas du fått svar på din fråga! Om det skulle uppstå ytterligare funderingar är du välkommen att höra av dig igen!Vänliga hälsningar

Har barnbarn rätt till laglott om deras förälder avlidit?

2019-06-21 i Laglott
FRÅGA |Hej Jag har 2barn men en är avliden Den avlidna har 4 barn Tyvärr har kontakten blivit dålig med de 4barnen En av dem har lämnat landet Min fråga Kan jag testamentera min lägenhet till min son utan att de fyra kan ha synpunkter?
Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline! För att kunna svara på din fråga måste vi kika på ärvdabalkens (ÄB) bestämmelser. Det finns ingen bestämmelse som hindrar dig från att testamentera bort din egendom. Det enda hindret som finns är att dina barn alltid rätt till en del av sitt arv, detta kallas laglott (ÄB 7 kap 1 §). Laglotten utgör ½ av hela arvsrätten och inte ½ av någon specifik del av arvet. Eftersom ett av dina barn har avlidit men har efterlämnat 4 barn så träder dessa in i ditt barns ställe (ÄB 2 kap 1 §). Detta innebär att de 4 barnen har rätt att dela på den laglott som ditt barn hade rätt till. Alltså: din son, som är i livet, har rätt till sin laglott som är 25% av ditt arv och de 4 barnen har rätt till deras förälders laglott som också är 25 % av ditt arv (de delar alltså på 25%). För dig betyder detta att du kan testamentera lägenheten till din son men de 4 barnen kan ha synpunkter. Om lägenheten är så pass stor del av ditt arv att det skulle vara en del av deras laglott kan de jämka testamentet och då ha rätt till sin laglotts del, (ÄB 7 kap 3 §). Om de inte jämkar testamentet inom 6 månader så kommer de inte ha rätt till sin laglott, (ÄB 7 kap 3 § 3 st). Sammanfattningsvis så har de 4 barnen möjlighet att ha synpunkter på testamentet om det innebär att deras arv inte är så stor del som deras laglott skulle vara. Som sagt så skulle det krävas att de 4 barnen skulle jämka testamentet för att få ut sin laglott. Du kan såklart testamentera lägenheten till din son ändå. Det finns en chans att antingen de 4 barnen inte kommer jämka testamentet eller så finns det en möjlighet att ditt resterande arv skulle täcka deras laglott och din son skulle ärva lägenheten utan problem. Om det är så att de skulle jämka testamentet skulle din son eventuellt kunna köpa ut deras laglott och på så sätt behålla lägenheten, men det kan jag inte svara säkert på här och nu utan mer information. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Ställ gärna ytterligare en fråga eller hör av dig till vår telefonrådgivning om det är något mer du undrar! Allt gott

Kan man göra bröstarvingar "arvlösa"?

2019-06-09 i Laglott
FRÅGA |Min mor avled i januari 2019. Hennes make, min styvfar har, enligt deras inbördes testamente, ärvt hennes kvarlåtenskap med full äganderätt. Enligt testamentet skulle, om min styvfar hade avlidit först, min mor ha erhållit all sin mans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Enligt min styvfar står han som ägare på deras gemensamma hus. I testamentet står att vid hans död ska min ene son ärva honom. Den andre nämns inte alls.Jag inser att de gjort mig "arvlös", men detta är väl inte lagligt?
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras främst i ärvdabalken (ÄB).Legal arvsordningI vanliga fall ärver särkullbarn (barn till ena maken) före maken eftersom de kan få ut sitt arv direkt (2 kap. 1 § ÄB och 3 kap. 1 § ÄB). Eftersom det nu finns ett testamente kommer det dock att gälla före den legala arvsordningen.Laglott och testamenteOm testamentet är upprättat på ett korrekt sätt gäller det som sagt före den legala arvsordningen och det är testators vilja som ska respekteras i första hand. Ett testamente ska för att vara giltigt bevittnats av två vittnen samt att det ska vara skriftligt och underskrivet (10 kap. 1 § ÄB). Om bröstarvingarna pga. testamente inte får ut något arv överhuvudtaget kan de påkalla jämkning (klaga på) testamentet och på så sätt få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Man måste påkalla jämkning senast sex månader från det att man fick kännedom om testamentet och innebörden av testamentet, annars har man förlorat sin rätt till laglotten (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). En laglott är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Allt detta innebär i praktiken att man inte kan testamentera bort bröstarvingarnas laglott. Testamente till dina barnI frågan påpekar du att när din styvfar dör ska din ena son få ärva honom men inte den andra. Dina barn är inte bröstarvingar till din styvfar eftersom de varken är barn eller barnbarn till honom (2 kap. 1 § ÄB). Det betyder att din andra son inte kan påkalla jämkning och kräva ut någon laglott. Det är alltså lagligt att utforma testamentet på så sätt att endast en av dina söner ska ärva din styvfar när han dör.SammanfattningOm bröstarvinge påkallar jämkning av testamente inom sex månader från det att man tog del av testamentet är det inte möjligt att göra bröstarvingen "arvlös" eftersom man har rätt att få ut sin laglott. Resten går dock att testamentera bort om så önskas.Hoppas detta var till hjälp för dig. Har du fler funderingar kan du kontakta vår juristbyrå. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08 533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00.

Ingår fastigheten i beräkningen av barnens laglott?

2019-05-31 i Laglott
FRÅGA |Vi är gifta och har inbördes testamente där vi ärver varandra. Min fru har en fastighet utomlands som hon fick som gåva av mig innan vi gifte oss. I gåvobrevet står att fastigheten är hennes enskilda egendom. Om jag går bort före min fru, räknas fastigheten som giftorättsgods och kommer att beräknas som tillgång till laglotterna.Jag har 5 barn från tidigare förhållanden och min fru har 2 från tidigare förhållanden.
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om fastigheten är giftorättsgods och om den ska ingå i beräkningen av laglotten. Reglering finns därför i Äktenskapsbalken (ÄktB) och i Ärvdabalken (ÄB). När någon dör ska en bodelning ske. Vid en bodelning ska all egendom som den avlidna och den (eventuella) efterlevande maken har (makarnas egendom det vill säga) värderas, räknas samman och hälften delas mellan makarna. Den delen som den avlidna får och eventuell enskild egendom kommer att utgöra den avlidnes kvarlåtenskap, som ska fördelas på arvingarna. (9 kap. 1 och 2 § ÄktB, 10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 1 och 3 § ÄktB). I bodelningen ska bara giftorättsgods ingå. Giftorättsgods är egendom som inte är enskild egendom. Enskild egendom är egendom som på något sätts har gjort till just enskild egendom. Ett av de sätten är att ge egendom i gåva med villkoret att det ska vara enskild egendom. Vilket är det du har gjort genom gåvobrevet när fastigheten givits, vilket också gjordes innan du och din make var gifta bör gåvan fortfarande vara enskild egendom. Därför kommer fastigheten vid bodelningen att klassificeras som enskild egendom och därmed inte ingå. Hela fastighetens värde (och troligtvis även det fysiska huset) kommer tillfalla din fru och inte tas upp i bodelningen. (7 kap. 1 och 2 § ÄktB). Eftersom fastigheten inte ingår i bodelningen, ingår inte heller delar av värdet av fastigheten i din del av bodelningen. Din del av bodelningen och eventuell enskild egendom blir din kvarlåtenskap. Laglotten är halva arvslotten. Arvslotten är kvarlåtenskapen delat med antalet arvingar. Vilket innebär att fastighetens värde inte kommer vara en tillgång, tas med i beräkningen, av laglotten eftersom värdet av fastigheten inte räknas med i din kvarlåtenskap. (2 kap. 1 § ÄB, 3 kap. 1 § ÄB och 7 kap. ÄB). Värdet av huset, eftersom det i sin helhet tillfaller din fru i bodelningen, kommer dock att vara med i din frus kvarlåtenskap. Vilket innebär att värdet av huset kommer finnas i beäkningen av laglotten som din frus barn har rätt till när hon dör. Hoppas du fick svar på din fråga!

Laglott och arv

2019-05-27 i Laglott
FRÅGA |Hej! Hur stor är laglotten? Vi är 3syskon. 1av syskonen skall ta över släktgården. Marknadsvärdet är 6250000:- Efter skatt & mäklarsrvode blir det kvar ca 4490000:- Syskon 1 skall betala 2800000:- Resterande 1690000:- blir gåva. Vi är inne på att skriva en del av gåvan som förskott på arv. Frågan är hur stor del som anses vara laglotten för barn 2&3
Lars Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den här typen av frågor regleras i ärvdabalken (ÄB). Jag förstår din fråga som att du vill veta hur man beräknar en bröstarvinges laglott. För att besvara detta så utgår jag från att släktgården är den enda kvarlåtenskapen efter arvlåtaren. Jag kommer även att förklara sambandet mellan gåva och förskott på arv.Förskott på arvDet finns en presumtion om att gåvor till bröstarvingar utgör förskott på arv om arvlåtaren levde vid gåvotillfället (6 kap 1 § ÄB). Tidpunkten för gåvan framgår inte av frågan så jag kommer förklara detta som om arvlåtaren levde vid gåvotillfället. Om syskon 1 är barn till arvlåtaren så är denne bröstarvinge och gåvan presumeras då utgöra förskott på arv. LaglottHälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott (7 kap 1 § ÄB). Laglottsrätten tillkommer endast bröstarvingar och gör att de inte kan göras helt arvslösa genom testamente. Om inget testamente finns ska ni syskon dela kvarlåtenskapen jämnt mellan er. Detta kallas arvslotten. Hälften av detta utgör laglotten. Laglotten kan inte testamenteras bort, om detta skulle ske har bröstarvingen rätt att påkalla jämkning i testamentet för att få ut sin laglott (7 kap 3 § ÄB) Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om inte så är du välkommen att ställa en ny fråga.Vänligen,