Vem ärver om det inte finns testamente?

Hej, jag har ett scenario angående arv som jag önskar hjälp att förstå. Vi är 4 syskon. Vi har samma mamma. Vi är 2 yngre helsyskon som har en annan pappa än våra 2 äldre halvsyskon (särkullbarnen). Helsyskonens föräldrar är gifta. Mamman går bort under äktenskapet. Pappan tar hjälp av jurist och löser ut de 2 äldre halvsyskonens arv (särkullbarnen som inte är pappans biologiska barn). Han kan efter att allt är betalt och klart bo kvar i huset. Efter att pappan löst ut särkullbarnen vill han att hans hus ska ärvas av sina 2 biologiska barn (helsyskonen) som som enskild egendom. Skriver detta i sitt testamente. Åren går och ett av helsyskonen skaffar familj. Den andra inte. Pappan går sedan bort. Vi helsyskon ärver vår pappa 50/50. Delar lika på ägandet av huset och behåller det. Åren går igen. Helsyskonet som är ogift utan barn går bort. Inget testamente är skrivet av något av syskonen. Vem ärver helsyskonet utan barn? Mindre summa pengar finns. Vad händer med huset? Kommer halvsyskonen in i bilden igen? Kan de bli delägare av huset eller ha rätt till värde av huset motsvarande xx %? Tacksam för hjälp att förstå detta scenario. Med vänlig hälsning

Lawline svarar

Hej! 

Tack för att du vänder dig till Lawline!


Som jag tolkar din fråga vill du veta vem som ärver systern som inte har barn, och som inte upprättat testamente? 


Arvsordning och testamente

För frågor gällande arvsrätt och fördelning av arv regleras Ärvdabalken, ÄB (1958:637). Det är lagen jag kommer utgå från när jag besvarar din fråga. 

Fördelningen av kvarlåtenskapen (det som en person äger och har kvar när den avlider) sker antingen genom arv, eller genom testamente i Sverige. Eftersom din syster i detta fall inte upprättat något testamente, bör hennes tillgångar fördelas genom arvsordningen, alltså med tillämpning av lag. 


Enligt lagens bestämmelser ska arvet fördelas enligt de tre arvsklasser som finns. Då utgår man från en princip som kallas parenterprincipen (som en slags hierarki enkelt förklarat). 

Det innebär alltså att man börjar med första arvsklassen, och om den är uttömd (alltså att det inte finns någon kvar i den gruppen av angivna personer) går man vidare till de som befinner sig i den andra arvsklassen, och sedan till den tredje om det ej finns någon i den andre. 


Eftersom testamente som nämnt inte upprättats i hennes fall, är det därför första arvsklassen som ska ärva först. Den första arvsklassen består av barn (avkomlingar) till den avlidne (2 kapitler 1 § Ärvdabalken). I detta fall fanns inga barn alls, vilket innebär att vi får gå vidare till den andra arvsklassen. I den andra arvsklassen är det föräldrar, syskon och syskonbarn som ärver (2 kapitlet 2 § Ärvdabalken). Eftersom era föräldrar har gått bort, innebär det att syskonen kommer att ärva den som avlidit (2 kapitlet 2 § 2 st. Ärvdabalken). I ert fall kommer alltså ni tre syskon att dela lika på hennes kvarlåtenskap eftersom ni tre ingår i andra arvsklassen. Det spelar heller ingen roll att egendomen getts som enskild egendom, eftersom det inte står någonting om överlåtelseförbud. Ni tre kommer alltså ta lika var enligt principen om stirpalgrundsatsen (2 kapitlet 1 § 2 st. Ärvdabalken). Ni kommer alltså ta lika del av hennes kvarlåtenskap, och procentdelen hon äger på huset är en del av det. 



Om du har ytterligare frågor tveka inte på att höra av dig så hjälper jag dig ytterligare.

Hoppas detta var till hjälp och att din fråga är besvarad!

Allt gott, 

Beatrice HultebringRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Arvs- och testamentsrätt och Arvsordning? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo