Vem räknas som dödsbodelägare och vem ska kallas till bouppteckningsförrättning?

Question

Hej,
Min mamma som var änka avled nyligen.
Hon har fyra barn varav tre står med som arvtagare i registrerat testamente. I testamentet står inget om att fjärde barnet inte är berättigad till sin laglott.
Min fråga är om det fjärde barnet ska vara med på bouppteckning som dödsbodelägare eller om det barnet inte räknas som dödsbodelägare?
Kan eller ska bara de tre barnen som är med i testamentet vara med på bouppteckningen?

Answer 1

Hej!

Tack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga. 

Jag tolkar det som att du undrar över vilken rätt ett barn har till sin mors arv, trots att barnet inte omnämns av ett testamente och om detta barnet är dödsbodelägare och ska ta del av bouppteckningen.  I mitt svar kommer jag hänvisa till Ärvdabalken (ÄB) som reglerar frågor om arv. 

Vem är dödsbodelägare och vem inkluderas vid en bouppteckning?

En dödsbodelägare är efterlevande make, sambo, arvingar eller universella testamentstagare och dessa företräder dödsboet mot tredjeman (18 kap. 1 § ÄB). En universell testamentstagare ärver en viss andel av kvarlåtenskapen, inte ett specifikt värde eller ett objekt, en arvinge syftar till den som ärver enligt lag. 

Vid en bouppteckningsförrättning, då man upprättar bouppteckningen, ska samtliga dödsbodelägare kallas ( 20 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att både bröstarvingar och universella testamentstagare ska inkluderas i bouppteckningsförrättningen i egenskap av dödsbodelägare.  Bouppteckningen ska ske senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB)

Är man arvsberättigad trots att man ej omnämns i testamentet?

Som barn räknas man som bröstarvinge till sin förälder. Vanligtvis om inget testamente upprättats så ska bröstarvingarna dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). 

När ett testamente finns betraktas det som den avlidnes sista vilja och detta testamente ska då följas. Det finns dock vissa undantag. Man kan aldrig göra sina barn helt arvlösa, även om barnet inte omnämns i testamentet. Barnen som har en ställning som bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten. (7 kap. 1 § ÄB)  Exempelvis om din mammas kvarlåtenskap bestod av 200 000 kr skulle  varje barn ha rätt till 1/4  av detta, dvs. 50 000 kr  vardera som utgör arvslotten. Laglotten skulle då vara 1/8 och bestå av 25 000 kr vardera till varje barn.

Detta innebär att man har rätt till sin laglott även om man inte omnämns i ett testamente. För att man ska få rätt till sin laglott måste man påkalla en jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB), dock måste bröstarvingen inom 6 månader från delgivning av testamentet påkalla jämkning annars vinner testamentet laga kraft och blir gällande. 

Vad gäller i ditt fall?

Dem tre barnen som är omnämnda i testamentet och dessutom är arvingar är dödsbodelägare och dessa ska vara med i bouppteckningen samt bouppteckningsförrättningen. Det fjärde barnet är bröstarvinge med rätt till sin laglott och är därmed att se som dödsbodelägare. Denne ska därför ta del av bouppteckningen samt bouppteckningsförrättningen. 

Om det fjärde barnet innan bouppteckningsförrättningen skulle godkänna testamentet och därmed förlora sitt anspråk på laglotten eller väljer att inte jämka testamentet vid delgivning så är denne inte längre arvsberättigad och räknas inte längre som dödsbodelägare. Då behöver denne inte kallas till bouppteckningsförrättningen, detta kan då antecknas i bouppteckningen. 

Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Vänligen,