Kan man testamentera bort egendom som ärvts med fri förfoganderätt?
Hej!
Bakgrund:
Gift barnlöst par, testamente de emellan saknades.
Makan dör och maken ärver henne med full förfoganderätt.
Efterarvingar finns (syskon, syskonbarn)
Jag är släkting men ej arvsberättigad genom lag.
Efterlevande make har upprättat ett testamente.
Han skriver att det är han yttersta vilja att jag med full äganderätt, utan undantag ska ärva all hans kvarlåtenskap.
Kan han göra så? Eller kommer testamentet ogiltigförklaras?
Tacksam för svar!
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga handlar om arv och testamente vilket betyder att tillämplig lag är ärvdabalken (ÄB). Inledningsvis följer en kort förklaring av arvsrätten. Jag vill även nämna att jag tolkar frågan som att efterarvingarna som du nämner i frågan är arvingar till den först avlidna makan.
Allmänt om arvsrätten
I ärvdabalken finns regler om vem som har rätt till arv. Arvsrätten enligt lag kan benämnas som den legala arvsföljden, alltså den följd eller ordning som lagen stadgar. Ett testamente kan i vissa fall vara ett undantag till den ordningen, om ett sådant finns upprättat. Om det inte finns ett testamente kommer arvet att fördelas i den ordning som följer av ärvdabalken, till exempel till arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar) eller om sådana inte finns, till arvlåtarens föräldrar eller syskon med flera (2 kap. 1 till 3 § ÄB).
Efterarvsrätt i förhållande till din situation
I frågan skriver du att makarna inte har barn, men att efterarvingar (syskon och syskonbarn) finns. I ärvdabalken framgår det, i förhållande till efterarv, bland annat att den efterlevande maken inte genom testamente får bestämma över den egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar. Den först avlidnes arvingar är bröstarvinge, föräldrar, syskon eller syskons avkomling, således de som omfattas av vad som kallas första och andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB). Finns det efterarvingar i första eller andra arvsklassen, som det alltså finns i din situation enligt frågan, ärver efterlevande make kvarlåtenskapen efter den först avlidne med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte får bestämma över egendomen genom testamente, men i övrigt äger maken rätt att förfoga över egendomen som den vill, till exempel genom försäljning, gåva eller förbrukning.
Gåva som alternativ
Ett alternativ för din släkting som uppenbarligen vill att du ska erhålla kvarlåtenskapen kan vara att ge den till dig i form av gåva. Det är dock inte helt problemfritt om maken skulle ge dig kvarlåtenskapen i gåva eftersom att det finns skyddsregler för efterarvingar i ärvdabalken.
Har en efterlevande make genom gåva eller därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom, ska vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne för minskningen av deras andel i boet. Den lott som vid efterlevande makens död tillkommer hans arvingar ska alltså ersätta minskningen av egendomen som påverkar den först avlidnes arvingars lott (3 kap. 3 § ÄB).
Som gåva betraktas även en transaktion där gåvoinslaget är tydligt, som att egendom säljs till ett underpris. Innebörden av "utan tillbörlig hänsyn" innebär att det ska vara fråga om ett uppenbart missbruk, till exempel att den efterlevande har velat förhindra den först avlidne makens efterarvingar deras rätt till arv. Egendomens värde måste normalt ha minskat med en fjärdedel för att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning. Om ersättning inte kan utgå ska gåvan återbäras om den som mottog gåvan insåg eller borde inse att det skulle skada arvingarna efter den först avlidne. Arvingarna till den först avlidne maken kan väcka talan om en sådan gåva har getts bort, men talan måste väckas inom fem år från det att gåvan mottogs. Eftersom att frågan om ersättning aktualiseras först vid den efterlevandes bortgång, omfattas i praktiken endast gåvor som getts under den efterlevande makens senaste levnadsår. Det innebär att gåvor som getts tidigare inte kan angripas även om de har orsakat en väsentlig minskning av den efterlevandes egendom.
Svar på din fråga
Då det finns efterarvingar i din situation får den efterlevande maken inte genom testamente bestämma över den egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar. Ett testamente med ett sådant förordnande är inte giltigt. Den delen av kvarlåtenskapen maken innehar med full äganderätt får han dock testamentera till dig. Han kan även ge bort egendomen i form av gåva, men om gåvan omfattar egendom som innebär att den först avlidnes arvingars lotter utan tillbörlig hänsyn väsentligt minskar, ska vederlag utgå eller värdet av gåvan återbäras. Har en sådan gåva getts kan arvingarna till den först avlidna makan väcka talan om det. Det förutsätter dock att gåvan har getts bort under makens senaste levnadsår eftersom frågan om vederlag aktualiseras först vid makens bortgång.
Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här.
Vänligen,
