Hur räknar jag ut min förälders arv mellan mig och efterarvingarna?

2020-08-26 i Efterarv
FRÅGA
Min mor gick in med enskild egendom ärvd från sin far vid förvärv av bostadsrätt med sin make. Avtal mellan makarna kring att ingen giftorätt föreligger vid dödsfall finns upprättat kring detta. Min mor har även ett testamente där det framgår att all hennes kvarlåtenskap ska tillfalla hennes bröstarvingar, där jag är hennes enda bröstarvinge. Maken avled och hade inga barn så min mor ärvde först honom. Nu har även min mor avlidit. Hur fördelas hennes arv mellan mig som enda bröstarvinge och hennes makes efterarvingar? Kan jag räkna ut procentandelen som efterarvingarna har arvsrätt till utifrån hennes makes bouppteckning och hur går jag i så fall tillväga?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar det som att du vill veta hur du räknar ut ditt och efterarvingarnas arv i din mors kvarlåtenskap och vad testamentet har för betydelse i frågan.

Bouppteckningen

För att räkna ut efterarvet så måste du veta hur stor egendom din mor hade vid arvskiftet samt storleken på makens kvarlåtenskap (3 kap. 2 § tredje stycket ärvdabalken (ÄB)). Om din mor inte gjorde någon bodelning och det fanns enskild egendom så utgör äktenskapsförordet och bouppteckningen ett viktigt instrument för detta. Makens kvarlåtenskap är summan av enskilda egendom tillsammans med hälften av giftorättsgodset med avdrag för skulder.

Efterarvsrätt

De som har rätt till efterarv är enligt 3 kap. 2 § första stycket ÄB:

1. Avkomlingar (barn och barnbarn osv.)

2. Föräldrarna

3. Syskon

4. Syskons avkomlingar.

Ovanstående lista är rangordnad för att visa vilka som har bäst rätt till efterarvet. De som har bäst rätt och är i livet ärver uttömmande, dvs. ärver hela efterarvet. Lever t.ex. båda makens föräldrar så är det endast de som är efterarvingar, de ärver då hela makens efterarv med hälften var.

Eftersom din mor var gift med maken och ärvde först så har efterarvingarna en ideell kvotdel/procent i din mors kvarlåtenskap (3 kap. 1 § ÄB). Kvotdelen räknas ut genom att beräkna hur stor makens kvarlåtenskap var i förhållande till din mors totala egendom vid arvskiftet (hennes egendom inklusive makens kvarlåtenskap). Beroende på hur stor makens kvarlåtenskap var och storleken på din mors egendom förändras alltså efterarvingarnas kvotdel (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).

Exempel på hur du räknar ut efterarvets kvotdel:

Om makens kvarlåtenskap var 600 000 kr och din mor hade 300 000 kr så är kvotdelen 600 000/(600 000+300 000), dvs. 2/3.

Då är efterarvingarnas kvotdel 2/3 i din mors kvarlåtenskap. De har alltså rätt till en tredjedel av din mors kvarlåtenskap. Denna tredjedel fördelas sedan mellan de efterarvingar som har bäst rätt. Vilka som är efterarvingar och hur många de är påverkar alltså inte storleken på ditt arv.

Din mors testamente

Det finns en skyddsregel för efterarvingar som innebär att din mor inte kan testamentera bort efterarvet (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att efterarvingarna har rätt till sitt arv efter maken, beräknat på kvotdelen. Därefter fördelas den resterande delen av din mors kvarlåtenskap enligt testamentet.

Sammanfattningsvis kan sägas att efterarvet ska fördelas enligt den kvotdel som beskrivits ovan och att du ärver resterande del av din mors kvarlåtenskap.

Behöver du ytterligare hjälp med att få rätsida på det hela så rekommenderar jag dig att ta hjälp av någon av våra jurister här: https://lawline.se/boka

Hoppas att svaret varit till din hjälp!

Med vänlig hälsning,

Minna Wall
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (711)
2020-09-23 Hur fördelas arv och efterarv?
2020-09-23 Kan man testamentera bort egendom som ärvts med fri förfoganderätt?
2020-09-21 Efterlevande makes arvsrätt och bröstarvingars efterarvsrätt
2020-09-21 Har jag rätt till efterarv när min mammas efterlevande make avlider?

Alla besvarade frågor (84347)