Måste man dela ett arv med en före detta make/maka?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag uppfattar din fråga som att du vill veta om din före detta man har rätt till halva det arv du eventuellt kommer att få efter din mamma. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken (1958:637). Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.
Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rätt
När en person har gått bort ska dennes kvarlåtenskap fördelas. Enligt svensk rätt kan detta ske på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den så kallade legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Arvlåtaren kan alltså åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente.
Fördelning av kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen
Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas mellan medlemmarna i en av tre arvsklasser, så kallade parenteler. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen.
Vilka som ingår i de olika arvsklasserna framgår av 2 kap. ärvdabalken. Till den första arvsklassen hör, exempelvis, den avlidnes bröstarvingar/avkomlingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken). Till den andra arvsklassen hör den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ärvdabalken). Vid behov träder eventuella syskon och syskonbarn till den avlidne in i föräldrarnas ställe. Till den tredje arvsklassen hör så den avlidnes mor- och farföräldrar samt, vid behov, dessas barn, det vill sägas den avlidnes eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (2 kap. 3 § ärvdabalken). Märk väl att det endast är släktingar som har någon arvsrätt enligt den legala arvsordningen.
Fördelning av kvarlåtenskap enligt testamente
Det finns, emellertid, en möjlighet att frångå den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente. Härigenom har testator/testatrix (upprättaren av ett testamente) en betydande frihet att fördela kvarlåtenskapen så som denne önskar. Testationsfriheten begränsas, i princip, endast av att det inte är möjligt att göra bröstarvingar arvlösa (dessa har alltid rätt till sin laglott, det vill säga hälften av sin arvslott) och av att en efterlevande make (till arvlåtaren) alltid har rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (7 kap. 1 § respektive 3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Detta kräver dock att dessa klandrar ett testamente där de inte omnämns inom 6 månader från det att de tagit del av detsamma (14 kap. 5 § ärvdabalken).
Testator/testatrix kan, således, genom ett testamente, i hög utsträckning, bestämma vem som ska ärva dem och vad denne/dessa, i så fall, ska ärva. Detta gör de genom att specificera detta i sitt testamente. Detta gör t.ex. att det är möjligt att, genom ett testmentsförordnande, begränsa arvsrätten för släktingar ur den andra och tredje arvsklassen.
Vad gäller i ditt fall?
Eftersom din före detta man inte ingår i någon av arvsklasserna så kommer han således inte att ha någon arvsrätt efter din mamma, såvida hon inte har gjort ett förordnande därom i ett testamente. Notera att även om du och din före detta man fortfarande hade varit gifta så hade det likväl bara varit du som hade ärvt din mamma och arvet hade utgjort din egendom. Under äktenskapets gång råder nämligen varje make över sin egen egendom och svarar för sina egna skulder (1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Det hade varit först i samband med bodelningen, när giftorättsgodset ska fördelas lika mellan makarna, som han, eventuellt (dvs. om arvet inte hade gjorts till enskild egendom, t.ex. genom ett testamentsförordnande), hade kunnat ta del av arvet (se bl.a. 1 kap. 5 §, 7 kap. 1-2 §§ och 9 kap. 1-2 §§ äktenskapsbalken). Efter äktenskapsskillnad svarar dessutom varje make, som huvudregel, för sin egen försörjning (6 kap. 7 äktenskapsbalken). Att du skulle behöva dela ett framtida arv med din före detta make håller jag därför för osannolikt.
Jag hoppas att du har fått ett, åtminstone någorlunda, hjälpsamt svar på din fråga. Frågor som rör kvarlåtenskap och testamente kan vara ganska krångliga och om något är oklart eller om du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Detsamma gäller givetvis även i den mån jag har missförstått din fråga. I den mån du är intresserad kan du även läsa vidare om ämnet på Sveriges domstolars hemsida här och här eller Skatteverkets hemsida här, här och här.
Vänligen,
