Har barnbarn rätt att ärva, när sker arvet och finns en risk att arvet minskar eller försvinner om man väntar?

Min sons far är inte i livet och nu dog hans farmor . Hans farfar lever ännu och har adopterat sonens far tidigare när han levde. Jag undrar vad sonen ärver? För hans pappas arvsrätt går väl över till honom?

Det finns två fastrar till min son som lever, men den ena har dock inte Sonens farfar adopterat. Kan hon begära ut sitt arv nu efter sin mor? Ska min son vänta tills farfar dör med innan han får ärva?

Det råder osämja och min son vet inte om han vågar vänta. Om farmor/farfar skrivit sin fastighet på den ena dottern så inte några andra ska få något, får de verkligen gör så? Är det lönt att strida om detta ?


Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.

Det är ett antal frågor du ställer och jag uppfattar det som att det handlar i huvudsak om 1. ifall din son har rätt till något arv från sin farfar och farmor, 2. när ett sådant arv sker eller kan ske, samt 3. om det finns någon risk att din son blir av med sitt arv beroende på vad hans farfar och fastrar gör. Jag uppfattar det också som att den av din sons fastrar som inte är adopterad är biologiskt barn till din sons farmor men inte barn till hans farfar och därmed särkullbarn i farmodern och farfaderns relation. Jag antar också att farmodern och farfadern var gifta. Du skriver också att det finns två fastrar till din son som är i livet. Min fundering är då om det tidigare funnits fler fastrar eller farbröder som nu är döda och om så är fallet om de har några nu levande barn eller barnbarn. Om även så är fallet så har även dessa släktgrenar arvsrätt till farmodern. Jag kommer här reda ut arvsfrågorna separat för farmodern och farfadern och därefter säga något om fastigheten du nämner.

Arvet efter farmodern
Farmodern lämnar som jag förstår det tre bröstarvingar (barn, barnbarn, osv) efter sig: din son och de två fastrarna. Grundregeln om inget testamente finns när en förälder avlider är att alla förälderns barn ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). Den delen som varje barn då får kallas för arvslott och är i er situation en tredjedel var vad gäller farmoderns kvarlåtenskap. Finns ett testamente som gör att alla arvsberättigade inte får sin arvslott så har de i vart fall rätt till sin laglott, vilken är hälften av arvslotten och i ert fall alltså en sjättedel av farmoderns kvarlåtenskap (7 kap. 1 § ÄB). Om personen som avlidit vid sin död var gift och ett eller flera av barnen är gemensamma kommer dock de barnens arv först tillfalla den efterlevande maken, alltså farfadern i ert fall. Det innebär att din son och hans faster som också adopterats får vänta med att få ut sina arv efter farmodern. Den av fastrarna som inte adopterats har däremot rätt att få ut sitt arv direkt.

Arvet efter farfadern
När din sons farfar dör är det sedan två delar som ska arvskiftas, dels den delen av farmoderns kvarlåtenskap som tillföll farfadern vid hennes död och dels den del av farfaderns kvarlåtenskap som inte kommer från farmodern. Till den senare av dessa, farfaderns egna egendom, har den av fastrarna som inte adopterats ingen arvsrätt. Istället delar då din son och den adopterade fastern delar som utgångspunkt lika med samma undantag som ovan, dvs. att ett testamente kan ändra hur arvet fördelas, men bara till den gränsen som laglotten tillåter. Eftersom farfadern haft två barn är laglotten en fjärdedel av hans kvarlåtenskap. Vad gäller den del av av vad farfadern lämnar efter sig som kommer från farmodern så ska om inget testamente finns även den delas lika på din son och den adopterade fastern, förutsatt att den andra fastern fått sin del av arvet redan vid farmoderns bortgång.

Fastigheten och annan egendom som ges eller testamenteras bort
Om det nu är så som du är orolig för, att fastigheten eller någon annan egendom som farmodern eller farfadern har eller tidigare hade ges eller testamenteras bort till någon utomstående eller endast en av bröstarvingarna, så är den gåvan giltig endast till den grad att den inte inskränker den tidigare nämnda laglotten. Det innebär i praktiken att en person med tre barn (som farmodern) inte får ge eller testamentera bort mer av vad den äger än att återstoden av egendomen räcker till att varje barn kan ärva en sjättedel av personens egendom. En person med två barn (som farfadern) får på samma sätt inte ge eller testamentera bort mer av vad den äger än att återstoden räcker till att varje barn kan ärva en fjärdedel av personens egendom. Farmoderns eller farfaderns får alltså inte skriva över fastigheten på ett av barnen utan att säkra att övriga bröstarvingar kompenseras. Om de ändå gör det är det viktigt att den som blivit berövad sitt arv invänder mot detta. Om det rör sig om testamente är deadline ett halvår från att testamentet blivit känt och om det rör sig om gåva är deadline ett år efter att bouppteckningen gjorts (7 kap. 3-4 §§ ÄB).

Vad gäller frågan om det är värt att strida om detta måste ni förstås avgöra själva, men för att ni ska ha något att utgå från kan ett scenario se ut som följer: Huset är värt t.ex en miljon och farmodern och farfadern har ägt det gemensamt och har i övrigt inte haft några värdefulla ägodelar eller banktillgångar. Då kommer din sons laglott efter farmodern ligga runt 85 000 kr och laglotten efter farfadern på ca 125 000 kr. Allt detta kommer vara uppbundet i huset. Om huset då getts eller testamenterats bort och den som fått huset inte vill kompensera övriga arvingar, då måste gåvan eller arvet klandras så som jag beskrivit ovan. Om farmodern och farfadern istället skulle ha banktillgångar som motsvarar laglottens storlek så kan självklart pengarna tas därifrån.

Hoppas det var svar på din fråga. Vill du ha ytterligare rådgivning, hjälp med att klandra ett testamente eller något annat rekommenderar jag att du bokar tid med en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka


Med vänlig hälsning

Isak BergströmRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Arvsskifte? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000