Assistans med arvsskifte, lottläggning, andelsberäkning och testamente

2020-05-19 i Arvsskifte
FRÅGA
Hej Min mor gick bort i februari i år, och nu ska vi göra ett arvsskifte. Det fanns två stycken testamenten som ligger till grund för arvsskiftet;Ett från 1981 , min styrfar, som skrev med fri förfoganderätt till min mor. Övriga parter i testamentet var jag, min syster samt min systers son Jonas. Övriga i bouppteckningen var hans syskon, varav en är i livet idag. Min styrfar, ägde en del kontanter vid dödsfallet 1981 samt 50 % av en lägenhet. Jonas fick ett förskott på arvet efter Sture på 300,000 kr. Detta gavs som ett lån med ränta. Min mor sålde lägenheten 2017 och köpte en ny lägenhet i Enköping för pengarna. Min mor skrev ett testamente 2019 där hon testamenterade hela lägenheten till mig och min syster. Då min syster behövde pengar 2019 så valde min mor att överlåta 40 % av lägenheten i Enköping till mig. Hon ägde alltså 60 % vid dödsfallet. Nu behöver vi göra ett arvsskifte utefter att det finns testamente att ta hänsyn till, samt arvet efter Sture. Dödsbodelägare är alltså jag, min syster Lena, hennes son Jonas och så Stures syster. Tillgångarna är följande;En lägenhet - 60 %. Värde 840,000 kr. Hela lägenheten är värd cirka 1,4 Mkr. Kontanter m m 30,000 kr. Lånet till Jonas 300,000 kr. Inga skulder finns för min mor. Tacksam för assistans. MvhAnders
SVAR

Hejsan,

Aktuell lagstiftning: Ärvdabalk (ÄB).

Vilka ärver?
Det finns tre stycken arvtagare enligt testamentet. Det är du, din syster och hennes son Jonas. Stures syster ärver tyvärr ingenting eftersom det står i Stures testamente att all hans kvarlåtenskap ska gå till Jonas. Syskon har inte rätt till laglottsskyddet utan det är endast bröstarvingar som har detta, se 7 kap 1§ ÄB. Jag förutsätter att Sture inte hade egna biologiska barn.

Enligt bifogat testamente så står det att du och din syster ska ärva allting från henne medan Jonas ska ärva allting från Sture.

Sammanfattningsvis finns det egentligen bara tre stycken arvtagare. Det är du och din syster som ska ärva från er mor och det är din systers barn Jonas som ska ärva från Sture.

Andelar
Om allting de ägde var giftorättsgods vid Stures bortgång så ska Stures och Guns andelar av kvarlåtenskapen antas vara 50/50. Det innebär att hälften av kvarlåtenskapen är Stures och ska tillfalla Jonas och hälften av kvarlåtenskapen från Gun ska tillfalla dig och din syster.

Ogiltigt att testamentera bort lägenheten
När Gun testamenterade bort lägenheten till dig och din syster så var detta ogiltigt. Detta på grund av att hon samtidigt testamenterade bort Stures andel. Hon testamenterade bort Stures andel för att 840 000 kr är mer än 50% av hela kvarlåtenskapen. Eftersom hon endast har fri förfoganderätt av Stures andel så har hon inte rätt att testamentera bort hans andel, den delen av hennes testamente från 2019 är därför ogiltigt, se 13 kap 1§ ÄB.

Förskott på arv
Jonas har fått ett förskott på sitt arv. Det råder ett antagande att när annan arvinge får en gåva så antas det att det inte är förskott på arv om inte något handling explicit säger att det är ett förskott på arv, se 6 kap 1§ 1st andra meningen ÄB. Om det inte finns en sådan handling så kan Jonas åberopa att detta inte var en gåva. Det stoppar självfallet inte honom från att frivilligt medge att det var en gåva.

Om det ska anses vara förskott på arv så ska han avräkna detta förskott från den kvarlåtenskapen som han har fått från Sture. Det betyder att han ska få hälften av kvarlåtenskapen minus 300 000 kr, se 6 kap 1§ 2st ÄB.

Andelsberäkning med förskott på arv
Som jag har räknat ut det är hela boets värde 870 000 kr varav hälften är till Jonas och hälften är till dig och din syster. Jonas har alltså rätt till 435 000 kr på sin lott fast minus 300 000 kr. Det innebär att han har rätt att få 135 000 kr av boet. Du och din syster är berättigade till 870 000 - 135 000 vilket är 735 000 kr och detta belopp ska hälftendelas mellan er.

Lotter
Sedan era andelar av behållningen i boet har framräknats ska andelarna fördelas på lotter av egendomen, dvs. den faktiska fördelningen av egendomen ske mellan delägarna. Enligt 23 kap 2§ ÄB så "äger alla njuta lott av varje slag av egendom dock bör vad ej lämpligen kan delas eller skiljas såvitt möjligt läggas å en lott".

Enskild egendom
I testamentet så ska det ni får av dödsboet vara enskild egendom. Jag rekommenderar att ni gör ett separat konto i banken för de fall ni får likvida medel. På det sättet kan ni separera dem från giftorättsgods och hålla det borta från beblandning. Om enskild egendom blandas med giftorättsgods så anses den enskilda egendomen förloras och istället bli giftorättsgods (mest aktuellt vid bankinnehav).

Råd och rekommendationer
Hur ni vill fördela det är upp till er, 23 kap 2§ ÄB är inte bindande utan ni kan komma överens om fördelningen. Ni kan skriva ett samägandeavtal angående lägenheten eller så kan ni köpa ut Jonas från lägenheten. Det bästa vore om ni kunde betala ut Jonas genom att ge honom 135 000 kr i kontanter eller genom annan egendom. Om ni vill sälja lägenheten så kan ni göra det också och fördela kontanterna. Kan ni inte komma överens så kan ni be tingsrätten att tillse en skiftesman som kan besluta för er, se 23 kap 5§ ÄB.

Har du följdfrågor så är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se, så ska jag försöka besvara frågorna på bästa sätt.

Vänligen,

Binh Tran
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Arvsskifte (585)
2020-09-30 Hur kan barnen ärva kvarlåtenskapen som enskild egendom?
2020-09-22 När måste banken betala ut arvet?
2020-09-19 Arvingarna har lika rätt vid arvsskifte
2020-09-11 Har den ena föräldern till minderåriga barn arvsrätt om den andra föräldern avlider?

Alla besvarade frågor (84709)