Frågor & Svar

Tre syskon skall ärva ( bl.a. borätt ) moder som avled nov-2019. Ett syskon har begärt boutredningsman (ej nedan fullmaktsinnehavare).

Boutredningsmannen skulle kunna sälja borätten utan att konsultera arvingarna.

En av arvingarna fick 2016 en fullmakt ( fullmaktsgivare änka, ej dement ) specificerad till försäljning och rätt att kvittera köpeskilling + pappersexercis i samband med ev försäljning av borätten medans moder fortfarande var i livet. Fullmakten gällande borätten ej utnyttjad under moders levnad.

Fråga : Skulle denna fullmakt tänkas kunna "gå före" en ev. rättighet för boutredare att sälja lägenhet. = Fullmaktsinnehavaren/ dödsbodelägaren innehar fortfarande en giltig fullmakt att enväldigt/efter bästa förmåga sälja borätten åt dödsboet ?

OM så skulle vara fallet, kan boutredare eller dödsbodelägare med framgång begära att fullmakten genast återkallas eftersom den som givit fullmakten faktiskt är död ?

Hej!

Jag har precis fått tillbaka bouppteckningen från skatteverket. Vad gör jag nu? Det finns massor med skulder och pengarna på pappas kontor räcker inte ens till en bråkdel av skulderna.

Vad ska jag göra, dela ut lite av det som finns kvar till småskulderna .. vad gör jag sen med resten av hans skulder? vet inte hur jag ska göra för man är rädd att göra fel

En jurist har hand om ett testamente och bouppteckning där tre personer är omnämnda som legatarier. Efter förlikningsförslag till olika fonder skall nu resultatet vara klart. Legatarierna har lovats bli tillskrivna. Så har inte skett trots påminnelse och ytterligare påminnelse om att legatarierna vill veta utfallet.

Kan legatarier helt gås förbi utan att meddelas

Om en man som är gift inga egna barn har skrivit ett testamente till sin hustrus förmån, skall hans syskon kallas till bouppteckning? Blir dom trots testamentet efterarvingar?

Min fars fru, ej min mor, har nyligen gått bort. Tillsammans ägde de en fastighet (belånad 1500 tkr (50:50), ett gemensamt bankkonto (120 tkr ) samt var sitt konto (han 20 tkr, hon 10 tkr). I hennes namn står också en större fond (430 tkr). En bil finns i hans namn (100 tkr). Jämte min far finns en dödsbodelägare till, hennes son. Denne har regelbundet under lång tid (+20år) erhållit pengar som "stöd". Det finns dokumenterat i form av bankkvitton och banktransaktioner och uppgår till 220 tkr. Detta finns ej upptaget i bouppteckningen (reg) utan endast som "gåvor har förekommit". Transaktionerna har skett från min fars och deras gemensamma konto, men vad som mer skett från hennes konton vet han inte. Ett testamente finns där den efterlevande önskas bo kvar i orubbat bo och att kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sedan skall fördelas till den först avlidnes bröstarvingar med 1/3 av kvarlåtenskapen och den sist avlidnes med 2/3. Sonen har begärt jämkning för utfående av laglott och mäklarvärdering på fastigheten. Det finns kvitton på en renovering av fastigheten (2009-11) på 214 tkr.

Vad gäller för bodelningen (gärna siffror i den mån ni kan) - Vad är sonens laglott och vad står kvar hos min far, hur/när får min far med de 217 tkr som gått till sonen innan i bodelningen (är väl att betrakta som "förtida arv" då gåvobrev saknas?) och hur hanteras renoveringskostnaderna? Jag har vänner som förordar boutredningsman men det känns som onödiga kostnader - vad anser ni behövs?

Jag skriver åt min f d svärson

och hans bror. Innan deras föräldrar skilde sig bodde i en villa i Skåne och vid skillsmässan behöll pappan villan. Enligt vad vi kan se fanns ingen skuld på villan. Efter några år träffade han en ny kvinna och gifte sig och de står för villan bägge två. För ett par månader sedan gick pappan bort i cancer och strax innan hans bortgång så uttryckte pappan när inte frun var i närheten att T skulle veta att det efter hans död skulle T och hans bror vara med och dela på allt efter honom. Efter att pappan gift om sig så togs det lån på villan och vid pappans bortgång var det ca 800 000 kr men lånet var skrivet på pappan men det har ju använts till att betala renovering av villan som de bägge ägde vid den tidpunkten. Vid bouppteckningen tipsar boutredaren pappans fru om att hon kunde använda sig av paragraf 12:2 i äktenskapsbalken och alla skulder drogs från särkullbarnens del, vilket resulterade i att frun ska få 1,4 miljoner och killarna 19 000 kr vardera, får det verkligen gå till på detta viset? Tacksam för snabbt svar

Upprörd f d svärmor

Hej! Min syster är skild och har ett barn på tolv år med honom. Pappan hon skilde sig ifrån har dött. Är det min syster som är ansvarig för dödsboet? Ska hon ta hand om o städa ur hans bostad? Sälja hans saker? Ordna begravning?

Mvh

Hej. Har en fråga angående bouppteckning, min moster har dött o det fins ett testamente skrivet. I det testamentet står det att min andra moster, hennes 2 barn ,min mamma som oxå är avliden och jag och min syster ska ärva 1/6 del var. Det finns ingen annan uppgiven i testamentet. Det var vi som blev kallade till bouppteckningen och det är klart och har skickats in till skatteverket . Nu hörde skatteverket av sig om att en halvsyster till mina mostrar inte var kallad och det måste hon vara enligt dom trotts att hon inte står med. Stämmer det. Vänligen

Min make har avlidit för en tid sedan. Han har två särkullbarn och jag har inga. Vi äger en fastighet tillsammans, men har dessutom inbördes testamente oss emellan och jag har äktenskapsförord så all min egendom är enskild. Hans sammanlagda tillgångar är 400.000 kr när allt är uträknat. . I testamentet står att hans barn enbart skall ärva sina laglotter. Nu undrar jag hur man räknar ut detta, två jurister har givit mig två olika förklaringar, Den ene säger att jag först genom vårt inbördes testamente skall ha hälften av hans tillgångar, dvs 200.000, den andra hälften skall anses vara barnens arvslott, och då de enbart skall ha sina laglotter så får de därmed dela lika på hälften av de 200.000 = 100.000, och får alltså 50.000 kr var. Därmed får jag resten, 100.000 kr till = sammanlagt 300.000 kr i arvet efter honom. Men jurist nr 2 menar att hela hans efterlämnade kapital, dvs 400.000 skall anses vara särkullbarnens arvslott och då ska de således erhålla sina laglotter = hälften av de 400.000 att dela på, vilket blir 100.000 kr vardera. Min del blir då 200.000 kr. Dessa olika sätt att räkna ger ju helt olika summor. Vilket är det rätta?

Särkullbarnen har dessutom skrivit på varsitt arvsavstående för 15 år sedan, för att jag, om min make skulle avlida för mig, skulle sitta i orubbat bo och de skulle få sina arv efter det att jag avlidit. Kan de ångra dessa, det var inte vad min make önskade.

Hej

Om det finns flera banker och konton i ett dödsbo, kan man avsluta några? Så att man har en bank kvar när det är dax för arvskifte, eller går det att göra det ändå?