När ska talan om förstärkt laglottsskydd väckas när det finns efterlevande make?
Förstärkt laglottsskydd?
Min mor gick bort i november 2020.
Mina föräldrar var gifta och vi är tre gemensamma barn vilket betyder att min far ärvde henne. De hade inget äktenskapsförord. 2014 fick jag i gåva av min far som förskott på arv en fastighet värderad till 1.000.074 kr. 2019 fick mina bröder i gåva de två kvarvarande fastigheterna mina föräldrar ägde:
Fastighet A, marknadsvärde ca 2 800 000 kr, fick bror 1 med villkor att mina föräldrar fick bo kvar under sin livstid och med regeln att endast 1.000.074 kr skulle anses som förskott på arv. Fastighet B, marknadsvärde ca 2 300 000 kr, fick bror 2 med samma villkor.
Fastighet A var min mors giftorättsgods och fastighet B min fars giftorättsgods.
Min fråga är, kan jag föra talan om förstärkt laglottsskydd med anledning av att min mor har gett fastighet A till bror nr 1 i gåva, som förskott på arv, till ett kraftigt reducerat värde, trots att min far ärvde henne? Eftersom jag är efterarvinge när min far dör skall jag istället föra talan om eventuell laglottskräkning på grund av husgåvorna efter hans bortgång? Om denna inträffar mer än ett år efter bouppteckningen efter min mor, har jag då inte försuttit ettårsfristen i ÄB 7:4 att föra talan avseende Hus A och bror 1?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Det förstärkta laglottsskyddet framkommer av 7 kap. 4 § ÄB. Skyddet innebär att om arvlåtaren skänkt bort egendom under sådana förhållanden att gåvan är att likställa med testamente, kan det begäras att den ska gå åter i den mån att bröstarvinge får ut sin laglott. En förutsättning för att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras är att arvlåtaren "bortgivit" egendom. Sett till förarbeten och praxis rör det sig inte enbart om gåvor utan även om benefika dispositioner. Utöver kravet om bortgivande krävs att det sker för att ordna med successionen, dvs. syftet ska vara att jämställa med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet träffar typiskt sett två typer av gåvor:
(1) Gåvor givaren gör när den ligger för döden (eller tror att döden är nära förestående)
Ett vanligt exempel är om gåvogivaren på dödsbädden ger en gåva som överstiger mer än hälften av sin nettoförmögenhet. En sådan gåva kan innebära att bröstarvingarnas rätt till laglott kränks eftersom gåvan ges med anledning av dödsfall och för att förbereda sin succession.
(2) Gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkes
Det kan även vara på det viset att det vid gåvotillfället uppställts villkor såsom livslång nyttjanderätt för givaren eller överlåtelseförbud. Villkor som helt enkelt ger givaren fortsatt inflytande över egendomen fram till dennes död. En vanlig situation kan vara att någon skänker bort sin fastighet med villkoret att hen får bo kvar där under sin livstid. En sådan handling kan också kränka bröstarvinges laglott. Avgörande för om en bröstarvinge kan göra anspråk på delar av gåvan för utfående av sin laglott är under vilka förutsättningar gåvan skett, dvs. om den är att likställa med testamente.
I det fallet du beskriver kan det argumenteras för att gåvan av fastighet A faller under typfall 2 sett till att det uppställdes ett villkor om att era föräldrar fick bo kvar. Det måste dock uppmärksammas att det förstärkta laglottsskyddet enkom aktualiseras för att bröstarvinge ska få ut sin laglott. Det innebär att bröstarvingar kan få mer än andra bröstarvingar, utan att det inkräktar på laglotten (laglotten är hälften av arvslotten). I ditt fall kan det inte inom ramen för expresstjänsten beräknas huruvida det inkräktar på din laglott eller ej, däremot är det fullt möjligt att så är fallet. För närmre granskning rekommenderar jag att du anlitar en jurist som företräder dig och går igenom ärendet. Som exempel kan det finnas andra tillgångar i dödsboet som gör att laglotten inte kränks, trots gåvan.
Den bröstarvinge som vill göra gällande det förstärkta laglottsskyddet måste väcka talan inom ett år från att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Sker inte så förloras rätten därom. Som du själv anger i din fråga ärvde din far din mor vid hennes bortgång. Ni bröstarvingar har rätt till efterarv den dag er far avlider (jfr 3 kap. 1 § ÄB). Trots det måste du väcka talan inom ett år från bouppteckningen efter din mor för att kunna åberopa det förstärkta laglottsskyddet. Det har i doktrin diskuterats om det finns möjlighet att väcka talan först när den efterlevande maken avlidit, men så är dessvärre inte möjligt. Om du väcker talan och når framgång kommer det inte att innebära att du får ut något nu, däremot blir fördelningen annorlunda vid fördelningen av efterarvet den dag din far avlider.
Min rekommendation för det fall att du har för avsikt att åberopa det förstärkta laglottsskyddet är att du anlitar en jurist som går igenom bouppteckningen efter din mor för att undersöka om gåvorna kränker din laglott eller ej. Juristen kan även vara behjälplig med att, om det blir aktuell, väcka talan i domstol. Om du är intresserad av hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
