Efterlevande makes arvsrätt och bröstarvingars efterarvsrätt

2020-09-21 i Efterarv
FRÅGA
Min mor och far är gifta. Mor har 2 äldre barn sen ett tidigare förhållande och min mor och far har 2 gemensamma barn. Om min far går bort först, vad händer då med deras gemensamma hus? Har min mors äldre barn rätt till lika stor del som mig och mitt syskon? Jag tänker så här: jag och mitt syskon som är deras gemensamma barn ärver 50% var av fars del samt 25% av mors del. Vad gäller?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

I ärvdabalken (ÄB) regleras hur den bortgångnes arv ska fördelas om inte frågan har reglerats i ett testamente. Av din fråga framgår inte att din far har skrivit ett testamente, därmed kommer mitt svar utgå från att ett sådant inte finns.

Efterlevande makes arv
I ärvdabalken finns regler om efterlevande makes arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Din mor blir efterlevande make om din far går bort. Denna regel innebär att din fars kvarlåtenskap kommer att tillfalla din mor vid hans bortgång. Det finns dock ett undantag till denna regel och det är om den bortgångne maken har särkullbarn. I en sådan situation har särkullbarnen rätt att få ut sitt arv direkt, denna rätt kan dock särkullbarnet välja att avstå till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Av frågan framgår att din mor har två särkullbarn men att din far enbart har två gemensamma barn tillsammans med din mor, regeln om särkullbarn är därmed inte tillämplig vid bortgången av din far. Om din far går bort kommer alltså din mor att ärva all din fars kvarlåtenskap.

Efterlevande make ärver egendomen med fri förfoganderätt
Efterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad "fri förfoganderätt". Detta innebär att din mor har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantaget att hon inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB).

Gemensamma bröstarvingar får vänta på sin "tur"
Gemensamma barn har en så kallad efterarvsrätt på den levande makens kvarlåtenskap, vilket innebär att du och ditt syskon har rätt att få ut arvet efter er far efter att er mor går bort (3 kap. 2 § ÄB). Er mors särkullbarn har inte någon rätt att få ut arv från er far. För att veta hur stort arvet är efter er far är det lämpligt att göra en kvotdelsberäkning (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Jag ska nu ge ett exempel på hur en sådan beräkning går till.

Beräkningsexempel

Faderns kvarlåtenskap 1000 000 krModerns egendom 2000 000 kr

När fadern går bort ärver modern 1000 000 kr med fri förfoganderätt, hon har nu en egendom på totalt 3 000 000 kr som hon kan göra vad hon vill med. Faderns kvarlåtenskap utgör 1/3 av moderns egendom och denna kvotdel ska vid moderns bortgång tillfalla faderns bröstarvingar. När modern går bort efterlämnar hon 4 500 000 kr. Faderns bröstarvingar har rätt till 1/3 av denna kvarlåtenskap, dvs. 1500 000 kr. Eftersom det är en andelsrätt kan arvet från fadern både öka och minska beroende på hur mycket modern efterlämnar vid hennes bortgång.

Moderns arv beräknas för sig. De resterande 2/3 av moderns kvarlåtenskap (den del som inte utgör faderns kvarlåtenskap) kommer att delas mellan moderns bröstarvingar, dvs. i er situation mellan både särkullbarn och gemensamma barn.

Sammanfattningsvis
Om det inte finns ett testamente gäller följande. Vid din fars bortgång kommer din mor att ärva din fars kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Det innebär exempelvis att din mor kommer att ärva din fars andel av huset. När din mor går bort kommer du och ditt syskon (gemensamma bröstarvingar) dela lika på den andel av din fars kvarlåtenskap som finns kvar. Du, ditt syskon och din mors två särkullbarn kommer vidare att dela på er mors kvarlåtenskap (den del som finns kvar bortsett från er fars kvarlåtenskap).

Med vänlig hälsning,

Runa Hansson Bandelin
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll