Förskott på arv eller gåva?

2010-04-27 i Förskott på arv
FRÅGA |Anders och Britta är gifta. Anders dör och lämnar två syskon. Syskonen ber Britta att få sitt efterarv så tidigt som möjligt. några år efter deras "tjat" går hon med på att ge de en viss summa. när hon dör hävdar efterarvingarna att de har fått denna summa som gåva och inte som del av sitt arv. Det finns naturligtvis inga bevis på vad som har hänt annat än en Godman som kan intyga att Britta gav de pengarna som ett resultat av deras tjat på att de ska få sitt arv. M.A.
Elias Himsel |Hej Tack för din fråga. Av 6 kapitlet 7 § ärvdabalken (ÄB) tillsammans med 3 kapitlet 2 § ÄB framgår en presumtion (dvs. ett antagande om att ett visst förhållande gäller tills motsatsen är bevisad) för att det som Britta ger Anders syskon skall avräknas från deras arv efter Anders. För att summan istället skall räknas som en gåva krävs att detta har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Utgångspunkten är därmed att summan skall ses som ett förskott på arvet efter Anders och när dessutom en god man kan intyga att syskonen fick pengarna som ett resultat av deras tjat på att få ut sitt arv är min bedömning att syskonen får mycket svårt att nå framgång i sin ståndpunkt. Jag hoppas att detta är svar på din fråga. Har du fler funderingar är du välkommen att vända dig till Lawline igen. Med vänliga hälsningar,

Utgör räntekostnad och handpenning förskott på arv?

2010-03-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Min bror har köpt en bostadsrätt där vår mor har gått in som borgenär samt betalat handpenningen. Min bror har nu ägt den i sex år och i dagarna fick jag reda på att vår mor dessutom betalat samtliga räntor på lånet. Det enda min bror har betalat under tiden han har bott i lägenheten är månadsavgiften samt rörliga kostnader (el, telefon etc). Detta kom som en chock för mig eftersom jag själv avstod att köpa en lägenhet av den anledningen att jag ansåg mig inte ha råd att betala räntorna på ett sådant lån, något som jag egentligen inte hade behövt oroa mig för. Istället har jag bott i en hyresrätt som kostat cirka 2000.- mer per månad än vad min bror betalar i avgift. Nu ska min bror sälja lägenheten och räknar med en vinst på cirka 1 miljon kronor. Det jag undrar över är vilket eller vilka av följande punkter kan räknas som ett förskott på arv: - Handpenningen - Räntekostnader - Värdeökningen - Extra boendekostnad En följdfråga är vad som händer om min bror betalar använder delar av vinsten till att betala tillbaka den handpenning och räntekostnader som min mor stått för. Räknas då detta som ett lån till min bror och därefter är resten av vinsten hans? Enligt mig så anser jag att min bror endast har hyrt lägenheten av vår mor och således ska vinsten stanna kvar i arvslotten istället för att komma honom fullständigt till godo. Tack på förhand!
Anna Eriksson |Hej, När det gäller gåva till bröstarvinge från arvlåtare så presumerar man att den utgör förskott på arv. Detta gäller inte bara det som formellt utgör gåva utan även andra dispostioner med övervägande benefik karaktär, t ex. försäljning till underpris och eftergivning av fordran. Arvlåtaren kan bryta presumtionen genom att uttryckligen säga att gåvan inte utgör ett förskott eller genom att ge det som ett lån. Det ska gälla större ekonomiska dispositioner vilket gör att både handpenningen och räntekostnaderna måste anses falla in i den kategorin. Eftersom din bror inte verka ge din mor någon motprestation får de anses ha en övervägande benefik karaktär. Förskottet på arv ska avräknas enligt Ärvdabalken 6 kap 1§, https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1. I svensk rätt tillämpar man s.k. idealkollation, vilket innebär att förskottets värde avräknas från arvingens arvslott. Inte ens om förskottet överstiger arvslotten kan arvingen tvingas att återföra värde till dödsboet. Däremot anses inte värdeökningen utgöra förskott på arv då det inte är pengar som din mor utgett som en gåva, även om hennes gåva indirekt möjliggjort för din bror att erhålla värdeökningen. Bostadsrätter är lös egendom men formkraven vid överlåtelse återfinns i Bostadsrättslagen 6 kap, https://lagen.nu/1991:614#K6. Det framgår där att avtalet ska vara skriftligt mellan säljaren och köparen. Din bror äger således bostadsrätten, oavsett vad din mor gjort för finansiella bidrag till din bror. Vinstökningen är ju inte en direkt gåva från arvlåtare till arvinge och omfattas inte av förskottsreglerna. När det gäller den ökade boendekostnaden är jag osäker på vad du menar, menar du din ökade boendekostnad? Eller en hypotetisk högre boendekostnad för din bror om han inte köpt lägenheten? Vad gäller din följdfråga om vad som händer om din bror betalar tillbaka handpenningen och räntekostnaderna, så blir det ju då inget arvsrättsligt problem, eftersom räntekostnaden och handpenningen då de facto utgjort ett lån och de övriga arvingarna inte sätts i en sämre ekonomisk situation än innan utlåningen av pengarna. Med vänliga hälsningar

Villkor vid försäljning till underpris

2010-02-23 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, Min mormor äger i dag en lägenhet. Jag har ett hyreskontrakt som säger att jag hyr lägenheten tillsvidare av henne. Det är ett vitt och laglit kontrakt. Jag ska, förhoppningsvis, köpa lägenheten av henne inom en snar framtid. Lägenheten är värderad till ca 3,5M sek. Jag har råd att betala 2M sek vilket leder till följande: * Min mormor säger att det är OK att jag betalar 2Msek för lägenheten * Det är inte OK att jag, när jag i min tur säljer lägenheten, behåller hela vinnsten. Vinsten ska delas ut i familjen. Hur löser man detta på bästa sätt?
Maria Holme |Hej, Beroende på situationen då lägenheten säljs aktualiseras olika regelverk. Om din mormor gått bort innan tidpunkten för försäljningen är arvsrättsliga regler tillämpliga. Gåva (eller försäljning till underpris) till bröstarvinge, alltså barn eller barnbarn om barn inte är vid livet, presumeras utgöra förskott på arv enligt 6 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) se https://lagen.nu/1958:637. Detta innebär att vid arvsskiftet ska förskottet avräknas från bröstarvingens arv. Förskottet utgörs av värdet på gåvan vid tidpunkten för mottagandet, det är alltså i detta fall 1,5 MSEK. Vad annan arvinge erhåller i gåva under arvlåtarens livstid presumeras inte utgöra förskott på arv, men kan göra det om arvlåtaren exempelvis föreskrivit så i testamente eller gåvobrev. Om frågan om vinstens fördelning uppkommer när din mormor är vid livet måste reglering ske genom avtal. I detta avtal bör ni då bland annat reglera hur stor del av vinsten som ska fördelas mellan släktingarna och mellan vilka det ska fördelas. Med vänliga hälsningar

Förskott på arv och rättvis lottläggning

2010-02-15 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, Vi är flera syskon vars ena ensamstående förälder nyligen gått bort. Det finns en bostad som ska säljas samt lösöre att dela på. Vi vill försöka lösa bodelningen i samförstånd. Ett av syskonen och dennes barn har fått möbler och andra värdesaker och vi undrar hur det ska värderas? Är det arv i förskott? Vid uppdelning av lösöre är vi olika mycket/litet intresserade av saker i hemmet. Hur ser man till att uppdelningen blir rättvis?
Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Huvudregeln avseende förskott på arv återfinns i ärvdabalken (ÄB) 6 kap 1§, se https://lagen.nu/1958:637#K6. Paragrafen stadgar en presumtion att gåvor som arvlåtaren givit till bröstarvinge (d.v.s. barn och barnbarn) under sin livstid ska avräknas som förskott på arv. Denna presumtion bryts om gåvogivaren föreskrivit, eller om det annars ”måste antas” varit avsett, att gåvan inte skall utgöra förskott på arv. Gåvogivaren kan uttrycka sin vilja att gåvan inte ska utgöra förskott på arv ex. i ett testamente, men det kan också ske muntligen eller skriftligen, i samband med gåvan eller i efterhand. Dessutom finns det ett undantag i 6 kap 2§ för sedvanliga gåvor som inte står i missförhållande till givarens villkor. En sådan gåva ska inte heller utgöra förskott på arv. Konsekvensen av att en gåva anses utgöra förskott på arv är att dess värde ska läggas till kvarlåtenskapen. Enligt 7 kap 2§ ÄB är bröstarvinge som mottagit förskott på arv skyldig att avräkna detta från sin laglott. Det är då gåvans nominella värde (d.v.s. gåvans värde utan hänsyn till penningvärdets förändring) vid gåvotillfället som räknas, jfr 6 kap 3§ ÄB. Sammanfattningsvis finns det alltså en presumtion för att en gåva till bröstarvinge utgör förskott på arv. Denna presumtion kan dock brytas genom att gåvogivaren uttryckt att gåvan inte ska vara förskott på arv. Dessutom bör man enligt 6 kap 3§ se på gåvans värde i förhållande till givarens ekonomiska förhållanden. Om gåvan anses utgöra en s.k. sedvanlig gåva, anses den inte heller utgöra förskott på arv. Då det gäller att göra uppdelningen av kvarlåtenskapen så rättvis som möjligt är det naturligtvis bäst att detta sker så långt möjligt i samförstånd. Lottläggningen är en privat angelägenhet mellan de berörda och de kan värdera och fördela kvarlåtenskapen emellan sig efter de principer man kommer överens om. T.ex. är det vanligt att en dödsbodelägare som vill ha ett visst föremål låter avräkna det till ett så högt värde att de andra delägarna inte vill ha det. Om delägarna dessvärre inte kommer överens, finns ledning att hämta i 23 kap ÄB. Ex. stadgar 3§ att varje dödsbodelägare har rätt att få sig tilldelat värde ur varje egendomsslag. Om delägarna inte kan lösa sina meningsskiljaktigheter har varje delägare rätt att begära att rätten ska förordna en skiljeman. Denna ska i första hand medla mellan delägarna och i sista hand förrätta tvångsskifte. Delägare som inte är nöjd med tvångsskiftet har möjlighet att klandra detta genom att väcka talan vid tingsrätt mot de övriga delägarna. Hoppas svaret varit till hjälp! Vänlig hälsning

Gåva till barnbarn

2010-04-01 i Förskott på arv
FRÅGA |1993 gav min far en jordbruksfastighet i gåva till min brorsdotter. Min bror har bott och drivit viss verksamhet på gården. Min far dog 2004 och 2005 skedde ett ägarbyte på fastigheten i form av gåva från brorsdottern till min brors nuvarande sambo. Brodern och sambon bor där. Nu har min mor avlidit och jag undrar om gåvan till min brorsdotter 1993 är att räkna som ett förskott på arv, då min bror gynnats och kunnat bo och verka på gården.
Andreas Vinqvist |Hej, Det är gåvogivarens avsikt som ligger till grund för bedömningen om en gåva ska räknas som förskott på arv eller ej. Ges gåvan till gåvogivarens barn presumeras gåvan vara avsedd att räknas av på arvet, om inte annat framkommit. Ges däremot gåvan till någon annan är presumtionen den motsatta, dvs. att det förelegat en verklig gåvoavsikt. Då en person ger sitt barnbarn en gåva, som i ditt fall, kommer gåvan ej ses som förskott på arv, vare sig till barnbarnet eller dess förälder. Din brorsdotters gåva kommer således ej ses som förskott på arv för din bror. Vänligen,

Förskott på arv

2010-03-26 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Min syster har köpt våra föräldrars radhus(de är fortfarande i livet o bor kvar). Hur räknas det i ett senare arv, köpesumman 600 000, marknadsvärde 800 000.
Maria Holme |Hej, Vad bröstarvinge, alltså barn, erhåller i gåva under arvlåtaren livstid presumeras utgöra förskott på arv enligt 6 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) se https://lagen.nu/1958:637. Detsamma gäller vid en underprisöverlåtelse, som det är fråga om i detta fall. Innebörden av detta är att när arvet fördelas kommer det från din systers arvslott avräknas 200 000 kr. Avräkningen ska alltså ske efter egendomens värde vid mottagandet enligt 6 kap. 3 § ÄB se https://lagen.nu/1958:637. Att gåvan eller underprisöverlåtelsen ska utgöra förskott på arv och sedan avräknas utgör som sagt en presumtion. Om dina föräldrar inte hade denna avsikt är de fria att i exempelvis testamente föreskriva att gåvan inte skall utgöra förskott på arv. I så fall blir resultatet att arvet kommer fördelas utan att hänsyn tas till underprisöverlåtelsen. Med vänliga hälsningar

Förskott på arv

2010-02-22 i Förskott på arv
FRÅGA |Min frus far gick bort för ett år sedan. Av bouppteckningen framgår att 65% av aktierna i hans bolag redan överlåtits till hans son, som är verksam som vd i bolaget, utan att någon visste om detta. Är detta tillåtet utan att övriga 2 syskon underrättas och kompenseras?
Bo Olsson |Hej! Av frågan framkommer det inte om överlåtelsen till sonen skett med eller utan vederlag. Har sonen erlagt full betalning för aktierna så är det inte några juridiska problem. Istället för aktier så finns det i sådana fall kontanter i dödsboet, detta tillkommer då alla arvingar. Ifall överlåtelsen skett med vederlag men den har understigit marknadsvärdet på aktierna så räknas den delen som sonen inte betalat för som en gåva. I så fall gäller med den delen precis samma som regler som om hela vore gåva. Detta kommer jag till nu. Om han inte erlagt något vederlag för aktierna utan detta rör sig om en ren gåva kan det räknas som förskott på arv enligt 6 kap Ärvdabalken. Se https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1 . Har fadern uttryckligen i exempelvis ett gåvobrev sagt att gåvan inte ska utgöra förskott på arv så ska detta respekteras och ingenting händer med denna gåva. Arvet skiftas enligt de vanliga reglerna. Om det inte finns någonting sagt om detta är huvudregeln att gåvan ses som ett förskott på arv och detta ska avräknas från den arvingens arvslott. Värderingen av förskottet ska göras vid tidpunkten vid gåvans givande. Om värdet på förskottet är större än det han skulle fått genom arvet så behöver han inte betala tillbaka överskottet så länge det inte inkräktar på de övriga barnens laglott. Laglotten är det arvlåtarens barn alltid har rätt till. Den utgör hälften av arvslotten. Eftersom det i ditt fall finns tre barn kommer således laglotten utgöra 1/6 av arvet. Om förskottet som den ena sonen fått skulle innebära att det inte finns kvar egendom så att de andra två barnen kan få ut sin sjättedel så måste de klandra gåvan för att få ut sin laglott. Vänligen

Förskott av arv

2010-02-06 i Förskott på arv
FRÅGA |Då min far avled 2001 kom hans förmögenhet att förvaltas av min mor. Den totala förmögenheten uppgick till närmare 3 miljoner. Min mor har blivit alltmer vårdslös med pengar, så pass att min bror och jag för ett halvår sedan, i samråd med personalen på det äldreboende där hon bor alltsedan sin makes död, insett att hon behöver en överförmyndare. Jag har nu, genom min mors gode man och revisor, fått veta att närmare 1/2 miljon kronor tagits ut från hennes konto under de senaste fyra åren och satts in på, förmodligen, min brors konto (93.000:- under perioden 1/4 - 31/12 2010), pengar som använts till bilinköp och till min brors barn. Genom aktieförluster och uttag återstår nu endast c:a 1 miljon kronor av förmögenheten. Insättningar till min bror uppgår alltså till c:a 500.000:- under de senaste fyra åren, totalt under en längre tid tillbaka kan det röra sig om en miljon kronor. Kan dessa pengar anses vara förskott på vårt gemensamma arv? Min bror har redan skulder och haft utmätningskrav från Kronofogdemyndigheten så jag misstänker dessutom att pengarna satts in på min brors frus konto. Vad kan jag göra?
Martin Fridh |Hej, Efterlevande maka ärver alltid före gemensamma bröstarvingar enligt ärvdabalken (ÄB) 3:1 §, se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 Din fars kvarlåtenskap skall bli föremål för efterarv till dig och din bror men din mor innehar för närvarande förmögenheten med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att din mor utan redovisningsplikt kan förbruka, avyttra och till och med ge bort egendom. Skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt är att din mor ej via testamente kan förordna om arvsrätten till pengarna enligt 3:2 § ÄB , se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1 Förskott på arv regleras i 6 kap ÄB. Reglerna utgår ifrån presumtionen att arvlåtare vill att alla barnen skall få lika mycket. Därmed säger huvudregeln i 6:1 § ÄB att gåvor till bröstarvingar under livstiden presumeras vara förskott av arv och skall också behandlas som sådana om inte arvlåtaren givit klara viljeförklaringar om att så inte är fallet. Sådana viljeförklaringar behöver ej ske genom testamente utan kan till exempel vara muntliga eller framgå av omständigheterna vid gåvan, se https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1 De gåvor en efterlevande make ger den först avlidne makens arvingar skall också beaktas vid en efterföljande fördelning av den först avlidna makens kvarlåtenskap. Detta framgår av 6:7 § ÄB, se https://lagen.nu/1958:637#K6P7S1 Det faktum att det är din brors fru som mottagit pengarna påverkar bedömningen om gåvan utgör förskott på arv eller inte i det fall det kan bevisas att gåvan var avsedd för henne istället för din bror. Om så är fallet gäller den tidigare beskrivna fria förfoganderätten. Enligt mig bör din mors dispositioner räknas som förskott på arv. Rättsföljden av det är att de 500’ som din bror erhållit skall läggas till den totala kvarlåtenskapen vid beräkningen av era arvslotter. Detta skulle ger er rätt till totalt 750’ var. 750’ till dig och 250’ till din bror skall då skiftas ut vid framtida fördelning av kvarlåtenskapen. Kan situationen ej lösas i samförstånd kan varje delägare i ett framtida dödsbo ansöka hos tingsrätt om att tillsätta en boutredningsman för att göra boutredningen och hjälpa till vid skiftet, 19:1 § ÄB. Hoppas att du har fått ledning i ditt problem. Med vänliga hälsningar