Arvsskifte då särkullbarn avstått arv till förmån för efterlevande make

2019-11-07 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mor dog i september i år, jag är hennes enda barn och är ansvarig för begravning etc.Min mors make dog i april 1988 och i hansboupptecknkng nämns hans två söner som avstod sina laglotter till min mor med full äganderätt, 72 tkr.Idag finns 46364kr i fonder och ca10tkr på kontot. Jag har inte anlitat jurist för bouppteckningen som jag antar ytterligare skulle belasta dödsboet. Allt är betalt annars begravning mm.Hur ska jag tänka när det gäller hur vi ska dela på de pengar som finns? Jag är den som fortsättningsvis har hand om deklarationen.
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barn som inte är makarnas gemensamma benämns särkullbarn och dessa har i princip alltid rätt att få ut sitt arv direkt. I ditt fall har din mors makes barn dock avstått sitt arv till förmån för din mor enligt 3 kap 9 § Ärvdabalk (ÄB) vilket innebär att de har rätt till efterarv då din mor avlidit enligt 3 kap. 2 § ÄB.Makes arvsrätt regleras särskilt i 3 kap. ÄB. När den ena maken avlider sker en bodelning enligt äktenskapsbalken vilket kortfattat innebär att makarnas giftorättsgods läggs samman och delas på två, den delen kallas för giftorättsandel. Din mor ärvde sin makes giftorättsandel med fri förfoganderätt om inte annat angavs i testamente. Det innebär att din mor fritt fick förfoga över egendomen (ex. sälja, konsumera eller ge bort) men inte genom testamente disponera över den andel som innehades med fri förfoganderätt.Vid bodelningen utgör den avlidne makens (din mors make) giftorättsandel en kvot av den efterlevande makens (din mor) totala egendom, när den efterlevande maken går bort ska denna andel som härrör från den först avlidne maken tillfalla hans eller hennes efterarvingar. Detta innebär att då din mors make avled ärvde din mor hans kvarlåtenskap och den kvarlåtenskapen utgjorde en viss andel av din mors totala egendom. Denna andel som härrör från din mors make ska nu tillfalla din mors makes söner.Om jag förstår rätt så uppgick det sammanlagda giftorättsgodset till 72 000 efter bodelningen då din mors make avled. Giftorättsandelen blir då 36 000 kr (hälften av giftorättsgodset). Din mor ärvde i så fall 36 000 av sin make med fri förfoganderätt och fick 36 000 i giftorätt som hon hade full förfoganderätt över. Kvarlåtenskapen efter din mors make utgjorde då ½ av den totala kvarlåtenskapen (36 000/72 000) vilket innebär att din mors makes söner har rätt till halva arvet. Fördelningen av din mors kvarlåtenskap går då till så att den först delas på hälften (ca 56 364 delat på två = 28 182) och den ena halvan får din mors makes barn dela på (28 182 delat på två = 14 091 kr var för din mors makes söner) och den andra halvan tillfaller dig. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Upprätta arvskifte och lagfart på fastighet?

2019-10-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Arvskifte skall göras av ett sedan många år oskiftat bo efter vår mor, innehållande en fastighet. Efter henne fanns 3 dödsbodelägare, varav 1 under tiden har avlidit och denne har testamenterat sin 1/3 till de båda barnen till en av de återstående dödsbodelägarna. Hela fastigheten skall tillskiftas dessa testamentstagare. Övriga tillgångar i boet efter vår mor har sämjedelats. Kan vi upprätta ett arvskifte där det står att testamentstagarna ersätter dödsbodelägare 1 med en angiven summa pengar för hans 1/3 i fastigheten, och dödsbodelägare 2 avstår från sin 1/3, utan vederlag, till testamentstagarna? I så fall, kan lagfart utställas på dem på denna grundval? Vi har bouppteckningar efter de båda avlidna, samt godkänt testamente och arvskifte efter testatorn. I ert svar till en annan frågeställare på er hemsida läser jag att det är "brukligt att man vid arvskifte värderar fastigheten till marknadsvärdet med avdrag för en uppskattad kapitalvinstskatt och mäklarkostnader som kommer uppstå vid en framtida försäljning". Kan man göra så i vårt fall?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom din fråga handlar om arvskifte och lagfart blir ärvdabalken (ÄB) och jordabalken (JB) tillämpliga. ArvskiftetUtifrån din fråga förstår jag det som att alla dödsbodelägare är överens om hur dödsboet ska fördelas. Ett arvskifte är ett avtal mellan dödsbodelägarna om hur dödsboet ska fördelas och om alla är överens går det bra att fördela dödsboet som ni kommit överens om. Det är viktigt att ni skriver ett skriftligt avtal som alla dödsbodelägare skriver under, se 23 kap. 4 § ÄB. Det går alltså bra att upprätta arvskiftet som i din fråga, förutsatt att alla dödsbodelägare är överens om det. LagfartenEfter att ni upprättat ett arvskiftesavtal ska de som fått fastigheten ansöka om lagfart på den inom tre månader, se 20 kap. 1 § JB. Detta görs hos Lantmäteriet, läs mer här. Ansökan ska innehålla:Ansökan om lagfart för de som ärvt fastigheten.Arvskifteshandling i original.En bestyrkt kopia av bouppteckningen. Bouppteckningen måste först vara registrerad hos Skatteverket. Efter att ni gjort arvskiftet kommer de dödsbodelägarna som fått fastigheten kunna få lagfart på den genom ansökan till Lantmäteriet. Värderingen av fastighetenPrecis som du säger så brukar man värdera en fastighet till marknadsvärdet minus den uppskattade kapitalvinstskatten och mäklarkostnaderna vid en framtida försäljning. Detta kan ni också göra i ert fall. Vid en fastighetsförsäljning (privatbostadsfastighet) skattar man 22% av vinsten på fastigheten. 22% av den vinsten som gjorts om fastigheten såldes idag bör ni alltså göra avdrag för. Ni bör även göra avdrag för uppskattade mäklarkostnader. Allt detta för att få en så korrekt värdering av fastigheten som möjligt. Sammanfattningsvis är svaret på alla dina frågor ja. Ni kan upprätta ett arvskiftesavtal som i din fråga om alla dödsbodelägare är överens. De som får fastigheten kan sedan få lagfart på den genom ansökan till Lantmäteriet och ni kan värdera fastigheten på det sätt du beskriver i din fråga. Hoppas du fått svar på dina frågor! Min rekommendation är att ni anlitar en jurist som kan hjälpa till med att upprätta ett arvskiftesavtal för att säkerställa att allt går rätt till. Om ni är intresserade av att anlita en jurist kan ni höra av er till mig på axel.bellander@lawline.se så återkommer jag med en offert. Om ni skulle ha övriga frågor eller funderingar kan ni också höra av er till mig där. Vänliga hälsningar

Hur ska ett arv fördelas och vad kan man välja att testamentera bort?

2019-10-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Mina två systrar gick bort härom året. Min ena syster har tre barn medan min andra syster hade inga barn men var gift. Hur fördelas arvet efter mina föräldrar? Samt hur stor del av kommande arv kan mina förändra välja att testamentera bort till andra/annat?
Hanna Stenberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det är dina föräldrar fortfarande i livet men du undrar hur arvet kommer att fördelas när de avlider, om familjekonstellationen fortfarande ser ut som du beskrivit i din fråga. Det är ärvdabalken (ÄB) som reglerar hur ett arv ska fördelas när en person avlider. Det framkommer inte i din fråga om dina föräldrar är gifta eller inte, vilket har betydelse när ett arv ska fördelas. Jag kommer därför att gå igenom vad som gäller för både gifta, samt ogifta, par och avsluta med vad en testator kan välja att testamentera bort till någon annan än sina arvingar. Jag kommer även utgå från att du och dina systrar var helsyskon.Om dina föräldrar inte är giftaI Sverige fördelas arv utefter den s.k. parentelprincipen, vilket innebär att arvingar delas in i tre olika arvsklasser. Arvsklasserna regleras i 2 kap. 1–3 §§ ÄB. Den första arvsklassen regleras i 1 § och är arvlåtarens barn, dvs. bröstarvingar. Skulle någon av bröstarvingarna vara avlidna, ska bröstarvingarnas barn ärva i dennes ställe, vilket kallas istadarätt. Alla bröstarvingar tar även lika lott, vilket kallas stripalindelning. Det betyder att om det t.ex. finns 5 barn som ska ärva en avliden förälder, ska varje barn ta en femtedel av arvet. I ditt fall blir det alltså såhär:Låt säga att en av dina föräldrar avlider och den efterlevande föräldern väljer att göra en bodelning enligt 18 § sambolagen. Efter en bodelning visar det sig att den avlidne föräldern har 90 000kr som ska fördelas mellan arvingarna. Dina två systrar är avlidna, varav den ena har tre barn. Skulle dina systrar fortfarande varit vid liv, hade ni tagit en tredjedel var av de 90 000 kronorna (2 kap. 1 § 1 st. ÄB). Eftersom du är det enda syskonet som fortfarande är vid liv, får du din andel om 30 000kr, medan din syster som efterlämnade tre barn får dela på hennes lott, de får alltså 10 000kr vardera (2 kap. 1 § 2 st. ÄB).Gällande din syster som inte efterlämnade några barn, där gäller det enligt 2 kap. 2 § 1 st. ÄB att hennes föräldrar ärver i dennes ställe. Det betyder alltså att den efterlevande föräldern skulle ärva hennes del (30 000kr), men skulle även denne vara avliden, är det du som enda kvarlevande syskon som ärver hennes arvslott (2 kap. 2 § 2 st. ÄB).Om dina föräldrar är giftaOm dina föräldrar är gifta och en av dem avlider, ska en bodelning göras först enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken (ÄktB), samt 23 kap. 1 § ÄB. Den efterlevande maken kommer sedan ärva de gemensamma barnens del med s.k. fri förfoganderätt (jag återkommer senare till vad det kan ha för innebörd) enligt 3 kap. 1 § ÄB. Det innebär alltså att arvingarna inte får ut sitt arv från den först avlidne föräldern förrän den andra föräldern också avlidit. När den efterlevande maken avlider, gäller samma sak som för om dina föräldrar var ogifta. Dvs. din avlidne systers barn tar hennes del, medan du tar din avlidne syster som inte hade några barns del. Vad kan dina föräldrar välja att testamentera bort?En testator kan i princip välja att testamentera bort hela sin egendom till vem eller vad som helst. Bröstarvingarna kan dock alltid begära en jämkning av ett testamente enligt 7 kap. 3 § ÄB för att få den del som utgör dennes laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB. I det här fallet skulle arvs- och laglotten räknas ut såhär:Ni var 3 barn, vilket innebär att man delar kvarlåtenskapen om 90 000kr på 3, det blir då 30 000kr. Hälften av 30 000kr utgör då laglotten som du skulle ha rätt till om någon (eller båda) av dina föräldrar skulle välja att testamentera bort all sin kvarlåtenskap till någon/något annat. En testator kan dock inte testamentera bort arv som denne fått med fri förfoganderätt eftersom arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar när den som ärvt med fri förfoganderätt avlider. SammanfattningSammanfattningsvis är det alltså du, din systers barn och eventuellt din ena förälder som ärver om en av dina föräldrar dör. Maken som din syster lämnade efter sig ärver alltså ingenting (om inte dina föräldrar väljer att testamentera bort någon egendom till denne). En testator kan i princip testamentera bort all sin egendom om denne så vill. Man kan dock inte testamentera bort bröstarvingarnas laglott och inte heller arv som testatorn tagit del i med fri förfoganderätt. Med vänlig hälsning

Ansvarar en skiftesman för utdelningen av arvet?

2019-09-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Arvsskifte.TR har förordnat en advokat att göra detta. Utbetalningen sedan???Vem ska göra det? Advokaten eller den dödsbodelägare som haft fullmakt i banken och gjort bouppteckningen??
Anna Holmström |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att en så kallad skiftesman har blivit utsedd av tingsrätten för att besluta om arvskiftet (se 23 kap. 5 § äktenskapsbalken (ÄB)). Till skillnad från en boutredningsman kan skiftesmannen inte vidta förvaltande åtgärder för dödsboets räkning (se 23 kap. 5 § ÄB och 17 kap.1 – 4 och 6 – 9 § äktenskapsbalken). Det innebär att personen som har tillgång till kontot alternativt banken har ansvar för att arvet betalas ut. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Arskifteshandlingens funktion och utformning

2019-10-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Bouppteckningen efter min avlidne man är klar. vi är tre dödsbodelägare: Jag, änka. 2 särkullsbarn.Vårt gemensamma testamente (som de myndiga barnen skriftligen godkänt för länge sedan), lämnar mig med hela arvet och fri förfoganderätt ("orubbat bo")Barnen tar inte ut Laglotten eller Farsarvet men blir efterarvingar (?) vid min död (född 1946). Alla vi tre är eniga.Ändå har jag av banken blivit rekommenderad att låta upprätta ett arvskiftesdokument.Kan vi tre göra det själva? Finns det i så fall en mall i ärendet att köpa online, eller någon annanstans?Vilka kriterier måste uppfyllas? Krävs närvaro och underskrift av vittnen? Sonen bor i Norge. Kan systern via en fullmakt skriva under dokumentet för sin brors räkning?Tacksam för svar.Med vänlig hälsning,
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Särkullbarnen blir efterarvingarAtt särkullbarnen väntar med att ta ut sin laglott till förmån för dig som efterlevande maka innebär, precis som du skriver, att de blir efterarvingar. Detta följer av 3 kap 9 § Ärvdabalken. Konsekvensen blir att särkullbarnen har rätt att få ut den andel som motsvarar vad barnen avstod vid sin fars död när du går bort. Du innehar fram till din död särkullsbarnens arvslott med fri förfoganderätt och får därmed förfoga över egendomen genom olika rättshandlingar. Den enda begränsningen som finns är att du inte kan bestämma över den egendom du ärvt med fri förfoganderätt i ett eget testamente. Du får med andra ord inte testamentera bort särkullsbarnens arv, utan det har de rätt till den dag du går bort. Vad är en arvskifteshandling och vad finns det för krav på den?Arvskifteshandlingen är ett avtal mellan er dödsbodelägare som reglera hur tillgångarna som finns kvar i boet efter den avlidne ska fördelas. Det arvskiftesdokument som banken syftar på är helt enkelt detta privata avtal, där ni nedtecknar hur ni har bestämt att tillgångarna ska fördelas - nämligen att du ska ärva allt med fri förfoganderätt och att särkullbarnen väljer att vänta med att få ut sitt arv efter pappan i enlighet med 3 kap 9 § Ärvdabalken. Det finns bara ett krav på arvskifteshandlingarDet enda krav som finns på arvskifteshandlingar framgår av 23 kap 4 § Ärvdabalken, som stadgar att handlingen ska vara skriftlig och underskriven av samtliga dödsbodelägare. Några vittnen krävs inte, eftersom arvskiftet ses som en privat överenskommelse mellan er dödsbodelägare. Till skillnad från bouppteckningen behöver arvskifteshandlingen därför inte skickas in till Skatteverket eller registreras någonstans. Jag råder er däremot att förvara den på något säkert ställe så att den finns tryggt bevarad och kan tas fram ifall det i framtiden skulle uppstå några diskussioner kring arvet och skiftet.Arvskifteshandlingens funktionÄven om arvskifteshandlingen inte behöver registreras är den en viktig handling, eftersom den fungerar som bevis gällande äganderätten till den ärvda egendomen. Eftersom den utgör själva beviset för hur ni kommit överens om att fördela arvet behövs den ofta för att sedan kunna verkställa en verklig fördelning av kvarlåtenskapen. Som ett par exempel på dess funktion är den nödvändig för att den som ärver en fastighet ska kunna ansöka om lagfart, och arvskifteshandlingen kan ofta även krävas av banker för att de ska göra överföringar av bankmedel från dödsboets konton till arvtagaren. Det är också först när arvskifteshandlingen är klar och undertecknad och alla dödsboets konton med mer har avslutat som dödsboet kan upplösas helt.Den som inte kan skriva under arvskifteshandlingen kan utfärda en fullmaktOm en dödsbodelägare inte kan närvara vid upprättandet och undertecknandet av arvskifteshandlingen går det bra att denne ger en fullmakt till någon av de andra dödsbodelägarna. Sonen som bor i Norge behöver med andra ord inte resa till Sverige för att närvara. Han kan istället ge sin syster en fullmakt med befogenhet att skriva under arvskiftesdokumentet för hans räkning. Fullmakten kan vara såväl muntlig som skriftlig. Det går att hitta mallar onlineDet finns absolut mallar och exempel på arvskifteshandling att hämta hem gratis eller köpa online. Jag har inte använt någon sådan onlinemall själv och kan därför tyvärr inte rekommendera någon. Återigen är dock det enda som egentligen är viktigt för dokumentet det jag nämnde ovan: att eran överenskommelse om hur arvet ska fördelas framgår tydligt och att ni alla undertecknar arvskifteshandlingen – själva eller genom någon dödsbodelägare med fullmakt.Känner ni er osäkra går det såklart också bra att låta en jurist bistå er i att skriva arvskifteshandlingen. Vi på Lawline har i så fall jurister som kan hjälpa till med detta. Vill du boka tid med en jurist går det bra att maila mig på tora.odin@lawline.se, så berättar jag mer om våra priser och hur vi kan hjälpa till.Hoppas att du fått svar på dina frågor och stort lycka till!Vänligen,

När ska ett arvskifte upprättas?

2019-10-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Vår far har avlidit för ett tag sen, bouppteckningen är klar från skatteverket. Nu till min fråga, ska jag och min bror och mamma göra ett arvskifte, vår mamma har två barn i ett annat äktenskap. Det finns inga större summor,eller hus, bara en gammal bil där kostnaderna för upprustning är lika med värdet.
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Enligt lag måste ett skriftligt arvskifte upprättas om det finns fler än en dödsbodelägare. Då det inte framgår om alla tre är dödsbodelägare eller om er mamma är ensam dödsbodelägare är det svårt för mig att ge er ett svar. Är ni alla tre dödsbodelägare ska alltså ett skriftligt arvskifte upprättas, finns istället bara en dödsbodelägare behövs inget skriftligt arvskifte utan tillgångarna kan direkt skrivas över på arvstagaren.Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur kan man motverka att en någon drar ut på arvskiftet?

2019-10-02 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mamma gick hastigt bort under våren. Jag och mina syskon, tillsammans med mammas make, har gjort klart bodelningen i maj. Jag har begärt ut min laglott, vilket inte landade väl, och jag undrar hur länge han kan dra ut på arvsskiftet? Och hur jag nu ska gå tillväga.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att beklaga sorgen. Vidare så finns regler som rör arvskifte att hitta i ärvdabalken (ÄB).Jag utgår från att det enbart är du, dina syskon och din mammas make som är dödsbodelägare. Det finns framför allt två sätt som din mammas make kan dra ut på arvskiftet.1. Om bouppteckning inte är gjord och/eller alla skulder inte är betalda kan han sätta sig emot att arvskifte sker, 23 kap 2 §. 2. Det ska finnas en handling över arvskifter. Denna måste vara i skriftlig form och ha alla dödsbodelägares underskrift, ÄB 23 kap 4 §. Genom att inte skriva under kan han alltså fördröja arvskiftet.Jag utgår från att bouppteckningen är gjord om din mamma gick bort under våren. För att motverka att din mammas make fördröjer skiftet mer kan du försöka se till att betala alla skulder (om inte även detta redan är gjort) samt formulera handlingen över arvskiftet och få din mammas make att skriva under. Om han vägrar göra något av det i syfte att fördröja skiftet ytterligare kan du begära att tingsrätten utser en skiftesman som kan hjälpa till med skiftet, ÄB 23 kap 5 §. Tänk dock på att det kostar att ta hjälp av en skiftesman vilket kommer innebära att dödsboet minskar i storlek.Jag hoppas att mitt svar kan ge någon vägledning till hur du kan snabba på arvskiftet och få ut din laglott.Vänliga hälsningar,

​Uträkning av bodelning och arv

2019-09-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Make avlider. Har inga barn tillsammans med nuvarande hustru. Han har 3 särkullbarn.Han och nuvarande hustru har inget äktenskapsförord och inget annat skrivet.Maken efterlämnar 700 000 kr och nuvarande hustru har 400 000 kr i tillgångar.Efter fördelning av arvet behåller hon sina tillgångar samt erhåller hälften av makens tillgångar medan barnen delar på pappans andra hälft alltså 350 000 kr som fördelas på de tre barnen.Jag undrar om detta är en riktig uträkning?
Josefine Bågholt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. För att kunna besvara din fråga kommer jag först beskriva hur en bodelning vid avliden make går till. Efter det kommer jag visa hur arvet fördelas utifrån den frågeställning som du ovan presenterat. De lagar som vi kommer behöva gå in i är äktenskapsbalken (ÄktB) som har bestämmelser om bodelning och ärvdabalken (ÄB) för att finna bestämmelserna om arv. Bodelning: Eftersom den avlidne maken var gift vid hans bortgång skall en bodelning enligt äktenskapsbalkens bestämmelser genomföras innan arvet kan fördelas mellan arvingarna (23 kap 1§ ÄB). Vid en bodelning enligt äktenskapsbalken skall egendom som inte är makarnas enskilda ingå (9 kap 1§ ÄktB). I din frågeställning skriver du att det inte finns ett äktenskapsförord eller något annat skrivet, vilket innebär att all deras egendom skall fördelas mellan dem (10 kap 1§ ÄktB). AndelsberäkningFörsta steget vid en bodelning efter att makarnas tillgångar har beräknats är att om makan eller maken har skulder skall dessa avräknas från den makans eller makens tillgångar (11 kap 2§ ÄktB). I din frågeställning nämns ingenting om skulder, jag utgår därför ifrån att det inte finns några skulder bland parterna i din fråga. Om det inte finns några skulder eller dessa är avräknade skall parterna lägga ihop sina tillgångar. Med siffrorna som du nämnde ovan ser det ut såhär: 700 000 kronor (makens tillgångar) + 400 000 kronor (makans tillgångar) = 1 100 000 kronor. Summan på 1 100 000 kronor skall sedan fördelas lika mellan makan och maken. 1 100 000 kronor/2= 550 000, ur bodelningen får varje make på så sätt 550 000 kronor var (11 kap 3§ ÄktB). De 550 000 kronorna som är den avlidne makens del skall fördelas mellan arvingarna.UndantagDet finns ett undantag från att bodelningen skulle ske på detta sätt och det hade varit om den efterlevande makan inte hade begärt ut bodelning (12 kap 2§ ÄktB). I din frågeställning har dock den efterlevande makan färre tillgångar än den avlidne maken, vilket innebär att jag inte rekommenderar att undantaget används. Arvet: Det är alltså 550 000 kronor som skall fördelas mellan de berättigade arvingarna. Då den avlidne maken hade 3 barn är det dessa som skall fördela arvet mellan sig (2 kap 1§ ÄB). Uträkningen av arvet blir på så sätt följande: 550 000 (den avlidne makens tillgångar)/3 (barnen)= 183 333 kronor. Den avlidne makens barn erhåller 183 333 kronor var i arv från sin far. Sammanfattning: Den uppställda uträkningen i din fråga saknar en bodelning och på så vis blir utdelningen av tillgångarna felaktig. Det är viktigt att komma ihåg att vid den ena makan/makens bortgång skall först en bodelning genomföras. Tillgångarna paret har skall delas lika mellan dem, där den avlidne makan/makens del skall fördelas till arvingarna. I din fråga är det barnen som är de berättigade arvingarna och skall därför fördela tillgångarna på 550 000 kronor mellan sig. Behöver du mer djupgående hjälp med din fråga rekommenderar jag dig att boka en tid med en av våra kunniga jurister. Hoppas detta gav dig svar på din fråga. Hör gärna av dig till oss igen på Lawline! Vänliga hälsningar,