Frågor & Svar

Min fars fru, ej min mor, har nyligen gått bort. Tillsammans ägde de en fastighet (belånad 1500 tkr (50:50), ett gemensamt bankkonto (120 tkr ) samt var sitt konto (han 20 tkr, hon 10 tkr). I hennes namn står också en större fond (430 tkr). En bil finns i hans namn (100 tkr). Jämte min far finns en dödsbodelägare till, hennes son. Denne har regelbundet under lång tid (+20år) erhållit pengar som "stöd". Det finns dokumenterat i form av bankkvitton och banktransaktioner och uppgår till 220 tkr. Detta finns ej upptaget i bouppteckningen (reg) utan endast som "gåvor har förekommit". Transaktionerna har skett från min fars och deras gemensamma konto, men vad som mer skett från hennes konton vet han inte. Ett testamente finns där den efterlevande önskas bo kvar i orubbat bo och att kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sedan skall fördelas till den först avlidnes bröstarvingar med 1/3 av kvarlåtenskapen och den sist avlidnes med 2/3. Sonen har begärt jämkning för utfående av laglott och mäklarvärdering på fastigheten. Det finns kvitton på en renovering av fastigheten (2009-11) på 214 tkr.

Vad gäller för bodelningen (gärna siffror i den mån ni kan) - Vad är sonens laglott och vad står kvar hos min far, hur/när får min far med de 217 tkr som gått till sonen innan i bodelningen (är väl att betrakta som "förtida arv" då gåvobrev saknas?) och hur hanteras renoveringskostnaderna? Jag har vänner som förordar boutredningsman men det känns som onödiga kostnader - vad anser ni behövs?

Jag skriver åt min f d svärson

och hans bror. Innan deras föräldrar skilde sig bodde i en villa i Skåne och vid skillsmässan behöll pappan villan. Enligt vad vi kan se fanns ingen skuld på villan. Efter några år träffade han en ny kvinna och gifte sig och de står för villan bägge två. För ett par månader sedan gick pappan bort i cancer och strax innan hans bortgång så uttryckte pappan när inte frun var i närheten att T skulle veta att det efter hans död skulle T och hans bror vara med och dela på allt efter honom. Efter att pappan gift om sig så togs det lån på villan och vid pappans bortgång var det ca 800 000 kr men lånet var skrivet på pappan men det har ju använts till att betala renovering av villan som de bägge ägde vid den tidpunkten. Vid bouppteckningen tipsar boutredaren pappans fru om att hon kunde använda sig av paragraf 12:2 i äktenskapsbalken och alla skulder drogs från särkullbarnens del, vilket resulterade i att frun ska få 1,4 miljoner och killarna 19 000 kr vardera, får det verkligen gå till på detta viset? Tacksam för snabbt svar

Upprörd f d svärmor

Hej! Min syster är skild och har ett barn på tolv år med honom. Pappan hon skilde sig ifrån har dött. Är det min syster som är ansvarig för dödsboet? Ska hon ta hand om o städa ur hans bostad? Sälja hans saker? Ordna begravning?

Mvh

Hej. Har en fråga angående bouppteckning, min moster har dött o det fins ett testamente skrivet. I det testamentet står det att min andra moster, hennes 2 barn ,min mamma som oxå är avliden och jag och min syster ska ärva 1/6 del var. Det finns ingen annan uppgiven i testamentet. Det var vi som blev kallade till bouppteckningen och det är klart och har skickats in till skatteverket . Nu hörde skatteverket av sig om att en halvsyster till mina mostrar inte var kallad och det måste hon vara enligt dom trotts att hon inte står med. Stämmer det. Vänligen

Min make har avlidit för en tid sedan. Han har två särkullbarn och jag har inga. Vi äger en fastighet tillsammans, men har dessutom inbördes testamente oss emellan och jag har äktenskapsförord så all min egendom är enskild. Hans sammanlagda tillgångar är 400.000 kr när allt är uträknat. . I testamentet står att hans barn enbart skall ärva sina laglotter. Nu undrar jag hur man räknar ut detta, två jurister har givit mig två olika förklaringar, Den ene säger att jag först genom vårt inbördes testamente skall ha hälften av hans tillgångar, dvs 200.000, den andra hälften skall anses vara barnens arvslott, och då de enbart skall ha sina laglotter så får de därmed dela lika på hälften av de 200.000 = 100.000, och får alltså 50.000 kr var. Därmed får jag resten, 100.000 kr till = sammanlagt 300.000 kr i arvet efter honom. Men jurist nr 2 menar att hela hans efterlämnade kapital, dvs 400.000 skall anses vara särkullbarnens arvslott och då ska de således erhålla sina laglotter = hälften av de 400.000 att dela på, vilket blir 100.000 kr vardera. Min del blir då 200.000 kr. Dessa olika sätt att räkna ger ju helt olika summor. Vilket är det rätta?

Särkullbarnen har dessutom skrivit på varsitt arvsavstående för 15 år sedan, för att jag, om min make skulle avlida för mig, skulle sitta i orubbat bo och de skulle få sina arv efter det att jag avlidit. Kan de ångra dessa, det var inte vad min make önskade.

Hej

Om det finns flera banker och konton i ett dödsbo, kan man avsluta några? Så att man har en bank kvar när det är dax för arvskifte, eller går det att göra det ändå?

Vad betyder partiella arvskifte?

Jag och min brors mamma har gott bort , när vi gör bouppteckning måste det vara någon godman närvarande och vad är hans syfte i så fall.

Min pappas sambo gick bort 2015. Hon har en bröstarvinge och 2 särkullbarn. Det fanns ett inbördes testamente mellan min pappa och hans sambo som sa att all kvarlåtenskap skulle tillfalla den efterlevande sambon. Med fri förfoganderätt och betraktas som enskild egendom. Arvet efter pappas sambo och pappa skulle betalas ut när den efterlevande (pappa) var avliden. Enligt testamentet skulle hennes son ärva alla hennes tillgångar och pappas 2 barn skulle ärva alla hans tillgångar när båda var borta. Pappa begärde inte bodelning. Sonen begärde inte jämkning. Vem skulle ha kallats till bouppteckningen efter pappas sambo? Till vem skulle arvet efter pappas sambo betalats ut till? Arvet betalades ut till pappas sambos son. Var det rätt eller fel? Vem ska kallas till pappas bouppteckning? Går det att rätta till om bouppteckningen blev fel när det gäller att det blev fel arvtagare efter pappas sambo? Hur löser man frågan om redan uttaget arv av pappas sambos son?

A o B är gifta och har 2 barn E o G.

A o B skildes.

Sedan gifte sig A med L.

L inga barn o inga med A.

Skrevs äktenskapsförord allt det L äger o förvärvar enskild egendom. (inga värden överhuvudtaget)

Testamente: Om A avlider först L allt med full äganderätt. Om L avlider först hennes brorsbarn allt. A får bo kvar 36 mån. Men det står ingenting om vad som sker när L avlider sist. (har man missat eller har hon eget testamente?)

L i ålder med As barn.

A avled 2019.

Särkullbarnen fick förfrågan som de besvarade med att de inte skulle komma på bouppteckningen och att de godkänner testamentet med förbehåll för laglott.

Bpt godk Skatteverket sept

I bpt :

Att samtliga dödsbodelägare var närvarande. Särkullbarnen var inte närvarande. Finns fastighet 50/50 till taxvärde 2633kkr marknadsvärdet torde vara minst 4,000kkr.

Lösöre 10kkr 50/50. Verkligt 200kkr

Bland skulderna Latent beskattning 56kkr 50/50,

Målerifaktura 85kkr 50/50. Målerijobbet beställt när A låg för döden. Kanske inte gjort vid hans bortgång utan förfakturerat. Om fakturan står på L skall den då belasta A i bpt. L kanske får hela rotavdraget.

Särkullb ännu inte besked om arvskifte etc.

Är det för sent att gå till Tingsrätten och få boutredningsman utsedd? Här finns ju mycket som talar för att särkullbarnen skall luras.

Särkullbarnen har inte haft någon kontakt med Pappan och L trots att de försökt.