Värdering av lösöre vid bouppteckning

2010-05-03 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag ska göra en bouppteckning efter min svärmor och undrar hur mycket lösöret i 1 rum o kök värderas till enligt schablon. Inget av större värde finns i bohaget.
Tor |Hej och tack för din fråga! Regler beträffande bouppteckning finner du i 20 kap Ärvdabalken 1958:637 (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. ÄB 20 kap 4 § stadgar att samtliga tillgångar och skulder som den avlidne efterlämnar, skall antecknas till det värde som förelåg vid dödstillfället. I ärvdabalken framgår emellertid inga specifika värderingsregler, utan lagstiftningen har i praktiken tidigare kompletterats av de skatterättsliga reglerna i 22-27 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL). Sedan AGL avskaffades år 2004, finns därför inga lagstadgade regler om hur lösöret skall värderas vid bouppteckningen. Värderingen får därav ske från fall till fall och varierar i förhållande till de särskilda omständigheterna. I rättspraxis och enligt förarbetena till AGL framgår emellertid att lösöre i regel skall värderas till sitt marknadsvärde eller det verkliga värdet (se prop. 2004/05:25 s 24) vid bouppteckning. Värderingen sker således med utgångspunkt i vad lösöret skulle betinga på marknaden om det såldes under normal varsamhet och försorg. Vid schablonvärderingar, brukar man använda sig av ett sammanlagt uppskattat värde för till exempel allt porslin i en lägenhet på 1 rum o kök, vilket därmed uppskattas i varje enskilt fall. Vid schablonvärdering brukar ledning kunna sökas i det ersättningsbelopp som vanligen utgår från gällande försäkringsbolag vid till exempel brand. I ditt fall saknar vi tillräcklig information för att göra en sådan schablonvärdering över nätet, utan det bästa vore att vända sig till en erfaren jurist/värderingsman som har gedigna kunskaper kring värdering av det slag du önskar. Lycka till och återkom gärna med fler frågor om du har några funderingar. Med vänlig hälsning,

Bouppteckning

2010-04-07 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Måste inte en bouppteckning vara klar innan en bostadsrätt lämnas till försäljning
Sonja Rodhe | Hej! Tack för din fråga! I ärvdabalken (ÄB) finns regler om bl.a. dödsbo och bouppteckning, se https://lagen.nu/1958:637. Om någon avlider är det dödsboet som träder i den avlidnes ställe. Dödsbodelägarna ska gemensamt förvalta den avlidnes egendom, se ÄB 18:1. Enligt ÄB 20:1 ska en bouppteckning upprättas senast tre månader efter ett dödsfall. Därefter ska den inom en månad skickas till Skatteverket för registrering, se ÄB 20:8 och ÄB 20:9. När bouppteckningen är registrerad utgör den en legitimationshandling för dödsbodelägarna. Bouppteckningen visar alltså vem som har rätt att företräda dödsboet i förhållande till tredje man, se ÄB 18:1. För att ett dödsbo ska kunna slutföra en försäljning av en bostadsrätt krävs att det finns en registrerad bouppteckning och huvudregeln är att samtliga dödsbodelägare ska skriva under köpekontraktet. Det är alltså inte möjligt att få till stånd en försäljning av den avlidnes bostadsrätt utan att det dessförinnan har upprättats och registrerats en bouppteckning. Vänliga hälsningar

Kan jag avstå mitt dödsbodelägarskap?

2010-03-25 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Kan jag avstå dödsbodelägarskap? Min far avled i förrgår. Jag är ensam arvinge och enda barnet. Vi har aldrig haft kontakt och förra året uttalade min far att han inte ville ha kontakt. Dödsboet har skulder på 450 000:-. Måste jag ta ansvaret för dödsboet och bodelning, begravning m m ? Kan jag avstå mitt dödsbodelägarskap? Vad händer i så fall?
Anna Gustafsson |Hej och tack för Din fråga! Det är Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637#K18 som reglerar frågor om arv och dödsbo. Först vill jag göra Dig uppmärksam på att verkligen kontrollera om det endast finns skulder i dödsboet? Eventuella tillgångar tillfaller ju Dig som enda barn om det inte finns något testamente (då har du rätt till Din laglott som är 50 %) enl. 7 kapitlet 1 § Ärvdabalken. Förutom att vara arvtagare så är Du även dödsbodelägare enligt 18: 1 § Ärvdabalken. Enligt 19:1 så har Du som dödsbodelägare rätt att vända Dig till Tingsrätten på den ort där Din far var bosatt och begära att domstolen utser en boutredningsman. Du behöver inte ange några skäl för beslutet, det är helt upp till Dig. Begravning tillhör de så kallade "vårdande" åtgärder som skall vidtas så fort som möjligt efter ett dödsfall. Om inte någon dödsbodelägare vill/kan så är Socialnämnden i den kommun där Din far var bosatt ansvarig att ordna dessa snabba vårdande åtgärder enligt 18:2 § andra stycket Ärvdabalken. För kostnader som socialnämnden får kan de begära ersättning ur dödsboet, vilket påverkar Ditt arv (om det finns tillgångar). När Du skickar brevet till Tingsrätten om att förordna en boutredningsman enligt 19 kapitlet 1 § Ärvdabalken skall du bifoga en kopia på bouppteckningen, och om en sådan inte har gjorts, skall uppgifter om alla delägare i dödsboet och deras hemorter skrivas ned. Ett kort sammanfattande svar på Din fråga är därmed att nej, Du behöver inte ta ansvar för begravning och liknande. Du behöver inte avstå ditt medlemskap i dödsboet, endast se till att en boutredningsman tar hand om skötseln av dödsboet. Du kan inte bli straffad för detta på något annat sätt än att eventuella tillgångar i dödsboet krymper om andra skall ha ersättning för att de har förvaltat dödsboet. Vänliga hälsningar

Bouppteckning och preskription av efterarvsrätt

2010-02-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej Bakgrundsfakta: Farfar och farmor inga gemensamma barn. Farfar dog innan farmor. När farmor dog kom barnen till min farfar bror och syster och krävde hälften av boets tillgångar. Nu har min far gått bort och inget arvsskifte har skett efter min farmor. Vi har skickat brev till dessa arvingar för att vi skall kunna lösa bouppteckningen efter vår far. Vad händer om de inte hör av sig. Och hur länge är preskriptionstiden. Är det 5 år som gäller?
Daniel Jessen-Winbo |Hej, Frågan aktualiserar de arvsrättsliga bestämmelserna och dessa återfinns i Ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. Att din farfars systers och brors barn har arvsrätt framgår av 3 kap 2 § ÄB. Denna bestämmelse säger att arvingar i första (2 kap 1 § ÄB, bröstarvingar) eller arvingar i andra arvsklassen (2 kap 2 § ÄB, föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar) har efterarvsrätt. Huvudbestämmelsen i 3 kap 2 § säger att dessa efterarvingar har rätt till hälften av den efterlevande makens bo. Har dock den först avlidne makens kvarlåtenskap utgjort annan del än hälften av boet skall efterarvingarna ha den delen i boet. Vad sedan gäller själva dödsboet så regleras det och dess förvaltning i 18-24 kap i ÄB. Ni har gjort helt rätt att kalla de då de är dödsbodelägare enligt 18 kap 1§. Vad sedan gäller preskriptionen så regleras den i 16 kap ÄB. I 16 kap 1§ (2st) sägs att då arvinge är känd men bor på okänd ort ska kungörelse ske i post- och inrikes tidning efter anmälning till tingsrätten. Därefter är preskriptionstiden på ett sådant anspråk 5 år. Dock finns det möjlighet att påskynda detta genom att använda sig av 16 kap 5 §. Denna säger att rätten, efter delgivning, kan förelägga arvinge att tillkännage sitt anspråk inom 6 månader var annars dennes anspråk går förlorat enligt 7§ samma kapitel. Jag hoppas jag givit svar på er fråga Med vänlig hälsning

Är en testamentesexekutor automatiskt också boutredningsman?

2010-04-23 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Är en utsedd testamentesexekutor också automatiskt boupptäckningsman och alltså den som har uppdraget att förrätta bouppteckningen?
Emma Bengthsson |Hej! Reglerna om testamentesexekutor och boutredningsman finns i ärvdabalkens 19 kap, se https://lagen.nu/1958:637#K19P1S1 här. En dödsbodelägare eller testamentesexekutorn kan begära att en boutredningsman ska utses till förvaltning av den avlidnes egendom. Detta ska då skickas in som en ansökan till domstol. I 19 kap 3 § framgår att det är testamentesexekutorn som ska utses till boutredningsman om inte skäl talar emot det. Ett sådant skäl kan exempelvis vara att personen är misstrodd av någon dödsbodelägare. Men man tar också hänsyn till om det i den avlidnes testamente finns en önskan om att testamentesexekutorn även ska vara boutredningsman, se mer härom i rättsfallet NJA 1988 s.594. Svaret på din fråga blir alltså att det ska vara samma person om det inte är olämpligt, det vill säga det finns skäl som talar emot det. Det kan också bara nämnas att domstolen har en möjlighet att utse mer än en boutredningsman om det finnes nödvändigt. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning, Emma Bengthsson

Ingen av arvingarna är intresserade av tomten

2010-04-01 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Vi är 14 arvingar som ska nu ska göra arvsskifte. I boet finns förutom pengar också en tomt som är taxerad till 12.000kr. Ingen av arvingarna är intresserad av tomten. Hur gör man då? Lagfarten stod på den avlidne. Kan man ge bort tomten till någon av de 14, och i så fall hur gör man det?
Elias Himsel |Hej, Ett arvskifte är en privat överenskommelse och det finns därför en stor frihet för er att själva komma överens om fördelningen av dödsboets tillgångar. Om alla är överens om att en arvinge skall tilldelas tomten utan att detta påverkar fördelningen av tillgångarna i övrigt ser jag därför inget hinder mot att så sker. Skulle det visa sig att alla 14 arvingar har svårt att komma överens om vem som ska få tomten kan situationen lösas på flera sätt. Dödsboet kan välja att sälja tomten varefter avkastningen fördelas mellan er arvingar i arvskiftet tillsammans övriga tillgångar. För att inte försäljningen skall kunna ogiltigförklaras krävs att alla dödsbodelägare deltar eller att en bouppteckning är upprättad. Om ni inte säljer tomten kan ni tillskiftas andelar av tomten med samäganderätt, därefter kan ni som önskar ge bort era andelar till någon annan delägare. Visserligen måste man ta viss hänsyn till de övriga delägarnas vilja, men med tanke på det ringa värdet av tomten bör det inte utgöra något problem. Sammanfattningsvis vill jag avsluta med att påpeka att arvskiftet genomförs efter att bouppteckning upprättats och alla skulder är betalda. Arvskifteshandlingarna skall därefter skrivas under av alla arvingarna och med detta är boet skiftat. Med vänliga hälsningar,

Arv och skilsmässa vid internordiska förhållanden

2010-03-12 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag är gift med en man från vårt närmaste grannland, han är inte svensk medborgare. Vi har köpt hus m m i Sverige. Huset står i bägges namn. Jag bor här och han pendlar. Vad sker vid skilsmässa/dödsfall? Gäller den svenska lagen. Vi har särkullbarn och vi gifte oss i hans land för mer än 5år sedan.
Josefin Backman |Hej, Om din make är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge gäller Förordning (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap se https://lagen.nu/1931:429 (förkortas NÄF) för er ev. skilsmässa. Enl. 9 § 1 st NÄF ska vid prövning i Sverige av skilsmässa mellan nordiska medborgare med hemvist i Norden alltid tillämpas svensk rätt. Denna regel gäller alltså om ni ansöker om skilsmässa i Sverige. Detta innebär då att den svenska Äktenskapsbalken (se https://lagen.nu/1987:230) blir tillämplig. Om din make är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge finns tre tillämpliga lagar vid dödsfall. Dessa är: Lag (1935:44) om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare, som hade hemvist här i riket (förkortas NDL) se https://lagen.nu/1935:44. Lag (1935:45) om kvarlåtenskap efter den som hade hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge. Lag (1935:46) om tillsyn i vissa fall å oskiftat dödsbo efter medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge. Huvudregeln är här att boutredning, bodelning och arvskifte efter i Norden bosatt nordisk medborgare skall ske i det land där den avlidne vid sin död hade hemvist och då tillämpas det landets lag, 19 § NDL och 1 § Lag 1935:45 om kvarlåtenskap efter den som hade hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om den avlidne hade hemvist i Sverige sker alltså förrättningen här enligt svenska regler (Ärvdabalken se https://lagen.nu/1958:637). Förrättningen omfattar då all egendom som den avlidne hade vid dödsfallet, både egendom inom och utom Norden, 20 § NDL. Var en person ska anses ha hemvist definieras i 7 kap. 1 § Lag (1904:26) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (se https://lagen.nu/1904:26). Man bedömer enl. denna paragraf hemvisten baserat på om personens vistelse med hänsyn till dess varaktighet och omständigheterna i övrigt måste anses stadigvarande. Det är två kriterier som ska vara uppfyllda, dels ett vistelsekriterie där man ser till var personen faktiskt befinner/befann sig och ett avsiktskriterie där man ser till om personen har/hade för avsikt att stanna en längre tid. När man ser på avsikten kan sådant som familjeförhållanden, anställning, att man äger bostad och var man är folkbokförd spela in. Även om någon anses ha haft hemvist i Sverige vid dödsfallet finns en möjlighet för arvinge eller testamentstagare att yrka att lagen i den avlidnes hemland (dvs. medborgarskapslandets lag) istället ska tillämpas. Detta ifall hemvisten vid dödsfallet varat mindre än fem år och den som yrkar att hemlandets lag ska tillämpas har en arvsrätt som beror på vilken lag som tillämpas, 1 § NDL. Om svensk lag blir tillämplig har särkullbarnen rätt att få ut sitt arv direkt enl. 3:1§ Ärvdabalken. Särkullbarnen kan avstå denna rätt till förmån för den efterlevande maken och de ges då efterarvsrätt i den efterlevande makens dödsbo enl. 3:9§ Ärvdabalken. Med vänliga hälsningar

fullmakt

2010-02-09 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min fråga är om jag inte ska se arvskifteshanlingar innan jag skickar en fullmakt till en annan person som ska godkänna den? MVH
Elias Himsel |Hej, Om du utfärdar en fullmakt som ger någon behörighet att godkänna arvskifteshandlingarna medför det att denna person (fullmäktigen) genom att godkänna handlingarna binder dig. Om du utfärdar en fullmakt är det därför viktigt att fullmäktigen är någon du känner förtroende för och som är kapabel att tillvarata dina intressen. Om du i efterhand skulle konstatera att du själv aldrig hade godkänt arvskiftet är dina möjligheter att ”ta tillbaka” fullmäktigens godkännande nämligen starkt begränsade. Sammanfattningsvis behöver du inte ha sett arvskifteshandlingarna innan du utfärdar en fullmakt som ger någon möjlighet att godkänna dem å dina vägnar, men eftersom fullmäktigen genom sitt godkännande binder dig är det förstås alltid tryggare att själv granska arvskifteshandlingarna själv först. Med vänliga hälsningar,