Fråga om arvsordning när en arving avstår arvet
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Det är denna lag som jag kommer att använda mig av för att besvara din fråga.
Av frågan framgår inte om din mor var gift eller inte. Om din mor, eller hennes make, var gift vid tidpunkten för någon av deras bortgång påverkar detta arvsfördelningen på följande sätt:
- Om din mor var änka (d.v.s. om hon var gift och hennes make har avlidit) har hon troligen ärvt efter sin avlidne make enligt 3 kap. 1 § ÄB. Det finns i sådana fall arvingar efter hennes make som har rätt till s.k. efterarv (3 kap. 2 § ÄB).
- Om din mor var gift vid tidpunkten för hennes bortgång har hennes efterlevande make rätt att ärva enligt 3 kap. 1 § ÄB. Arvingarna efter din mor kommer i ett sådant fall ha rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Arvet kommer dock först tillfalla den efterlevande maken.
I det följande kommer redogöras för arvsordningen, d.v.s. vem som har rätt att ärva efter din mamma. Rätten att ärva påverkas av det som sagts ovan om din mor var/har varit gift.
Hur fördelas arvet efter din mor?
Vem som ärver framgår av 2 kap. ÄB. Arvtagare är uppdelade i arvsklasser. I den första arvsklassen ingår arvlåtarens bröstarvingar, d.v.s. barn till arvlåtaren (2 kap. 1 § ÄB). Har något av barnen avlidit har dennes barn (arvlåtarens barnbarn) s.k. istadarätt, d.v.s. rätt att ärva i sin avlidna förälders ställe. Lämnar den avlidne föräldern flera barn efter sig delar dessa lika på sin förälders lott. Endast om det saknas arvingar från den första arvsklassen har arvingar från andra arvsklasser rätt att ärva.
Arvet efter din mor kommer alltså delas lika mellan dig, din syster och din avlidna brors två barn.
Vad händer om ett av barnen till din bror avsäger sig/avstår från arvet?
En arvinge kan antingen avsäga sig sitt arv/avstå från arvet. En arvsavsägelse sker medan arvlåtaren lever, medan ett arvsavstående sker efter arvlåtarens bortgång. En arvsavsägelse görs genom godkännande av ett testamente eller annars, skriftligen hos arvlåtaren (17 kap. 2 § ÄB). En arvsavsägelse innebär att arvet fördelas mellan övriga arvingar. Om en arvinge vill avstå arv när arvlåtaren är avliden sker istället ett arvsavstående. Detta regleras inte i lag utan följer av praxis. Detta kan göras fram till dess att arvskifte sker och kan avse hela eller delar av arvslotten. Ett arvsavstående innebär, till skillnad från arvsavsägelse, att den avståendes avkomlingar träder in i stället för den avstående.
Exempel:
Din mor avlider och lämnar efter sig tillgångar till ett värde av 100 000 kr. Det finns då fyra arvsberättigade – du, din syster och din brors barn. Ni har rätt till 25 000 kr var (1/4 av 100 000 kr). Om ett av barnen avstår arvet ska arvet fördelas som om hen hade avlidit. Om det barn som avstår arvet har egna barn har dessa istadarätt och får träda in istället. I annat fall, eftersom det finns arvingar i den första arvsklassen, så fördelas arvet mellan er andra tre arvingar – ni har då rätt till 33 000 kr var (1/3 av 100 000 kr).
Med vänliga hälsningar,
