Ärver halvsyskon när förälder är avliden?

2021-06-13 i Arvsordning
FRÅGA |Vi är 4 halvsyskon som ärver vår syster föräldrar döda finns inga barn.Är vi dödsbodelägare?
Lucas Gardebrand |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!För att besvara er fråga kommer jag utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB). Då det inte finns några barn går arvet vidare till vad som kallas den andra arvsklassen. Denna klass innefattar arvlåtarens föräldrar. I de fall föräldrarna är avlidna kan syskon och syskonbarn träda in istället för föräldern. Här inkluderas även halvsyskon, som tar del av den gemensamma förälderns lott. Då föräldrarna är döda och inga helsyskon finns kvar ärver halvsyskonen hela arvet. (2 kap. 2 § ÄB)Observera att arv till den andra arvsklassen kan testamenteras bort. Det betyder att eran rätt till arvet kan begränsas om er syster skrivit ett testamente som säger annat. Skulle inget testamente vara skrivet så ärver ni alla lika stor del, och är alla fyra dödsbodelägare.Jag hoppas ni fick svar på er fråga, Med vänlig hälsning

Vem ärver enligt den legala arvsordningen?

2021-06-07 i Arvsordning
FRÅGA |Om 2 bröder har en stor mark och båda står som ägare på marken. Vad händer om en av bröderna dör? Tillfaller marken automatiskt till andra brodern? Om brodern som dog hade barn och inte skrivit något testamente, har barnen rätt till hans del ändå?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det handlar om den legala arvsordningen, det vill säga vilken person som kommer att ärva din brors del i er fastighet (marken) om han dör och i vilken arvsklass arvtagaren kommer att befinna sig i. Du har även ställt en fråga angående barn och deras arvsrätt. I mitt svar kommer jag att först redogöra för de olika arvsklasserna, vem som ärver fastigheten om din bror avlider och till sist om barnen har en arvsrätt om testamente inte finns. I mitt svar tillämpar jag ärvdabalken (ÄB). Vem ärver enligt den legala arvsordningen? När en person avlider ska dennes kvarlåtenskap skiftas om ett testamente inte finns. Fördelningen av kvarlåtenskapen, det vill säga arvet, ska då fördelas enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är den avlidnes släktingar som delas upp i tre arvsklasser. Den första arvsklassen utgörs av bröstarvingar och dessa ska ärva lika lott (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Bröstarvinge är ett begrepp som beskriver den närmaste arvingen till arvlåtaren (den avlidne), i många fall synonymt med barn. Bröstarvingar kan även vara barnbarn och barnbarnsbarn. Om bröstarvingen är avliden träder dennes avkomlingar in (barn, barnbarn m.m.) i dennes ställe enligt istadarätten (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Istadarätten innebär att det är rätt för en person att ärva i sin avlidna förälders ställe.Om arvlåtaren inte har en arvinge i första klassen, måste vi se till den andra arvsklassen. Enligt den andra arvsklassen ärver föräldrarna hälften var av arvlåtarens kvarlåtenskap (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Om en av föräldrarna har avlidit, delar arvlåtarens syskon den avlidne förälderns lott (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om syskonet är avliden ska dennes avkomlingar träda i dennes ställe för arvet (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om en förälder är avliden och det inte finns syskon eller avkomlingar, ska hela arvet gå till denna föräldern (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Den tredje arvsklassen blir tillämplig om det varken finns några arvingar i första eller andra arvsklassen. Den tredje arvsklassen innebär att mor- och farföräldrar till arvlåtaren ärver lika lott (2 kap. 3 § första stycket ÄB). Om en mor- eller farförälder är avliden ska den avlidnes barn dela dennes lott (2 kap. 3 § andra stycket ÄB).Vem ärver fastigheten om din bror dör?Om din bror har barn (bröstarvingar), ärver barnen hela din brors del i fastigheten i enlighet med den legala arvsordningen. Om din bror inte har barn hamnar vi i den andra arvsklassen där det är era föräldrar som ärver din bror. Om en eller båda era föräldrar har avlidit är det bara du och andra eventuella syskon som ärver din avlidne bror. Om din bror inte har några syskon i livet ärver istället syskonens barn din avlidne bror. Vad händer om det finns ett testamente?Huvudregeln om det inte finns ett testamente är att den avlidnes bröstarvingar ska ärva lika mycket (2 kap. 1 § ÄB). Om det finns ett testamente har fortfarande barnen rätt att hävda sin laglott, vilket är hälften av den avlidnes kvarlåtenskap (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att testamentet endast kan gälla för hälften av den avlidnes kvarlåtenskap, eftersom laglotten inte kan testamenteras bort. Om din bror inte har någon mer kvarlåtenskap än fastigheten som ni äger tillsammans, innebär detta att hans barn har rätt till sin laglott oavsett om det finns ett testamente eller inte. Sammanfattning och vägledning Det som händer om din bror dör beror på om han har bröstarvingar eller inte. Om ett testamente ska upprättas måste ni tänka på att barnen fortfarande har rätt till sin laglott. Barnen har alltså alltid rätt till sin laglott oavsett om det finns ett testamente eller inte. Marken kommer alltså inte direkt att tillfälla den andra brodern, detta kräver att antingen en av föräldrarna eller att båda föräldrarna har avlidit. Vi hamnar då i den andra arvsklassen där syskon ärver när föräldrar har avlidit. Om du behöver mer vägledning rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår byrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Arvsordning för syskon

2021-05-31 i Arvsordning
FRÅGA |Undrar vilka regler det är som gäller beträffande arv mellan syskon. Är ensamstående och barnlös. Är mina syskon jämställbara med bröstarvingar? Om jag skulle skriva testamente omfattar det då hela min kvarlåtenskap eller har mina syskon alltid rätt till en viss andel av kvarlåtenskapen, oavsett vad det står i testamentet? Omfattar svensk lagstiftning även tillgångar i utlandet, till exempel fritidsbostad i annat EU-land? Kan fritidsbostad, eller andra tillgångar i utlandet, tänkas kunna falla under utländsk lagstiftning i stället för svensk?
Ebba Kristensson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Reglerna som blir aktuella går att finna i Ärvdabalken (ÄB) och EU:s arvsförordning.Vem skulle ärva dig?När en person avlider ska i första hand den första arvsklassen ärva hen. Med den första arvsklassen menas släktingar i rakt nedstigande led från den avlidne alltså barn eller ifall barnen inte lever barnbarn (med juridisk term kallas det bröstarvingar) (2 kap. 1 § första stycket ÄB).I och med att du inte har några bröstarvingar ska istället den andra arvsklassen ärva. Med den andra arvsklassen menas att den avlidnes föräldrar i första hand ska ärva (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Om de inte är i livet blir det istället den avlidnes syskon som får ärva. Som jag tolkar din fråga är det dina syskon som skulle ärva i denna situation.Genom testamente finns möjlighet att göra alla förutom bröstarvingar arvlösa. I och med att du inte har några bröstarvingar då dina syskon tillhör den andra arvsklassen så kan du själv bestämma hur stor del av din kvarlåtenskap du kan testamentera bort. För att svara på din fråga kan du alltså testamentera bort hela din kvarlåtenskap då det endast är bröstarvingar som inte kan göras arvlösa.Internationell arvsrättInom EU gäller EU:s arvsförordning. I den framkommer att det som avgör vilken lagstiftning som ska tillämpas på ett arv är den avlidnes hemvist. Det innebär att lagen i det land där du varit stadigvarande bosatt ska tillämpas på hela ditt arv (artikel 21.1 och artikel 4). Ett undantag till denna utgångspunkt är ifall det skulle framgå av andra omständigheter att den avlidne vid sin död uppenbart hade närmare anknytning till annat land ska istället den lagen vara tillämplig (artikel 21.2). Det kan till exempel vara om du precis flyttat till ett nytt land.Om du skulle ha flera medborgarskap inom EU finns det möjlighet att välja vilket lands lagstiftning du vill ska tillämpas på din kvarlåtenskap (artikel 22.1 och artikel 5). Ett sådant lagval görs i till exempel ett testamente (artikel 22.2).SammanfattningDet finns alltså ingen skyldighet för dig att låta dina syskon ärva dig då de inte är dina bröstarvingar. Du kan testamentera din kvarlåtenskap hur du vill. Vilket lands lagstiftning som ska tillämpas på ditt arv beror på var du har stadigvarande hemvist. Dock finns det undantag till denna regel till exempel om du uppenbart hade närmare anknytning till ett annat land. Dessutom har du möjlighet att välja vilken lagstiftning du vill ska gälla på ditt arv om du är medborgare i flera länder.Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Får jag ärva efter min son, även om han testamenterar bort allt till sin flickvän?

2021-05-28 i Arvsordning
FRÅGA |Arv.Jag undrar min son är sjuk och vill testamentera allt till sin flickvän.Jag undrar som Mamma om jag får ärva något.?Han har också en halvbror med annan Mamma.
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arv inom familjen delas upp i olika arvsklasser som regleras i 2 kap ärvdabalken. Den första arvsklassen gäller när barn ärver efter sina föräldrar. Barnen kallas bröstarvinge och ärver med lika delar efter sina föräldrar, se 2 kap 1 § ärvdabalken. En bröstarvinge har alltid rätt minst halva sin del av arvet, även om föräldern har testamenterat kvarlåtenskapen till någon annan. Det kallas för laglott, se 7 kap 1 § ärvdabalken.I det fall din son inte har några barn, ärver du som mamma, och din sons pappa med lika delar, eftersom ni tillhör den andra arvsklassen, se 2 kap 2 § ärvdabalken. När ärver alltså före syskon. Det innebär att halvbrodern inte ärver någonting ifall ni båda föräldrar lever. Den andra mamman har ingen legal arvsrätt, eftersom de inte är släkt. De är endast bröstarvingarna i första arvsklassen som omfattas av laglottsskyddet. Det innebär att om din son vill testamentera sin kvarlåtenskap till sin flickvän, är det fullt möjligt utan att du kan motsätta dig det. För att kunna testamentera krävs det dock att din son är över 18 år, se 9 kap 1 § ärvdabalken.SammanfattningI det fall din son inte har några barn, ärver hans föräldrar efter honom. Det vill säga du och pappan. Ni har dock ingen rätt till arv i det fall din son väljer att testamentera kvarlåtenskapen till sin flickvän. För att din son ska kunna upprätta ett testamente krävs det att han är över 18 år. Skulle du eller din son behöva ytterligare hjälp i frågor kring arv och testamente, är ni varmt välkomna att vända er till oss på Lawline.Vänligen,

Arvsrätt efter arvsavstående

2021-06-08 i Arvsordning
FRÅGA |Hej !Min mamma o min bror hade ett hus tillsammans, min bror dog 2014 hans dotter sa då ifrån sig sin arvsrätt efter honom han hade då stora skulder som gick till kronfogden dom sålde inte huset på grund av att det inte skulle ge någon vinst. Min mamma har då haft hand om hela huset och betalat lånen. När mamma gick bort 2019 så gick ärendet till kronofogden eftersom det inte fanns några pengar att betala dom lån med som var kvar i dödsboet. Nu är huset sålt och det blev en liten vinst både till mamma och min bror, min mammas andel ska jag och min systers dotter (min syster gick bort 1991) dela på men min fråga är då vem som är arvsberättigad efter min bror är det bara jag eller även min systerdotter
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Som jag förstår det du skriver så var ni var tre barn till din mamma och din pappa: du, din bror och din syster. Jag förstår det också som att din bror har en nu levande dotter som avstått sitt arv efter din bror när han gick bort. Jag förstår det också som att din syster har ett nu levande barn, dvs. din systerdotter. Det finns några frågor som jag inte har all information för att helt och hållet bedöma och därför kommer jag svara utifrån vissa antaganden som jag gör och förklarar allt eftersom. Jag kan också inledningsvis nämna att det finns en skillnad mellan arvsavsägelse och arvsavstående. Det senare innebär att en arvtagare avstår sin arvsrätt efter det att arvlåtaren dött, medan det förra innebär att en arvtagare avsäger sig sitt arv i förväg, dvs. innan en arvlåtare har dött. Vad jag förstår har din syster avstått arvet efter sin bror men inte avsagt sig någon arvsrätt till eventuella framtida arv. Arvet efter din brorNär du skriver att din brorsdotter sa ifrån sig sin arvsrätt, så förstår jag det som att hon avstod arvet utan att ange vem som skulle ärva istället och jag tolkar det du skriver som att hon inte heller hade några barn som trädde i hennes ställe. Det innebär då att hennes arvslott, i den mån det återstod något efter att Kronofogden gjort sina anspråk, skulle fördelas mellan din brors föräldrar (2 kap. 2 § ärvdabalken (ÄB)) eller om det fortfarande finns ett dödsbo efter din bror kan din brors kvarlåtenskap finnas kvar där. Var ena föräldern död skulle arvet på den sidan istället gå till den avlidnes syskon eller syskons barn, dvs. du och din systerdotter skulle ärva er fars andel i er brors arvslott. Nu förstår jag det som att du och din systerdotter inte ärvde något efter er bror när han dog utan att hans kvarlåtenskap endera gick i sin helhet till er mor eller att den förvaltats av hans dödsbo fram tills nu. Då ska den delen förstås fördelas nu istället.När det gäller arvsavstående bröstarvingar (dvs. i första hand barn) är det också så att de vid ett senare tillfälle kan ha rätt att få ut sin laglott trots att de tidigare avstått sitt arv. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Den eftersläpande arvsrätten gäller dock inte om bröstarvingen vid det tidigare tillfället fått en skälig kompensation (17 kap. 2 § ÄB). När nu även din mor dött kan det alltså vara så att din brorsdotter har rätt till hälften av vad som finns kvar efter din bror. Andra hälften ska delas mellan övriga arvtagare vilket i ert fall är du och din systerdotter.Arvet efter din morVad gäller arvet efter din mor ska det fördelas lika på alla hennes grenar, dvs. mellan alla hennes barn eller barns barn (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär alltså att en tredjedel tillfaller dig, en tredjedel tillfaller din systerdotter och en tredjedel tillfaller din brorsdotter.SammanfattningFörutsatt att din brorsdotter inte fick någon kompensation då hon avstod sitt arv efter din bror och att hon inte heller gjort någon arvsavsägelse efter sin mormor blir det alltså som följer:1. Kvarlåtenskapen efter din mor fördelas lika mellan dig, din brorsdotter och din systerdotter. 2. Kvarlåtenskapen efter din bror tillfaller till hälften din brorsdotter och den andra hälften delas lika mellan dig och din systerdotter.Jag har i bedömningen ovan gjort vissa antaganden i de fall din beskrivning av situationen inte redogjort för alla relevanta detaljer. Är det så att jag missförstått något eller om det finns andra omständigheter som inte nämnts och som du tror kan påverka situationen så är du välkommen att kontakta mig på isak.bergstrom@lawline.se. Vill du anlita Lawline för hjälp med bouppteckningen och/eller arvskiftet kan du också kontakta mig på samma mail, så återkommer vi med en offert. Annars hoppas jag att du fått svar på dina frågor.Med vänlig hälsning

Har halvsyskon arvsrätt på samma sätt som helsyskon?

2021-06-01 i Arvsordning
FRÅGA |Har halvsyskon arvsrätt på samma sätt som helsyskon??
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt den lagstadgade arvsordningen som återfinns i 2 kap. ärvdabalken (1958:637) (ÄB), är bröstarvingar de närmaste arvingarna. Detta innebär att barn eller barnbarn ärver i första hand. Om det inte finns några bröstarvingar, går arvet enligt 2 kap. 2 § ÄB till den avlidnes föräldrar. Om någon av föräldrarna är avliden ska arvlåtarens syskon dela på den avlidne förälderns lott, vilket följer av 2 kap. 2 § 2 st. ÄB. Halvsyskon har tillsammans med helsyskon rätt till del i den andel som skulle ha tillfallit deras förälder, vilket följer av 2 kap. 2 § 3 st. ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

arvsbeskattning inom EU

2021-05-29 i Arvsordning
FRÅGA |jag tänker flytta till danmark och undrar om mina barn behöver betala dansk arvsskatt när jag dör?
Oscar Rudén |Hej! och tack för att du vänt dig till oss på Lawline med din fråga.Arv inom EU regleras inte av svensk lag utan av EU-lag. Jag kommer därför att använda mig av Förordning 650/2012 i mitt svar.Hemvist styr lagvaletReglerna om arv med anknytning till utlandet finns att hitta i EU:s arvsförordning. Enligt artikel 21 ska en avliden persons arv regleras enligt lagen i det land där den avlidna haft sin hemvist vid dödsfallet. Ditt arv kommer med andra ord delas upp enligt reglerna i det land där du bedöms ha haft din hemvist. Detta gäller oberoende av i vilket land egendomen finns.Bedömningen av var en person ska anses ha sin hemvist är en helhetsbedömning av omständigheterna kring den avlidnes liv under de år som föregick dödsfallet och vid tidpunkten för dödsfallet. En särskilt viktig omständighet är hur varaktig och regelbunden den avlidnes vistelse i den berörda staten varit, förhållandena vid vistelsen samt skälen till denna. Personen bör ha en nära och stabil koppling till den berörda staten för att denna ska ses som hemviststat.Rätt att välja eget lagvalEnligt artikel 22 i arvsförordningen har du dock en möjlighet att välja vilket lands lag som ska tillämpas på arvet efter dig. Du kan genom ett särskilt lagvalsförordnande i ett testamente ange att lagen i det land där du är medborgare vid tidpunkten för ditt val eller vid din död ska tillämpas på arvet. Om du är svensk medborgare kan du alltså skriva ett testamente där du väljer att svensk lag ska tillämpas istället för dansk lag eller vice versa. Svar - Du kan alltså själv välja om ditt arv ska behandlas enligt svensk eller dansk rätt. Detta kommer dock innebära att du, när du dör, kommer tvinga dansk domstol att använda svensk rätt vid fördelning av arv. Detta kan i sig skapa olika administrativa problem kan kanske ska tas hänsyn till. Annars är det bara att välja fritt och köra på! Hoppas att det var svar på din fråga!

Rätt till efterarv

2021-05-26 i Arvsordning
FRÅGA |Jag undrar vem som ärver. Min faster (83 år) dog i Mars. Då gick väl hennes del till hennes man? Men nu dog han (90år) i förra veckan. Han har inga släktingar i livet förutom oss på fasters sida. På fasters sida finns en syster i livet och en bror som är död (min far).
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Precis som du säger så ärver makar varandra( 3 kap.1 § ÄB). Om den avlidne efterlämnar en make vid sin bortgång är det kvarlevande make som först ärver. Första och andra arvsklassen i den legala arvsordningen får då stå till sidan för efterlevande make. Dessa har istället rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider. Detta innebär alltså att din fasters släktingar, i den första och andra arvsklassen, nu rätt till efterarv, då hennes make avlidit ( 3 kap. 2 § ÄB). I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, dvs. barn och barnbarn och i den andra arvsklassen ingår föräldrar till den avlidne och syskon ( 2 kap. 1-2 §§ ÄB). Du nämner att din faster har en syster vid livet, detta innebär alltså att hon nu har rätt till efterarv. Hur beräknas efterarvet? Efterarvet beräknas till en kvotdel. Dvs. man tar den avlidne makens kvarlåtenskap som tillföll efterlevande make i relation till efterlevande makens totala förmögenhetsmassa vid makens död. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen! Hälsningar,