Hur ser arvsordningen ut när första maken avlider, och sedan när efterlevande make går bort?

2018-11-22 i Arvsordning
FRÅGA |Gift par utan barn utan föräldrar. Den ene har syskon, om den går bort först ärver väl den andra parten, men efter bådas bortgång vilka ärver då. Syskonen efter den först avlidne ?Finns bara kusin på ena sidan.
Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lag och utgångspunkterDin fråga handlar om arv och regleras i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du vill veta vem eller vilka som ärver efter den ena makens död, samt vem eller vilka som har rätt till arv efter den andra makens död. I mitt svar på din fråga så utgår jag från att maken som har ett syskon är den som avlider först.För att kunna besvara din fråga så måste jag först redogöra för den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen förklarar i vilken ordning en arvlåtares arvingar ärver denne. Arvingarna delas in i tre arvsklasser. Första arvsklassen ärver framför andra och tredje arvsklassen. Andra arvsklassen ärver framför tredje arvsklassen och bara om ingen arvinge finns från första arvsklassen. Tredje arvsklassen blir aktuell när ingen arvinge från första eller andra arvsklassen finns. Första arvsklassen består av barn och barnbarn (ÄB 2 kap. 1 §). Andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar i första hand (ÄB 2 kap. 2 §). I en avliden förälders ställe träder den avlidnes syskon in. Om syskon inte är vid liv så träder syskonets barn in i deras ställe. Tredje arvsklassen består av far- och morföräldrar (ÄB 2 kap. 3 §). Som huvudregel ska alltså den först avlidna makens syskon (andra arvsklassen) ärva kvarlåtenskapen, men det finns ett undantag och det ska jag skriva om under nästa rubrik. Som du också märker så har kusiner ingen legal arvsrätt.Efter första makens bortgångSom jag nämnt under föregående rubrik så finns ett undantag till huvudregeln om att arvingarna i arvsklasserna ärver kvarlåtenskapen. Undantaget är att en efterlevande make går före de tre arvsklasserna. Du har alltså helt rätt i ditt första påstående, när ena maken går bort så ärver efterlevande make hela dennes kvarlåtenskap (ÄB 3 kap. 1 §). Efterlevande make ärver dock kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att maken får förfoga över arvet under sin livstid men att denne inte får testamentera bort egendomen eller genom gåva minska arvet i väsentlig mån. Efter andra makens bortgångNu vidare till din egentliga fråga, d.v.s vem som ärver efter den andra makens bortgång. Som jag skrev under föregående rubrik ärver efterlevande make framför den först avlidna makens syskon. Syskonen har däremot rätt till efterarv, vilket innebär att syskonen får ut sin del av av arvet ur den efterlevande makens egendom när denne väl går bort (ÄB 3 kap. 2 §). När syskonen fått ut sin andel av den andra makens kvarlåtenskap, som de egentligen skulle haft vid första makens bortgång, fördelas resten av den andra makens kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen. Om det inte finns några arvingar från de tre arvsklasserna, går resten av kvarlåtenskapen till allmänna arvsfonden förutsatt att något testamente inte finns (ÄB 5 kap. 1 §). Det konkreta svaret på fråganNär första maken då går bort, ärver alltså efterlevande make hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, precis som du skrev. Vid den andra makens död får syskonen ut den del av kvarlåtenskapen som de skulle ha haft vid första makens död i form av efterarv. Det som återstår efter att syskonen fått ut sitt efterarv går till den andra makens arvingar enligt den legala arvsordningen. Finns ingen person som nämns i den legala arvsordningen, så går kvarlåtenskapen till allmänna arvsfonden förutsatt att något testamente inte finns. Som jag skrivit ovan så har kusiner ingen legal arvsrätt.Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,Med vänliga hälsningar,

Vem har arvsrätt efter min bortgång?

2018-11-18 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är äldre ensamstående med två barn. Har precis förlorat ett av mina barn. Barnens pappa är i livet. Vi har varit skilda i 25 år. Vad händer vid min bortgång - vem ärver mig? Vem tillfaller mitt avlidna barns del - hans pappa eller broder? Om svaret bir ja (att pappan ärver - kan jag på något vis testamentera hans del till mitt andra barn?
Aksinja Rönnlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på din fråga återfinns i ärvdabalken (ÄB). Då en person avlider ska personens tillgångar fördelas. Tillgångarna kan fördelas på olika sätt. Om personen efterlämnar ett testamente kommer tillgångarna att fördelas i enlighet med detta. Det krävs dock att testamentet är upprättat i laga form. Om det inte finns något testamente fördelas tillgångarna i enlighet med den legala arvsordningen i ärvdabalken. Arvsordningen vid din bortgångVid din bortgång kommer din kvarlevande son att ärva allt, förutsatt att din avlidna son inte har några barn (2:1 ÄB). Den avlindas bröstarvingar ingår nämligen i den första arvsklassen och är därmed först att ärva. Svensk arvsrätt präglas av en princip kallat istadarätten och möjliggör för en person att ärva i sin förälders ställe. I detta fall innebär det att om din avlidna son efterlämnar egna barn, kommer de att ärva sin faders del. Hälften av din kvarlåtenskap kommer då att gå till din kvarlevande son, och hälften till din avlidnas sons barn. Om du har testamenteTestamente är ett förordnande för dödsfall. Huvudregeln är att testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10:1 ÄB). Testatorn, den som utfärdar testamentet, ska underteckna handlingen i två vittnenas närvaro. Vittnena ska bestyrka testamentet genom sina underskrifter. Om du upprättar ett testamente enligt det sätt som anges i lag kan du genom det fördela din kvarlåtenskap som du själv vill. Arvsordning efter din sonDå jag svarar på denna fråga kommer jag att utgå från att din son inte har några barn. Om så skulle vara fallet, kommer hela arvet att tillfalla dom (2:1 ÄB). Av 2:2 ÄB framgår att då det inte finns några barn ska arvet fördelas mellan arvlåtarens föräldrar med hälften var. Detta innebär att du och hans far kommer att dela på arvet med hälften var. Att testamentera bort annans egendom är inte möjligt. Testamente är en strängt personlig handling och får aldrig företrädas av någon annan. Om din son inte hann upprätta ett testamente i laga form innan sin bortgång, kommer hans kvarlåtenskap att tillfalla dig och hans far med hälften var, i enlighet med den legala arvsordningen.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vem ärver min sambo om vi inte har några barn?

2018-11-14 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo planerar att gifta oss. Huset vi bor i äger min sambo. Min sambo vill att vi har äktenskapsförord då han ägde huset och jag flyttade dit. Vem ärver huset om min sambo avlider om vi inte har några barn och min sambo har inga barn sedan tidigare?
Hilda Hansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hus som köptes innan samboförhållandet utgör inte samboegendom Vad som gäller rättsligt mellan sambos regleras i sambolagen.Ett samboförhållande upphör i lagens mening när en av samborna avlider (2 § 3 p). Den efterlevande sambon får då välja om denne vill att bodelning ska ske eller inte. Bodelning innebär att båda parters samboegendom läggs samman och delas lika (8 §). Tillskillnad från vid äktenskap finns ingen giftorätt för sambos. Det är bara samboegendomen som ska ingå i bodelningen, dvs bostad och bohag som köpts med avsikten att använda det tillsammans (3 §). Eftersom din sambo redan ägde huset när du flyttade in ska det alltså inte ingå i bodelningen. Hela huset kommer därför att ingå i arvet efter din sambo. Sambos ärver inte varandraRätten till arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Med arv/arvingar menas bara de som ärver genom den legala arvsordningen i 2 kap. Om man får egendom genom testamente är man alltså inte en arvinge i lagens mening. Sambos ärver inte varandra. Istället innehåller 2 kap ÄB en uppräkning av berättigade arvingar i en strikt turordning. Det är bara de personer son nämns här som kan ärva. Den legala arvsordningenDe som först och främst har rätt till arv är den avlidnes barn. Är ett barn avlidet ärver istället barnbarn om dessa finns (2:1). Dessa är bröstarvingar och utgör den första arvsklassen. Eftersom din sambo inte har några barn kommer arvet gå vidare till den andra arvsklassen. Den utgörs av föräldrar i första hand, sedan syskon. Om båda föräldrar är vid liv får de hälften var av arvet. Om en av dem är avliden, får eventuella syskon dela på dennes hälft. Är båda föräldrarna avlidna delar syskonen på allt. Om ett syskon som borde ärvt är avlidet och har barn, får istället din sambos syskonbarn dennes del av arvet (2:2). Om det inte finns någon i andra arvsklassen (alltså ingen ättling i rakt nedstigande led till din sambos föräldrar) går arvet istället till tredje arvsklassen. Den utgörs av far- och morföräldrar samt deras barn. Till skillnad från tidigare arvsklasser fortsätter inte den tredje ytterligare en generation. Kusiner till din sambo kan alltså aldrig ärva (2:3)Bryta arvsordningenOm din sambo inte vill att huset ska gå till släktingarna genom arvsordningen har ni två val. Antingen kan ni gifta er. Du har då rätt att få ut hela arvet (3:1 1 st). Din sambo kan även skriva ett testamente och därmed bryta arvsordningen. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Ärver man morföräldrar?

2018-11-07 i Arvsordning
FRÅGA |HejOm vi är 2 syskon, varav den ena dör innan våra föräldrar dör. Ärver då den dödes barn någon när föräldrarna dör?
Elinor Berg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till arv regleras i ärvdabalkenEnligt 2 kap. 1 § ärvdabalken så ärver den avlidnes bröstarvingar i första hand. Med bröstarvingar menas barn och barnbarn. I allra första han ärver dock den avlidnes barn, vilket innebär att syskonen ska ärva de döda föräldrarna. Om de ena syskonet dör så tar dock dennes barn över arvsrätten. Om inget testamente finns kommer därmed det ena syskonet ärva 50 % av föräldrarna och det döda syskonets barn kommer få dela på de återstående 50 %. Hoppas du har fått svar på din fråga! Vänligen,

Fördelning av arv utan testamente och med inbördes testamente

2018-11-20 i Arvsordning
FRÅGA |Undrar hur arvet fördelas för barnen utan testamente, vid den ene förälderns död. I förhållandet finns fem särkullebarn och ett gemensamt. Vi har ett testamente där vi ber att den efterlevande ska få kvarsitta i orubbat bo.
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att hänvisa till ärvdabalkens regler, du hittar dem här.Fördelning av arv utan testamenteNär det inte finns något testamente kommer kvarlåtenskapen att fördelas i enlighet med den s.k. legala arvsordningen. Denna föreskriver att när en förälder dör har dennes barn rätt att ärva hela kvarlåtenskapen. Barnen har rätt till lika stor del var. Om det exempelvis är 3 barn som ska dela på egendomen, ärver de 1/3 var. Särkullbarnen till den efterlevande har dock inte arvsrätt efter den avlidne. (se 2 kap 1 § ärvdabalken)Hade ni inte haft ett testamente beror fördelningen av arvet på om ni är gifta eller inte. Om ni är gifta kommer den efterlevande maken att ärva kvarlåtenskapen före ert gemensamma barn. Ert gemensamma barn får då efterarvsrätt, vilket innebär att han/hon ärver sin förälder först när även den andra föräldern har avlidit. Den avlidnes särkullbarn har däremot rätt att få ut sitt arv direkt. Särkullbarnen kan dock välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande. De får då efterarvsrätt på samma sätt som ert gemensamt barn. (se 3 kap 1 § ärvdabalken) Är ni inte gifta, kommer den avlidnes kvarlåtenskap att fördelas så som är beskrivet i första stycket. Den avlidnes barn delar alltså lika på hela kvarlåtenskapen. Detta eftersom sambos och särbos inte ärver varandra. Fördelning av arv med testamenteI och med att ni har ett testamente sätter ni den legala arvsordningen ur spel. Den efterlevande ska enligt ert testamente få sitta kvar i orubbat bo. Detta innebär att den efterlevande får behålla all egendom med s.k. fri förfoganderätt. Den efterlevande får då göra vad denne vill med denna egendom, förutom att testamentera bort den. Barn till den avlidne har dock alltid rätt till sin laglott. Detta trots ert testamente. Den avlidnes särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direkt. Ert gemensamma barn får dock inte ut sin laglott från den först avlidne föräldern förrän även den andra föräldern har avlidit. Observera att varje barn måste påkalla jämkning av testamentet efter att den första av er har avlidit för att kunna få ut sin laglott. I och med att den efterlevande ärver med fri förfogande rätt har den först avlidnes särkullbarn och ert gemensamma barn efterarvsrätt. Precis som när den efterlevande maken har fått ärva sin make i det fall att det inte fanns ett testamente (se ovan). Barnen får alltså rätt till sitt arv efter sin förälder först efter att den efterlevande också har avlidit. Plockade särkullbarnen ut sin laglott redan när deras förälder avled, ska denna räknas av deras efterarv. SammanfattningUtan testamente kommer kvarlåtenskapen att fördelas lika mellan den avlidnes barn. Är ni gifta kommer istället den efterlevande maken få hela kvarlåtenskapen. Ert gemensamma barn och de eventuella särkullbarn som väljer att avstå sitt arv får i sådana fall efterarvsrätt. Med anledning av ert testamente kommer du att ärva hela kvarlåtenskapen. Den stora skillnaden blir att ert gemensamma barn och alla den avlidnes särkullbarn får efterarvsrätt till den avlidnes kvarlåtenskap. Hoppas du har fått svar på din fråga! Vill du ha ytterligare hjälp med ert testamente är du varmt välkommen att kontakta Lawline Juristbyrå. Med vänliga hälsningar,

Är arvsgrenen till mitt halvsyskon (särkullbarn) bruten efter hans död, eller kommer hans pappa kunna göra anspråk på det sonen skulle ha ärvt efter vår mammas bortgång?

2018-11-17 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Frågan gäller arvsrätt. Vår mamma, X, har två döttrar och en son, A. Sonen A är med en annan man än vår pappa. Den mannen, B, har aldrig funnits i sonens liv, mamma och B är/var inte gifta eller någon kontakt alls sedan över 50 år. A har avlidit och eftersom A inte hade barn eller maka är mamma och B arvstagare. Inget fanns att ärva ändå. Nu till min fråga. Eftersom A, vår halvbror, dött. Är As arvsgren från X död? Eller går B in och bevakar arv efter X??? Dessutom har A en halvsyster, C, från sin pappas sida med. Om nu B avlider är C arvsberättigad efter X arv fast de överhuvudtaget inte är släkt och A är avliden sedan länge? Har B och/eller C något att göra anspråk på efter X arv? Saken är den att X gett A massor av pengar under As livstid. Har fått olika svar, sist att arvsordningen bryter något som helst krav från B och C. Men har även fått till mig att X bör skriva testamente att A fått förskott av arv under sin livstid. Detta så krav från B/C kan reduceras i en process. Bäst är ju om B/C överhuvudtaget inte har något att hämta. Men om de nu har rätt att bevaka 1/3 av X arv å As vägnar, är ett testamente där det framgår att A fått 200.000 kronor under sin livstid som förskott av arv ett sätt att minska As 1/3 arv så att de biologiska döttrarna får X arv?
Beatrice Krig |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Som jag förstår dig handlar din grundläggande fråga om ifall arvsgrenen mellan din mamma och särkullbarnet (kallas särkullbarn eftersom han inte har samma pappa som du och ditt helsyskon) har brutits i och med att A inte lever längre. Du undrar om A:s pappa och halvsyster kan tänkas ärva det som skulle ha tillfallit särkullbarnet A efter din mamma X:s bortgång. För att besvara din fråga kommer jag att redogöra för hur den legala arvsordningen ser ut och därför ta upp de tre arvsklasserna och istadarätten.Istadarätt (att träda i en arvinges ställe) och de tre arvsklassernaDet som den här frågan aktualiserar är istadarätten. Den regleras i ärvdabalken (ÄB) 2 kap. 1 §, 2 § och 3 §. Dessa regler berättar också om de tre arvsklasser som arvingar delas in i. Den första arvsklassen är bröstarvingar (barn), och deras avkomlingar (barnbarn). Istadarätten innebär för den första arvsklassen att om en person (P) dör, och dess barn redan tidigare har gått bort men lämnat efter sig ett barn, träder detta barnbarn i sin förälders ställe för att ärva. Den andra arvsklassen är den avlidnes föräldrar. Om P dör, och det inte finns några barn med i bilden, ärver istället P:s föräldrar. Istadarätten betyder för den andra arvsklassen att om någon av P:s föräldrar har gått bort träder deras barn (P:s syskon) i dennes ställe, eller syskonbarn om något av syskonen har gått bort. Den tredje arvsklassen är den avlidnes mor-och farföräldrar. Om någon av dessa har gått bort träder deras barn (P:s mostrar/fastrar) i deras ställe.För att arvingar i en annan arvsklass ska kunna ärva får det inte finnas några arvingar i den föregående arvsklassen. Det innebär att om den avlidne har bröstarvingar (barn) kommer enbart de att ärva. I din situation innebär det att eftersom din mamma X skulle lämna efter sig dig och ditt syskon, och avlidne särkullbarnet A inte hade några barn, är det bara du och ditt syskon som kommer att ärva, ÄB 2 kap. 1 §. Svaret är alltså att B inte har någon arvsrätt eller istadarätt, än mindre har A:s halvsyskon C det. Du kan läsa mer om arvsklasser och istadarätt här.Med vänlig hälsning,

Kan jag ärva min halvsyster?

2018-11-12 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Min halvsyster har gått bort, och jag behöver hjälp att förstå arvsföljden. Försöker ge all info här nedan, hoppas det räcker:> Min halvsyster hade ingen egen familj (dvs ingen make/sambo eller några barn). > Hon har inga andra syskon förutom mig. > Jag och min halvsyster har samma mamma, men olika pappor.> Vår mamma och hennes pappa har inte varit gifta, hennes pappa gick bort för ett par år sedan. > Innan hennes pappa gick bort, var han gift med en kvinna som hade barn med sig in i äktenskapet, men de hade inga gemensamma barn. > Det finns inga testamenten eller liknande.Är det vår mamma som ärver min halvsyster själv, eller är jag som halvbror med? Kan min halvsysters framlidne pappas fru ha något med arvet att göra?Tack på förhand.
Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkten är att det är en arvlåtares bröstarvingar, alltså barn, som i första hand ärver den avlidne (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom din syster inte hade några barn ärver i andra ledet istället din systers föräldrar hälften var av arvet (2 kap. 2 § ÄB). Detta innebär alltså som utgångspunkt att hälften av arvet ska tillfalla er mamma medan hälften av arvet ska tillfalla din systers pappa. Eftersom din systers pappa är död, ska egentligen sin systers syskon på pappans sida träda i pappans ställe och ta del av den halvan av arvet. Eftersom din syster dock inte hade något syskon på sin pappas sida tillfaller hela arvet din mamma (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Hade din mamma också varit död, hade du tagit del i arvet (se 2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Din mammas arvsrätt har således företräde framför din. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vem ärver mina föräldrar?

2018-11-06 i Arvsordning
FRÅGA |När mina föräldrar dör vem ärver?Har en syster som dog 2018 som var gift o hade 2 barn.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Min utgångspunkt i mitt svar till dig är att du och din avlidna syster är helsyskon och att era föräldrar är gifta. Då du inte informerat om något testamente har jag i mitt svar inte beaktat om det finns något sådant och som eventuellt kan förändra arvsordningen något. Barn ärver sina föräldrar med lika delArvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB). Du och din syster är vad som kallas bröstarvingar och tillhör första arvsklassen. Bröstarvingar ärver lika lott, vilket innebär att ni delar på arvet efter era föräldrar. Eftersom din syster är avliden träder barnen i hennes ställe enligt den s.k. istadarätten (2 kap. 1 § ÄB). För att exemplifiera det väldigt enkelt; antag att det finns ett arv om 100.000 kr när dina föräldrar avlider. Då ärver du 50.000 kr och din syster skulle ärvt 50.000kr. Eftersom hon är avliden kommer hennes barn istället att ärva 25.000kr vardera. De delar på den arvslott deras mamma skulle ärvt.Det torde vara rimligt att anta att era föräldrar inte kommer att gå bort samtidigt, vilket innebär att kvarlåtenskapen först kommer att tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Skulle t.ex. din far gå bort före din mor kommer du och din systers barn att ta del av arvet först den dagen även din mor går bort.Hoppa du fått svar på din fråga!Vänligen,