Är det möjligt att säga upp sin arvsrätt?

2019-04-29 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej! Vill säga upp min arvsrätt. Vill egentligen inte ha min mamma, pratade med skatteverket idag och man kan ej häva föräldraskapet. Kan man skriva ett brev som gör att jag avstår arv mm.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Jag utgår av din fråga från att din mamma fortfarande är i livet.Du kan avsäga dig arvsrättenDet är möjligt att avsäga sig rätten till arv (17 kap 2 § ÄB). Detta kommer dock inte att påverka juridiska förhållanden till din mor i övrigt. Om du ändå är intresserad av att avsäga dig arvsrätten krävs att du skriftligen upprättar ett avtal där du anger att du inte längre vill ärva din mamma och sedan lämnar detta till henne. Detta gör även att om du har barn så kommer de inte i de flesta fall inte heller kunna ärva din mamma. Vill du läsa mer om avsägelse av arv rekommenderar jag denna information från Skatteverkets hemsida.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Avstå arv som särkullbarn

2019-04-18 i Arvsavstående
FRÅGA |Gokväll, Min mor avled för 7 års sedan, hennes man bodde kvar i deras gemensamma lägenhet fram till i år, då han har sålt den. Jag som är särkullbarn avstod arvet när mor avled, bara för att han skulle kunna bo kvar. Notera att han har 3 barn med min mor. Min fråga är, kan jag begära få ta del av mitt arv nu när han har sålt lägenheten?
Amanda Alwall |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Det du har gjort i det här läget är att du har avstått arv till förmån för din mammas man. Detta regleras i 3 kap. 9 § ärvdabalken (ÄB). Det som paragrafen fastställer är att om arvinge (alltså du) avstår arv till förmån för efterlevande make så gäller istället 3 kap. 2 § ÄB. Det betyder att du kommer behöva vänta på arvet tills dess att den efterlevande maken dör, och du ärver din del efter det att efterlevande make avlidit. Med andra ord kan du inte få ut ditt arv nu när lägenheten är såld, utan du behöver vänta på ditt arv och du kommer att få ta del av ett så kallat efterarv. Du som särkullbarn kvarstår som efterarvinge och kommer att få ut ditt arv efter den först avlidna maken vid den efterlevande makens död. Kort och gott går det att förklara som att man skjuter alltså upp arvet.Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Avsäga sig arvsrätt och skyldighet att ta hand om bouppdelningen

2019-03-16 i Arvsavstående
FRÅGA |om jag avsäger mig arvsrätten blir jag ändå skyldig att ta hand om bouppdelningen?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilka alternativ finns att göra sig av med sin arvsrätt?Det framgår av 17 kap 2 § Ärvdabalken (ÄB) att man har rätt att avsäga sig sitt arv. Att avsäga sig arvet innebär i princip att arvet istället tilldelas övriga arvingar. Man kan som alternativ avstå arv. Det betyder att arvet istället tilldelas arvingarna till den som avstått arvet, det vill säga till dina eventuella barn. Ett tredje alternativ är att överlåta arvsrätten, vilket man kan göra till vem man vill. Tänk på att upprätta någon form av skriftlig dokumentation angående att du vill avstå arvet. Din vilja att avstå arvet ska framgå tydligt. Dokumentet ska senare lämnas in till skatteverket, helst innan bouppteckningen.Följden av att avsäga sig sitt arvEn arvinge kan avsäga sig sitt arv både efter och före dödsfallet. Avsäger man sig arvsrätten efter dödsfallet är man inte längre dödsbodelägare i dödsboet. Avsäger man sig arvsrätten innan dödsfallet räknas man inte längre som arvinge överhuvudtaget. Vem är skyldig att ta hand om dödsboet? Dödsboet ska förvaltas av arvingar och universella testamentstagare (personer som genom testamente har rätt till del av kvarlåtenskapen), dessa benämns tillsammans dödsbodelägare. Detta framgår av 18 kap 1 § ÄB. Dödsbodelägarna kan begära att förvaltningen av dödsboet istället ska utföras av en boutredningsman (19 kap. ÄB). Då åligger inget ansvar på dödsbodelägarna beträffande förvaltningen. Dödsbodelägarna, eventuell boutredningsman och eventuell testamentsexekutor ska tillsammans utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta bouppteckningen (20 kap. 2 § ÄB). Samtliga dödsbodelägare ska kallas till förrättningen. Behöver man ansvara för bouppteckningen när man frånsagt sitt arv?Enligt min bedömning har du ingen skyldighet att ansvara för bouppteckningen om du avsäger dig din arvsrätt innan bouppteckningen. Du kommer då inte ha rätt till arv och således inte räknas som dödsbodelägare.

Finns det formkrav på avstående av arv?

2019-03-09 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej! Kan ett arvavstående av laglott från bröstarvinge skrivas på egen hand som ett vanligt enkelt brev? T ex "Jag NN avstår härmed från min laglott i egenskap av bröstarvinge till NN fram till det blir aktuellt med bodelning efter XX;s bortgång". Eller finns det särskilda blanketter? Ska det bevittnas förutom signatur?
Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline!Reglerna kring arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är där vi kommer hitta svaret på din fråga. Med tanke på att du i ditt exempel skriver "fram till det blir aktuellt med bodelning efter XX;s bortgång" förstår jag det som att du menar att ett särkullbarn vill avstå från sitt arv efter den första avlidne till förmån för den efterlevande maken (ÄB 3 kap 9 §). Om ett särkullbarn avstår sin rätt från arv innebär det att arvsrätten "omvandlas" till en kvotandelsrätt från det som finns att ärva när efterlevande maken avlider. Särkullbarnet blir alltså efterarvinge. Det finns inga direkta formkrav för denna typen av avstående från arv. Det är dock viktigt att det finns någon typ av skriftlig dokumentation om det skulle bli problem i bevishänseende. Det är också viktigt att formulera dokumentet så tydligt som möjligt där det står att särkullbarnet avstår arv "till förmån för efterlevande make". Detta för att särkullbarnet verkligen får sitt efterarv. Annars finns det risk att det tolkas som att man helt avstår från arv vilket jag förstår inte är tanken i ditt fall. En skriftlig arvsavståendehandling till förmån för den efterlevande maken ska lämnas in till skatteverket i samband med bouppteckningen när första maken avled. Det kan även tecknas senare men är lika bra att få in handlingarna så fort som möjligt! Alltså kan avståendet från arvet först ske efter dödsfallet, man kan alltså inte ingå avtal kring just detta innan dödsfall. Sammanfattningsvis så finns det inget formkrav utan du kan formulera det som ett vanligt brev precis som du säger. Rekommenderat är såklart att göra det så tydligt som möjligt och med signatur så att det inte misstolkas. Det ska därefter lämnas in till skatteverket tillsammans med bouppteckningen. Om du vill ha hjälp får du gärna kontakta våra jurister eller höra av dig till vår telefonrådgivning! Annars hoppas jag att du är nöjd med svaret! Allt gott

Avstå från sitt arv

2019-04-28 i Arvsavstående
FRÅGA |Vi är fyra dödsbodelägare och 3 vill avstå från sitt arv?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag utgår från att du undrar hur det går till när en person vill avstå från sitt arv, det finns då tre olika alternativ: 1. Arvsavtal – som kan skrivas medan arvlåtaren fortfarande är i livet, 17 kap. 2 § ärvdabalken, vilket inte verkar vara aktuellt i ditt fall. 2. Ett arvsavstående – innebär en överlåtelse som följer den avlidnes legala arvsordning, alltså arvet går istället vidare till arvingar i nedåtstigande led. Genom detta alternativ kan arvet endast avstås i förmån till en annan i den avlidnes legala arvsordning. 3. Överlåtelse av arv – då kan personen ange vem istället som ska få ta del av arvet, i ditt fal kanske den enda dödsbodelägaren. De som vill avstå får skriva ett överlåtelseavtal som ska skrivas på ett korrekt sätt och då vara civilrättsligt och avtalsrättsligt korrekt. Även kan man få överlåtelsen antecknad i bouppteckningen, man får då ange vid bouppteckningen att man inte vill ha arvet och ange vem som ska ärva istället. Med vänlig hälsning

Frågan om att avstå sin framtida rätt till laglott till förmån för förälders efterlevande sambo

2019-04-14 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag, X och Y sammanbor med varandra under äktenskapsliknande former sen 30 år. Vi har skrivit testamente att den som överlever den andre ska ärva all egendom med fri förfoganderätt. Jag har en dotter som nu vill skriva att hon accepterar att vänta med att ta ut sin laglott om jag går bort först tills Y också gått bort. Hon får ärva oss båda. Hur ska hon formulera sig för att det ska vara giltigt om jag går bort först. MVH
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar främst ärvdabalken (ÄB) och dess regler om avstående av arv.Denna företeelse regleras främst i en särskild bestämmelse som jag i det följande ska förklara.17 kap 2 § ärvdabalkenBestämmelsen ifråga är 17:2 ÄB och handlar om så kallade arvsavtal. Med arvsavtal menas i denna situationen att man i avsäger sig rätten till framtida arv. Denna bestämmelse är därmed direkt tillämplig på situationen.Det enda egentliga kravet är enligt bestämmelsen att arvingen genom godkännande av ditt testamente eller på annat sätt skriftligen avsäger sig sin rätt till arv. Med stöd av denna bestämmelse borde det vara helt möjligt att avsäga sig rätten till arv endast till förmån för efterlevande sambo, med förbehåll att man ska få arv efter den efterlevande sambons död.Det finns dock ett litet krux med denna bestämmelse i förhållande till er situation. Det är nämligen så att det i andra meningen i bestämmelsen framgår att ett arvsavstående av just laglotten endast är giltigt om bröstarvingen fått skäligt vederlag i utbyte mot avståendet.Det finns dock undantag från den regeln att bröstarvingen ska ha fått vederlag i utbyte mot avstående av laglotten. Dessa undantag stadgas dock redan i bestämmelsen och handlar om att vederlag istället ges till någon som är bröstarvingen närstående. Exempelvis dennes barn eller make/sambo.Med detta sagt är det alltså ingen av de två ovan bestämmelserna som är direkt tillämpliga på den här situationen. Detta innebär att det inte finns ett helt säkert sätt för er att i förväg hindra din dotter från att kräva ut sin laglott i den situationen att du avlider innan din sambo.I denna situation förstår jag det som att du har upprättat ett testamente där det framgår att 100% av din egendom, med fri förfoganderätt, ska tillfalla din sambo, och därefter din dotter. Det som då kommer hända i det första ledet är att all din egendom kommer tillfalla din sambo såvida inte din dotter aktivt kräver ut sin laglott. Laglotten utfaller alltså inte automatiskt, utan kräver att din dotter påkallat ändring av testamentet för att få ut laglotten (7:3 ÄB).När din sambo sedan dör kommer enligt testamentet all kvarlåtenskap att tillfalla din dotter. Detta gäller oavsett om hon skulle ha krävt ut sin laglott eller inte.SammanfattningTyvärr kan jag alltså inte hitta något sätt för er att på ett bindande sätt få din dotter att avstå sin framtida rätt till laglotten efter dig.Det är dock inga problem att din dotter avstår från att någonsin kräva sin laglott och istället tålmodigt väntar på att din sambo avlider för att då få ut all kvarlåtenskap.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Avsägelse av arv

2019-03-11 i Arvsavstående
FRÅGA |HejMin svåger har skriftligt avsagt sig arvet efter sin mor. Han skrev också att han avsade sig all kontakt med henne. Kan han efter hennes död ändra sig och begära att stå som arvinge?Har hört att han inte kan avsäga sig 10% av arvet. Vill han inte ta emot det tillfaller de hans barn. Stämmer detta? Tacksam för snabbt svar då svärmor undrar.
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Såvida den skriftliga arvsavsägelsen är giltig (d.v.s. följt de formkrav som finns och inte heller är avtalsrättsligt ogiltigt) så kan han inte ändra sig efter hennes död och begära att få stå som arvinge. En sådan arvsavsägelse är oåterkallelig. Då avsägelsen skett innan moderns död så är ytterligare ett krav att avtalet är mellan din svåger och dennes mor för att det ska vara giltigt. Det får alltså inte vara ett avtal mellan din svåger och någon annan, (se Ärvdabalken 17 kap. 1-2§§). Som du är inne på så kan en bröstarvinge, d.v.s. barn till den avlidne, dock inte avsäga sig hela sitt arv utan att få skälig ersättning eller att dennes barn/maka får egendom motsvarande laglotten (Ärvdabalken 17 kap. 2§). Laglotten är hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvingen/barnet (se Ärvdabalken 7 kap. 1§). Vad som är "skälig ersättning" ska bedömas med hänsyn till förhållandena då avsägelsen görs. Det betyder med andra ord att om din svåger inte fått skälig ersättning vid arvsavsägelsen så kan han inte avsäga sig 50% av det arv han egentligen skulle få. Detta har hans barn rätt till. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Hej! Min syster (har pågående utmätning/bevakning) avstår sitt arv till förmån för sina barn för att KFM inte skall göra utmätning av detsamma, med följdfråga, gör hon något olagligt då fordringsägares intresse är att få betalt?

2019-03-08 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej! Min syster (har pågående utmätning/bevakning) avstår sitt arv till förmån för sina barn för att KFM inte skall göra utmätning av detsamma, med följdfråga, gör hon något olagligt då fordringsägares intresse är att få betalt? Dvs, hon undanhåller fordringsägares (KFM) insyn i sin "ekonomi" och därmed utmätningsmöjligheter genom att kringgå utmätning från kommande arv i arvavståendet till sina barn. Tacksam för svar.
Christoffer Dahl |Hej och tack för din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB)Det finns lite olika sätt att avstå arv, och beroende på situationen kan utfallet bli olika.Till att börja med har särkullbarn, i enlighet med 3 kap 9 § ÄB, rätt att "skjuta upp" sin möjlighet att taga arv tills den efterlevande maken dör. Detta betyder att ett särkullbarn då i praktiken erhåller sitt arv samtidigt som den efterlevande makens arvingar vid dennes frånfälle. Detta är dock inte detsamma som ett avstående, utan snarare ett uppskjutande av arvstagandet.Det är möjligt att avstå framtida arv, i enlighet med 17 kap 2 § ÄB. Detta görs skriftligen till arvlåtaren. Notera att detta måste ske innan dödsfallet. Här har det diskuterats om borgenärer kan angripa detta ställningstagande. Däremot har det konstaterats att borgenärer inte kan göra anspråk på något så personligt som ett framtida arv. Här kan således inte KFM göra någonting.Kommer systern erhålla testamente kan hon göra så att hon helt enkelt inte accepterar testamentet.Däremot – ett avstående från arv till förmån för egna barn är möjligt. Men om detta görs efter dödsfallet klassas det som en gåva, vilket betyder att borgenärer kan angripa gåvan vid exempelvis en konkurs. Vid utmätningsförfaranden finns inte samma möjlighet att "återvinna" en rättshandling. SammanfattningDet beror alltså på om arvlåtaren har avlidit innan eller efter avsägelsen av arvet. Däremot, då det handlar om utmätning torde det inte göra någon skillnad eftersom utmätningsborgenärerna då kan ansöka om att utmäta annan egendom istället. Det torde alltså inte vara några problem att avstå arvet till förmån för hennes egna arvingar.Hoppas att detta var svaret på din fråga!