Hur fördelas efterlevande makes förmögenhet mellan efterarvinge och särkullbarn?

2020-04-08 i Efterarv
FRÅGA |En maka avlider. I bouppteckningen står maken dom dödsbodelägare och ett gemensamt barn som efterarvinge. Enl bouppteckningen är den avlidna hustruns tillgångar 50 tkr och den efterlevande makens tillgångar 100 tkr. Av någon anledning hade de inte gemensam ekonomi. Den efterlevande maken har barn från annat förhållande. Om maken avlider, hur fördelas då de 50 resp 100 tkr mellan efterarvinge och makens barn från annat förhållande?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att den avlidnes barn – också kallade bröstarvingar – ärver lika stor del efter den avlidne (2 kap. 1 § ÄB).Efterlevande make ärver före gemensamma barnPrecis som nu nämner i frågan är det gemensamma barnet efterarvinge och får först ut sin del av arvet när den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ÄB).Efterarvet som det gemensamma barnet har rätt till innebär inte en rätt att ärva viss egendom eller ett visst belopp, utan det innebär istället en rätt till en viss kvotdel av den efterlevande makens förmögenhet. Kvotdelen beräknas genom att arvsbeloppet efter den först avlidna, divideras med den efterlevande makens totala förmögenhet (inkl. arvet från maken).Eftersom att föräldern ärver med fri förfoganderätt innebär detta att storleken på arvet kan komma att ändras. Det kan minska om den efterlevande föräldern använder upp förmögenheten, men storleken på arvet kan även bli större om den efterlevande makens förmögenhet har ökat.Utdelning av efterarv när den efterlevande maken har ett särkullbarnOm den efterlevande maken också har ett tidigare barn utanför äktenskapet, så ska dennes förmögenhet delas lika mellan dennes bröstarvingar - det gemensamma barnet och särkullbarnet (2 kap. 1 § ÄB). Innan den efterlevande makens förmögenhet delas mellan dennes barn – så ska det gemensamma barnet få ut sitt efterarv (3 kap. 2 § ÄB). När efterarvet har delats ut till det gemensamma barnet, så fördelas resterande förmögenhet lika mellan den efterlevande makens bröstarvingar.ExempelX avlider och efterlämnar en förmögenhet på 50.000 kr, en make och ett gemensamt barn. Den efterlevande maken har utöver det gemensamma barnet, även ett barn utanför äktenskapet (s.k. särkullbarn).Eftersom att X var gift vid dödstillfället, kommer den efterlevande maken ärva före det gemensamma barnet och barnet kommer ha rätt till efterarv. Om den efterlevande maken har 100.000 kr vid dödstillfället så kommer det gemensamma barnets kvotdel bli 50.000/150.000 (1/3) – dvs att när den efterlevande maken avlider så har det gemensamma barnet rätt att få ut denna kvotdel.När den efterlevande maken avlider kommer man börja med att dela ut efterarvet till det gemensamma barnet – dvs. 1/3 av den förmögenhet som efterlevande maken lämnar, beloppet kan både vara större eller mindre än de 50.000 kr som denne ärvde efter X. Om vi utgår från att förmögenheten varken har ökat eller minskat så får det gemensamma barnet ut 1/3 av 150.000, dvs 50.000 kr.Det som finns kvar efter att efterarvet har delats ut, ska sedan fördelas lika mellan den efterlevande makens barn – om förmögenheten inte har förändrats så är den kvarvarande förmögenheten 100.000 kr. Alltså får vardera barn 50.000 kr.Totalt kommer det gemensamma barnet få ut sin andel från den först avlidna, och hälften av den sist avlidnas förmögenhet – dvs 50.000 + 50.000. Särkullbarnet kommer enbart få ut hälften av den sist avlidnas förmögenhet – dvs. 50.000 kr.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Efterarvsrätt efter testamenterad egendom

2020-03-27 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Min morfar har skrivit ett testamente där hela arvet blir enskild egendom till min mamma.Min mamma är gift med en partner som inte är min pappa.Hur blir det med arvet från min morfar när min mamma går bort? Kommer det gå till oss(mej och mina sysykon) eller kommer mammas partner få en del av det?Och hur blir det om hon har investerad dem i en gemensam fastighet som hon har med sin partner?
Sanna Warnemyr |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enskild egendomNär din mamma ärver din morfar blir arvet hennes enskilda egendom (7 kap. 1 § och 2 § 4 p. Äktenskapsbalken, ÄktB) vilket innebär att vid en eventuell bodelning ska arvet inte ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Bodelning kan exempelvis ske när äktenskap upplöses på grund av att ena maken går bort (9 kap. 1 § 1 st. och 12 kap. 2 § ÄktB samt 23 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). När din mamma går bort kommer alltså arvet från din morfar ingå i kvarlåtenskapen som du och dina syskon ärver. EfterarvsrättNär din mamma går bort kommer hennes man ärva hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Det innebär att han kan förbruka kapital, avyttra och ge bort egendom helt utan redovisningsplikt. Han får dock inte genom testamente förordna över den kvotdel av förmögenhetsmassan som innehas med fri förfoganderätt. Detta beror på att du och dina syskon har rätt till efterarv efter er mamma när hennes man går bort (3 kap. 2 § ÄB). Huvudregeln är då att du och dina syskon ska ärva en lika stor kvotdel av din mammas makes kvarlåtenskap som arvet efter hennes utgjorde i hela hans förmögenhetsmassa när hon gick bort. Efterarv vid förändring i förmögenhetsmassans värdeDet finns regler i ÄB som stadgar vad som händer om värdet på din mammas makes förmögenhetsmassa förändras mellan hennes och hennes makes bortgång (3 kap. 3 § 1 st. och 3 kap. 4 § ÄB). Det finns en mängd frågor här på Lawline som handlar om det och jag hänvisar till dessa för mer information. Jag hoppas du fått svar på din fråga och lycka till! Med vänlig hälsning,

Kan min pappa göra min halvbror arvlös?

2020-03-19 i Efterarv
FRÅGA |Hej där!En fråga!Har en biologisk far.Min biologiska mor dog för över 10 år sedan.Min far säljer nu sitt husHan får kvar 300.000 kr efter försäljningen av huset.Min döda mor hade ett barn innan hon gifte sig med min far.Min far adopterade honom inte.När min mor dog avstod vår halvbror 1/3 del av vår gemensamma mors arv.Jag och min brors far fick sitta i orubbat bo av vår halvbrorVår far vill nu ge oss äkta bröder 150.000 kr var, medan vår halvbror inte får ett öre.Han gör detta pga att han nu får sitta på ett äldreboende efter en stroke.Han vill inte ha en förmögenhet på sin bank.För att kunna få bostadstillägg får han inte ha pengarna på banken.Därför ger han oss pengarna som en gåva.Skulle han nu dö har han inte ett öre på banken.Överlever han några år till kommer jag och min bror använda våra 150.000 kr till att pytsa pengar till honom om hans pension inte skulle räcka till.VAD HÄNDER NÄR VÅR FAR DÖR?Det finns ju inte ett öre på banken och han lämnar 0 kronor efter sig.Kan vår halvbror kräva några pengar av mig och min bror då vi fått 150.000 kr var i gåva.
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din halvbror är ett så kallat särkullsbarn. Det innebär att han enligt 3 kap. 9 § Äktabalken (ÄB) har rätt avstå sitt arv direkt från er mamma till den efterlevande maken (alltså din pappa). Det innebär inte att hans rätt till arv är permanent uppsagd. Han har fortfarande rätt till sin laglott från din mamma genom efterarv. Han har dock inte rätt till egendom från din pappas arv, utan endast det han skulle ha fått efter er mamma.Den vanligaste situationen efter att en make har dött är att den efterlevande maken har övertagit sin makes tillgångar med fri förfoganderätt. Om den efterlevande maken (alltså din pappa) genom gåvor sett till att egendomen minskat väsentligt kan din halvbror kräva kompensation när din pappa avlider.Om det inte finns tillräckligt kvar i boet så att det räcker till kompensation ska den som fått gåvan lämna tillbaka den, under förutsättningen att den som tog emot gåvan insåg eller bort inse att den först avlidnes arvingar skulle missgynnas. Dock räknar man bara med gåvor som lämnats under de senaste fem åren för den sist avlidna makens död. Se 3 kapitlet 3 § ÄB. Hoppas du fick var på din fråga!Med vänlig hälsning,

Har syskonen till den först avlidne maken rätt till efterarv?

2020-03-03 i Efterarv
FRÅGA |Min faster var gift fram till 2015 då maken gick bort. Nu undrar jag har Bror och syster till Maken rätt till arvsdel när min faster dör.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). Mina utgångspunkter i svaretDu nämner inte ifall din faster och hennes make har barn tillsammans eller har barn på var sitt håll men jag kommer utgå ifrån att ingen av dem har barn. Vidare framgår det inte hur mycket din faster ärvde från maken, om det fanns testamente eller liknande, men jag kommer utgå ifrån att hon ärvde allt från maken i mitt svar. Får syskonen arvsrätt efter din faster dör?Eftersom din faster och hennes make var gifta är huvudregeln att din faster ärver allt efter maken (ÄB 3 kap. 1 §).När din faster dör har makens föräldrar alternativt syskon arvsrätt, detta kallas efterarv (ÄB 3 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att om makens föräldrar lever när din faster dör har de i första hand arvsrätt (ÄB 2 kap. 2 § första stycket). Om makens föräldrar inte lever när din faster dör så har makens bror och syster arvsrätt (ÄB 2 kap. 2 § andra stycket). Hur mycket ärver makens familj från din faster?Huvudregeln är egentligen att makens föräldrar alternativt syskon (beroende på om föräldrarna lever eller inte) ärver hälften från din faster när hon dör (ÄB 3 kap. 2 § första stycket). Om det är så att din faster har ärvt allt från maken, vilket jag har utgått ifrån, innebär det att makens föräldrar alternativt syskon ärver samma andel som fastern ärvde (ÄB 3 kap. 2 § tredje stycket). SammanfattningOm makens föräldrar inte lever när din faster dör så kommer makens bror och syster att ärva från din faster. Syskonen har rätt att ärva samma andel som din faster ärvde av maken. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan mor göra ett av tre syskon arvlös?

2020-04-08 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min far gick bort i fjol och lämna fru och 4 gemensamma barn efter sig. Så min mor ärvde allt och vi 4 barn är bröstarvingar och får alltså ärva efter våran mors bortgång? Kan hon välja att dela på arvet idag mellan sig själv och 3 syskon, och utesluta 1 syskon i dagsläget? Alltså fördela ut förskott eller "gåva" av hela arvet till 3 bröstarvingar och utesluta den fjärde bröstarvingen? Så den dagen hon går bort finns det inget kvar av arvet till den fjärde?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Kommer de fyra barnen ärva efter moderns bortgång?Det är korrekt att det som din mor ärvde från er far kommer tillfalla er barn när er mor avlider i framtiden. Det kallas för efterarv och innebär att du och dina tre syskon kommer ärva den del av ert arv som gick till er moder när er far dog samt de alla tillgångar er mor äger (3 kapitlet 1 § ärvdabalken). Kan modern i dagsläget dela på arvet mellan sig själv och tre av syskonen, dvs utesluta ett syskon från arvet?De tillgångar er mor har ärvt från er far har hon ärvt med fri förfoganderätt. Detta innebär i praktiken att hon får använda dessa hur hon vill, dvs fördela pengarna i dagsläget. Det finns dock vissa begränsningar som det "arvlösa" syskonet kan aktualisera vid er moders död som innebär att ni får ge tillbaka delar av pengarna/tillgångarna. Huvudregeln inom arvsrätt är trots allt att man inte kan göra barn arvlösa, de har alltid rätt till sin laglott (7 kapitlet 1 § ärvdabalken). Förskott på arvOm din mor ger er pengar/saker/bostad eller annat jämförligt kommer detta anses vara förskott på arv, förutsatt att dessa saker inte kommer med ett gåvobrev som inte uttryckligen anger att gåvan inte ska ses som förskott på arv (6 kapitlet 1 § ärvdabalken). De saker som ges bort och är förskott på arv när modern dör kommer då avräknas från arvet. Detta innebär att om er mor inte har kvar några tillgångar alls vid hennes död kommer de saker ni har fått under åren räknas upp som arv ändå (6 kapitlet 5 § ärvdabalken). Ett exempel för att förtydliga: Om er mor endast har 20 000 kr när hon dör (hennes dödsbo) men har gett bort 50 000 kr vardera till tre av syskonen ska 50 000 x 3 läggas till i dödsboet. Då kommer dödsboet vara 170 000 kr. Då ska vardera syskon få 42 500 kr (170 000/4). Eftersom de 3 syskonen redan har fått 50 000 vardera och det överstiger värdet på arvet får dem ingenting. GåvaDin mor får ge bort gåvor. Det kommer innebära en förminskning av det arv hon fick från er far. Om förminskningen är av väsentlig betydelse är den dock inte tillåtet (3 kapitlet 3 § ärvdabalken). Väsentlig betydelse har i praxis ansetts vara en fjärdedel eller mer (NJA 2013 s. 736). För att gåvan ska ogiltigförklaras och pengarna ska återgå krävs det att ett av syskonen väcker talan om detta inom fem år från den dag då din mor gav bort pengarna i gåva. Jämkning och laglott Det "arvlösa" syskonet kan också begäran en jämkning av testamente (7 kapitlet 3 § ärvdabalken). Då kommer övriga syskon tvingas ge upp delar av de gåvor/förskott på arv som de har fått genom åren. Laglotten är hälften av arvslotten. De fyra barnens arvslott är hela dödsboet. Jag bygger vidare på det första exemplet för att förtydliga: det är fastställt att dödsboet är 170 000 kr och att arvslotten är 42 500 kr. Det innebär att laglotten är 21 250 kr (42 500/2). Alla barn är berättigad sin laglott, det går på så sätt inte att göra ett barn helt arvlös. Det bör också nämnas att även om man ger ett gåvobrev som uttrycker att gåvan inte ska ses som förskott på arv, kan dessa gåvor ändå läggas till i dödsboet pga de regler som finns kring förstärkt laglottsskydd. Det kräver dock att er mor ger bort tillgångarna till 3 av barnen när hon är medveten om att hon snart kommer dö (7 kapitlet 4 § ärvdabalken). SammanfattningsvisDet går inte att göra det fjärde syskonet arvlöst. Hen kommer i vart fall ha rätt till sin laglott och om din mor ger bort gåvor eller förskott på arv är det möjligt att dessa trots allt kommer tillföras dödsboet pga de skyddsregler om förskott på arv, stora gåvor och jämkning av testamente som jag har förklarat i ovanstående text. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Vad innebär ärvdabalken 3kap. 3§ i praktiken?

2020-03-21 i Efterarv
FRÅGA |Ärvdabalken 3:33:3 ÄB Har efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom...Fråga: Vilken egendom avses med "sin egendom"? KommentarParagrafen beskriver hur man ska agera när den efterlevande maken exempelvis skänkt bort en stor del av kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken...Fråga: Vilken kvarlåtenskap avses med "kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken"?Den totala kvarlåtenskapen efter den först avlidna och efterlevande maken, eller den först avlidnas makens ägda/ärvda kvarlåtenskap?
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den paragrafen i ärvdabalken som du hänvisar till (3 kap. 3§ ÄB) behandlar en situation där det finns ett efterarv med i bilden, och den efterlevande maken har gett bort en gåva som väsentligt minskat dennes egendomsmassa. För att förstå paragrafen i fråga behöver man vara bekant med vad just ett efterarv innebär. Efterarv är en uppskjuten rätt för bröstarvingarnas att ärva Ett efterarv uppstår när en av makarna från ett gift par går bort och de har gemensamma barn. Enligt huvudregeln i 2 kap. 1 § ÄB så är det bröstarvingarna som ärver den bortgångna. En bröstarvinge är den avlidnes biologiska eller adopterade barn. Dock finns ett undantag från detta som kommer fram i 3 kap. 2 § ÄB, vilket säger att om den som avlider är gift så ärver dennes make/maka före deras gemensamma barn med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande makan/maken får spendera kvarlåtenskapen på i princip det sätt denne vill, men denne får inte testamentera bort egendomen eftersom att den ska gå till deras gemensamma barn efter den efterlevande maken/makans bortgång. Denna begränsning gäller även gåvor av en viss storlek. Bröstarvingarnas rätt att få ärva egendomen från den första föräldern efter den efterlevande förälderns dennes bortgång kallas då för efterarv. Efterarv räknas ut procentuellt Hur mycket är det då som efterarvingarna har rätt till? För att ta reda på detta brukar man göra en fiktiv bodelning vid den första makens bortgång. Vi säger att det efter denna visar sig att make A (avliden) äger 400.000 och att make B (efterlevande) äger 600.000 av deras gemensamma egendomsmassa. Make B ärver då make A med fri förfoganderätt och får då alltså en egendom som totalt är värd 1.000.000 (600.000 med hel äganderätt och 400.000 med fri förfoganderätt). Make As bröstarvingar får då efterarv på den andel av make Bs totala egendom som utgörs av arvet från make A. I detta fallet 40%. När make B avlider så har make As bröstarvingar rätt till 40% av dennes kvarlåtenskap oavsett om dennes egendomsmassa har ökat eller minskat under tiden. Den efterlevande maken som då har ärvt med fri förfoganderätt får som tidigare nämnt inte testamentera bort egendomen. Denne får heller inte ge bort gåvor som väsentligt minskar dennes egendomsmassa. Dina frågor Fråga 1: Vilken egendom avses med sin egendom? Svar: All egendom som den efterlevande maken äger. Alltså dennes totala egendomsmassa. Fråga 2: Vilken kvarlåtenskap avses med "kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken"? Den totala kvarlåtenskapen efter den först avlidna och efterlevande maken, eller den först avlidnas makens ägda/ärvda kvarlåtenskap?Svar: Här avses den totala kvarlåtenskapen efter den först avlidna och efterlevande maken. Man räknar ut efterarvet procentuellt vilket innebär att det inte finns någon specifik egendom som man inte kan ge bort. Det som spelar roll är hur stor del av den totala egendomen som ges bort. Taket för hur stor gåva man kan ge bort utan att det är en väsentlig minskning av sin egendom brukar vara ca 25%. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Efterarv för barn efter att förälders efterlevande make som inte är barnens förälder går bort

2020-03-05 i Efterarv
FRÅGA |När min far avled fick vi hans biologiska barn vår laglott resten tog hans fru.När hon dör kommer då vi döttrar till min far få del av det arvet
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Svaret på din fråga beror på varför egendomen tillföll er fars fru. Egendom tillfaller efterlevande make i tre situationer:1. Om den avlidne maken genom testamente förordnat att egendomen ska tillfalla den efterlevande maken (9 kap. 1 § ÄB). I denna situation har ni endast rätt till egendom efter er far om han i testamentet föreskrivit att egendomen ska tillfalla er när hans fru går bort. Exakt vilket belopp eller vilken egendom som då tillfaller er beror helt på vad han har föreskrivit i sitt testamente.2. Om den efterlevande maken (a) är förälder till gemensamma barn, om den avlidne maken saknar egna barn eller makarna saknar gemensamma barn men den avlidne makens barn avstår egendomen till förmån för den efterlevande maken och (b) den avlidne inte upprättat ett testamente enligt vilket egendomen ska fördelas på annat vis (3 kap. 1 § första stycket ÄB. Jfr 9 kap. 1 § ÄB). Denna situation är enbart relevant för ert fall om ni avstått delar av ert arv till förmån för er fars fru. Ni har isåfall rätt att vid hennes bortgång kompenseras för detta, på samma sätt som i situation 3 nedan (3 kap. 9 § ÄB).3. Vid en makes bortgång upphör äktenskapet, och deras respektive giftorättsgods ska typiskt sett fördelas mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo genom en bodelning (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Om det belopp som den efterlevande maken tilldelas vid bodelningen sammanräknat med denna makes enskilda egendom uppgår till ett belopp som är lägre än fyra prisbasbelopp (år 2020 motsvarar fyra prisbasbelopp 189 200 kr) har den efterlevande maken rätt att när arvet fördelas tilldelas mellanskillnaden upp till fyra prisbasbelopp, även om det sker på bekostnad av den avlidne makens barn. Detta gället även om den avlidne maken genom testamente fördelat sin egendom på ett annat sätt (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Är denna situation tillämplig på omständigheterna i ert fall gäller följande: Ni tilldelas samma andel av vad er fars fru lämnar efter sig som den andel av sina totala egendomar som utgjordes av sådant som hon tilldelats från er har vid hans bortgång, dividerat med 2. Jag förstår att den föregående meningen var tämligen komplex, och ska därför förklara samma sak med ett räkneexempel: Låt säga att er fars fru själv efter bodelningen förfogade över egendomar motsvarande ett prisbasbelopp, och därför tilldelades värde motsvarande ytterligare tre prisbasbelopp. 25 % av de egendomar hon förfogar över är således hennes helt egna, medan resterande 75 % är sådana egendomar som hon mottagit efter er far. Låt säga att hon vid sin bortgång har egendomar till ett värde som är fem gånger så stort som det belopp hon disponerat över vid er fars bortgång. I denna situation ska ni döttrar tilldelas 75 % av vad hon lämnar efter sig. I och med att ni redan fått ut egendom motsvarande era laglotter (det vill säga hälften av era arvslotter), ska dock egendomen ni får motta räknas ner i motsvarande mån (3 kap. 2 § andra stycket ÄB). Det är inte möjligt för er fars fru att kringgå detta genom ett testamente (3 kap 2 § första stycket ÄB).Sammanfattningsvis är alltså möjligheterna att få ut arv efter en förälder sedan dennes make – som inte är förälder till en själv – avlidit tämligen begränsade. Endast om det testamenterats på så vis eller om maken tilldelats egendom i enlighet med 3 kap 1–2 § ÄB tillfaller egendomen i ett senare skede den först avlidne makens barn.Vänligen,

Vad gäller för mig när min mor vill sälja huset efter min avlidne far?

2020-02-29 i Efterarv
FRÅGA |Hej Min far gick bort för 4 år sedan, min mor lever och bor kvar i deras villa, nu är det så att hon vill sälja sin villa till min bror,( vi är 3 syskon) och istället köpa min brors bostadsrättslägenhet, hur ska detta göras juridiskt riktigt ?? Har jag några rättigheter vid affären?? Förstår att villan måste värderas men hur fungerar sen det ekonomiska??
|Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar vilka konsekvenser försäljning av villan och köpet av bostadsrätten skulle kunna ha för din arvsrätt. Jag utgår här ifrån att dina föräldrar var gifta och att inget testamente föreligger mellan din far och mor. De relevanta bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB).Vad gäller för villan?När en make dör görs normalt, om inte den efterlevande maken motsätter sig, en bodelning för att bestämma hur mycket arvingarna ska få (1 kap. 5 §, 9 kap. 1 § och 12 kap. 2 § ÄktB). I en sådan bodelning ska makarna dela på deras tillgångar på så sätt att båda blir lika "rika" (11 kap. 3 § ÄktB). När det bara finns gemensamma barn mellan makarna, kan emellertid inte en bodelning ske. I stället antecknas tillgångar och skulder upp i bouppteckningen och man försöker räkna ut hur mycket de gemensamma barnen ska ärva efter det att den efterlevande maken dör (20 kap. 4 § ÄB). I dessa fall får den efterlevande maken all egendom som den avlidne hade (däribland villan) med har bara en begränsad rätt att använda den, s.k. fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken inte får testamentera bort villan eller annars försöka ge den till någon annan istället för efterarvingarna (3 kap. 2 § första stycket och 3 §ÄB). Den efterlevande maken har dock normalt rätt att sälja sådan egendom, så länge detta inte görs till ett märkvärt underpris.I princip äger din mor halva villan (genom bodelning) och har den andra halvan med sk. fri förfoganderätt (genom arvsreglerna). Skulle det vara så att en försäljning av villan, utan hänsyn till dig, gör så att ditt arv från din far minskas så ska det kompenseras vid arvet från din mor (3 kap. 3 § ÄB).Förskott på arvFörsäljning till underpris av villan skulle även kunna innebära att din arvet från din mor påverkas (hon äger ju i princip halva) på så sätt att din bror som köper får mycket mer än övriga syskon. I så fall skulle försäljningen kunna ses som ett förskott på arv, vilket innebär att förskottet avräknas från din brors arv från er mor, så att samtliga syskon får egendom till ett lika stort värde (6 kap. 1 § ÄB). Här utgår man ifrån värdet vid försäljningen (alltså marknadsvärdet och inte underpriset), så om villan skulle öka eller minska i värde efter försäljningen så är det en vinst eller förlust för din bror som inte påverkar arvsrätten.SammanfattningsvisDu har rättigheter som skyddar din arvsrätt i efterhand om något skulle vara fel. Det innebär att man kan göra en vanlig försäljning av villan och köp av bostadsrätten med upprättande av köpekontrakt. Som du själv är inne på är det dock bra att det görs en värdering av både villan och bostadsrätten så att man slipper bråka om det sedan och göra uppskattningar i efterhand.Jag hoppas att detta svar hjälper dig!