Laglott

2011-08-24 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Ska i dagarna få testamentet efter min far uppläst och vill få bekräftat om jag har rätt i följande: Ett testamente kan inte vara bevittnat av en närstående. De som är kallade till att få överlämnat ett testamente är de som är nämnda i testamentet. Om en far skrivit att ett barn ska göras arvslös så har man ändå rätt till sin laglott, då krävs en s k jämkning eller ett överklagande - gör man det själv eller ska en advokat anlitas? - Detta ska göras inom 6 månader. Gällande förskott på arv: Kan utbetalning som skett till annan person än arvtagare överklagas? Tack på förhand!
|Hej, Tack för din fråga. Bevittning av testamente I 10 kap. 4 § Ärvdabalken (ÄB) finns de krav som ställs på de två som bevittnar ett testamente. I princip så får inte närstående vara vittnen. Tänk dock på att paragrafen inte använder ordet närstående utan en mer utförlig benämning i form av: _"Till testamentsvittne får inte tas den som är under femton år eller på grund av en psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen, inte heller testators make eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till honom eller är hans syskon."_ Vid uppläsning av testamente är det brukligt att de som ärver och är nämnda i testamentet är närvarande. Alla testamentstagare måste dock delges, jmf. 14 kap. 4 § ÄB. Laglott och klander Enligt 7 kap. 1 § ÄB har en bröstarvinge rätt till hälften av sitt arv. Det är detta som kallas för laglotten. Om tillgångarna är på 100 så hr sonen rätt till 50 förutsatt att han är enda arvingen. Om sonen i detta fall inte får ut sin laglott måste jämkning av testamentet påkallas hos de övriga testamentstagarna enligt 7 kap. 3 § ÄB. Får sonen trots detta inte ut sitt arv måste en klandertalan väckas i domstol.Om så inte har gjorts inom 6 månader faller talerätten. En sådan talan kan man väcka själv, dock är alltid rekommendationen att söka juridisk hjälp. Förskott I 7 kap. 4 § finns det förstärkta laglottsskyddet. Detta innebär att om sonens far har gett bort en gåva så ska den räknas in i det totala arvet. Sonen har då rätt till hälften av totalen enligt reglerna om laglott. Gåvan ska återbäras om det behövs för att sonen ska kunna få sin del av totalen. Talan om återbäring måste väckas inom ett år. Här hittar du Ärvdabalken: https://lagen.nu/1958:637 Har du fler frågor eller det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. MVH Sebastian

Arvsrätt efter farförälder

2011-07-22 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, Min farmor vill testamentera all sin egendom till mig, jag är hennes enda barnbarn. Hennes enda barn, min pappa dog för en månad sedan. Min pappas andra hustru (min styvmamma) hävdar att hon har rätt till min farmors halva förmögenhet/egendom. Min farmor vill testamentera allt som hon äger till mig. Vad säger lagen om detta? Har min styvmamma några rättigheter till min farmors egendom/förmögenhet
Alexander Wagner |*Hej!* Frågor om arv och testamenten regleras i Ärvdabalken (ÄB). Vilka som har rätt att ärva, framgår av 2 kap. 1-4 §§ ÄB, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Eftersom maka till bröstarvinge (din styvmamma) inte räknas upp i 2 kap. 1-3 §§ ÄB, så faller hon in under 2 kap. 4 § ÄB. Detta resulterar i att hon inte har rätt att ärva din farmor. Enligt 2 kap. 1 § ÄB, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. har bröstarvingar (den avlidnes barn) bäst rätt till den avlidnes egendom. Av samma paragraf framgår dock att eftersom din pappa inte finns i livet, så har du bäst rätt att ärva din farmor. Eftersom din farmor inte har några barn i livet så har hon inga så kallade laglottsanspråk att ta hänsyn till så föreligger det inga hinder för henne att testamentera all egendom till dig. Detta under förutsättning att din farfar inte är i livet. Med vänliga hälsningar

Arvsrätt för särkullbarn och gemensamma barn

2011-05-13 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Om särkullbarn väntar med sitt arv liksom gemensamma barn tills båda makarna gått bort undrar jag hur arvet beräknas då? Säg att A är gift med B och de har ett gemensamt barn C. A har också ett barn sedan tidigare D. Om A dör och D väntar med arvet som är ex. 5000kr då för D. När sen B dör får D de 5000kr då oavsett värdeökning eller värdeminskning av arvet? Eller hur delas då arvet mellan C och D. Ärver de lika eller ärver C från både A och B, och D bara från A ( om 10 000 kr då finns, är 5000 arv från A och 5000 arv från B? får C dela på As arv med D = 2500kr/var och C får ensam Bs del på 5000kr? Alltså 2500 till D och 7500 till C. Eller får D de 5000kr som räknades ut när A dog? Och vad får C då i så fall? Oj, så krångligt!! Hur räkas detta? Behövs testamente?
Louise Modin |Hej! Om ett särskullbarn väntar på sitt arv, så ska barnet få ut sin del efter sin förälder som ett efterarv när den efterlevande avlider. Det gemensamma barnet får alltid ut sitt arv när båda sina föräldrar har gått bort. Det här står i 3 kapitlet 2, 3 och 4 paragraferna i ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). När man räknar ut arv, kan vi använda ditt exempel. När A dör så görs en bodelning och all egendom som A och B har delas upp mellan dem. Eftersom A har två barn så delas A:s egendom på två och hälften ärver C och hälften D, alltså de två barnen. C får inte ut sitt arv förrän B också dör och då ärver C allt som B har, om inte B har något annat barn och den del som kommer ifrån A. D kan som sagt antingen ta ut sitt arv eller vänta tills B också dör. Det arv som man får ut är ett efterarv och den delen är en procentsats av den del som B fick ärva av A. För när A dör så ärver B, A:s egendom med fri förfoganderätt, att B inte får testamentera bort egendomen men använda den på vilket sätt denne vill. Hur man räknar ut det hela är att vid bodelningen som görs när A dör så tar man A:s del genom allt det som B har, exempelvis om B får ärva 100 000 kr av A och B har 900 000 kr så blir efterarvet 1/10. När B dör så görs en bodelning och den delen som är efterarv, exempelvis 1/10 är efterarvet som C och D delar på. Exempelvis om det finns 500 000 kr när B dör så är efterarvet 500 000/10 = 50 000 kr och det blir då 25 000 kr var till C och D. Sedan ärver C den resterande delen av B:s egendom alltså 500 000 – 50 000 = 450 000 kr. Alltså skulle D få 25 000 kr och C få 475 000 kr. Vad det gäller värdeökning och värdeminskning så beaktas den inte direkt eftersom efterarvet är en del i boet. Dock så kan B blir ersättningsskyldig om denne exempelvis ger bort egendom så att efterarvet blir mycket mindre. I B:s egendom, alltså de 500 000 kr ska det inte inkluderas egendom som B har ärvt, fått genom testamente, arbetat ihop eller fått i gåva efter att A har avlidigt. Till det här så behövs det inget testamente så länge som A och B inte vill att det här ska hända. Med ett testamente kan man ändra arvsrätten till barnen och att B ska ärva med fri äganderätt och då har B rätt att göra vad denne vill med egendomen. Det enda som inte går att göra med ett testamente är att göra någon helt arvslös för arvingarna har rätt till sin laglott som är hälften av arvslotten, vilket i det här fallet för D skulle bli 12 500 kr. Med vänlig hälsning

Bodelning och arvsordning

2011-05-09 i Arvsordning
FRÅGA |Anna och Nils har varit gifta i 35 år. De har 2 gemensamma barn. Deras hus är värt 2 miljoner kronor och är ej belånat. De har gemensamma giftorättgods för 320 000 kr. Nils son från ett tidigare äktenskap är boende i USA. Vid Nils död framkommer det att han skrivit ett lagligt testamente där han ger bort sin del av huset och giftorättsgodset samt 50 000 kr från sitt sparkonto, allt detta till en älskarinna sedan 15 år tillbaka. Hur delas dödsboet upp? Hans barn ärver enligt lag Nils, hur mycket får de var och en?
Paulina Nilsson |Hej!Vi har tyvärr inte någon möjlighet att hjälpa till att besvara tentamensfrågor. Det ligger utanför vårt verksamhetsområde. Vänligen, Paulina Nilsson

Barnbarns rätt till arv

2011-08-19 i Arvsordning
FRÅGA |Hej. Min Morfar dog för 5 år sedan och för några dagar sedan så gick även Mormor bort. Enligt Arvslagen så kommer ju deras 3 barn (Vi kallar dom A, S och B) att få ärva, anledningen till att jag skriver detta är att jag är barn till S och undrar om jag har rätt till att ärva någonting? Mycket tacksam för svar.
Emil Görrel |Hej! Regler om arv och testamente återfinns i Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637). Huvudregeln inom svensk arvsrätt är att kvarlåtenskapen ska fördelas jämnt på den avlidnes barn (i lika stora arvslotter). Förutsatt att din mor fortfarande lever har du som barnbarn ingen rätt till arv efter din mormor. Skulle däremot din mor ha avlidit före din mormor träder du i din mors ställe och har då rätt till den del av arvet som skulle tillfallit din mor (2 kap. 1 § 2 st. ÄB) (istadarätt). Med vänlig hälsning, Emil Görrel

Arv - barnbarn

2011-05-21 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, jag och min fru har 2 gemensamma barn. Vem ärver efter mina föräldrar om jag dör före mina föräldrar? Min fru eller mina barn? Hur går det med egendom som mina föräldrar testamenterat som gifträttsgods om jag dör före mina föräldrar? Ärver min fru då efter mina föräldrar eller våra gemensamma barn?
Carina Persson |Hej! När dina föräldrar dör är det du som ärver dem, 2 kap 1 § stycke 1 ärvdabalken (ÄB). Om du inte finns kvar i livet ärver dina barn din del, 2 kap 1 § stycke 2 ÄB. Din fru har ingen arvsrätt efter dina föräldrar. Ärvdabalken hittar du här: https://lagen.nu/1958:637 Vänliga hälsningar

Arvsrätt, testamente

2011-05-09 i Arvsordning
FRÅGA |Ann och Nils har varit gifta i 35 år och har två gemensamma barn. De har ett hus som är värt 2 miljoner kronor utan lån samt att de har ett gemensamt giftorättorättsgods på 320000 kr. Nils har också en son från ett tidigare äktenskap. Innan Nils dör skriver han ett lagligt testamente där han vill ge bort sin del av huset och giftorättsgodset samt 50000 kr från sitt sparkonto till en annan person. Varför får han inte avskriva arvet till sina barn? Barnen bör han någon sorts arvsrätt?
Paulina Nilsson |Hej!Vi har tyvärr inte någon möjlighet att hjälpa till att besvara tentamensfrågor. Det ligger utanför vårt verksamhetsområde. Vänligen, Paulina Nilsson

Arvsordning

2011-05-08 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Om jag dör före min mamma( hon är skild sen -64)jag är enda barnet som lever nu. Ärver mina barn henne eller är det min mammas syskon som ärver?
Isabelle Emanuelsson |Hej, Tack för din fråga. I 2 kap. 1 § Ärvdabalken anges att den avlidnes nämaste arvingar är dess bröstarvingar. Till bröstarvingar räknas arvingar i rakt nedstigande led. I Sverige gäller den s.k. parentelprincipen som innebär att den första gruppen (parentelen) måste vara uttömd innan medlemmar ur den andra parentelen kan ta del av arvet efter den avlidne. Till den första parentelen hör den avlidnes bröstarvingar. Svaret på din fråga är således att dina barn kommer att ärva din moder, om du skulle avlida innan henne. Hennes syskon ärver först om det inte finns några barnbarn eller barnbarnsbarn efter din mamma (och om inte heller någon av hennes föräldrar är i livet). Med vänlig hälsning