Kan efterlevande make testamentera bort gemensamma barns efterarv?

2020-06-07 i Efterarv
FRÅGA |Jag har en fråga ang tolkning av testamente. Min far gick bort 2003 och min mor gick bort i år 2020. Det fanns inget testamente efter min far så min mamma ärvde allt efter honom. Min mamma har två barn från ett tidigare äktenskap - särkullbarn.Min mamma har skrivit ett testamente där hon uttrycker både sin och min fars vilja hur kvarlåtenskapen skall fördelas lika mellan oss barn. Jag är väl efterarvinge efter min far och min mamma kan - vad jag förstår - inte testamentera bort mitt arv efter min far? Arvslott/laglott?Kan hon överhuvudtaget uttala sig om min fars eventuella vilja om fördelningen?När hon säger att vi barn skall dela lika så gäller väl det bara den del som hon kan förfoga över?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring arv och testamente hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).EfterarvOm den avlidne var gift vid sin bortgång, så får den efterlevande maken ärva hela kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt" före gemensamma barn. När den efterlevande maken sedan går bort har arvingarna till den först avlidne rätt till efterarv (3 kap. 1§ ÄB).Efterarvet utgör inte någon specifik summa utan räknas ut genom andelsberäkning. Om din fars del i bodelningen bestod av tex 50 kr av 100 kr totalt (50 %), så består ditt efterarv av 50 % av din mors totala kvarlåtenskap. Efterarv får inte testamenteras bortDet som en efterlevande make har ärvt med fri förfoganderätt, får man göra i stort sett vad man vill med – dock får man inte testamentera bort det. Eftersom att ditt efterarv är 50 % av din mamma totala kvarlåtenskap, så får din mamma inte testamentera bort den andelen (3 kap. 2§ ÄB). Detta innebär att testamentet är ogiltigt i den del din mamma testamenterar bort kvarlåtenskap som hon inte har rätt till (13 kap 1§ ÄB). När det gäller din mammas egen kvarlåtenskap så ska den fördelas enligt testamentet.SammanfattningEftersom att det inte fanns något testamente vid din fars död, så kan din mamma inte i efterhand uttala sig om hans vilja – utan din fars vilja skulle i så fall ha uttryckts i ett testamente upprättat av honom. Din mamma har, som ovan nämnt, inte någon rätt att testamentera bort den del som hon ärvde efter din far, utan testamentet är ogiltigt i den delen. Nu när din mamma har gått bort och kvarlåtenskapen ska fördelas, så får du som arvinge till din far ut ditt efterarv först och därefter kommer din mammas del av kvarlåtenskapen fördelas enligt hennes vilja mellan er barn.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Efterarvsrätt vid värdeminskning i förmögenhetsmassan

2020-05-24 i Efterarv
FRÅGA |Vi är syskonbarn till en moster och morbror. Morbror död sedan länge, moster dog nyligen. Fördelning inför efterarvet var betydligt mindre för min morbror än för hans hustru p.g.a. att hans hustru ägde fastigheten som värderades högt. Fem år innan sin död gav moster bort fastigheten till ett av syskonbarnen i gåva. Gäller fördelningen av efterarvet som sattes efter morbrors död ändå?
Sanna Warnemyr |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!När det gäller frågor om arv hittar vi svaren i Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att din morbror och moster var gifta samt att ni som syskonbarn är de enda arvingarna.EfterarvsrättNär din morbror gick bort ärvde din moster hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Det innebär att din morbrors arvingar har rätt till efterarv efter honom nu när din moster gått bort. Huvudregeln är att hans arvingar ska ärva en lika stor kvotdel av din mosters kvarlåtenskap som arvet efter din morbror utgjorde i hela hennes förmögenhetsmassa när han gick bort (3 kap 2 § ÄB). Men det finns bestämmelser som reglerar vad som händer om hennes egendomsmassa minskar i värde efter att dn morbror gick bort. Reglerna finns i 3 kap 3 § 1 st. ÄB och beskrivs nedan.Beräkning av efterarvsrätt vid värdeminskning i förmögenhetsmassan3 kap. 3 § 1 st. ÄB innebär att om värdet på gåvan till syskonbarnet var så stort att det inskränkte på arvet efter din morbror beräknas efterarvingarnas (som inte mottagit någon gåva) andel som om minskningen av förmögenhetsmassan aldrig hade skett. Om din mosters kvarlåtenskap däremot är värd så mycket att gåvan inte inskränkte på arvet efter din morbror beräknas alla syskonbarnens efterarvsrätt oberoende av gåvan. Om gåvan innebar en inskränkning på arvet efter din morbror och värdet på din mosters kvarlåtenskap inte tillåter att man lägger till minskningen i förmögenhetsmassan i beräkningen av efterarvet kan gåvomottagaren bli skyldig att ge tillbaka gåvan innan arvet fördelas. Då krävs dock att övriga efterarvingar väcker talan om detta inom fem år från gåvotillfället (3 kap. 3 § 2 st. ÄB). I ert fall har det alltså förflutit för lång tid för att detta ska vara möjligt.Förskott på arvFörskott på arv endast antas föreligga då det är arvlåtarens bröstarvinge, det vill säga barn, som mottagit gåvan (6 kap. 1 § ÄB). Gåvan i ert fall kan därför endast anses utgöra ett förskott på arv om din moster gjort det tydligt att det var hennes vilja. I så fall ska arvet efter din moster beräknas genom att gåvans värde vid gåvotillfället läggas till kvarlåtenskapen innan arvet fördelas på arvingarna. Den arvinge som mottog gåvan ska räkna in gåvans värde i sin arvsrätt, vilket kan innebära att hen inte ärver något mer utöver gåvan. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Har jag rätt att ärva när min avlidna systers make avlider?

2020-05-23 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Vår syster (död sedan 10 år) och hennes man hade inga barn. Vi är två systrar kvar plus syskonbarn till vår redan avlidne bror. Min svåger har också syskon och min fråga är vem som ärver honom när han har gått bort? Vi har ju aldrig fått något efter vår syster eftersom min svåger fortfarande lever. Om vi (på min systers sida) är berättigad till något arv, ska då en tredjedel gå till vår brors barn?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Huvudregeln är alltså att den avlidnes barn ärver. Om den avlidne har barn kommer ingen i de andra arvsklasserna ha arvsrätt, utan barnen ärver slutgiltigt all egendom.Efterlevande makes arvsrättDet finns även regler för en efterlevande makes arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne är gift ska all kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken. Denne ärver med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen så som denne önskar, men kan inte testamentera bort den. När din syster avled ärvde alltså hennes make all hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt.EfterarvsrättNär en make ärver med fri förfoganderätt har den först avlidnes arvingar så kallad efterarvsrätt. I första hand är det makarnas gemensamma barn som ska ärva efter båda sina föräldrar. Eftersom din syster och hennes man inte hade några barn är det din systers arvingar i den andra arvsklassen som har efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidne makens föräldrar, syskon och syskonbarn har efterarvsrätt. Du, din syster och er brors barn har alltså efterarvsrätt efter er syster. Efterarvet ska fördelas innan arvet efter den sist avlidne maken ska fördelas till dennes arvingar.Beräkning av efterarvetNär din syster avled gjordes en bodelning mellan hennes dödsbo och hennes efterlevande make. Bodelningar görs enligt reglerna i äktenskapsbalken. Det som tillföll din syster i bodelningen utgjorde kvarlåtenskapen efter henne och fördelades som arv, och det som tillföll hennes make var helt och hållet hans.Vi beräkningen av efterarvet tittar man på hur stor del arvet efter din syster utgjorde i den totala egendomsmassan som hennes make hade efter bodelningen. Så stor del, som arvet efter din syster utgjorde i den totala egendomsmassan hennes make hade efter bodelningen, så stor del av kvarlåtenskapen efter hennes make ska fördelas som efterarv efter henne. Detta innebär att om deras bo då hon avled bestod av egendom värt 100 kr, som delades jämt mellan dem med 50 kr var, så utgjorde din systers arv ½ av den totala egendomsmassan hennes man hade efter bodelningen. Då ska hälften av den kvarlåtenskap han lämnar efter sig först fördelas som efterarv till din systers efterarvingar. Om fördelningen efter bodelningen var en annan, till exempel att din systers kvarlåtenskap var 25 kr och hennes mans del var 75 kr är det ¼ av din systers mans kvarlåtenskap som ska fördelas som efterarv (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Det finns även regler för hur man ska räkna om den efterlevande maken till exempel skänkt bort egendom utan hänsyn till den först avlidne makens efterarvingar (3 kap. 3 § ÄB). Det kan också vara fallet att den efterlevande maken har, genom till exempel arbete, avsevärt ökat värdet på boet. Även detta finns det regler för hur an ska räkna med (3 kap. 4 § ÄB). Dessa regler kan leda till relativt komplicerade beräkningar, och eftersom jag inte vet hur mycket egendom som finns i ert fall kommer jag inte räkna på detta. Men det kan vara bra att känna till att dessa regler finns.SlutsatsNär din systers efterlevande make avlider ska alltså först efterarvet efter din syster fördelas innan arvet efter honom fördelas till hans arvingar. Om den del som din systers kvarlåtenskap utgjorde i den totala egendomsmassan efter bodelningen mellan dem var ½ ska ½ av hans kvarlåtenskap tas som efterarv. Du, din syster och din bror skulle delat lika på detta. Eftersom din bror är avliden ska hans barn dela lika på hans tredjedel. När efterarvet är fördelat ska den resterande kvarlåtenskapen efter din systers man fördelas till hans arvingar.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver när efterlevande make inte har arvingar?

2020-05-13 i Efterarv
FRÅGA |Min mor var omgift. I hennes och hennes makes testamente så skrev de att jag som hennes enda arvinge skulle ärva hennes del av huset och att hennes make skulle få besittningsrätt. Efter att min mor hade avlidit så bestämdes det i bodelningen att jag stod som ägare till huset. Jag skrev ett hyreskontrakt med hennes make. Nu har även maken avlidit och en bodelning ska göras. I testamentet står det att jag även ärver det inre lösöret. Vem äger det yttre lösöret om makens föräldrar, morföräldrar och syskon inte längre är i livet? Det står att " Resterande del av kvarlåtenskapen fördelas enligt gällande lag".
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Om det inte finns några arvingar som är arvsberättigade efter din mors man så går hela arvet till din mors arvingar 3 kap. 8 § ÄB. I och med att du är din mors enda barn så betyder det att du ärver allt. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Efterarv, halvsyskon och fördelning av arv

2020-05-31 i Efterarv
FRÅGA |Hur fördelas arvet?Det är en bröstarvinge och två halvsyskon som inte har tagit ut sitt mors arv (30år sedan hon dog).Han hade skrivit ett testamente på banken med vittnen och allt men den är inte giltigt enligt begravingbyrån.Hans vilja i den var att det skulle dela lika alla tre på allt.Hur fördelas arvet om det var skulder (lån) när mamman dog.Har inte pappan bara förvaltat morsarvet och om det här ökat i värde så ska det bara fördelas.Det handlar om hus och bilar en båt cirka en miljon när det är klart kanske.Från en som inte vill ha osämja i släkten
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Synd att testamentet inte var giltigt, det hade varit en smidig lösning. Lagen vi letar i för att få svar på dina frågor är Ärvdabalken (ÄB).Jag utgår från att pappan och mamman i din fråga var gifta och att pappan inte gift om sig. I din fråga skriver du att det fanns skulder när mamman dog, men du skriver också att pappan förvaltat morsarvet. Jag tolkar det som om hon ändå hade mer tillgångar än skulder i sitt dödsbo. De skulder som ändå fanns betalades ju av hennes dödsbo.Av det du skriver verkar det som att halvsyskonen avstod sitt morsarv i samband med att mamman dog för att istället ta ut det som efterarv (3 kap. 9 § ÄB). Med efterarv menas att man tar ut sitt arv först när den efterlevande maken, det vill säga din pappa, dör. Jag kommer i mitt fortsatta svar utgå från det. Regeln om efterarv finns 3 kap. 2 § ÄB. Utifrån den bestämmelsen kan man med viss ansträngning utläsa en formel för hur man räknar ut hur mycket halvsyskonen ska ha i efterarv efter deras mor. Den är lite krånglig och det finns många undantag, men som huvudprincip är kvoten som dina halvsyskon kan få efter sin mamma i efterarv det som hon hade i kvarlåtenskap (de pengar som fanns kvar i dödsboet och som gick till pappan) delat med summan av samma belopp plus pappas alla tillgångar vid mammans död. Säg t ex att hon efterlämnade 200 000 kr. Pappan hade kanske 300 000 kr när hon dog. Då blir kvoten 200 000 / 200 000 + 300 000 kr, det vill säga 2/5. Om pappan efterlämnar en miljon idag skulle kvoten vara 2/5 av en miljon, det vill säga 400 000 kr. Då skulle halvsyskonen få 200 000 kr var och du 600 000 kr. Så vitt jag förstår ska dina halvsyskon, då de avstått arv för att istället få efterarv enligt 3 kap. 9 § ÄB, behandlas som arvingar i den efterlevande makens död. Det innebär att de kommer ingå i arvskiftet. Om ni vill dela lika så kan ni komma överens om detta i arvsskiftet. Arvsskiftet är ett avtal som vilket som helst. Annars finns ju möjligheten att fritt reglera det hela genom gåvor från bröstarvingen till halvsyskonen.Hoppas att jag förstått din fråga rätt och att alla de antaganden jag gjort stämmer annars är det bara att skriva en ny fråga eller en uppföljande kommentar till mig. Du kan också kontakta en jurist för rådgivning om du vill veta exakt hur det blir i ert fall. Vi på Lawline erbjuder också sådana tjänster.

Efterarvsrätt efter testamenterad egendom

2020-05-23 i Efterarv
FRÅGA |Efterlevande maken har ärvt sin tidigare avlidna maka med fri förfoganderätt. De har endast gemensamma barn. Efterlevande maken har testamenterat hela kvarlåtenskapen genom legat och att resten ska delas mellan barnbarn. Kan de gemensamma barnen utöver sin efterarvsrätt efter den första avlidna makan begära laglott på den sist avlidnas andel och således få 75 % av kvarlåtenskapen? Ska legaten avräknas från de testamentariska arvingarnas andel?
Sanna Warnemyr |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!När det kommer till frågor om arv hittar vi oftast svaren i Ärvdabalken (ÄB). Jag redovisar dessa svar nedan.EfterarvsrättAtt ärva med fri förfoganderätt innebär att man får förbruka kapital, avyttra och ge bort egendom helt utan redovisningsplikt. Man får dock inte genom testamente förordna över den kvotdel av förmögenhetsmassan som innehas med fri förfoganderätt (3 kap. 2 § ÄB). Huvudregeln är att makans arvingar ska ärva en lika stor kvotdel av hennes kvarlåtenskap som arvet efter hennes utgjorde i hela makens förmögenhetsmassa när hon gick bort. Efterarvet ska realiseras innan den efterlevandes egna arvingar kan få del av arv efter honom.Exempel: Om makans kvarlåtenskap utgjorde 10% av den efterlevande makens förmögenhetsmassa ska hennes arvingar ärva 10% av hans kvarlåtenskap när han går bort.LaglottArvingarna har dessutom rätt att ärva sin laglott efter maken. Laglotten ska utgå innan testamentet verkställs. Om maken i testamentet har förordnat över mer än hälften av sin kvarlåtenskap måste ett eller flera av dessa förordnanden ge vika för arvingarnas rätt till sin laglott. Det krävs dock att arvingarna klandrar testamentet för att ha rätt till sitt arv (7 kap. 3 § 1 st. ÄB). Laglotten består av hälften av den arvslott som skulle tillfallit arvingen (7 kap. 1 § ÄB).Exempel: Om makans kvarlåtenskap utgjorde 10% av den efterlevande makens förmögenhetsmassa och det finns två barn som ska ärva maken kommer deras respektive arvslott bestå av de kvarvarande 90% / 2 = 45% och deras respektive laglott av 45% / 2 = 22,5%.TestamentetOm Testamentet klandras av makens arvingar ska det som sagt inte realiseras förrän efter de fått ut sin laglott. Vid utdelning av arv följs sedan en specifik ordning enligt 7 kap. 3 § 1 st. ÄB. Saklegat (det vill säga legat som avser viss egendom) utgår först, sedan följer annat legat och det universella förordnandet till barnbarnen kommer sist.ArvetEnligt exemplen ovan kommer barnen ärva 10% + 22,5% = 32,5%. Sedan utdelas arv enligt testamentet i den ordning som redovisats ovan. De exakta siffrorna beror dock på hur stor makans kvarlåtenskap i relation till makens totala förmögenhetsmassa när hon gick bort samt hur många barn som ska ärva respektive make.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är jag berättigad efterarv om jag blir adopterad av min styvfar?

2020-05-20 i Efterarv
FRÅGA |Min mor gick nyligen bort och jag har nu en styvfar sedan 2 års ålder i livet och 2 halvsyskon där min mor och min styvfar är föräldrar. Min biologiska far gick bort när jag var tonåring. Min mor och min styvfar var gifta utan testamente och de hade pratat om att min styvfar skulle adoptera mig efter min biologiska fars bortgång, men det blev aldrig av. Jag valde nu att avsäja mig mitt morsarv till fördel för min styvfar för att jag inte vill röra till det för honom och samtidigt har han sagt att han kan antingen adoptera mig eller skriva in mig i sitt testamente för att vi barn ska ärva lika mycket efter honom. Jag har inte godtagit adoptionen ännu eftersom det verkar oklart om jag ärver (efterarv) från min mor ifall jag klipper banden till henne och blir adopterad av min styvfar. Vad gäller med efterarvet från min mor om jag blir adopterad? Om vi istället väljer att skriva testamente är det väl en del som mina halvsyskon har rätt till från min styvfar som jag inte kan få del i?
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Vad är problemet?Av din fråga framgår att din mor har gått bort och att du avstått arvet till fördel för din styvfar. Du och din styvfar diskuterar om han ska adoptera dig eller skriva in dig i hans testamente. Jag tolkar din fråga som att du undrar över de rättsliga konsekvenserna för ditt efterarv ifall du blir adopterad, respektive ifall du inte blir adopterad och din styvfar i stället skriver ett testamente. Dina frågor regleras i föräldrabalken (FB) och ärvdabalken (ÄB). Vad innebär det att du avstått ditt arv till din styvfarEftersom du har avstått ditt arv till förmån för din styvfar så innebär det att du har rätt att ta del i din styvfars bo när han går bort (3 kap. 9 § ÄB). När din styvfar går bort så har du rätt till hälften av hans bo och din styvfar kan inte testamentera bort den egendomen som ska tillfalla dig (3 kap. 2 § ÄB). Om din styvfar går bort och boet består av 100 000 så innebär det att du har rätt till hälften, alltså 50 000 i efterarv. Eftersom dina halvsyskon måste vänta på sitt arv till deras pappa gått bort, så kommer de också ha rätt till efterarv (3 kap. 1 § ÄB). Efterarvet kommer då delas på er tre, och ni får en 1/3 var.Vad händer med ditt efterarv ifall du adopterasOm du blir adopterad av din styvfar så innebär det att dina band till dina biologiska föräldrar bryts och du anses i stället vara adoptivförälderns barn (4 kap. 21 § FB). Det betyder att om du blir adopterad så bryts dina band med din biologiska mor och du förlorar då din rätt till efterarv eftersom du inte längre anses vara barn till henne och därmed inte berättigad till efterarv. Eftersom du efter adoptionen är barn till din styvfar innebär det att du kommer ärva efter honom. Då han även har två andra barn så innebär det att ni kommer få dela på arvet och därmed få ⅓ var (2 kap. 1 § ÄB). Den tredjedelen är dock din arvslott, din lagstadgade rätt är hälften av det och kallas laglott. Finns det inget testamente som säger annorlunda så kommer du dock ärva 25 000.Vad gäller om din styvfar inte adopterar dig utan istället skriver ett testamenteIfall du inte blir adopterad och din styvfar i stället skriver ett testamente så innebär det precis som du säger att hans barn har rätt till en del som inte du har rätt till, den så kallade laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är halva arvslotten. Som ett exempel kan man säga att din styvfar går bort och efterlämnar 100 000 kr. Halva summan kommer du och dina halvsyskon dela på i efterarv eftersom du tidigare avstått arv från din mor, vilket efterlämnar 50 000 kr. Arvslotten för hans två barn är 50 000/2 = 25 000 kr och då laglotten är halva arvslotten blir den 25 000/2 = 12 500 kr. Hans två barn kommer då få ytterligare 12 500 var i laglott som du inte har rätt till. De övriga 25 000 kan din styvfar testamentera till dig om han skulle vilja det, annars ärver hans barn de pengarna med. SammanfattningOm du godtar adoptionen så klipper du banden med din biologiska mor och är således inte berättigad till efterarv efter henne. Du kommer då få dela på arvet efter din styvfar tillsammans med hans två andra barn vilket kommer resultera i ⅓ av hans bo. Om du inte godtar adoptionen så är du berättigad till 1/3 av summan som går till efterarv, vilket är hälften av boet. Förutom det har din styvfar även möjlighet att genom testamente ge dig ytterligare egendom, så länge det inte inskränker på dina halvsyskons laglott. För att få ut så stort lagstadgad del av arvet som möjligt så rekommenderar jag att du inte godtar adoptionen. Har du några frågor är du välkommen att kontakta mig på emil.bengtsson@lawline.se så återkommer jag så snart jag kan. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Hur fördelas efterlevande makes förmögenhet mellan efterarvinge och särkullbarn?

2020-04-08 i Efterarv
FRÅGA |En maka avlider. I bouppteckningen står maken dom dödsbodelägare och ett gemensamt barn som efterarvinge. Enl bouppteckningen är den avlidna hustruns tillgångar 50 tkr och den efterlevande makens tillgångar 100 tkr. Av någon anledning hade de inte gemensam ekonomi. Den efterlevande maken har barn från annat förhållande. Om maken avlider, hur fördelas då de 50 resp 100 tkr mellan efterarvinge och makens barn från annat förhållande?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att den avlidnes barn – också kallade bröstarvingar – ärver lika stor del efter den avlidne (2 kap. 1 § ÄB).Efterlevande make ärver före gemensamma barnPrecis som nu nämner i frågan är det gemensamma barnet efterarvinge och får först ut sin del av arvet när den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ÄB).Efterarvet som det gemensamma barnet har rätt till innebär inte en rätt att ärva viss egendom eller ett visst belopp, utan det innebär istället en rätt till en viss kvotdel av den efterlevande makens förmögenhet. Kvotdelen beräknas genom att arvsbeloppet efter den först avlidna, divideras med den efterlevande makens totala förmögenhet (inkl. arvet från maken).Eftersom att föräldern ärver med fri förfoganderätt innebär detta att storleken på arvet kan komma att ändras. Det kan minska om den efterlevande föräldern använder upp förmögenheten, men storleken på arvet kan även bli större om den efterlevande makens förmögenhet har ökat.Utdelning av efterarv när den efterlevande maken har ett särkullbarnOm den efterlevande maken också har ett tidigare barn utanför äktenskapet, så ska dennes förmögenhet delas lika mellan dennes bröstarvingar - det gemensamma barnet och särkullbarnet (2 kap. 1 § ÄB). Innan den efterlevande makens förmögenhet delas mellan dennes barn – så ska det gemensamma barnet få ut sitt efterarv (3 kap. 2 § ÄB). När efterarvet har delats ut till det gemensamma barnet, så fördelas resterande förmögenhet lika mellan den efterlevande makens bröstarvingar.ExempelX avlider och efterlämnar en förmögenhet på 50.000 kr, en make och ett gemensamt barn. Den efterlevande maken har utöver det gemensamma barnet, även ett barn utanför äktenskapet (s.k. särkullbarn).Eftersom att X var gift vid dödstillfället, kommer den efterlevande maken ärva före det gemensamma barnet och barnet kommer ha rätt till efterarv. Om den efterlevande maken har 100.000 kr vid dödstillfället så kommer det gemensamma barnets kvotdel bli 50.000/150.000 (1/3) – dvs att när den efterlevande maken avlider så har det gemensamma barnet rätt att få ut denna kvotdel.När den efterlevande maken avlider kommer man börja med att dela ut efterarvet till det gemensamma barnet – dvs. 1/3 av den förmögenhet som efterlevande maken lämnar, beloppet kan både vara större eller mindre än de 50.000 kr som denne ärvde efter X. Om vi utgår från att förmögenheten varken har ökat eller minskat så får det gemensamma barnet ut 1/3 av 150.000, dvs 50.000 kr.Det som finns kvar efter att efterarvet har delats ut, ska sedan fördelas lika mellan den efterlevande makens barn – om förmögenheten inte har förändrats så är den kvarvarande förmögenheten 100.000 kr. Alltså får vardera barn 50.000 kr.Totalt kommer det gemensamma barnet få ut sin andel från den först avlidna, och hälften av den sist avlidnas förmögenhet – dvs 50.000 + 50.000. Särkullbarnet kommer enbart få ut hälften av den sist avlidnas förmögenhet – dvs. 50.000 kr.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,