Vad händer med skulder efter den avlidne och hur löses begravningskostnaderna?

2019-09-14 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |HejÄr ensam dödsboägare. Min bror efterlämnar lite prylar i bostadsrätten som jag kommer skänka bort. Han hade endast en tillgång och det är bostaden, för övrigt hade bara skulder via kronofogde. Arvskifte kan inte ske förrän bouppteckningen är klar, så frågorna är 1. Vad händer med skulderna ?2. Hur löses kostnaderna i samband med begravningen ?3. Finns det något annat och tänka på i min situation ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär någon avlider ska det ske en bouppteckning senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). I bouppteckningen ska den avlidnes tillgångar och skulder antecknas så som de var vid dödsfallet, genom att ange tillgångarnas värde och skuldernas belopp (20 kap. 4 § första stycket ÄB). Som arvinge kan du inte ärva några skulder av den avlidne, däremot kan skulderna påverka eventuellt kvarvarande arv till dig.När tillgångarna i dödsboet inte räcker till för att betala både för begravningen och alla den avlidnes räkningar och skulder, finns det inga lagregler som anger vilka skulder som ska prioriteras. Dock brukar begravningskostnader och bouppteckningskostnader anses ha företräde framför andra skulder. Man utgår då analogt från de regler som gäller när ett dödsbo försätts i konkurs (10 § förmånsrättslagen). I ett första skede bör du meddela eventuella betalningsmottagare att det saknas tillräckligt med pengar i dödsboet och be om uppskov med betalning tills det är klarlagt om det finns tillräckliga tillgångar. Dödsboet får inte betala några skulder förrän en månad efter bouppteckningen om det inte är klart att pengarna räcker till alla skulder (21 kap. 1 § ÄB). Om du vet att tillgångarna inte räcker till skulderna kan du sätta dödsboet i konkurs (2 kap. 3 § konkurslagen, KL). Vid konkurs gäller reglerna om förmånsrätt i förmånsrättslagen, enligt vilken begravnings- och bouppteckningskostnader betalas i första hand. Skulder med någon form av säkerhet, till exempel ett bostadslån med en fastighet eller lägenhet som säkerhet har dock företräde både framför vanliga skulder och begravningskostnader då de har s.k. särskild förmånsrätt.Om den avlidnes tillgångar inte ens täcker begravningskostnaderna (för det fall att t.ex. all kvarlåtenskap går till en skuld med särskild förmånsrätt enligt ovan) kan du ansöka om ekonomiskt bistånd till begravningen hos socialkontoret i kommunen. Kommunen kan då ge bidrag till en enkel men värdig begravning (ink. dödsannons och gravsten). Avgörande för om bidrag medges är dödsboets tillgångar på dödsdagen och eventuella inkomster därefter. Om dödsboet betalat skulder efter dödsdagen kompenseras det inte av bidraget.Sammanfattningsvis för att besvara din fråga:- Du kommer inte att ärva skulderna, däremot ska den avlidnes tillgångar användas för att betala de skulder som finns. - Gör inledningsvis en uppskattning av tillgångarna för att se om de räcker till begravningskostnaderna. Dessa har i regel företräde. - Om fordringsägare inte går med på att sätta ner eller avskriva skulder kan dödsboet försättas i konkurs. Om det finns skulder med säkerhet (t.ex. fastighet) har de särskild förmånsrätt och ska betalas i första hand. Finns det inte skulder med särskild förmånsrätt ska begravningskostnader och bouppteckningskostnader betalas i första hand. - Dödsboet får inte betala några skulder förrän en månad efter bouppteckningen om det inte är klart att pengarna räcker till alla skulder. - Om tillgångarna inte ens räcker till begravningen går det att ansöka om ekonomiskt bidrag till begravningen hos socialkontoret i kommunen. Kontakta socialkontoret och ansök om bidrag innan du beställer begravningen.Ibland kan det vara svårt att själv göra en bouppteckning och får med alla tillgångar och skulder. Om du vill ha hjälp i ärendet kan en jurist på Lawlines juristbyrå vara behjälplig med upprättande av sådan. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för ett kostnadsförslag och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Om bouppteckning och arvskifte

2019-08-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min farmor har gått bort och hon har en massa pengar på flera miljoner.. pappa lever inte längre utan vi är bara 4a stycken barn barn och systrar kvar som hennes anhöriga.. kommer vi barn barn få ärva hennes pengar då? Och hur går man isåfall tillväga att allting går lika till med pengar fördelningen ? Huset har hon sålt redan men sakerna i huset vet jag inte om hon sålt också, och hon har saker i huset som också är värt pengar...
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I detta svar förutsätter jag att din farmor inte har någon efterlevande make som har rätt till bodelning, eftersom du inte nämnt något om det i frågan. Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalk (1958:637) har barn och barnbarn företräde framför syskon till den avlidne, och i detta fall kommer ni barnbarn att ärva allt lika såvida inte din farmor testamenterat bort en del av sin förmögenhet. Utgångspunkten är att arvingarna och testamentstagare är dödsbodelägare, som gemensamt förvaltar den dödes egendom under boets utredning. Dödsbodelägarna företräder dödsboet och har rätt att tala och svara i mål som rör boet (18 kap. 1 § ÄB). Dödsbodelägarna kan dock begära av rätten att förordna en boutredningsman, som istället förvaltar egendomen (19 kap. 1 § ÄB), vilket kan utgöra en advokat som ser till att allt går rätt till.Enligt 20 kap. 1 § ÄB ska en bouppteckning förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket efter ansökan förlänger tiden med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild orsak. I bouppteckningen ska den avlidnes tillgångar och skulder antecknas så som de var vid dödsfallet. När skulderna har betalats kan arvskifte ske, vilket innebär att arvet delas upp till de arvsberättigade. För mer info om arvskifte kan du läsa här och/eller kontakta Skatteverket.Med vänlig hälsning,

Vad händer om en bouppteckning inte görs?

2019-08-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Vad händer om man inte gör en bouppteckningHar ett vuxet barn ansvar för att det blir gjort
Ava Setayesh |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!När en person har dött ska en bouppteckning göras senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Därefter ska bouppteckningen skickas in till Skatteverket inom en månad efter att bouppteckningen gjordes (20 kap 8 § första stycket ärvdabalken). Denna bouppteckningsskyldighet ligger hos dödsbodelägaren/delägarna.Om bouppteckningsskyldigheten inte följs ska Skatteverket se till att en bouppteckning görs (20 kap. 9 § första stycket ärvdabalken). Skatteverket kan då t.ex. skicka ut en påminnelse till de ansvariga om att en bouppteckning måste göras. Om bouppteckningsskyldigheten fortfarande inte följs får Skatteverket förelägga den/dem som är ansvariga för att en bouppteckning görs att vid vite lämna in bouppteckningen inom en viss tid (20 kap. 9 § första stycket ärvdabalken). Om en bouppteckning fortfarande inte skickats in till Skatteverket trots vitesföreläggandet får Skatteverket ansöka hos förvaltningsrätten om att vitet döms ut (6 § första stycket viteslagen). Om bouppteckningen fortfarande inte skickats in till Skatteverket efter att vitet dömts ut får Skatteverket i sista hand besluta om att utse en särskild bouppteckningsförrättare som ser till att en bouppteckning görs och skickas in till Skatteverket (20 kap 9 § första stycket ärvdabalken). Hoppas du fick svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen åter att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Ärver jag min förälders skulder?

2019-08-26 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min far gick bort tidigare iår. (vi har knappt haft kontakt på 30 år)Vi är fyra syskon.En av mina syskon kräver att jag är med och betalar pappas skulder.Är detta möjligt? Eftersom de inte heller har gjort en bouppteckning.Hur ska jag gå vidare?Dem hotar att kräva mig via kronofogden.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En grundregel vid dödsfall och arv är att man aldrig ärver någon annans skulder. Det som först ska göras efter att någon har gått bort är en bouppteckning, det vill säga en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder som sedan ska ges in till skatteverket för registrering. Bouppteckningen utgör en legitimationshandling och visar vilka som har rätt att handla i dödsboets räkning. Bouppteckningen ska göras tre månader efter dödsfallet och med två borättsförättare. Bouppteckningen visar således den avlidens tillgångar och skulder. Skulderna dras av från den avlidens tillgångar och således ärvs inte skulder. Om det finns tillgångar kvar efter att skulderna har betalats, fördelas dessa tillgångar genom bodelning och arv. Bodelning är en privat förrättning mellan en eventuell efterlevande make och den avlidens makes arvs och universella testamentetagre. Via bodelningen erhåller den efterlevandemaken sin andel av på grund av giftorätt. Bröstarvingar (den avlidens barn) ärver lika lott. I ert fall innebär det att ni fyra syskon delar lika på er fars kvarlåtenskap, enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Men om efterlevande make finns efter er fars död, ärver denne kvarlåtenskapen och ni bröstarvingar ärver er lott efter denne (ifall att det är er andra förälder). Men om er pappas efterlevande make inte är er andra förälder ärver ni er lott direkt, enligt 3 kap. 1 § ÄB. Sammanfattande svarEfter ett dödsfalls ska olika förrättningar göras av den avlidnes tillgångar, skulder och kvarlåtenskap. Förrättningarna görs i följande ordning:1. Bouppteckning – förteckning av den avlidens skulder och tillgångar. Skulder betalas av den avlidens tillgångar och således går inte skulder att ärva.2. Bodelning – privat förrättning mellan efterlevande make och avlidnes makes arvs och universella testamentetagre. Efterlevande make erhåller sin andel på grund av giftorätt.3. Arv - privat förrättning mellan efterlevande make och avlidnes makes arvs och universella testamentetagre. Här erhåller arvingar och testamentetagre sina lotter.Detta innebär i ditt fall att dina syskon inte kan kräva dig att betala din pappas skulder. Om det är så att ni syskon får brev från Kronofogden om "skuld att betala" eller likande, innebär det att det finns en skuld registrerad för den avliden och du som förrättare för dödsboet får brevet. Således är det dödsboet som står med i Kronofogdens register och inte den som får brevet. Om det inte skulle finnas tillgångar hos dödsboet att betala skulderna med, behöver inte ni som är förrättare betala skulderna, eftersom man inte ärver skulder. Om det är så att ni redan har delat upp den avlidens tillgångar mellan er, innan den avlidens skulder var betalda, ska ni lämna tillbaka så mycket av tillgångarna till dödsboet att det täcker skulden. Vidare är ni solidariskt betalningsansvariga, vilket innebär att ni måste täcka upp för varandra om någon av er hunnit göra av med tillgångar att denne inte kan betala tillbaka sin andel av skulden. (Läs gärna mer på Kronofogdens hemsida om du önskar mer information angående detta).Jag hoppas att du fick svar på din fråga och om du önskar mer juridisk hjälp råder jag dig till att kontakta några av våra jurister här på Lawline! Lycka till!Med vänlig hälsning,

Vem ansvarar för dödsboet?

2019-09-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min sambos två barn har förlorat sin pappa.Barnens farmor har börjat röja å plocka i hans hus.Får hon det, och vems ansvar är dödsboet egentligen?Mvh
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler gällande dödsbon finns i ärvdabalken (ÄB).Ett dödsbo uppstår då någon avlider och består av den avlidnes tillgångar och skulder. Boet förvaltas tillsammans av dödsbodelägarna och upphör i samband med arvsskiftet (18 kap 1 § ÄB). Vem som är dödsbodelägare beror på vilka som har arvsrätt, det kan vara efterlevande make/sambo, universella testamentstagare och arvingar. Förvaltningen av dödsboet har som mål att avveckla det. Om förvaltningen inte sköts enligt de bestämmelser som finns kan den som är ansvarig (dödsbodelägare) bli personligt betalningsansvarig gentemot dödsboets borgenärer (de som dödsboet har skulder till). Alla tillgångar ska redovisas i en bouppteckning så man bör vara försiktig med tillgångarna innan bouppteckningen är gjord. Hoppas du fick svar på din fråga!

Får en boutredningsman sammanblanda dödsboets och sin egen egendom?

2019-08-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Boutredningsman.Är det lagligt att en boutredningsman skött hela bokföringen (betalningar, försäljningar av fastigheter) utanför dödsbons oficiella bankkonto? Alla transaktioner ( 75% av dessa) har skötts i hans privata konto och även hans egna bolag och det är väldigt svårt att få klarhet.Tacksam för snabbt svar.
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Boutredningsmannen får inte sammanblanda boets egendom med sin egenEn boutredningsman ska se till så att pengar sätts in i ett konto i dödsboets namn. Pengar får inte sammanblandas med boutredningsmannens eller annans egendom (19 kap. 14 § ärvdabalken). I vissa fall kan en boutredningsmans missbruk utgöra ett brott och vara straffbart. Det krävs att boutredningsmannen missbrukat sin förtroendeställning och orsakat skada (10 kap. 5 § brottsbalken). Med missbruk menas att boutredningsmannen gör något som uppenbarligen inte borde gjorts med hänsyn till sina skyldigheter mot dödsboet. Att sammanblanda pengar är uttryckligen förbjudet i lagtexten och skulle därför kunna anses utgöra missbruk. Din fråga förtäljer inte om någon skada har åstadkommits er. En skada måste ha orsakats för att det ska var fråga om ett brott.Vad kan ni göra?Resulterar sammanblandningen i att dödsboets orsakas skada ska boutredningsmannen ersätta den (19 kap. 18 § ärvdabalken). I så fall kan ni med stöd av lag kräva honom på ersättning.Jag uppfattar det som att ni har svårt att följa vad boutredningsmannen gör. Före den 1 april varje år ska en boutredningsman informera dödsbodelägarna om vad som företagits under det föregående kalenderåret (19 kap. 14 a § ärvdabalken). Det är emellertid långt kvar till 1 april men värt att ha i åtanke den dag datumet närmar sig.Ni har också rätt att begära att en god man ska utöva tillsyn över dödsboet eller att boutredningsmannen ska lämna en berättelse över sin förvaltning till er (19 kap. 17 § ärvdabalken). En sådan ansökan görs hos domstol. Anser ni att boutredningsmannen inte borde fortsätta med sitt uppdrag kan ni hos domstol ansöka om att boet ej längre ska skötas av boutredningsman (19 kap. 6 § ärvdabalken). Har boutredningsman tillsatts för att det måste (ex. att ett testamente krävde det) kan ni ansöka om att han ska skiljas från sitt uppdrag och ersättas av annan (19 kap. 5 § ärvdabalken). Då behöver ni visa på att han inte är lämplig. Det kan t.ex. göras genom att visa vad för fel han gjort. Genom att begära redogörelse för vad han gjort kan ni lättare hitta fel.Ni kan också göra en polisanmälan och låta polisen utreda om han gjort sig skyldig till brott.Sammanfattningsvis kan sägas att en boutredningsman inte får blanda samman dödsboets egendom med sin eller någon annans egendom. Om skada uppkommer till följd av det ska han ersätta skada. Han kan då eventuellt ha gjort sig skyldig till brott. Ni har rätt att begära information om vad boutredningsmannen gör. På så sätt kan ni få en insikt i förvaltningen. Anser ni att han inte sköter sina uppgifter kan ni ansöka om att han avsätts. Jag skulle råda er att kräva en redogörelse för vad han gjort. Har ni orsakats skada på grund av hans agerande skulle jag göra en polisanmälan och ansöka om att få boutredningsmannen avsatt. Oavsett om skada uppkommit skulle jag kräva att han genast avskilde boets pengar från hans egna.Jag hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!Vänligen,

Måste samtliga dödsbodelägare kallas till bouppteckningsförrättningen?

2019-08-26 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min mormors syster hade inga egna barn, bara syskonbarn - 5 st. När hon dog (maken hade dött innan) var det ett av syskonbarnen som "tog hand om det praktiska" d v s begravning och pappersarbete. Det var aldrig någon bouppteckning meddelad till övriga syskonbarn eller någon information rörande ett eventuellt testamente. Syskonbarnet ifråga ärvde sedan mormors syster, rubb och stubb (lägenhet, kapital e t c) Har detta gått korrekt till väga? Skall inte alla syskonbarn kallas till bouppteckning eller informeras angående testamente? Hur kan man få veta?
Narin Banaee |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmän information Regler om bouppteckning finner man i 20 kap. ärvdabalken. Däri framgår att bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket efter ansökan inom samma tid med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild orsak förlänger tiden.Då din mormors syster inte hade egna barn tillhör ni alla den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ärvdabalken). Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats ska arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet (19 kap. 1 § ärvdabalken).Måste samtliga dödsbodelägare kallas till bouppteckningsförrättningen? Samtliga dödsbodelägare ska i god tid kallas till förrättningen (20 kap. 2 § ärvdabalken). Det ska framgå av bouppteckningen vilka som närvarat vid förrättningen. För att det ska vara giltigt utan att samtliga dödsbodelägare närvarat krävs det att man vid bouppteckningen fogar bevis att denne i tid blivit kallad (20 kap. 3 § ärvdabalken). Det kan exempelvis ske genom att personen som inte kunnat närvara i ett skriftligt dokument intygar att denne i god tid blivit kallad till bouppteckningsförrättning. Intyget ska sedan skickas med som bilaga till bouppteckningen.Om en arvtagare inte blivit kallad till bouppteckningen får Skatteverket inte registrera bouppteckning (20 kap. 9 § ärvdabalken), och en tilläggsbouppteckning ska förrättas inom en månad från att felet upptäcktes. Tilläggsbouppteckningen ska inom en månad lämnas in till Skatteverket (20 kap. 10 § ärvdabalken).Vad innebär detta för dig? Sammantaget har det i ert fall inte gått rätt till, då alla dödsbodelägare inte blivit kallade till förrättningen. Av denna anledning finns det skäl att inom en månad, från att ni fick reda på att bouppteckning skett utan er närvaro, förrätta en tilläggsbouppteckning och lämna in den till Skatteverket. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kolla om en person har fått ett arv

2019-08-21 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Kan jag kolla upp om en person har fått ett arv?Får jag ha insyn i det?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För varje dödsbo ska en bouppteckning upprättas. Bouppteckningen är en förteckning över alla tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen, 20 kap. 4 § ärvdabalken. I en bouppteckning framgår också vilka som är dödsbodelägare och arvingar. En bouppteckning ska som huvudregel upprättas inom tre månader från dödsfallet och inom en månad därefter ges in till Skatteverket för registrering. Om det finns ett testamente efter den avlidne ska testamentet i original, eller en bestyrkt kopia, bifogas till bouppteckningen, 20 kap. 5 § 1 st ärvdabalken. Bouppteckningar som är upprättade från och med 1 juli 2001 förvaras hos Skatteverket. En registrerad bouppteckning är en offentlig handling. Det innebär att vem som helst kan begära ut en kopia av den.Vill du beställa en bouppteckning från Skatteverket kan du klicka här. Sammantaget kan du alltså begära ut en kopia av en bouppteckning och därigenom se vilka som är arvingar till en avliden person.