Ärver syskonbarn deras avlidna pappas halvbror?

2021-07-08 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Min farfar och pappa är avlidna sedan en tid. Men nu har min pappas halvbror avlidit , han har kvar sin mor inte gift och inga barn. Stämmer det att vi ärver 50% ? Vad sker när vår farbrors mor dör? Hon har enbart en kusin på sida. Räknar dem ner från hennes avlidne son eller går det till allmänna arvsfonden?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Jag förstår din fråga som att din avlidna farfar var den gemensamma föräldern för din pappa och din pappas halvbror och jag kommer således utgå från detta i mitt svar. Arvsordningen delas upp i 3 olika arvsklasserI den första arvsklassen befinner sig den avlidnas barn, de är så kallade bröstarvingar och har först rätt till den avlidnes egendom (2 kap. 1 § ÄB). I den andra arvsklassen hittar vi den avlidnes föräldrar och, om dessa inte är i livet, den avlidnes syskon eller syskonbarn i ett avlidet syskons ställe (2 kap. 2 § ÄB). I den tredje och sista arvsklassen hittar vi den avlidnes mor- och farföräldrar och om dessa inte är i livet, så träder fastrar, farbröder, mostrar och morbröder in i deras ställe (2 kap. 3 § ÄB).Andra och tredje arvsklassen aktualiseras endast ifall det inte finns någon arvinge i första respektive andra arvsklassen. När det gäller halvsyskon så kan dessa endast träda i den avlidna gemensamma förälderns ställe (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Arv efter pappas halvbror (din farbror)Det framgår av uppgiften att din pappas halvbror inte ha några barn, vilket utesluter den första arvsklassen och vi får går vidare till den andra arvsklassen. I den andra arvsklassen hittar vi den avlidnes föräldrar som ärver 50 % vardera.Då er farbrors mamma fortfarande är i livet ärver hon alltså 50 % men, eftersom att din farfar inte är i livet går hans del av arvet från din pappas halvbror vidare till din pappa enligt arvsreglerna. Då din pappa tyvärr inte heller längre är i livet, kommer du och eventuella syskon träda i hans ställe vilket innebär att ni ärver de 50 % som er farfar skulle ärvt om han var i livet.Arv efter farbrors morDet framgår att din farbrors mor endast har en kusin i livet, då farbrorn också är avliden och han inte hade några barn. Kusiner har ingen arvsrätt enligt lag, vilket innebär att arvet efter din farbrors mor alltså kommer tillfalla den allmänna arvsfonden (2 kap. 4 § ÄB och 5 kap. 1 § ÄB). Detta kan självklart ändras genom att hon skriver ett testamente och fördelar arvet efter sig på det sättet.För att sammanfatta stämmer det alltså att ni ärver 50 % av din farbrors kvarlåtenskap. När din farbrors mor går bort, kommer arvet efter henne tillfalla den allmänna arvsfonden om det inte finns ett testamente som fördelar hennes kvarlåtenskap på annat sätt.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Har kusiner arvsrätt enligt lag?

2021-07-01 i Arvsordning
FRÅGA |Har kusiner rätt att ärva enligt lag? Om det akulle vara så att jag enbart har två kusiner vid liv och inga andra släktingar vid liv (inga barn eller så)
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den legala arvsrätten kan delas in i tre arvsklasser (parenteler). Den första arvsklassen består enligt 2 kap 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB) av bröstarvingar, dvs. avkomlingar. Den andra arvsklassen består enligt 2 kap 2 § ÄB av arvlåtarens föräldrar, syskon och syskonbarn. Den tredje arvsklassen består enligt 2 kap 3 § ÄB av arvlåtarens mor- och föräldrar och deras barn. Kusiner ingår inte i någon av dessa arvsklasser och om det inte finns någon efterlevande släkting som är arvsberättigad så går arvet istället till den allmänna arvsfonden, vilket följer av 5 kap 1 § ÄB. Om dina kusiner är de enda släktingarna du har kvar vid liv och du vill att de ska ärva dig finns det en möjlighet till att upprätta ett testamente och på så sätt undvika att arvet istället går till den allmänna arvsfonden. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Har barnbarn rätt till arv från morförälder om föräldern är död?

2021-06-28 i Arvsordning
FRÅGA |Min bonusdotters mormor är 90 år. Hon hade 4 barn, men en dotter är avliden (min bonusdotters mamma). Nu försöker de tre återstående barnen få min bonusdotters mormor förflyttad till ett äldreboende, så att de kan sälja hennes hus och dela vinsten på tre, varvid min bonusdotter blir utan. Är detta korrekt, eller vad kan hon göra?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelserna om testamenten och arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB).Det är endast bröstarvingar, alltså barn till den avlidne, ur den första arvsklassen som har legal rätt att kräva sin s.k. laglott, oavsett testamente, se 7 kap. 3 § ÄB. Det innebär att de som har legal rätt till arv är barn till den avlidne. Är barnet till den avlida också avlidet innebär detta att den arvslotten tillägnas dennes barn, dvs din bonusdotter. Detta innebär att din bonusdotter har samma legala rätt till arv som de tre återstående barnen. Din bonusdotter har således rätt till 25 % av arvet precis som de återstående barnen. Detta förutsatt att det inte finns ett testamente som säger annat. Skulle ett testamente säga annat har din bonusdotter fortfarande rätt till halva sin laglott, dvs 50% av sina 25 %. Så länge din bonusdotters mormor lever har inte hennes barn någon äganderätt över hennes egendom. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor, tveka inte på att höra av dig igen om något dyker upp eller är oklart. Vänligen

Ärver min döde sons änka mig?

2021-06-16 i Arvsordning
FRÅGA |När vi dör ärver då vår döde sons änka oss?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör arvsrätt och regler om detta finns i ärvdabalken (ÄB).Ärver er döde sons änka er?För att få ärva krävs att man tillhör någon av arvsklasserna (2 kap. ÄB). Det finns tre olika arvsklasser: första, andra och tredje arvsklassen. I första arvsklassen finns den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn osv. (2 kap. 1 § ÄB). I andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). I tredje arvsklassen finns slutligen den avlidnes mor- och farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar och morbröder (2 kap. 3 § ÄB). En bröstarvinges partner (sambo, maka eller make) tillhör inte någon av dessa arvsklasser, varför denne inte ärver bröstarvingens föräldrar (2 kap. 4 § ÄB). Detta innebär alltså att er döde sons änka inte ärver er.Jag hoppas att du/ni fått svar på er fråga!Vänliga hälsningar,

Vilka ärver fastigheten?

2021-07-02 i Arvsordning
FRÅGA |Ett gift par med två vuxna barn äger en fastighet. Det ena vuxna barnet har avlidit och har ett barn. Det andra vuxna barnet som lever har tre barn. När det gifta paret avlider; vilka ärver fastigheten?
Maia Sadek |HejTack för att du skickar ditt svar till Lawline!I och med att frågan handlar om arv är den relevanta lagen ärvdabalken (ÄB). Jag förutsätter i min bedömning att ett testamente inte finns. Hur fungerar arv?Utgångspunkten är att arv bygger på släktskap och det finns tre kategorier för släktingars arvsrätt:Den första arvsklassen inkluderar arvlåtarens (den avlidnes) bröstarvingar, alltså barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv. (2 kap 1 § ÄB).Den andra arvsklassen inkluderar arvlåtarens föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB)Den tredje arvsklasseninkluderar arvlåtarens far- och morföräldrar samt deras barn (alltså arvlåtarens eventuella faster/farbror och moster/morbror) (2 kap. 3 § ÄB)Alla grenar inom en arvsklass ska ha lika stor lott, alltså ärva en lika stor del av arvlåtarens tillgångar. Denna princip kallas stirpalgrundsatsen. En förutsättning för att kunna ärva något är att arvtagaren (den som ska få arv) ska vara vid liv vid arvlåtarens (den som ska ge arv) död. Vad händer om en arvinge har avlidit?I detta fall har en av arvlåtarens barn avlidit, och därför använder man sig av principen istadarätten. Denna säger att om en arvinge avlidit träder dennes arvingar i dennes ställe. Jag ska ge ett exempel på detta:Anna avled 2019 och efterlämnade ingen make. Anna hade två barn, Bertil och Camilla. Camilla avled 2017 och efterlämnade två barn, Dennis och Erik. När Anna dör ska hennes kvarlåtenskap (tillgångarna som är kvar efter hennes död) delas lika mellan Bertil och Camilla. Kvarlåtenskapen var 100 000 kr, vilket innebär att Bertil och Camilla ärver 50 000 kr var. Då Camilla avled innan Anna kan hon inte ärva och Dennis och Erik träder istället in i hennes plats. Dennis och Erik får då dela Camillas andel lika mellan sig. Annas kvarlåtenskap fördelas alltså genom att:50 000 kr (½ av kvarlåtenskapet) ärvs av Bertil 25 000 kr (¼ av kvarlåtrnskapet - 50 000 kr / 2 barn) ärvs av Dennis25 000 kr (¼ av kvarlåtrnskapet - 50 000 kr / 2 barn) ärvs av ErikVem ärver fastigheten?Sammanfattningsvis är det till en början parets barn som ärver tillgångarna (bl.a. fastigheten) med ½ var. I och med att en av barnen har avlidit innan paret ska dennes andel fördelas lika mellan dennes barn (alltså parets barnbarn). Barnbarnen ska alltså få 1/6 var av fastigheten.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns arvsrätt i förhållande till den legala arvsordningen

2021-06-29 i Arvsordning
FRÅGA |Min farmor och farfar var aldrig gifta men han erkände faderskapet. När farfar sedan avled hade farfar och hans fru skrivit över de flesta tillgångarna på deras gemensamma son, pappas halvbror, för att minimera pappas rätt till arv. Halvbrodern avled strax därefter och pappa ärvde en del efter honom.Nu till min fråga, vem ärver farfars fru?
Ebba Kristensson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!De aktuella reglerna finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar frågan som att du endast vill veta vem som ärver din farfars fru och inte gå in mer på din pappas arvsrätt. Särkullsbarns arvsrätt går före efterlevande makens arvsrättBarn tillhör den första arvsklassen och har då som utgångspunkt rätt att dela lika på den avlidne förälderns kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). När det finns en efterlevande make så har dock denne rätt att ärva framför barnen men detta gäller endast gemensamma barn (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Din pappa benämns i lagen särkullsbarn då han inte är din farfars och hans frus gemensamma inom äktenskapet. Särkullsbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid deras förälders bortgång (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Alltså skulle din pappa ha fått ut sin del av din farfars kvarlåtenskap när han gick bort.Fördelning av din farfars fru arvNär en person avlider ska i första hand den första arvsklassen ärva hen. Med den första arvsklassen menas släktingar i rakt nedstigande led från den avlidne alltså barn eller ifall barnen inte lever barnbarn (med juridisk term kallas det bröstarvingar) (2 kap. 1 § första stycket ÄB).Utifrån din fråga tolkar jag det som att din farfars fru inte längre har några bröstarvingar och då ska istället den andra arvsklassen ärva. Med den andra arvsklassen menas att den avlidnes föräldrar i första hand ska ärva (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Om de inte är i livet blir det istället den avlidnes syskon och deras barn som får ärva. Ifall ingen i den andra arvsklassen lever ska arvet fördelas i den tredje arvsklassen som består av din farfars frus mor – och farföräldrar och deras barn (2 kap. 3 § första stycket ÄB). Därefter kan inte arvet gå vidare i arvsordningen alltså kan inte din farfars frus kusiner ärva henne. Om ingen i någon av arvsklasserna lever går hennes kvarlåtenskap till Allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § första stycket ÄB).Genom testamente finns möjlighet att göra alla förutom bröstarvingar arvlösa. I och med att din farmors fru inte har några bröstarvingar kan hon själv bestämma ifall hon vill testamentera bort sin kvarlåtenskap till någon annan. SammanfattningDetta betyder alltså att din farfars fru skulle ärvas av i första hand hennes föräldrar om de lever och i andra hand hennes syskon (eller deras barn). Om ingen i de tre arvsklasserna lever kommer hennes kvarlåtenskap gå till den Allmänna arvsfonden. Dock finns det möjlighet för henne att istället testamentera bort hennes kvarlåtenskap om hon väljer det.Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Vem ärver faster, som är ogift och inte har några barn?

2021-06-19 i Arvsordning
FRÅGA |HejVem ärver min ogifta faster utan barn?Hon har en syster som lever men min far dvs deras bror är död.Ärver jag och mina syskon vår fars del?Det finns inget testamente
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vem som ärver din ogifta faster, som inte heller har några barn. Din faster har dock en syster, men hennes bror som även är din pappa, lever inte längre. Jag förstår också att det inte heller finns något testamente.Regler om arv finns i ärvdabalken, förkortad ÄB. Jag kommer gå igenom de regler som är aktuella för din situation, för att sedan använda dessa för att besvara din fråga. Jag kommer även skriva med en sammanfattning, för att förtydliga svaret på din fråga.ArvsordningFörst och främst så finns det 2 begrepp som är värda att förklara. Det första är arvlåtare som är den person som avlidit och efterlämnar kvarlåtenskap som ska gå i arv. Det andra är arvtagare som är den eller de personer som ärver kvarlåtenskapen av arvlåtaren.De som i första hand ärver, är arvlåtarens bröstarvingar (2 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Med bröstarvingar menas arvlåtarens barn, och dessa är alltså först i ledet att ärva och tillhör den så kallade första parentelen. Skulle dock arvlåtaren vara gift, kommer efterlevande make att ärva före bröstarvingarna (3 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Bröstarvingarna ärver sedan sin del vid efterlevande makes bortgång (3 kap. 2 § 1 stycket ÄB).Detta gäller dock inte om arvlåtaren har egna barn som inte är gemensamma barn med efterlevande make, dessa kallas för särkullbarn. Då ärver istället särkullbarnen sin del direkt vid arvlåtarens bortgång, om inte särkullbarnen avsagt/avstått sin del av arvet eller liknande (3 kap. 1 § 1 stycket). I andra hand, om arvlåtaren inte har några barn vid bortgång och inte är gift, så är det istället arvlåtarens föräldrar som ärver kvarlåtenskapen (2 kap. 2 § 1 stycket ÄB). Dessa delar då på arvet, och får hälften vardera. Skulle någon eller ingen av föräldrarna inte vara i livet, så går arvet istället till arvlåtarens syskon som delar på kvarlåtenskapen (2 kap. 2 § 2 stycket ÄB). Om någon av dessa i sin tur inte är i livet, så träder syskonets barn in i stället som arvtagare (2 kap. 2 § 2 stycket ÄB). Föräldrar, syskon och syskonbarn ärver alltså i andra hand, och tillhör därför den så kallade anda parentelen.Skulle inte arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskonbarn vara i livet, kommer istället mor- och farföräldrar till arvlåtaren att träda in som arvtagare (2 kap. 3 § 1 stycket ÄB). Detta är den så kallade tredje parentelen.Vem ärver din ogifta faster?Du nämner att din faster inte har några barn, vilket innebär att det inte finns några bröstarvingar, vilka annars är de som i första hand ska ärva. Hon är inte heller gift, och har därmed ingen efterlevande make som har rätt till hennes kvarlåtenskap. Detta betyder att det inte finns någon i första ledet, alltså första parantelen, i arvsordningen som har rätt till arv efter din faster.Då får vi gå vidare till andra ledet, även då kallat andra parentelen. Här är det föräldrar som träder in som arvtagare, om det inte finns några barn eller efterlevande make som ska ärva kvarlåtenskapen. Det betyder att om det är så att din fasters föräldrar, alltså din farmor och farfar, fortfarande lever, så kommer dessa att dela på arvet efter din faster. Skulle det vara så att hennes föräldrar eller någon av dessa inte lever, då träder din fasters syskon och eventuella syskonbarn in som arvtagare. Du nämner att din faster har en syster som fortfarande lever, men att hennes bror, som då även är din pappa, tyvärr inte är i livet längre. Detta innebär att din fasters syster i sådant fall kommer att få sin del av kvarlåtenskapen efter fastern, och du och dina syskon som är hennes brorsbarn träder in i din pappas ställe som arvtagare och delar på hans del.SammanfattningI första hand ska barn och eventuell efterlevande make ärva kvarlåtenskapen. Men eftersom din faster varken har barn eller är gift, så finns det ingen i det första parentelet som kan ärva din fasters kvarlåtenskap. Det innebär att hennes föräldrar, som är din farmor och farfar och som tillhör andra parentelet, kommer att träda in som arvtagare. Jag kan dock inte utläsa om dessa fortfarande är i livet utifrån de omständigheter som du nämner i din fråga. Men, skulle det vara så att de eller någon av dem inte lever, kommer din fasters syskon att träda in som arvtagare, alltså hennes syster samt din pappa. Då din pappa inte är i livet, så kommer hans barn, som jag förstår är du och dina syskon, att träda i hans ställe som arvtagare och därmed dela på hans del av arvet.Du nämner även att det inte finns något upprättat testamente. Genom testamente kan en arvlåtare fördela sitt arv annorlunda mot vad som står i lagtext, med vissa undantag. Men i de fall det inte finns något testamente, som i detta fall, så är det regler och den arvsordning som jag nämnt ovan som gällerMed detta, hoppas jag att jag besvarat din fråga. Om du har fler funderingar kring detta, eller andra frågor, är du alltid välkommen att återkomma med dessa till oss på Lawline!Trevlig sommar!Vänligen,

Vem ärver barnlöst syskon?

2021-06-14 i Arvsordning
FRÅGA |Hej En fundering om arv?Min far har 4 barn. Han är skild! Lever ensam!2 av hans barn har barn och 2 av hans barn har inga barnOm någon av de barnlösa barnen dör före min far, vem tillfaller då det barnets arvslott? 1 Delas mellan övriga syskon!?2 Tillfaller Barnets mor, trotts att hon inte har med min far att göra?
Lucas Gardebrand |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med er fråga!För att besvara din fråga kommer jag utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB).Då det avlidna syskonet inte har något eget barn går arvet vidare till vad som kallas den andra arvsklassen. Denna klass innefattar arvlåtarens föräldrar. För din del innebär detta att arvet efter ett avlidet syskon, som inte har några egna barn, går till föräldrarna. Det innebär att hälften kommer gå till den avlidnes moder och hälften till den avlidnes far. I de fall någon av föräldrarna är avlidna kan barn och barnbarn till den avlidna föräldern träda in istället för föräldern.Observera att arv till den andra arvsklassen kan testamenteras bort. Det betyder att din/föräldrarnas rätt till arvet kan begränsas om ditt syskon skrivit ett testamente som säger annat.Jag hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning