Har barnbarn rätt att ta egendom från morförälder?

2020-04-19 i Arvsordning
FRÅGA |Har ett barnbarn rätt att hämta det hon vill ha i sin mormors lägenhet när det finns två döttrar som hjälper sin mamma med flytt till vårdboende?
Jessica Sarhede |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att sakerna inte är barnbarnets saker sedan innan. Om man ser till arvsrätten så är det först personen som flyttas till vårdsboendets, egna döttrar som kommer ärva närmst efter henne, 2:1 1 st Ärvdabalken. Så i första hand är det de som behöver komma överens om en bodelning, om det är vad mormor vill. Eftersom hon inte avlidit utan endast ska flytta till vårdboende så är det fortfarande hon som bestämmer över sina saker, skulle döttrarna vilja ha saker i detta skede behöver man reglera om det ska ses som förskott på arv till exempel. Om barnbarnet får tillåtelse att hämta saker av sin mormor så kommer det dock att ses som en vanlig gåva (reservation för om gåvan skulle vara av stort värdet). Hoppas detta var svar på din fråga!

Ärver bröstarvingens barn eller den avlidnas syskon om bröstarvingen inte är i livet?

2020-04-18 i Arvsordning
FRÅGA |Om jag dör före min far ärver mina barn eller min fars bror när min far går bort?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som kommer ärva din far ifall du inte längre är i livet vid hans död.Arvsordningen delas upp i 3 olika arvsklasserI den första arvsklassen befinner sig den avlidnas barn, de är så kallade bröstarvingar och har först rätt till den avlidnes egendom (2 kap. 1 § ÄB). I den andra arvsklassen hittar vi den avlidnes föräldrar och, om dessa inte är i livet, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB). I den tredje och sista arvsklassen hittar vi den avlidnes mor- och farföräldrar och om dessa inte är i livet, så träder fastrar, farbröder, mostrar och morbröder in i deras ställe (2 kap. 3 § ÄB).Andra och tredje arvsklassen aktualiseras endast ifall det inte finns någon arvinge i första respektive andra arvsklassen.Om en bröstarvinge är dödOm en bröstarvinge inte längre är i livet vid den avlidnes bortgång så träder bröstarvingens barn i sin avlidna förälders ställe, s.k. istadarätt (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Dina barn befinner sig alltså i den första arvsklassen, medan din fars bror befinner sig i den andra. Eftersom att du har barn, så kommer dessa träda in i ditt ställe som arvingar – och då aktualiseras inte andra eller tredje arvsklasserna. Dina barn kommer alltså ärva din far vid hans bortgång ifall du inte längre är i livet.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas arvet efter någon som är gift men inte har barn?

2020-04-14 i Arvsordning
FRÅGA |Låt oss säga att vi har ett par, A och B. A har en samling leksaksbilar som är väldigt värdefulla. I parets äktenskapsförord står att samlingen är A:s enskilda egendom. A och B har även tillsammans en villa värd 7 miljoner. B har köpt möbler värt 200 000kr samt äger en gåva i form av ett armband värt 3000kr medans A har en segelbåt värd 70 000kr. Om A skulle vara med om en olycka och gå bort, hur skulle en bodelning mellan A och B se ut? Hur stort blir arvet efter A och vem har rätt till A:s arv? (A:s familj består av endast hens mamma och pappa).
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Vad ingår i en bodelning?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom att den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).I ditt fall skulle alltså leksaksbilarna som är A:s enskilda egendom hållas utanför bodelning och direkt tillfalla dödsboet efter A. Villan, möblerna och segelbåten ska alltså ingå i bodelningen. Armbandet kan hållas utanför bodelningen om det framgår av ett gåvobrev från givaren att det ska vara enskild egendom eller om det kan anses vara B:s personliga egendom. Varje make får från bodelningen undanta personlig egendom, så som kläder och smycken, i den mån det är skäligt (10 kap. 2 § ÄktB). Om det skulle vara skäligt för B att få undanta armbandet eller inte kan jag tyvärr inte svara på då det bland annat beror på hur mycket egendom det finns i övrigt och hur mycket personlig egendom A får undanta (även om denna rätt endast gäller för den efterlevande maken om den ena maken är avliden). I mitt exempel kommer jag utgå ifrån att armbandet ska ingå i bodelningen.Hur bodelningen går tillVid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).Det som tillfaller A utgör arvet efter denne och det som tillfaller B är dennes helt och hållet.Om bara egendomen du listat upp finns kommer bodelningen alltså se ut på följande sätt.Total behållning i boet: 7 000 000 (villan) + 200 000 (möbler) + 70 000 (segelbåt) + 3 000 (armband) = 7 273 000 kr.A:s dödsbos behållning efter bodelningen: 7 273 000 / 2 = 3 636 500 kr. Detta plus leksaksbilarna, som ju hålls utanför bodelningen, utgör kvarlåtenskapen efter A.B:s behållning efter bodelningen: 7 273 000 / 2 = 3 636 500 kr.Hur fördelas arvet?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Eftersom A inte har några barn skulle A:s arvingar alltså vara dennes föräldrar, som ska få hälften var av arvet. Dock finns även en rätt för den efterlevande maken att ärva.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före föräldrarnas rätt att ärva. Om A avlider kommer alltså B ärva allt efter A. B kommer då ärva med fri förfoganderätt. Detta innebär att B kan förfoga över egendomen som B önskar, men kan inte testamentera bort den. B kommer alltså ha sin del i bodelningen, 3 636 500 kr + arvet efter A, 3 636 500 kr + värdet av leksaksbilarna.A:s föräldrar har efterarvsrättDe i den andra arvsklassen har rätt att få ut sitt arv då även den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ÄB). När sedan även B avlider kommer A:s föräldrar alltså ha efterarvsrätt. Om A:s föräldrar har avlidit då B avlider går deras arvsrätt vidare till deras barn, alltså A:s syskon, och sedan vidare till syskonens barn, alltså A:s syskonbarn. Om A:s föräldrar inte lever vid B:s död och det inte finns några syskon eller syskonbarn osv. till A kommer arvet efter B fördelas helt och hållet till B:s egna arvingar.A:s efterarvingar har rätt till så stor del av B:s kvarlåtenskap som arvet efter A utgjorde i den massa av tillgångar som B hade efter bodelningen och arvsskiftet efter A. (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Efterarvet efter A är alltså:Arvet efter A / B:s totala tillgångar efter bodelning + arvsskifte, alltså3 636 500 + värdet av leksaksbilarna / 7 273 000.Så stor del av B:s kvarlåtenskap ska först fördelas till A:s efterarvingar innan B:s egna kvarlåtenskap fördelas som arv efter B.SlutsatsArvet efter A blir alltså så stort som A:s tillgångar är efter bodelningen, det som tillfaller denne + dennes kvarlåtenskap. Egentligen har A:s föräldrar arvsrätt, men efterlevande makes arvsrätt går före och föräldrarna får efterarvsrätt då även B avlider.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Ärver halvsyskon?

2020-04-13 i Arvsordning
FRÅGA |Vem ärver efter en person som inte har lämnat testamente efter sig och ...... som inte är gift och aldrig har varit gift... som inte har haft barn - varken egna barn eller adopterade barn eller särkullbarn... vars moder har avlidit... vars fader fortfarande är vid liv... som har ett enda helsyskon från samma moder och samma fader som han själv... som har två halvsyskon från sin faders andra (dvs senare) äktenskapVänligen besvara frågan *även* utifrån det antagandet att den avlidnes fader inte längre skulle vara vid liv.
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om arv finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter refererad till som ÄB. Inom arvsrätten finns det 3 olika arvsklasser, dessa reglerar vem eller vilka som har bäst rätt till arv. I första arvsklassen finner vi bröstarvingar till den avlidne. I andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar och i händelsen att dessa är avlidna ärver syskon till den avlidne, alternativt syskonbarn om syskon avlidit. I arvsklass två kan även halvsyskon ärva ifall dennes förälder avlidit. I arvsklass 3 finner vi farföräldrar och morföräldrar till den avlidne. (2 kap. 1 §, 2 kap. 2 § och 2 kap. 3 § ÄB) Hur fördelas arvet om fadern lever?I detta fallet kommer arvet efter den avlidne tillfalla 50% till fadern och 50% till helsyskonet. Helsyskonet ärver med andra ord den del som skulle tillfallit den avlidnes mor om denne varit i livet. (2 kap. 2 § ÄB) Hur fördelas arvet om både fadern och modern avlidit?I detta fallet kommer istället arvet fördelas som följande: Arvet kommer delas lika mellan den avlidnes fader och moder. Därefter kommer helsyskonet ärva hela den del av arvet som skulle tillfalla den avlidnes mor. Den del som skulle tillfalla den avlidnes far kommer delas lika på faderns 3 barn, det vill säga helsyskonet och de 2 halvsyskonen. (2 kap. 3 § ÄB)Hoppas det var svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny till oss på Lawline! Mvh,

Barnbarns rätt att ärva om arvlåtarens ena barn gått bort innan arvlåtarens död.

2020-04-19 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är 50 år, gift med K och vi har två gemensamma barn. Jag har en dotter sedan ett tidigare förhållande. Jag har en bror som är gift utan några barn. Min och min brors mamma är död sedan många år men pappa lever. Han bor i ett litet egenägt radhus.Vad händer om jag dör före vår pappa? Ärver min bror allt då, eller får min fru och mina barn hälften av arvet? T ex värdet på radhuset.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur arvet efter din far fördelas mellan din bror och din familj i det fall att du skulle avlida innan din pappa. Jag utgår i mitt svar från att det inte finns något testamente som sätter de vanliga reglerna om arv ur spel. Vad säger lagen? Arv regleras framförallt i ärvdabalken (ÄB). I 2:1 ÄB kan man utläsa att det i första hand är arvlåtarens bröstarvingar som ärver. Bröstarvingar är i första hand arvlåtarens barn, men om barnet är dött träder barnbarnen i dess ställe. Om du skulle avlida före din far kommer alltså arvet efter honom att fördelas med hälften till din bror och andra hälften till dina barn. Din fru kommer enligt regeln i 3:1 ÄB ta över den del av arvet som skulle gå till era gemensamma barn. Dessa har sedan rätt till efterarv när hon går bort. Sammanfattning Sammanfattningsvis skulle alltså din pappas arv fördelas mellan din bror och dina barn om du skulle avlida före honom. Din fru skulle först få ärva delen som era gemensamma barn skulle fått. Denna del ärver hon med fri förfoganderätt vilket innebär att hon kan spendera arvet hur hon vill, dock inte testamentera bort det. När din fru senare avlider får dina gemensamma barn ett så kallat efterarv från dig, som utgörs av det som din fru fick ta över. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Vem ärver min enskilda egendom om jag är gift?

2020-04-18 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är gift och har 2 gemensamma barn. Inga särkullbarn finns.Vem ärver min enskilda egendom om jag går bort. Äktenskapsförord finns registrerat. Inga testamenten är skrivna.Jag har föräldrar och syskon.
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken. Vem ärver min enskilda egendom?Eftersom du är gift är det din make som kommer ärva dig om du går bort (3 kap. 1 § ärvdabalken). Att du och din make skrivit äktenskapsförord påverkar inte rätten till arv för efterlevande make. Att ni skrivit äktenskapsförord med enskild egendom innebär att den enskilda egendomen inte ska ingå i bodelningen, men den enskilda egendomen är fortfarande en del av arvet från dig. Med andra ord kommer din efterlevande make ärva även din enskilda egendom. Det framgår att du och din make har gemensamma barn. Eftersom ni endast har gemensamma barn kommer de få arvet efter dig när din make också går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken).Om du vill att någon annan än din make ska ärva din enskilda egendom måste du skriva ett testamente.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arvsordning när testamente är skrivet

2020-04-14 i Arvsordning
FRÅGA |Hej. Om det finns ett testamente från den avlidne där den personen vill att en vän ska bli testamentets allt han hon äger och den avlidne inte har några barn, sambo eller föräldrar eller syskon. Vad gäller då när farbröder finns? Kan testamentet gå till vännen även om favröderna inte godkänner testamentet?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline.Jag antar att du undrar över vad som gäller om personen som skrivet testamentet har testamenterat bort allt till en vän. Du anger att personen som skrivit testamentet inte har några barn, sambo, föräldrar eller syskon. Jag antar att personen inte heller är gift då du inte anger det i din fråga. Det som är avgörande i frågan är om personen skulle haft barn eller varit gift, men även haft en sambo då man som sambo har vissa rättigheter.I detta fallet då inga barn eller ingen partner så spelar det ingen roll om det finns föräldrar, syskon eller farbröder. De kanske inte håller med om vad testamentet anger men så länge själva testamentet är giltigt så kan de inte lyckas med att klandra/ogiltigförklara det.Svaret på din fråga är alltså att det gör ingen skillnad att farbröder finns eller att de inte godkänner testamentet. Vännen kommer att få det testamentet som anger så länge som själva testamentet är giltigt!Med vänlig hälsning

Arvsordningen och allmänna arvsfonden

2020-04-11 i Arvsordning
FRÅGA |Känner en man som ärvt en bondgård från sina morförädrar o sin mor. Har inga barn inte gift inget testamente skrivet. Han bor på gården sedan 1980. Går då all hans egendom o kapital automatiskt till ALLMÄNNA ARVSFONDEN.
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga besvaras enligt bestämmelserna i ärvdabalken (ÄB). Eftersom jag inte känner till om mannen har andra familjemedlemmar som kan vara arvsberättigade förklarar jag inledningsvis hur arvsrätten regleras, för att sedan mot bakgrund av beskrivna regler besvara din fråga utifrån de omständigheter du angett i frågan. Jag kommer även att beskriva mannens situation hypotetiskt, till exempel om mannen skulle ha arvsberättigade familjemedlemmar, som syskon eller en far som är vid livet.Allmänt om arvsrätt enligt den legala arvsordningenEndast en levande person är arvsberättigad (1 kap. 1 § ÄB). Arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar, barn/barnbarn) faller inom den första arvsklassen och är närmaste arvingar, vilket innebär att bröstarvingar ärver först. Är barn avlidet innan förälderns bortgång, träder barnbarn i sin avlidna förälders ställe, så kallad istadarätt (2 kap. 1 § ÄB).Finns det inga bröstarvingar ärver de familjemedlemmar som faller inom den andra arvsklassen. I första hand tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Om någon av föräldrarna inte är vid livet, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. Är arvlåtarens syskon avlidet ärver syskonets avkomlingar istället (istadarätten här med). Skulle det inte finnas några syskon eller syskonbarn, men någon av arvlåtarens föräldrar lever, tar den föräldern hela arvet (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Finns det halvsyskon efter arvlåtaren tar de tillsammans med helsyskon eller deras avkomlingar del i den lott som skulle ha tillfallit deras förälder. Finns det inga helsyskon, och båda föräldrarna är avlidna, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet. Precis som om bröstarvingar och syskon skulle vara avlidna, träder halvsyskons avkomlingar i halvsyskonets ställe om denne skulle vara avliden (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). I den tredje arvsklassen finns mor- och farföräldrar och deras barn. Mor- och farföräldrar är arvsberättigade om arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar inte är vid livet (2 kap. 3 § första stycket ÄB). Är mor- och farföräldrarna inte vid livet ärver deras barn, alltså farbror, faster, morbror och moster (2 kap. 3 § andra stycket ÄB). Kusiner har dock inte rätt till arv. Andra personer än dessa som beskrivits, med undantag för om mannen hade varit gift som kort beskrivs nedan, kan inte ärva mannen. Finns det inte någon i respektive arvsklass, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Svar på din fråga utifrån beskrivningen ovanDu har angett att mannen varken har skrivit ett testamente eller är gift. Ett testamente hade ersatt den legala arvsordningen som beskrivits ovan, med undantag för bröstarvinges laglott (hälften av arvslotten) som bröstarvinge kan begära genom jämkning av testamentet (7 kap. 1 och 3 § ÄB). Om mannen hade varit gift hade den efterlevande maken ärvt honom först (3 kap. 1 § ÄB). Detta är uteslutet i mannens fall.För att besvara frågan om vem som ärver mannen, utifrån de omständigheter som angetts, måste man stegvis titta på om det finns arvsberättigade i respektive arvsklass, enligt reglerna som har beskrivits ovan. Enligt din beskrivning av mannens situation finns inga barn i bilden. Om han har barnbarn ärver barnbarnet. Finns inte bröstarvingar är den första arvsklassen uttömd. Därefter ärver mannens föräldrar honom. I frågan har mannen ärvt egendom från sin mor och morföräldrar. Modern och morföräldrarna är alltså avlidna. Har mannen en far som är vid livet? Skulle så vara fallet ärver mannens far egendomen, men om mannen har syskon (hel- eller halvsyskon) ärver syskonet den avlidne förälderns (moderns) lott och om syskonet är avlidet men har barn ärver syskonbarnet mannen. Om detta inte är tillämpligt är den andra arvsklassen uttömd. Jag känner inte till om mannen har en far, syskon eller syskonbarn. Om någon av dessa inte skulle vara vid livet, tar far- och morföräldrarna arvet. I frågan skrev du att han har ärvt sina morföräldrar, vilket innebär att dessa kan uteslutas. Jag känner inte heller till hur det ligger till med mannens far och familjemedlemmar på faderns sida. Om det finns farföräldrar vid livet skulle de ärva, men eftersom morföräldrarna inte lever, delar deras barn (morbror/moster) deras lott först. Om det inte finns någon moster eller morbror går arvet över till den andra sidan, alltså farföräldrarna. Är farföräldrarna avlidna, ärver farbror och faster. Om någon av familjemedlemmar på denna sida inte är vid livet eller om mannen inte har en farbror eller faster till exempel, är även den tredje arvsklassen uttömd och därmed finns det ingen arvsberättigad genom släktskap. Det är först när alla arvsklasser är uttömda som arvet tillfaller Allmänna arvsfonden.Hoppas att detta besvarade din fråga. Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,