Vad händer med mina syskons andel i vår gemensamma sommarstuga när de dör?

2019-05-29 i Arvsordning
FRÅGA |Hej.Jag har en fråga om Enskild egendom, 1982 fick jag och mina två syskon vår pappas sommarstuga i gåva som enskild egendom.Då vi börjar bli till åren så funderar vi på vad som händer när någon av oss avlider.Jag är gift och har en bröstarvinge, mina syskon är också gifta men de har inga egna bröstarvingar men deras makar har barn sedan tidigare.Min fråga är, vad händer med deras andel när de dör? Om makan är i livet ärver de då mitt syskons del i stugan, om makan är avliden när mitt syskon dör ärver då makans bröstarvinge mitt syskons andel i stugan?Tackar på förhand.
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du vad som händer med dina syskons del av sommarstugan när någon av dem dör. Båda syskonen är gifta och har styvbarn men inga egna barn. Din fråga är alltså mer exakt, vem ärver dina syskon när någon av dem dör. Eftersom din fråga handlar om arv och arvsordningen kommer jag använda ärvdabalken (ÄB) för att svara på din fråga.Vem ärver efter dina syskon?Eftersom dina syskon inte har några bröstarvingar så är det istället deras efterlevande makar som kommer ärva dem (ÄB 3 kap. 1 § första stycket). Detta gäller så länge de inte har skrivit några testamenten. Eftersom du inte skriver något om detta utgår jag från att de inte har gjort det. Alltså kommer de efterlevande makarna ärva dina syskon. De efterlevande makarna ärver dock med fri förfoganderätt och det innebär att de inte kan ge bort stora delar av arvet i gåva eller testamentera bort arvet som de vill. Detta beror på att när även makarna går bort så ska dina syskons arv tillbaka till er sida av släkten och istället ärvas av dina syskons arvingar. Om du själv skulle vara i livet skulle du alltså ha rätt till efterarv (ÄB 3 kap. 2 § första stycket). Efterarv innebär att du som syskon har rätt att ta del av dina syskons arv om de efterlevande makarna dör innan dig. Vad händer om dina syskons makar dör före dina syskon? Om det inte finns någon efterlevande maka så är det istället den "vanliga" arvsordningen som gäller. De första som har rätt att ärva är den avlidnes barn (ÄB 2 kap. 1 §). Eftersom dina syskon inte har några barn är det istället föräldrar som ärver (ÄB 2 kap. 2 § första stycket). Då du skriver att ni börjar bli till åren gissar jag att era föräldrar inte längre är i livet och om det är fallet är det istället syskon som ärver varandra. Om någon av syskonen skulle vara döda är det istället syskonbarnen som ärver (ÄB 2 kap. 2 § andra stycket). Alltså, om dina syskons makar har dött före dina syskon kommer arvet inte att gå till deras arvingar utan den kommer gå vidare till dina syskons arvingar. Om du skulle överleva dina syskon är det alltså du själv som ärver och om du inte skulle vara i livet är det istället ditt barn som ärver. SammanfattningFör att kort svara på din fråga är det alltså den efterlevande makan som ärver om de skulle överleva dina syskon. De ärver dock med fri förfoganderätt och när även de efterlevande har gått bort kommer dina syskons arv, däribland sommarstugan att ärvas av antingen dig eller ditt barn. Om dina syskon istället överlever sina makar går arvet inte till makarnas arvingar utan vidare till dina syskons arvingar, alltså möjligtvis dig själv. Detta förutsätter att det inte finns något testamente för det sätter den vanliga arvsordningen ur balans. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga men om du funderar på något mer får du gärna återkomma. Vänligen,

Vem ärver min bror som var ogift och barnlös?

2019-05-27 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Min bror, som var ogift och barnlös har dött. Vem ärver? Min mor finns kvar i livet och satt i orubbat bo när min far dog för många år sedan. Vi var totalt fyra syskon, men en syster har avlidit och har lämnat två barn efter sig. Kan vi städa ut och sälja möbler och hus innan bouppteckningen är klar?MvhIngrid
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att beklaga din brors bortgång. Vidare så finner du reglerna om arv och dödsbo i ärvdabalken (ÄB).Vem ärver din bror?Din mor kommer att ärva hälften av din brors egendom då föräldrar är näst på tur i arvsordningen om inte make/maka och barn finns. Då din far är avliden kommer du och dina syskon att dela lika på den andra halvan. Eftersom en syster är avliden så kommer hennes barn att ärva i hennes ställe, ÄB 2 kap 2 §.För att tydliggöra med ett exempel så innebär det att om din bror efterlämnade egendom till ett värde av 120 000 kr så kommer din mor att ärva 60 000 kr, du och det syskon som är vid liv kommer att ärva 20 000 kr var och dina syskonbarn kommer att ärva 10 000 kr var.Kan ni sälja egendom innan bouppteckningen är klar?När en person går bort kommer dennes egendom att övergå till dödsboets ägo. Om ingen boutredningsman har utsetts så är det arvingarna som gemensamt sköter om dödsboet, ÄB 18 kap 1 §. Det innebär att du, din mor, ditt syskon och dina syskonbarn gemensamt får ta beslut vad gäller försäljning av möbler och hus. Om det finns en boutredningsman så är det denna som tar beslut angående försäljning av egendom, ÄB 19 kap 1 §.SammanfattningDu, din mor, ditt syskon och dina syskonbarn kommer att ärva din bror och fördelningen kommer att se ut som i exemplet ovan. Om ni är dödsbodelägare så är det ni som avgör vad som får säljas och slängas. Om det finns en boutredningsman i bilden är det denne som tar sådana beslut.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Var går arvet, när det inte finns några arvingar?

2019-05-26 i Arvsordning
FRÅGA |Min moster och hennes karl adopterade en son. Min moster gick bort för ett antal år sedan och hennes karl tidigare, deras son gick bort nu i december 2018, inga arvingar hade han. Men det jag har hört så hade min moster skrivit ett testamente innan hon dog, att hennes syskon skulle ärva henne. Men idag så är det inte så många syskon kvar, vem ärver henne plus sonen?
Mathilda Ekdahl |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vid frågor om arv och testamente tillämpas ärvdabalken (ÄB). Det finns olika arvsklasser som aktualiseras när någon avlider. I 2 kap. 1 § ÄB stadgas att den första arvsklassen utgörs av bröstarvingarna, det vill säga arvlåtarens barn. Dessa ska ärva lika mycket. Om ett barn inte är vid liv, ärver dennes barn, det vill säga arvtagarens barnbarn. Vidare följer av 2 kap. 2 § att om det inte finns några bröstarvingar så tillfaller arvet arvlåtarens föräldrar. I 2 st. samma paragraf sägs dock att ifall någon av föräldrarna är avliden, ska arvlåtarens syskon dela på den förälderns arv. Om något syskon är avlidet, träder dennes barn i dess ställe. Enligt 2 kap. 3 § tillfaller arvet far- och morföräldrar, om varken föräldrar, syskon eller syskons barn lever. Om en far- eller morförälder är död, så delar den dödes barn på arvet. Det är alltså fastrar, farbröder, mostrar och morbröder som har rätt till arvet, om det inte finns några mor- och farföräldrar vid liv. Kusiner ärver dock inte. I 2 kap. 4 § stadgas att inga andra släktingar kan ärva. Enligt 5 kap. 1 § tillfaller arvet allmänna arvsfonden, om det inte finns några arvingar vid liv. Jag förstår det som att sin mosters man är avliden och att hennes son, och enda bröstarvinge, är avliden. Du skriver att sin moster har testamenterat sin kvarlåtenskap till sina syskon, men att det inte finns så många kvar. Om det finns något syskon kvar får denne rätt till arvet. Vad gäller sonen är 4 kap. 21 § föräldrabalken aktuell. Där står att den som har adopteras ska anses som adoptivförälderns barn och inte som sina tidigare föräldrars barn. Detta innebär att samma regler som för mostern är tillämpliga. Du skriver dock att han inte har några arvingar, så bestämmelserna om arvsklasserna aktualiseras därmed inte. Om han har testamenterar sin kvarlåtenskap, ska det gälla. Om det inte finns något testamente, eller arvinge vid liv, ska arvet tillfalla allmänna arvsfonden, enligt 5 kap. 1 § ÄB. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vem ärver av min far? Halvsyskon? Adoptivbarn?Särkullbarn?

2019-05-24 i Arvsordning
FRÅGA |Min far var gift med en kvinna som hade fyra barn från tidigare förhållanden, varav ett var bortadopterat år 1966. Kvinnan skrev över alla sina tillgångar på min far innan hon avled och min far adopterade samtidigt ett av hennes barn. Således är jag, min bror och min adopterade syster bröstarvingar till min far?! Nu har min adopterade syster avlidit, vem ärver hennes del när min far inte finns längre? Blir det då hennes syskon som inte har någon släktrelation till min far? Kan detta undvikas genom ett testamente?? Tacksam för snabbt svar.Med vänlig hälsning, Marie stenström
Sean Persson |Hej och tack för att du ställer din fråga till lawline!När det gäller arvsfrågor så kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). När det gäller arvingar så är arvsordningen såhär. När din fars fru avled så delades hennes arv upp mellan gemensamma barn, hennes egna barn och din far. (3 kap. 1§ ÄB och 2 kap. 1§ ÄB) Detta betyder att när hon avled, om inte barnen ansågs vara gemensamma barn, alltså adopterade gemensamt så har de redan fått sin arvsrätt. Nu när din adoptivsyster har avlidit så antar jag att hon inte har några egna bröstarvingar (2 kap. 1§ ÄB), för i det fallet skulle de ärva henne. Har hon inte det så kommer arvet istället gå till din far (2 kap. 2§ ÄB). När en bröstarvinge dör utan egna bröstarvingar så ska dennes arv delas upp på dennes föräldrar, hälften till varje. Har 1 av föräldrarna gått bort, som i detta fall så ska dennes del delas upp mellan den avlidnes syskon(2 kap. 2§ ÄB och Istadarätten). Detta betyder att halva din systers arv ska ha delats upp mellan alla hennes syskon och din far får andra hälften. Skulle din far senare avlida så ska hans arv delas upp på hans bröstarvingar(2 kap. 1§ ÄB). Det betyder att det kommer delas upp på dig och din bror, skulle er adoptivsyster ha haft arvingar så skulle det också ha delats upp på dem men så är inte fallet nu. Sammanfattningsvis, det är du och din bror som ärver er far. Ett testamente skulle också fungera om det känns osäkert, så om det är en möjlighet är ett testamente det jag skulle föreslå.Hoppas du fick svar på din fråga!

Ärva styvförälder

2019-05-28 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Min far och min styvmor (gifta) har båda gått bort med 2 månaders mellanrum. Dom hade inga gemensamma barn, och arvet ska nu fördelas mellan 5 särkullbarn. Min far har 3 barn, och min styvmor 2 barn. Blir fördelningen av arvet 20% var, eller blir fördelningen 16,6% var till fars 3 barn och 25% var till min styvmors 2 barn?
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Relevant lag för denna fråga är ärvdabalk (1958:637) (ÄB).Jag kommer först lite allmänt och översiktligt redogöra för arvsrätten. Om inget testamente är skrivet följer den arvsordning som är skriven i ärvdabalken, där den avlidnes bröstarvingar i första hand har rätt till hela arvet (2:1 ÄB). Vilket i detta fall är din fars och din styvmors biologiska barn. Är den avlidna gift, men enbart har särkullbarn kommer särkullbarnet ärva hela kvarlåtenskapen från den avlidne (100%) om inget testamente är skrivet (3:1 ÄB). Hälften av kvarlåtenskapen har arvlåtaren rätt att testamentera till vem han vill, andra halvan utgör laglotten till barnen. Det går därmed inte att göra sina barn arvlösa genom testamente, de är alltid berättigad sin laglott. Laglotten är hälften av det som de hade rätt till enligt lag, det vill säga 50% av hela kvarlåtenskapen (7:1 ÄB). För att få ut sin laglott måste särkullbarnet begära jämkning (7:3 ÄB).Särkullbarnen har alltså rätt att få ut sin del av kvarlåtenskapen direkt. Särkullbarn (barn som enbart är den ena makens barn) ärver inte sina styvföräldrar. Undantag finns om styvföräldern har skrivit ett testamente som säger annat. Detta innebär att efter din far kommer arvet fördelas på de tre barnen, varje barn kommer då ärva 33,3% (1/3) av hela kvarlåtenskapen (arvet) som sin arvslott (om din far inte skrivet testamente). Har din far skrivit testamente där han testamenterat bort halva sin kvarlåtenskap är det istället laglotten som de tre barnen kommer få, vilket är 1/6 (cirka 16%) av hela kvarlåtenskapen var. Det vill säga 50% av hela arvet är laglotten och "tillhör" barnen, andra halvan kan fritt testamenteras bort. För din styvmors arv gäller samma sak, hennes 2 barn kommer som huvudregel dela på hela hennes kvarlåtenskap. De kommer alltså få 50% vardera av hennes arv. Har hon testamenterat bort halva sin kvarlåtenskap till någon annan kommer barnen istället få sin laglott istället om de begär det, vilket för de 2 barnen är 25% var. Sammanfattningsvis innebär detta att din fars arv endast kommer ärvas av hans egna barn där ni tre delar lika på hela kvarlåtenskapen (undantag är om han skrivet ett testamente, då kan andelen ni får bli mindre). Har inget testamente skrivits innebär detta att din fars 3 barn delar på hela hans arv (1/3 var). Din styvmors kvarlåtenskap kommer i sin tur hennes barn ärva (vilket innebär 1/2 vardera som huvudregel). Jag hoppas detta har gett svar på din fråga! Tveka inte annars att höra av dig till Lawline igen. Med vänliga hälsningar,

Vem ärver avliden om make och särkullbarn finns men inga gemensamma barn?

2019-05-27 i Arvsordning
FRÅGA |Jag och min man är gifta utan äktenskapsförord. Jag flyttade in hos honom, i hans hus 2016, och sedan gifte vi oss 2018. Vi har varsin kull med vuxna barn, inga gemensamma. Vad händer med huset om han går bort före mig? Jag har inte köpt in mig i huset. Hur ska vi göra för att jag ska kunna få bo kvar, ifall han går bort? Maken tror att jag automatiskt är delägare i huset eftersom vi är gifta - är det rätt? Vad händer ifall jag går bort först? Om huset räknas som 50% mitt - ska mina barn ärva då? Direkt? Det vill vi inte ska ske. Vår önskan är att huset, som hans barn vuxit upp i, ska få gå till dem så småningom, när inte jag orkar bo kvar. Samtidigt undrar vi förstås liknande över möblemanget, bilarna, bankkontot etc.
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är av såväl familjerättslig karaktär som arvsrättslig. Den familjerättsliga delen regleras främst i äktenskapsbalken (ÄktB) och den arvsrättsliga främst i ärvdabalken (ÄB). Ägarförhållanden i äktenskapUtgångspunkten är att varje make äger sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Man blir alltså inte automatiskt gemensamma ägare till all egendom bara för att man gifter sig. Vid samäganderätt till egendom är det partsviljan som är avgörande, alltså vad makarna själva vill ska gälla. Det kan dock vara svårt ibland att avgöra vad parterna faktiskt velat. Därför har Högsta domstolen (HD) tagit fram vissa presumtionsregler. Vad gäller fast egendom presumeras makarna vara samägare om fastigheten köpts för gemensamt bruk samt det funnits ekonomiskt bidrag från den påstådda ägaren (NJA 2013 s. 242). För bohaget gäller presumtion för samägande om båda makar har inkomster samt hjälps åt med gemensamma kostnader (NJA 1992 s. 163). Utifrån ovanstående verkar det som att du kanske inte i framtiden vid ett eventuellt dödsfall kommer ses som samägare till bostaden, men möjligtvis till bohaget. Vem ärver?Utgångspunkten när man är gift är att maken ärver i första hand (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Har man dock särkullbarn, alltså barn som inte är gemensamma med den andra maken, har dessa rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att ifall din make avlider först kommer dennes barn att ärva före dig, alltså kommer de få bostaden osv. Du har dock rätt till egendom som motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket). Ifall du avlider först kommer dina barn inte få bostaden eftersom du sannolikt inte räknas som ägare till den. Avslutande rådFör att åstadkomma det upplägget du beskriver i frågan är det bäst att skriva ett testamente där ni skriver att du ska få bostaden om din make dör först och att hans barn ska få bostaden sen när du dör eller när du inte längre vill bo kvar. Om ett testamente skrivs gäller det före lagen. Observeras bör dock att laglotten inte kan testamenteras bort (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten är en halv arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Hoppas detta var till hjälp för dig. Har du fler funderingar eller behöver hjälp med att utforma ett testamente kan du kontakta vår juristbyrå. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08 533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00.

Vem har arvsrätt efter gift par vars bröstarvinge avlidit före ena makan? Kan hustrun testamentera allt till sin släkt?

2019-05-25 i Arvsordning
FRÅGA |Ett gift par med ett biologiskt barn. Mannen avlider först. Barnet avlider som nr2. Kvinnan avlider sist. Vem ärver, kvinnans eller mannens syskonbarn? Kan kvinnan testamentera allt till sin släkt?
Cornelia Isacson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Var är problemet?Frågan rör vad som gäller arvsrättsligt när efterlevande maka avlider efter bröstarvinge. Hur ska kvarlåtenskapen fördelas? Frågan gäller även om efterlevande maka kan testamentera allt till sin sida av släkten. Jag tolkar frågan som att det biologiska barnet är ett gemensamt barn och inte ett särkullsbarn.UtredningHur arv ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB). Finns testamente gäller följande:Finns det ett testamente? Om ja, har maken upprättat ett eget testamente? Ett testamente ska tolkas med utgångspunkt i testatorns verkliga vilja, alternativt vad testatorn kan antas ha velat. För att testamente ska vara giltigt uppställs krav på att det ska vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av sk. solennitetsvittnen (10 kap. 1 § och 10 kap. 4 § ÄB). Om formkraven för testamentet inte är uppfyllt är testamentet ogiltigt (13 kap. 1 § och 14 kap. 5 § ÄB). Finns ett inbördes testamente? Ett testamente ska tolkas med ledning av testatorns verkliga vilja, alternativt vad testatorn kan antas ha velat. Det inbördes testamentet kan fritt återkallas av var och en av testatorerna (till den del som angår dennes egna förordnande). Detta gäller även efter makens död, dvs. har makan inte genom inneha den avlidnes testamente förlorat rätten att återkalla sitt egna förordnande. Om efterlevande hustru efter mannens död ger en ändrad föreskrift om vad som ska ske med hennes kvarlåtenskap påverkar det inte giltigheten av vad mannen har bestämt avseende hans kvarlåtenskap. Den efterlevande makan kan dock inte ändra i testamentet hur hans kvarlåtenskap ska fördelas. Även om det finns ett testamente har giftorätten företräde framför testationsrätten, dvs. en gift person kan genom testamente endast förfoga över halva värdet av makarnas gemensamma gods. Detta även om testator äger mer än gemensamt gods till ett högre värde än sin make/maka. Om testator förordnat över hela sin egendom och det sedan visar sig att en del av den kommer tillfalla efterlevande make vid bodelningen kan testamentet bara verkställas fullt ut om efterlevande make begär att vardera make ska behålla sitt gemensamma gods (12 kap. 2 § ÄB).Finns det inte testamente gäller följande: I det fall det inte finns ett testamente att fördela kvarlåtenskaperna utefter kollar man om det finns några legala arvingar. Det framgår av frågan att bröstarvingen avlidit före makan. Frågan gällde specifikt om kvinnans eller mannens syskonbarn har arvsrätt. Kvinnans och mannens syskonbarn har arvsrätt om det ej finns bröstarvingar (vilket är fallet här då barnet ej är vid livet), ej finns någon mor eller far vid livet, och ej finns några syskon/halvsyskon till kvinnan eller mannen vid livet (2 kap. 1-2 § ÄB). Syskonbarnen träder in ni syskonens ställe och ärver mannens eller kvinnans kvarlåtenskap. Om det inte finns ett testamente att ta hänsyn till och kvarlåtenskapen fördelas utefter den legala arvsordningen ärver kvinnan efter maken endast med fri förfoganderätt (3 kap 1 § ÄB). Med detta menas att kvinnan kan sälja egendom som denne ärvt av maken men inte testamentera bort den. Detta med anledning av att första och andra arvsklassen har rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB), dvs. syskonbarnen i detta fallet. Alltså kan kvinnan inte testamentera bort allt till sin sida av släkten.Slutsats: Vem som ärver beror på om det finns ett testamente efter maken eller inte. Vid tolkningen av ett testamente tar man ledning av testatorns verkliga vilja. I det fall det inte finns ett testamente efter maken fördelas kvarlåtenskaperna efter den legala arvsordningen. Om det inte finns fler bröstarvingar, mor eller far vid livet och syskon är avlidna träder syskonbarnen i syskonens ställe och ärver mannens och kvinnans kvarlåtenskaper. Kvinnan kan testamentera all sin egen kvarlåtenskap till sin släkt. Dock kan kvinnan inte testamentera bort allt makens kvarlåtenskap till sin släkt då hon enbart innehar det med fri förfoganderätt och inte äganderätt. Detta med anledning av att legala arvingarna har rätt till efterarv.Hoppas mitt svar var till vägledning. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen,

Ärver man av sin moster om denne är barnlös?

2019-05-23 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver jag min avlidna moster - hon är barnlös
Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!Det korta svaret är att det beror på. Det beror på om andra släktingar som är närmare hennes i den legala arvsordningar är vid liv.Om ens bröstarvingar (barn och barnbarn) är döda ärver i första hand föräldrarna (2 kap. 2 § första stycket ärvdabalk). Om båda föräldrarna är döda ärver deras barn (alltså din mosters syskon), och är deras barn (syskonen) döda ärver deras barn (2 kap. 2 § andra stycket ärvdabalk). Är din mosters föräldrar inte vid livet ärver din mosters syskon. Alla syskon ärver lika stor del. Är det så att din mor är död ärver du hennes del.