Efterarv till halvbroders barn

2020-10-02 i Efterarv
FRÅGA
Utgångspunkten är ett gift par utan barn.Han gick bort för ca 17 år sedan utan något testamente.Då ärver hon honom för att dom var gifta, vad jag förstår.Efter det skriver hon ett testamente där en fastighet skall gå till en välgörenhetsorganisation som ett legat, om inte fastigheten finns kvar skall motsvarande pengar gå till organisationen.När hon sedan dör börjar det "krångliga" som jag ser det.Då skall hans föräldrar ärva hälften var av tillgångarna. Alltså 50% av hennes nuvarande tillgångar?Om inte dom längre lever är det deras barn och barnbarn.Vilket innebär att hälften av det hon trodde hon kunde testamentera bort borde gå till hans släktingar.Och så långt förstår jag.Hans mor är död, hos riksarkivet står det fader okänd. Han hade två halvbröder.Halvbröderna är också döda. En av halvbröderna har en son som lever. Som alltså har rätt till en del av arvet.Men hur stor del?Vad jag förstår ärver föräldrar 50% var. Dvs 25% var efter den nyligen bortgångna damens tillgångar då 50% av hennes tillgångar räknas som arv efter hennes make. Spelar det någon roll om hon har tjänat mycket pengar efter hans bortgång?Det är ju en halvbrors barn, alltså borde han få sin pappas mammas del (25%)Går 50% eller 75% av fastigheten till organisationen?Är det skillnad för att det är ett legat?Om det är 50%, går då resterande 25% till Allmänna arvsfonden?Tackar på förhand.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag kommer i mitt svar att börja med att förklara begreppet "efterarvsrätt" och sedan gå in på hur mycket halvbroderns son som du nämner kommer att få i arv. Till sist kommer jag även gå in på eventuella omständigheter som kan åsidosätta huvudreglerna.

Reglerna om arv finns framförallt i ärvdabalken (ÄB) och det är därför hit jag hänvisar mina svar.

Vad menas med efterarvsrätt?

Efterarvsrätt innebär att om någon bröstarvinge, förälder, syskon eller syskonbarn till den först avlidna maken lever då den sist avlidna maken dör så kommer den som har den bästa arvsrätten ärva den först avlidne makens del. I ditt fall är det han som avled först och det är således hans släkt som har efterarvsrätt. Observera dock att det endast är de släktingar jag räknade upp ovan som har rätt till efterarvsrätt. Kusiner exempelvis har inte efterarvsrätt. Inte heller mor- eller farföräldrar (3 kap. 2 § ÄB).

Vem har då bästa arvsrätten?

Bästa arvsrätten framgår av 2 kap. ÄB. Här stadgas att bröstarvingar ärver i första hand, föräldrar i andra hand och om någon av föräldrarna är avlidna delar arvlåtarens syskon på den förälderns del. Här stadgas även istadarätten som betyder att arvingar kan träda i sin förälders ställe. Det innebär att hans halvbrors son kan kliva i hans halvbrors ställe och därmed ha bästa arvsrätten och också rätt till efterarv (2 kap. 1 & 2 §§ ÄB).

Hur mycket ärver då halvbroderns son?

I din fråga klargör framför du ett resonemang som innebär att halvbroderns son ska ärva 25%. Ditt resonemang vore helt klart rimligt men det finns emellertid en lag som reglerar just den här situationen. Den säger att "om det inte finns några helsyskon, och båda föräldrarna är döda, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet. I ett avlidet halvsyskons ställe träder dess avkomlingar." Här står det alltså tydligt att halvbroderns son ska ärva hela hans del, dvs. 50% av arvet (2 kap. 2 §, tredje st. andra och tredje meningen).

Situationer som kan göra att arvet inte delas 50/50

Precis som du är inne på i din fråga finns det situationer som kan innebär att arvet inte delas helt och hållet 50/50 mellan den först avlidna maken och den sist avlidna maken. Om boets värde är har minskat på grund av att den sist avlidna maken har gett bort egendom eller på annat sätt gjort sig av med egendom utan otillbörlig hänsyn kan den sist avlidna makens arvingar drabbas negativt av detta (3 kap. 3 § ÄB).

Som jag förstår din fråga är det dock snarare det motsatta scenariot; nämligen att den sist avlidna maken har tjänat ihop pengar som gjort att boets värde har ökat. Det kallas för "förkovran". Här räknas förkovran som härrör från förvärvsarbete. Det är dock den sist avlidne makens arvingar som har bevisbördan för att det finns ett samband mellan förvärvsarbetet och att boet har ökat i värde. Kan arvingarna till den sist avlidna makens arvingar göra detta ska förkovran tillfalla den sist avlidna makens arvingar (3 kap. 4 § ÄB).

På din fråga tolkar jag det som att det skulle kunna vara fallet, men med den informationen jag har kan jag inte göra en bedömning om det faktiskt finns ett klart orsakssamband mellan hennes arbete och boets värdeökning.

För att kort sammanfatta svaret på din fråga går alltså 50% av arvet till halvbroderns son (eller mindre om man kan visa på förkovran). Resterande 50% (eller mer om man kan visa på förkovran) av arvet kan hon disponera fritt förutsatt att hon inte har några andra arvingar. 50% av arvet kan alltså gå till organisationen. Ingenting går till Allmänna arvsfonden.

Jag hoppas dock att du är nöjd med svaret och att du har fått svar på dina frågor! Behöver du ytterligare hjälp rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller ringa oss

Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:

Telefon: 08-533 300 04

Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00

Med vänliga hälsningar,

Filip Karlsson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll