Hur fördelas ensamt lån för gemensamt ägd fastighet vid tillämpning av 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken?

FRÅGA
Jag skriver åt min f d svärson och hans bror. Innan deras föräldrar skilde sig bodde i en villa i Skåne och vid skillsmässan behöll pappan villan. Enligt vad vi kan se fanns ingen skuld på villan. Efter några år träffade han en ny kvinna och gifte sig och de står för villan bägge två. För ett par månader sedan gick pappan bort i cancer och strax innan hans bortgång så uttryckte pappan när inte frun var i närheten att T skulle veta att det efter hans död skulle T och hans bror vara med och dela på allt efter honom. Efter att pappan gift om sig så togs det lån på villan och vid pappans bortgång var det ca 800 000 kr men lånet var skrivet på pappan men det har ju använts till att betala renovering av villan som de bägge ägde vid den tidpunkten. Vid bouppteckningen tipsar boutredaren pappans fru om att hon kunde använda sig av paragraf 12:2 i äktenskapsbalken och alla skulder drogs från särkullbarnens del, vilket resulterade i att frun ska få 1,4 miljoner och killarna 19 000 kr vardera, får det verkligen gå till på detta viset? Tacksam för snabbt svarUpprörd f d svärmor
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Utredning

När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat genom den ena makens död (1 kap. 5 § ÄktB). Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes eller, om äktenskapet har upplösts genom den ene makens död den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer bland annat genom äktenskapsförord men även genom gåva från annan än maken med särskilt villkor, eller genom testamente/arv med särskilt villkor (jfr 7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska det från makens giftorättsgods göras en skuldtäckning (11 kap. 2 § ÄktB). Skuldtäckningen innebär att det från makens giftorättsgods avräknas de skulder den har. Det som därefter återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för täckning av skulderna, ska läggas samman. Värdet därav ska delas lika mellan makarna.

I normalfallet innebär det att om det hade gjorts en bodelning med anledning av dödsfallet skulle allt giftorättsgods, efter avdrag för skulder, delats mellan makarna. Den efterlevande maken hade fått behålla sin andel, medan den avlidne makens särkullbarn hade haft rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Däremot finns det en möjlighet för den efterlevande maken att åberopa jämkningsbestämmelsen i 12 kap. 2 § ÄktB. Syftet med bestämmelsen är bland annat att skydda den efterlevande maken mot att vederbörandes giftorättsgods tas i anspråk för att tillgodose arvsrätten för den avlidnes särkullbarn. Rätten till jämkning enligt 12 kap. 2 § ÄktB tillkommer ensamt den efterlevande maken och det saknar helt betydelse vilken inställning den avlidne makens arvingar har till yrkandet. Möjligheten till jämkning är särskilt fördelaktig för den efterlevande maken om vederbörande har större andel giftorättsgods än den först avlidne. En bodelning enligt huvudregeln skulle innebära att större andel av hennes giftorättsgods skulle fördelats till den först avlidnes särkullbarn.

I det fall du beskriver har den efterlevande maken begärt jämkning vilket hon har en rätt till. Som synes enligt ovan har hon rätt till jämkning oavsett vad den först avlidnes arvingar tycker. När 12 kap. 2 § ÄktB aktualiseras innebär det att ingen likadelning sker, utan att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods. Har den först avlidna maken förvisso haft en stor andel giftorättsgods, men samtidigt haft stora skulder, är det mer fördelaktigt för den efterlevande maken att åberopa jämkning. Att den först avlidna maken uttryckt att hans barn skulle vara med och dela på allt efter honom spelar tyvärr ingen roll i fallet. Den först avlidne maken kan inte påverka den efterlevande makens rätt att begära jämkning. Även för det fall att den först avlidne maken hade haft ett testamente med barnen som förmånstagare, hade den efterlevande maken haft rätt att begära jämkning för att vardera sidan skulle behålla sitt giftorättsgods.

Däremot kan det argumenteras för att lånet ska fördelas mellan makarna eftersom att fastigheten var gemensamt ägd. En fördelning av lånet mellan makarna skulle innebära att hela skulden inte belastar den först avlidne makens tillgångar, innebärande att hans arvingar får ett större arv. I rättsfallet NJA 2016 s. 1057 kom Högsta domstolen fram till att ägarna till samägd egendom presumeras svara, var och en i förhållande till sin andel, för kostnader eller åtgärder som någon av dem med övrigas samtycke vidtar för förvaltning eller förbättring av egendomen. I målet hade en av två makar ådragit sig en skuld genom lån, för förbättringsarbeten på en samägd fastighet. Vid bodelning med anledning av den andra makens död ansågs ansvaret för skulden delat då det inte var visat att makarna kommit överens om annat. I fallet åberopades 12 kap. 2 § ÄktB, däremot ansågs att lånet skulle fördelas mellan makarna, trots att endast en av makarna stod på det.

Sammanfattningsvis är det möjligt att åberopa 12 kap. 2 § ÄktB för att vardera sidan ska få behålla sitt giftorättsgods med anledning av en makes död. Rättigheten tillkommer den efterlevande maken ensamt. Det finns dock utrymme att argumentera för att lånet ska fördelas mellan makarna då fastigheten varit samägd. En sådan fördelning innebär att den först avlidne makens arvingar får ett större arv (då hälften av skulden kommer att belasta den efterlevande maken).

Min rekommendation är att barnen till den först avlidna maken anlitar en jurist som hjälper dem vidare för att undersöka möjligheterna att klandra eventuell bodelning och arvskifte (om sådant skett). Om de är intresserade av att anlita en av våra jurister hos Lawline är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och fortsatt kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.

Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll