Den legala arvsrätten.

2021-07-28 i Arvsordning
FRÅGA |Hej Ärver legala arvingar om det finns ett testamente som de delgivits och godkänt. De legala arvingarna är den avlidnes, sedan 20 år tillbaka avlidna maka, inga barn finns
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar ifall legala arvingar i form av en maka har rätt till arv fastän det finns ett testamente som delgivits och godkänts.Till att börja vill jag konstatera att den legala arvsrätten endast aktualiseras när arvet ska skiftas och ett testamente inte har upprättats. I detta fall finns ett testamente som delgivits och godkänts, varför arvet ska fördelas utefter det och inte den legala arvsordningen. Sedan vill jag också redogöra för att den legala arvsrätten delas upp i tre arvsklasser; 1. bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB), 2. föräldrar 2 kap. 2 ÄB) och 3. farföräldrar och morföräldrar (2 kap. 3 § ÄB). Då den ena klassen inte finns hoppar man till den nästa osv. I ditt fall verkar det som att du blandat ihop den legala arvsrätten med den avlidnes maka, vilket alltså ej faller inom några av arvsklasserna.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas arvet mellan bröstarvingar?

2021-07-20 i Arvsordning
FRÅGA |En förälder har gått bort. Det finns tre barn varav en av barnen är död. Hen har 4 barn som då ska ärva hen.Om de två barnen som lever inte blir överens med vissa av de 4 barnen vad gäller då? Har de 4 barnen "en röst" eller kan de "köra över" de två överlevande barnen?
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag ska redogöra för den svenska arvsrätten för att besvara din fråga.Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje.Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat.Ifall ett barn till arvlåtarens (i ditt fall: föräldern) har gått bort innan arvlåtarens bortgång, så kommer i stället barnbarnen att ärva arvlåtaren (det bortgångna barnets barn). Den första arvsklassen innebär alltså att det är släktingar i "nedåtstigande led" från arvlåtaren som ärver denna.Hur kommer arvet fördela sig bland de två barnen samt fyra barnbarnen till arvlåtaren?Eftersom arvlåtaren hade tre barn, kommer alltså dennes kvarlåtenskap fördelas jämnt mellan dessa (1/3 till vartdera barnet). Att ett av barnen har gått bort kommer endast medföra att dennes arv "trillar ned" till dennes barn i stället - alltså arvlåtarens barnbarn. Dessa fyra barn kommer alltså få dela jämnt på den tredjedelen.SlutsatsVartdera barnet ska alltså få kvarlåtenskap till ett värde av 1/3 av arvlåtarens totala förmögenhet (det avlidna barnets barn får då dela på tredjedelen sinsemellan). Vem som ska få något särskilt föremål ur kvarlåtenskapen får bestämmas sinsemellan. Exempelvis om någon (en särskild arvtagare) vill ärva huset som arvlåtaren bodde i och som utgjorde en större del av arvlåtarens förmögenhet, så lär arvtagaren behöva köpa ut resterande arvtagare. Detta så att resterande arvtagare erhåller det arv som dessa är berättigade till. Somliga väljer i stället att sälja av all kvarlåtenskap så att fördelningen sinsemellan blir mindre komplicerad.Det handlar således inte om att "rösta ut" eller "köra över" någon. Alla är berättigad till en viss andel av kvarlåtenskapen och hur detta fördelas får bestämmas sinsemellan.Jag hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Ärver änka sin svärförälder?

2021-07-20 i Arvsordning
FRÅGA |Min väninna är änka med inbördes testamente, inga barn, svärfadern avlider, har änkan rätt till arv
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag att utgå från att din väninnas make tidigare avlidit och att den avlidne makens fader nyligen avlidit. Frågan är huruvida din väninna nu har rätt till arv från sin svärfader. Kort sagt har din väninna inte rätt till arv från svärfadern. Detta eftersom hon inte har någon laglig rätt att ärva honom. Har svärfadern dock upprättat ett testamente enligt 10 kap. Ärvdabalken kan din väninna därigenom ges arvsrätt förutsatt att svärfadern inte inskränker någon annan kvarlevandes lagliga arvsrätt. Exempelvis om svärfadern har fler barn utöver hennes avlidne make, då har dessa rätt till sin laglott. Om hennes make hade avlidit efter svärfadern hade din väninna indirekt kunna ärva svärfadern då hans arv hade tillfallit hans son. Du nämner i din fråga att din väninna inte har några barn och därför blir inte heller arvsrätt för dessa aktuellt. Hade hon haft barn hade dessa möjligtvis ärvt svärfadern då barnbarn har laglig arvsrätt. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad och har du fler frågor är du varmt välkommen att återigen kontakta oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Vem ärver om pappas nya fru går bort?

2021-07-15 i Arvsordning
FRÅGA |Pappa och mamma (hustru 1) har 5 barn tillsammans. Dom skiljer sig och pappa gifter om sig med (hustru 2), hon har inga barn sedan tidigare. Dom får ett barn tillsammans. Pappa avlider, vi tar inte ut vårt arv. Deras gemensamma son avlider senare. vi får ett arv efter honom som halvsyskon. Hustru 2 avlider, inget testamente finns. Det finns (2) syskon till hustru 2. Vem ärver hustru 2? Hennes syskon, vi 5 barn, eller?
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga. Eftersom hustru 2 saknar testamente kommer vi behöva använda oss av den legala arvsordningen för att finna svar. Denna går att hitta i ärvdabalken (ÄB). ArvsordningI första hand är det arvlåtarens barn som har rätt till arvet (2 kap. 1 § ÄB). Barn ingår i den första arvsklassen. Hustru 2 hade ett barn. En förutsättning för att kunna ha rätt till arv är att man är vid liv (1 kap. 1 § ÄB). Sonen kommer därför inte kunna få arvet då han dessvärre har gått bort. Du och dina syskon anses inte utgöra hustru 2 barn, även om hon var gift med er far. För att ni ska ha rätt till arv krävs det ett testamente upprättat av hustru 2 där det framgår att ni ska få del av egendomen. Något sådant testamente tycks saknas. Hennes egendom kommer därför gå till den andra arvsklassen. Till denna arvsklass hör föräldrar. Skulle någon av hennes föräldrar gått bort är det istället hennes syskon som får rätt till arvet (2 kap. 2 § ÄB). Vad jag förstår det som utifrån din fråga är de två syskonen de närmast anhöriga till henne. Det är därför syskonen som har rätt till arvet, då de tillhör den andra arvsklassen. Eftersom det saknas testamente har ni fem barn inte rätt till hennes egendom. Dock har du i din fråga skrivit att ni vid er faders bortgång valde att avstå från arvet, vilket jag antar var till förmån för hustru 2. Ni kan därav ha rätt till något som kallas efterarv. Rätt till efterarvEftersom du och dina syskon väntat med att ta ut arv efter er far till förmån för hustru 2 kan efterarv aktualiseras (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvet utgörs av den kvotdel som efterlevande make fick. Kvotdelen beräknas genom att man tar den delen särkullbarnet avstår från, delat på det efterlevande make erhåller. Eftersom du har fyra syskon har ni alla fem rätt till lika stor del av efterarv från er far. Sammanfattningsvis är det syskonen till hustru 2 som kommer ärva henne. Du och dina syskon kan däremot ha rätt till efterarv. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp för dig. Är det något ytterligare du funderar på eller om du vill att jag tydliggör något är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga.

Vilka har rätt till arv efter en ogift person?

2021-07-21 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Jag fick en dotter som bara levde i 2 dagar för många år sedan, jag fick en son med en annan man och som lever. Jag lever idag själv och vill veta om min dotters pappa också ärver mig eller är det bara min son som gör det? Med vänliga hälsningar, X
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du vill veta om din dotters pappa skulle ärva dig trots att ni inte är gifta. Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken. Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rättEnligt svensk rätt kan kvarlåtenskapen efter en person fördelas på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den så kallade legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Arvlåtaren kan alltså åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente.Den legala arvsordningenEnligt den legala arvsordningen delas arvingar in i tre arvsklasser. I den första arvsklassen ingår arvlåtarens barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa kallas för bröstarvingar. Om den avlidna efterlämnar barn så ärver alltså dessa kvarlåtenskapen. Har något av barnen avlidit och, i sin tur, efterlämnat barn så ärver dessa i dennes ställe.Finns det inga arvingar i den första arvsklassen ska arvet istället fördelas inom den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ärvdabalken). I denna ingår föräldrar och, om föräldrarna inte längre är i livet, föräldrarnas barn, barnbarn (det vill säga eventuella syskon och syskonbarn till den avlidna) och så vidare.Finns det inte heller några arvingar i den andra arvsklassen ska arvet istället fördelas inom den tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ärvdabalken). I denna ingår mor- och farföräldrarna till den avlidna och deras barn, det vill säga den avlidnas eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. Deras barn kan dock inte träda i deras ställe varför kusiner inte har någon arvsrätt.I det fall den avlidna efterlämnar en efterlevande make så kommer, emellertid, denne att ärva hela kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Eventuella arvingar i den första och andra arvsklassen kommer, i sådana fall, att ha efterarvsrätt i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken). Observera dock att detta endast gäller i det fall den avlidna var gift vid dennes bortgång.Vad som gäller i ditt fallAv din fråga att döma så är du idag ensamstående. Detta innebär att din son, i egenskap av bröstarvinge, kommer att ärva dig. Hade du varit gift så hade istället din make ärvt dig och din son haft efterarvsrätt vid din makes bortgång. Din dotters pappa har alltså ingen arvsrätt efter dig.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. I det fall något är oklart eller om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,

Hur ser den svenska arvsordningen ut?

2021-07-20 i Arvsordning
FRÅGA |Min mamma äger en bostad själv. Hon har haft en inneboende hos sig i 20 år. Hon har betalat alla lån räkningar och hans mobil/ bredband. Och alla tillkommande räkningar på hus och bil.Hennes önskan var att vi syskon skulle ärva henne. Han fick inte skriva sig på adressen. Kan han ärva halva huset ändå? Nu är hon avliden.
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din mor har haft en inneboende hos sig samt att hon inte har upprättat ett testamente. Du undrar ifall denna inneboende kan ärva hälften av huset fastän din mamma har levande bröstarvingar (i detta fall: hennes levande barn) som ska ärva henne.För att besvara din fråga så avser jag att redogöra för den svenska arvsordningen först.Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje.Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat.Hur påverkar ett testamente arvsrätten?Man utgår alltså från den svenska arvsrätten vid avsaknad av ett giltigt testamente. Detta innebär dock att någon som väljer att testamentera sin egendom (testator) har en möjlighet att sätta arvsrätten ur kraft. Testatorn har typiskt sett omfattande möjligheter att fördela sin kvarlåtenskap såsom denne önskar.Det framgår däremot inte att din mamma ska ha upprättat ett testamente, så då utgår jag från att det är arvsrätten som styr.Vad gäller i ditt och dina syskons fall?I ditt fall är du och syskonen bröstarvingar i förhållande till din mamma och enligt den gällande arvsklassen ska ni ärva all moderns kvarlåtenskap jämnt fördelat. Förutsatt att den inneboende inte är arvsberättigad enligt den svenska arvsrätten samt att inget testamente är upprättat så kan inte den inneboende ärva halva huset.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad händer om en arvtagare avlider och efterlämnar egna bröstarvingar?

2021-07-18 i Arvsordning
FRÅGA |Gift äldre par äger en fastighet. De har två barn. Barn 1 har tre barn och barn 2 har ett barn.När det äldre gifta paret avlider ärver deras två barn 50% vardera av fastigheten om de lever, eller hur?Men vad händer om deras barn 2 avlidit innan det äldre paret avlider? Betyder det, som jag tror, att barn 1 ärver 50% och barn 2:s barn (ett barnbarn alltså) ärver sin avlidna förälders del 50%?
Olof Funke |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga får ledning sökas i ärvdabalken (ÄB).När en bröstarvinge dör och lämnar efter sig egna bröstarvingar träder dessa i den avlidnas ställe (ÄB 2:1). Det innebär mycket riktigt som du säger att om barn 2 avlider ärver dennes barn vad barn 2 skulle ha ärvt, alltså 50%. Om barn 1 avlider delar dennes tre barn på dennes del och får då tillsammans dela på 50% av arvet. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Arvsfördelning mellan bröstarvingar när en är avliden?

2021-07-15 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Jag är enda äldsta sonen kvar till avliden far. Son nr 2 (min halvbror) är avliden, har 3 barn vid liv. Nu; Frun till min Far är ej min mamma men min halvbrors (som är avliden) mamma. Frun dog för 12 år sedan och hennes delade tillgångar minus skulder gick vidare till då levande Far. Det är alltså barnbarn med riktiga farmor / farfar och jag med riktig far. Hur ska arv fördelas?
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att din far har avlidit och att han efterlämnade två söner - dig och din halvbror som är avliden och själv har efterlämnat tre barn. Nu undrar du hur kvarlåtenskapen efter din far ska fördelas. Frågan besvaras med utgångspunkten i att din far inte har skrivit ett testamente, alternativt att det som har testamenterats bort redan har fördelats. Din fråga är successionsrättslig och behandlas i Ärvdabalken (ÄB). Du och din halvbrors barn är bröstarvingar och ärver efter din far Den svenska arvsordningen består av tre arvsklasser - 1:a, 2:a och 3:e arvsklassen. Bröstarvingar, dvs barn till den avlidne, tillhör den 1:a arvsklassen och ärver i första hand (2 kap. 1 § 1 st. ÄB). Bröstarvingarna tar lika lott, vilket innebär att arvet fördelas jämt mellan dem (2 kap. 1 § 2 st. ÄB). Om en bröstarvinge är avliden, ska dennes barn träda i den avlidne bröstarvingens ställe, och även där tar varje barn lika lott (2 kap. 1 § 2 st. ÄB). I ditt fall är du och din halvbror, som bröstarvingar till din far, arvtagare i 1:a arvsordningen och ska därmed till hälften var ärva kvarlåtenskapen efter din far. Eftersom din halvbror är avliden, träder hans tre barn i hans ställe och ärver, av den delen som annars hade gått till din halvbror om han vore vid liv, med en tredjedel var. Barnen till din halvbror är efterarvsberättigade efter din fars avlidna fru När någon avlider och efterlämnar en efterlevande make, ärver den efterlevande maken den avlidnes kvarlåtenskap före den avlidnes och den efterlevande makens gemensamma barn (3 kap. 1 § 1 st. ÄB). Arvet görs dock endast med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande maken inte får testamentera bort egendomen men ändå får nyttja och sälja den (3 kap. 3 § ÄB). De gemensamma barnen till den avlidne och den efterlevande maken blir efterarvsberättigade och ärver kvarlåtenskapen efter den avlidne när den efterlevande maken själv avlider (3 kap. 2 § ÄB). Storleken av de efterarvsberättigades arv motsvarar en viss kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Hur kvotdelen räknas fram kan du se här. I ditt fall avled din fars fru och din far ärvde då hennes kvarlåtenskap i egenskap av efterlevande make. Det innebär att din halvbror, som är gemensamt barn till de båda, blev efterarvsberättigad och ska få sitt arv efter sin mor efter din fars bortgång. Eftersom din halvbror är avliden går efterarvet i enlighet med arvsordningen vidare till hans tre barn, som alla ärver en tredjedel var av efterarvet. Sammanfattning - Ni delar på arvet men får olika mycket Nu när din far har gått bort är det som att två separata arvsmassor ska fördelas - egendomen efter din far och egendomen efter hans fru, modern till din halvbror. För det första ska utav den totala kvarlåtenskapen efter din far en viss kvotdel ärvas av din halvbrors barn som efterarv efter din halvbrors mor. Kvotdelen beräknas så som beskrivet under hyperlänken ovan. Det som återstår efter att efterarvet har tagits från den totala kvarlåtenskapen efter din far, är arvet som faktiskt härstammar direkt från din far. Återstoden delas lika mellan dig och din halvbror, varpå din halvbrors andel delas jämnt mellan hans efterlevande tre barn. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,