Hur mycket har min far rätt till i bodelningen, hur stor är särkullbarnets laglott och hur hanteras förskott på arv?
Min fars fru, ej min mor, har nyligen gått bort. Tillsammans ägde de en fastighet (belånad 1500 tkr (50:50), ett gemensamt bankkonto (120 tkr ) samt var sitt konto (han 20 tkr, hon 10 tkr). I hennes namn står också en större fond (430 tkr). En bil finns i hans namn (100 tkr). Jämte min far finns en dödsbodelägare till, hennes son. Denne har regelbundet under lång tid (+20år) erhållit pengar som "stöd". Det finns dokumenterat i form av bankkvitton och banktransaktioner och uppgår till 220 tkr. Detta finns ej upptaget i bouppteckningen (reg) utan endast som "gåvor har förekommit". Transaktionerna har skett från min fars och deras gemensamma konto, men vad som mer skett från hennes konton vet han inte. Ett testamente finns där den efterlevande önskas bo kvar i orubbat bo och att kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sedan skall fördelas till den först avlidnes bröstarvingar med 1/3 av kvarlåtenskapen och den sist avlidnes med 2/3. Sonen har begärt jämkning för utfående av laglott och mäklarvärdering på fastigheten. Det finns kvitton på en renovering av fastigheten (2009-11) på 214 tkr.
Vad gäller för bodelningen (gärna siffror i den mån ni kan) - Vad är sonens laglott och vad står kvar hos min far, hur/när får min far med de 217 tkr som gått till sonen innan i bodelningen (är väl att betrakta som "förtida arv" då gåvobrev saknas?) och hur hanteras renoveringskostnaderna? Jag har vänner som förordar boutredningsman men det känns som onödiga kostnader - vad anser ni behövs?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Jag vill redan inledningsvis klargöra att det inte är möjligt att ge några exakta siffror för en bodelning med den lilla inblick jag har i makarnas tillgångar. Jag kommer, utifrån de förutsättningar som finns, att ge ett så tydligt svar som möjligt.
Det ska göras en bodelning när makarna avlider
När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat genom den ena makens död (1 kap. 5 § ÄktB). Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes eller, om äktenskapet har upplösts genom den ene makens död den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer bland annat genom äktenskapsförord men även genom gåva från annan än maken med särskilt villkor, eller genom testamente/arv med särskilt villkor (jfr 7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska det från makens giftorättsgods göras en skuldtäckning (11 kap. 2 § ÄktB). Skuldtäckningen innebär att det från makens giftorättsgods avräknas de skulder den har. Det som därefter återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för täckning av skulderna, ska läggas samman. Värdet därav ska delas lika mellan makarna.
Kortfattat innebär det att de tillgångar din pappa har (bankkonto, hälften av det gemensamma kontot, hälften av fastigheten, bilen) läggs samman. Från det avräknas de skulder han har (hälften av skulden för fastigheten men även andra skulder). Det som blir kvar efter avräkningen av skulder är vad han går in med i bodelningen. Detsamma görs för hans avlidna hustru. Allt som inte är enskild egendom genom t.ex. äktenskapsförord eller gåva med villkor om enskild egendom, utgör giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Om en make har större skulder än tillgångar går hen inte in med ett minusvärde (då det skulle innebära att den andra maken får svara för skulderna) utan med noll kronor. Skulle exempelvis din far ha tillgångar om 100.000 kronor och skulder om 200.000 kronor går han in med noll kronor i bodelningen och det som fördelas är den andre makens tillgångar i form av giftorättsgods. De andelar makarna går in med i bodelningen läggs samman, och delas sedan på hälften; innebärande att den make som gick in med en större andel i bodelningen får dela med sig till den andre maken.
Laglotten är hälften av arvslotten
En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilken är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Då inga exakta siffror kan ges kommer jag endast att ge exempel nedan. Om vi antar att kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken, efter bodelning är 500.000 kronor, har särkullbarnet rätt att ärva hela kvarlåtenskapen. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § ÄB). Om det finns testamente som stadgar annat kan särkullbarnet begära jämkning av testamentet för utfående av laglotten. Om arvslotten (kvarlåtenskapen ovan) är 500.000 kronor är laglotten 250.000 kronor och det som särkullbarnet har rätt till.
Gåvor till bröstarvinge utgör som utgångspunkt förskott på arv
Allt en arvlåtare gett till en bröstarvinge (dvs. barn) under sin livstid ska avräknas som förskott på arv om inte annat har föreskrivits (6 kap. 1 § ÄB). Det finns således en presumtion att det en förälder skänker till sitt barn, och som inte är hänförligt till barnets uppehälle och utbildning, utgör förskott. Förskottet ska avräknas vid arvsfördelningen. Detsamma gäller vid utfående av laglott, det som erhållits i förskott ska avräknas från denne. Om vi fortsätter med exemplet ovan och utgår från en laglott om 250.000 kronor innebär det att förskottet i form av banktransaktioner om 220.000 kronor ska avräknas och barnet har då rätt till endast mellanskillnaden (30.000 kronor). Om det givits större gåvor än vad laglotten är kommer särkullbarnet inte att få något arv alls, men är samtidigt inte återbäringsskyldig för det som överstiger laglotten. Om laglotten exempelvis skulle vara 250.000 kronor och barnet fått 500.000 kronor i gåvor kommer han inte att få ut något arv alls. Däremot blir han inte skyldig att återbetala det han fått "för mycket".
Det ankommer dock på din pappa, som påstår att det givits gåvor, att visa att så skett. Det torde dock vara möjligt med de transaktioner och kvitton du hänvisar till i din fråga. I regel kan din pappa inte ensam begära att få tillgång till vilka transaktioner som skett från hans hustrus konto. Det krävs i regel samtliga dödsbodelägares samtycke för sådan begäran. Alternativet är i sådana fall att begära en boutredningsman som eventuellt kan få ut det (då boutredningsman tar över ansvaret).
Renoveringskostnaderna beaktas inte
De kostnader som skett för renovering kommer inte att beaktas i bodelningen. Renoveringar kommer arvingarna till del genom att värdet av fastigheten ökar. Enda gången renoveringskostnaderna kan vara aktuella är vid försäljning av fastigheten och beräkning av eventuell reavinst.
Min rekommendation är att din far anlitar en jurist som företräder honom. En boutredningsman kan vara praktiskt att begära utifrån att vederbörande eventuellt kan få ut vilka övriga transaktioner som skett från hustruns konto. Dock bör man ha i åtanke att det kan bli kostsamt med en boutredningsman, vilket kommer att betalas av dödsboet som utgångspunkt. Det finns således en risk att det kostar mer än det ger. Det bör även beaktas att en boutredningsman är opartisk och ska varken företräda din far eller hans hustrus särkullbarn. Om din far anlitar en jurist kommer juristen att företräda honom och se till hans bästa. Om din far vill anlita en av våra jurister är du/ni varmt välkomna att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
