Arvingar inträder i dödsbodelägarens ställe

2020-04-04 i Arvsordning
FRÅGA |Hej ! Jag är dödsbodelägare . gift , barn , barnbarn , bouppteckning klar men vi har ej delat upp arvet . Om jag dör nu , ärver mina efterlevande då ? Eller blir mina efterlevande utan eftersom arvsskifte ej har skett och att jag därmed ej hunnit få arvet ?
Jessica Konduk |Hej! Tack för din fråga. Om du (arvtagaren, d.v.s. en av delägarna i dödsboet) levde på dagen för arvlåtarens död, tar du arv efter arvlåtaren enligt, 1 kap. 1 § ÄB. Det innebär att om delägaren lever när arvlåtaren dör men avlider under tiden som dödsboet hålls oskiftat, så tillfaller arvet ändå delägaren. Dina arvingar träder då in i ditt ställe och ärver det som skulle ha tillfallit dig. Vilka som ärver dig beror på den legala arvsrätten.Den legala arvsrätten grundas direkt på lag och bygger på familje- och släktgemenskap. I första hand går arvet nedåt till den dödes avkomlingar, det vill säga den dödes bröstarvingar, 2 kapitlet 1§ ÄB. Det finns dock en regel som skjuter upp bröstarvingars arvsrätt om den avlidne efterlämnar make eller maka och bröstarvingarna är makarnas gemensamma barn. Skulle den avlidne inte efterlämna några bröstarvingar går arvet uppåt till den avlidnes föräldrageneration - far, mor, syskon och syskons avkomlingar - det vill säga den andra arvsklassen och detta regleras i 2 kapitlet 2§ ÄB. Skulle den avlidne inte heller ha någon i denna arvsklass går arvet vidare ett steg till uppåt till tredje arvsklassen den så kallade far- och morföräldragenerationen samt deras barn i enlighet med 2 kapitlet 3§ ÄB (observera dock att kusiner inte har någon arvsrätt). Förutom dessa regler finns även en bestämmelse i 18 kap 1 § ärvdabalken där det framkommer att när en dödsbodelägare avlider innan arvet har fördelats inträder dennes dödsbodelägare i hens ställe. Detta innebär att din fru och dina barn, i första hand träder in som arvingar i ditt ställe, om du avlider innan arvet har skiftats. Detta gäller under förutsättningen att du inte har något testamente som fördelar arvet annorlunda. Om du vill anlita en jurist för att få hjälp med att skriva testamente eller arvskifte är du välkommen att mejla mig jessica.konduk@lawline.se

Har jag rätt till arvet efter min farbror?

2020-03-31 i Arvsordning
FRÅGA |Min farbror har gått bort. Han var gammal och hade inga barn. Föräldrarna är döda sedan länge. Min far är också död sedan många år. Kvar finns en syster till den avlidne (med två egna barn) och jag och min bror. Den andra arvsklassen gäller förstår jag. Hur ser fördelningen ut? Skulle den avlidnes två syskon ärvt 50% var? Tar jag och min bror över dessa 50% från vår döde far? Har systerns barn arvsrätt?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att dina farföräldrar endast haft barn med varandra, dvs. att din far, farbror och faster är helsyskon. Jag kan kort säga att du har helt rätt i det du skriver! Nedan förklarar jag juridiken bakom detta.Den legala arvsordningenDen legala arvsordningen är den lagfästa ordningen som bestämmer vilka som ska ärva efter någon. Denna ordning gäller om inte det finns ett testamente som säger någonting annat (det finns dock undantag från detta vad gäller bröstarvingar men det aktualiseras inte här). Jag antar att din farbror inte har skrivit ett testamente, varför den legala arvsordningen gäller och innebär följande.I svensk arvsrätt finns det tre olika arvsklasser (2 kap. ärvdabalken, ÄB). De i den första arvsklassen ärver allt. Om det inte finns några i den första arvsklassen går man vidare till den andra arvsklassen. Om det inte finns några i den andra arvsklassen går man till slut vidare till den tredje. Om det inte finns någon som tillhör arvsklasserna går arvet till Allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Är det flera personer i en arvsklass delar dessa lika på kvarlåtenskapen, dvs. det som den avlidne lämnar efter sig.Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvinge menas helt enkelt barn. Eftersom din farbror inte hade några barn går vi vidare till den andra arvsklassen.Din farbrors föräldrar tillhör den andra arvsklassen (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Din farbrors föräldrar delar lika på arvet. Men eftersom din farbrors föräldrar inte lever ska föräldrarnas barn (dvs. din farbrors syskon) dela lika på den del ens förälder har rätt att få i arv efter den avlidne (2 kap. 2 § andra & tredje stycket ÄB). Din faster kommer alltså att få 50 % av kvarlåtenskapen. Eftersom hon lever är det hon som får ärva, inte hennes barn. Resterande 50 % går till din far men eftersom han gått bort kommer du och din bror att få dela på din fars 50% av din farbrors kvarlåtenskap.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Möjlighet att testamentera bort bröstarvinges del i arv

2020-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är ensamstående och har en dotter samt en dotter, som är avliden- som har två barn- alltså mina barnbarn. Jag skulle vilja ge min dotter, som hjälper mig mkt- det mesta av mitt arv. Hur formulerar jag det i mitt testamente?Kan jag ge mina barnbarn 1/4 del och min dotter 3/4 delar? Eller kan min dotter få hela arvet?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag förstår din fråga så undrar du om du kan strukturera ditt testamente till fördel för för din ena dotter, antingen så att hon får en större del av arvet eller hela arvet. I en sån här frågeställning aktualiseras ärvdabalken (här)(jag kommer nedan förkorta lagen som ÄB). I denna lag regleras den legala arvsordningen (2 kap. ÄB). Enligt dess bestämmelser är bröstarvingar främst i turordningen att ärva (2 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att arvlåtarens barn tar lika lott av arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). I samma bestämmelse sägs att ifall en bröstarvinge har avlidit, så ska dess avkomling träda i dess ställning. Detta gör att din ena dotters barn har ställning som bröstarvingar på grund av att din dotter gått bort. Detta kallas istadarätten. Detta är utgångspunkten för din situation. Eftersom barn tar lika lott, och din ena dotters barnbarn har inträtt i din dotters ställning, betyder detta att dina barnbarn har rätt till ½ av arvet och din dotter har rätt till den andra halvan av arvet. Nu kommer vi till din fråga ifall du kan ändra detta förhållandet på något sätt. Kort kan sägas att du har rätt att upprätta testamente (enligt 9 kap. 1 § ÄB) och regler för hur detta ska gå till finns i ärvdabalkens tionde kapitel (här). Egentligen ställs det inget krav på hur du formulerar testamentet. Däremot kan sägas att det är bra att vara så tydlig som möjligt med hur du vill att arvet ska fördelas. Du är alltså fri att formulera ditt testamente som du vill. Det finns dock vissa formella krav på hur man upprättar ett testamente (10 kap. ÄB). Regler om laglott:I ärvdabalken finns regler som tillförsäkrar bröstarvingar att ta del av arvet. I lagens 7 kap 1 § stadgas att hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge utgör hans laglott. I detta fall så är respektive barnbarns arvslott ¼ av arvet, alltså sammanlagt ½ av arvet. Deras laglott kommer alltså vara ⅛ av arvet var, och ¼ av arvet tillsammans. Detta är vad de som minst har rätt till av ditt arv. Därav följer att dina barnbarn som minst har rätt till denna del av egendomen. Det ska dock påpekas att du som testamentsgivare har rätt att testamentera bort all din egendom till din dotter om du vill. För att barnbarnen ska ha rätt till sin laglott i detta fall måste de påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Har barnbarnen inte påkallat jämkning inom 6 månader från det att de tog del av testamentet genom delgivning så har de förverkat sin rätt till laglotten. I ett sånt scenario är testamentet giltigt och din dotter får all din egendom. Det bör noteras att barnbarnen var för sig måste påkalla jämkning för att få ta del av sin del av laglotten. Sammanfattningsvis: Du kan testamentera bort all din egendom till din dotter om du vill, men dina barnbarn kan begära jämkning av testamentet och på så vis få ta del av sin laglott (som är ⅛ av arvet var i detta fall, dvs. ¼ av arvet totalt). Hoppas detta besvarade din fråga! MVH

arvsordning enligt ärvdabalken

2020-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |hej om en person avlider efterlämnande en kvarlåtenskap(i förekommande fall:efter bodelning )på 600 000kr.hur fördelar jag följande när de efterlevande ära) sambon ett med sambon gemensamt barn och ett eget särkullbarn.b)mormor,morfar och en farbror.c)hustrun två gemensamma barnoch ett särkullbarn på vardera sidan.d)en bror och en halv bror e)en bror son och 3 systerdöttrar de sistnämnda har samma mammaf)tre egna säkkullbarn samt hustru(som vid bodelningen endast tilldelades 100 000kr totalt hälften enskild egendom och hälften giftorättsgods)hur förklarar man och fördelar beloppen?och vilka lagrum använder man?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Eftersom din fråga berör arv, så ska vi ta upp förutsättningarna för att kunna besvara din fråga. jag kommer utgå från den generella legala arvsordningen enligt lag, Ärvdabalken, och utgå från att testamente eller liknande inte finns. Förtydligande. När jag skriver 2:2 ÄB eller liknande så menar jag 2 kap 2 § Ärvdabalken. a) Sambon kan inte ärva, 2:4 ÄB varav hen inte får något. De enda kvar som kan ärva är därför barnen enligt 2.1 ÄB. De finns två barn, varav det inte finns någon inbördes skillnad mellan barnen ska de ärva jämt. Alltså 300 000 kr var. b) Om inga barn eller annan släkting i rakt nedstigande led finns, ärver föräldern 2:2 ÄB. Om föräldrarna är döda, kan syskon ärva 2:2 andra stycket ÄB. Om de inte finns föräldrar, syskon, syskonbarn etc, ärver mor-och farföräldrar 2:3 ÄB. 2:3 ÄB, är mor- och farföräldrarna döda, ärver deras barn deras rätt (alltså den dödes föräldrar syskon, alltså farbröder etc). Detta innebär att mormor och morfar ärver enligt 2:3 ÄB. Farbrorn kan endast ärva om farmor eller farfar till den döda också har dött. Vi utgår från att sådant är fallet. Detta innebär att den dödes mor- och farföräldrar skulle ha fått 150 000 kr var ( detta eftersom de är 4 personer = 600 000/4 = 150 000 kr). Dock lever varken farmor eller farfar, vilket innebär att deras totala lott på 300 000 kr faller på farbrodern. Alltså får farbrodern 300 000 kr, och mormor 150 000 kr och morfar 150 000 kr. c) Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Detta innebär alltså att barnen ärver den döda föräldern. Dock säger 3:1 ÄB att maken till den döda gifta personen ska få överta all kvarlåtenskap när personen i fråga dör. Denna princip har företräde framför 2:1 ÄB. Enligt 3:1 ÄB har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, varav de har företräde framför gift make/maka och andra barn när den döde var gift. Detta innebär att särkullbarnet till den döde får ut sin del, 200 000 kr direkt. De andra två barnen ska få ut resterande 400 000 kr, men eftersom vi har ett undantag i 3:1 ÄB, kommer hustrun ärva alla dessa pengar. Hustrun får 400 000 kr. Särkullsbarnet till hustrun får ingenting då denna inte på något sätt är släkt med den döde. d) Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Enligt 2:2 ÄB så framkommer det att om inga bröstarvingar finns så ska föräldrarna få ta del av arvet. Om en av föräldrarna är döda, ska syskonen ärva den döda förälderns del, 2:2 ÄB andra stycket. Detta innebär att syskonen, så väl hel som halv ärver. Eftersom de är de enda arvingar delar de lika på arvet. 300 000 kr var till brodern och halvsyskonet. e) Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Enligt 2:2 ÄB så framkommer det att om inga bröstarvingar finns så ska föräldrarna få ta del av arvet. Om en av föräldrarna är döda, ska syskonen ärva den döda förälderns del, 2:2 ÄB andra stycket. Är ett av syskonen i sin tur döda, går arvet till det döda syskonens barn, 2:2 andra stycket ÄB. Detta innebär att syskonbarnen har rätt att ärva den döde. Syskonen skulle ha fått 300 000 kr var. De är döda, varav barnen ärver deras del. Brorsonen ärver direkt 300 000 kr. Systerdöttrarnas mamma skulle fått 300 000 kr, varav de får dela denna summa på 3, alltså 100 000 kr var. f) Enligt 3:1 ÄB har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, varav de har företräde framför gift make/maka och andra barn när den döde var gift. 3:1 ÄB säger även att en make har alltid rätt till att ärva 4 basbelopp, 1 basbelopp = 48 300 kr. Fyra basbelopp = 4x48 300 kr = 193 200 kr. Detta innebär att hustrun har rätt till 193 200 kr, men att resterande del kommer ärvas av de 3 särkullbarnen. 600 000 kr - 193 200 = 406 800 kr, vilket är den totala arvet särkullbarnen får dela på. 406 800 kr /3 = 135 600 kr. Varje särkullbarn får 135 600 kr.

Kan en vän ärva något?

2020-04-01 i Arvsordning
FRÅGA |Om en kvinna avlider och har en hjärtevän, samt två barn och barnbarn. Naturligtvis går arvet till barn och barnbarn enligt första arvsklassen, men går något av de 20 miljoner kr kvinnan lämnat efter sig eller hennes egna lägenhet som hon bott i, till hjärtevännen (som för övrigt inte bott med kvinnan eller har gemensam egendom med). Mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar förutsätter jag att hjärtevännen inte är förälder till den avlidna kvinnans barn. Vem ärver?Det är precis som du skriver att den avlidna kvinnans egendom tillfaller arvingarna i den första arvsklassen i enlighet med den legala arvsordningen (2 kap. 1 § ÄB). I arvet ingår all kvinnans egendom, dvs både bostad, banktillgångar och fysisk egendom m.m. Om man vill frångå den legala arvsordningen krävs att man upprättar ett testamente där man föreskriver vilken egendom som ska tillfalla vem. Om kvinnan inte upprättat något testamente kommer arvet att fördelas till hennes arvingar i första arvsklassen enligt den legala arvsordningen och hennes hjärtevän ärver ingenting. Om kvinnan upprättat ett giltigt testamente med sin hjärtevän som mottagare kan hjärtevännen ärva vad som kvinnan föreskrivit ska tillfalla honom. SammanfattningFör att någon annan än de legala arvingarna ska ha rätt att ärva krävs att den avlidne upprättat ett giltigt testamente. Om personen i fråga inte har gjort det fördelas arvet endast enligt den legala arvsordningen. Utan testamente kommer således kvinnans hjärtevän inte att ärva något från henne. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Make ärver före gemensamma barn

2020-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |Hej Min far dog för 4 år sen.Min bror och mamma är på samma sida.Har ett landställe. Som vi inte är ense om.Kan jag få.ut mitt farsarv?
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huruvida du kan få ut ditt arv efter din far nu beror på hur omständigheterna ser ut. Var din far och mamma gifta när din far avled? Ifall dina föräldrar var gifta har nämligen din mamma arvsrätt som din fars maka. Enligt lag ärver nämligen make före gemensamma barn (3 kap 1 § ärvdabalken). De gemensamma barnen får istället rätt till ett efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap 2 § ärvdabalken). Ifall dina föräldrar var gifta och det inte finns något testamente som ger dig rätt till ditt arv direkt behöver du alltså vänta till att även din mamma avlider för att kunna få ut arvet. Ifall dina föräldrar inte var gifta är det du och din bror som har arvsrätt (2 kap 1 § ärvdabalken). Ni ska i så fall dela lika på arvet efter din far. Eftersom att din far har varit död i fyra år bör en bouppteckning redan ha upprättats. Innan ett arvskifte kan göras måste en bouppteckning upprättas och den dödes och dödsboets skulder betalas (21 kap 4 §). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan min före detta man ärva mig "indirekt" om ett av våra gemensamma barn går bort?

2020-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är skild och vi har två gemensamma barn som inte har egna barn. Mina föräldrar är borta och jag har en bror.Om jag gör bort ärver ju mina barn, men det jag undrar är vad som händer om något av barnen går bort före sin far. Ärver han dom då, dvs indirekt mig?Kan jag stoppa detta genom ett testamente?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). I Sverige finns det en legal arvsordning. Det innebär att arv sker i en viss ordning till specifika personer ifall det inte finns ett testamente. Enligt 3:1 ÄB ärver makar varandra i första hand. Viktigt här är att endast makar ärver varandra, inte före detta makar. Eftersom du och din före detta man har skilt er har han inte någon rätt att ärva dig. Istället kommer ditt arv att gå till dina barn enligt 2:1 ÄB. Detta verkar också vara vad du kommit fram till på egen hand enligt frågan.Skulle något av dina barn sedan gå bort före sin pappa kommer deras arv i första hand att gå till deras egna barn enligt 2:1 ÄB, ifall de har några vid den tiden. I andra hand ärver föräldrarna enligt 2:2 ÄB. Det innebär att hälften av barnets arv kommer gå till pappan, alltså din före detta man. Den återstående hälften kommer gå till mammans sida, alltså din. Om du vid den här tiden hunnit gå bort ärver istället arvlåtarens syskon, alltså ditt andra barn.Sammanfattningsvis innebär detta att det kan bli så att din före detta make "indirekt" ärver dig. Så kan bli fallet ifall du avlider först och ditt arv går till dina barn. Om ett av barnen sedan dör före sin pappa kommer arvet att gå till föräldrarna om barnet inte har egna barn. Den halvan av arvet som går till din före detta man kan då delvis bestå av pengar som barnet ärvt av dig. Detta kan du inte stoppa med hjälp av testamente eftersom pengarna vid den tiden tillhör ditt barn. Det är ditt barns eventuella testamente som kan reglera vem pengarna ska gå till i sådana fall.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Vem ärver när den avlidna har inga levande barn!

2020-03-26 i Arvsordning
FRÅGA |Min vän har gått bort nyss, hennes man gick bort 2014 och deras son gick bort 2015. Hon har en syster. Men frågan som har uppkommit är om hennes makes syskon och syskonbarn är efterarvingar på något sätt.
Arman Mohajeri Falah |Hej!Tack för du vänder till Lawline med din fråga!Frågor som rör arv och testamente är stadgad i Ärvdabalken (ÄB).Jag tolkar din fråga som att din väns man har ingen arvingar och de har inga fler barn än sonen som gick bort. ArvsklassernaDet första arvsklassen utgörs av arvlåtarens barn. Är något av barnen avlidet ärver istället detta barns avkomlingar i sin avlidna förälders ställe. Det betyder att när någon dör så ska i första hand barnet till den avlidne ärva kvarlåtenskapen. 2kapitel 1 § Ärvdabalken. Eftersom det inte framgår i frågan att arvlåtaren har några andra barn så aktualiseras den andra arvsklassen. Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar, dvs. varje förälder ska få halva kvarlåtenskapen. Är någon eller båda av arvlåtarens föräldrar döda, kommer arvlåtarens syskon ärva arvlåtaren. Detta innebär exempelvis att om arvlåtarens mor lever medan fader är avliden går halva arvet till modern medan arvlåtarens syskon delar på faderns del. Även den avlidnes syskonbarn har rätt att ärva sin respektive förälder om föräldrarna är ej vid liv, 2 kapitel 2 § Ärvdabalken. Makesarvsrätt När sedan systern dör kommer arvet delas lika som jag nämnde ovanför mellan hennes barn. Dock om systern är gift så kommer hennes kvarlåtenskap gå till hennes make och de gemensamma barnen kommer ha efterarvsrätt. Detta betyder att sedan när maken dör kommer barnen att få ut sitt arv då. Men om barnet till systern är ett särkullbarn dvs barn från en föregående förhållande så har barnen rätt att få ut pengarna direkt, 3 kapitel 1 § Ärvdabalken.Vad som kommer gälla i det här falletSvaret på din fråga beror på om systern i det här fallet är vid liv eller inte. Om systern är vid liv så kommer hon ärva allt från din vän om det inte finns något testamente förstås. Om i det fallet att systern redan har avlidit så kommer hennes barn ärva allt från din vän. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning/