Hur fungerar arvskiftet om den avlidne har särkullbarn?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag är inte helt säker på att jag förstår din fråga men jag tolkar den som att du vill veta hur ett arvskifte efter din nuvarande make skulle se ut, framförallt vad hans dotter från ett tidigare äktenskap skulle vara berättigad till. Regler om successionsrätt finns i ärvdabalken (1958:637). Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.
Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rätt
Enligt svensk rätt kan kvarlåtenskapen efter en person fördelas på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den så kallade legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken (1958:637)). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Arvlåtaren kan alltså åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente.
Fördelning av kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen
Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas till medlemmarna i en av tre arvsklasser. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen.
Vilka som ingår i de olika arvsklasserna framgår av 2 kap. ärvdabalken (1958:637). Till den första arvsklassen hör, exempelvis, den avlidnes bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637)). Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken (1958:637)). Till den andra arvsklassen hör den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ärvdabalken (1958:637)). Vid behov träder eventuella syskon och syskonbarn till den avlidne in i föräldrarnas ställe. Till den tredje arvsklassen hör så den avlidnes mor- och farföräldrar samt, vid behov, dessas barn, det vill sägas den avlidnes eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (2 kap. 3 § ärvdabalken (1958:637)).
Vad gäller om den avlidne var gift vid sin bortgång?
I det fall den avlidne efterlämnar en make/maka så kommer, emellertid, denne/denna att ärva hela kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Eventuella arvingar i den första och andra arvsklassen kommer, i sådana fall, att ha efterarvsrätt i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken). Observera dock att detta endast gäller i det fall den avlidna var gift vid dennes bortgång.
Vad gäller om vid förekomsten av särkullbarn?
I det fall den avlidne har särkullbarn, det vill säga barn med någon annan än den efterlevande maken/makan, har dock dessa, till skillnad mot eventuella gemensamma barn, rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa kan emellertid avstå från att ta ut sitt arv till dess att den efterlevande maken går bort (3 kap. 9 § ärvdabalken). Det bör dock observeras att en efterlevande make/maka alltid har en rätt att få ut ett värde som motsvarar fyra prisbasbelopp ur den avlidnes kvarlåtenskap (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Denna rätt går före särkullbarns rätt att få ut sin arvslott direkt. Den enda situationen i vilken en efterlevande make inte erhåller ett värde som motsvarar åtminstone fyra prisbasbelopp är om det inte finns ett sammanlagt värde som motsvarar denna summan. Den efterlevande maken får då det som finns att tillgå ur kvarlåtenskapen.
Fördelning av kvarlåtenskap enligt testamente
Det finns, emellertid, en möjlighet att frångå den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente. Härigenom har testator/testatrix (upprättaren av ett testamente) en betydande frihet att fördela kvarlåtenskapen så som denne önskar. Testationsfriheten begränsas, i princip, endast av att det inte är möjligt att göra bröstarvingar arvlösa (dessa har alltid rätt till sin laglott, det vill säga hälften av sin arvslott) och av att en efterlevande make alltid har rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (7 kap. 1 § respektive 3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken (1958:637)). Det skulle, således, vara möjligt att genom testamente be eventuella särkullbarn vänta med att ta ut sitt arv till dess att även den efterlevande maken går bort.
Sammanfattning
Vid din makes bortgång skulle hans dotter ha rätt att få ut sitt arv omedelbart, förutsatt att det finns tillräckliga medel i kvarlåtenskapen för att samtidigt tillgodose din rätt till fyra prisbasbelopp. Det finns dock visa möjligheter att genom testamente begränsa din makes dotters rätt att omedelbart få ut sitt arv. Observera slutligen att din makes dotter inte kommer att ha rätt till arv efter dig förutsatt att du inte har adopterat henne.
Jag hoppas att du har fått ett någorlunda hjälpsamt svar på din fråga. I den mån jag har missförstått din fråga, något är oklart eller om du bara har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.
Vänligen,
