Mikael Kihlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så har person 1 köpt möbler och annat bohag till sin hyresrätt som person 1 haft i sin ägo dessförinnan att person 1 och person 2 ingick samboskap. Efter att samboskap ingåtts så förvärvar personerna gemensamt en fastighet som i huvudsak ska användas i fritidsändamål. Eftersom du i din fråga inte nämner att det existerar något samboavtal så kommer jag redogöra för det scenariot att ett sådant inte existerar. Genom ett samboavtal kan parterna i stor utsträckning frångå gällande lagstiftning. Gällande lagstiftning är sambolagen (SamboL) och jag kommer i mitt svar redogöra för vilka lagregler som har betydelse för den överlevande sambon och person 1:s barns arv. Bostad som anskaffats innan samboskap ingåtts är inte att betrakta som samboegendomI din fråga så klargör du att de har varit sambos i två år samt att de har bott och bor i hyreslägenheten. Hyreslägenheten är inte att betrakta som samboegendom eftersom den inte anskaffats i syftet gemensam användning då person 1 haft hyreslägenheten innan person 2 flyttat in (3§ SamboL). Således kommer hyresrätten inte ingå vid en bodelning.Bohag som anskaffats innan samboskap ingåtts är inte att betrakta som samboegendomAv 3§ SamboL framgår det att allt gemensamt bohag som anskaffats för gemensamt bruk räknas som samboegendom. Då det framgår i din fråga att bohaget och möblerna anskaffats innan samboförhållandet uppstått är varken bohaget eller möblerna att betrakta som samboegendom och kommer inte ingå i en eventuell bodelning.Fritidsfastigheten är samägd men utgör inte samboegendomFritidsfastigheten har förvärvats gemensamt men utgör inte sambornas gemensamma bostad eftersom det inte är deras gemensamma hem och den inte huvudsakligen innehas för det ändamålet. Den utgör därför inte samboegendom och kommer inte att ingå i en eventuell bodelning (3§, 5§ SamboL) Fritidsfastigheten är samägd och utgör enskild egendom. Får person 2 bo kvar i lägenheten trots att denne äger en bostadsrätt som denne hyr ut?Hyresrätten är som tidigare nämnt att betrakta som person 1:s enskilda egendom. Som huvudregel kan en hyresgäst inte överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke (12 kap. 32§ jordabalken). 22§ SamboL innebär att en sambo får överta lägenheten i vissa fall. Har de inte gemensamma barn så krävs "synnerliga skäl". Vad som utgör synnerliga skäl är svårt att avgöra men bestämmelsen tillämpas restriktivt. Faktumet att person 2 äger en bostadsrätt som hen hyr ut skulle kunna medföra att synnerligare skäl för att överta hyresrätten inte föreligger.Med stöd av 12 kap. 34§ jordabalken kan dödsboet (de som är arvsberättigade eller är testamentstagare) överlåta person 1:s hyresrätt till en närstående (person 2) som varaktigt sammanbor tillsammans med hyresgästen om hyresnämnden lämnar tillstånd för överlåtelsen. En förutsättning är att samboendet ska ha pågått i minst tre år, kortare tid kan godtas vid dödsfall ifall avsikten varit att sammanbo men oförutsett blivit avbrutet av exempelvis person 1:s dödsfall.Sambor ärver inte varandra om den ena inte skriver ett testamente till förmån för den andraPerson 1:s barn är den enda i frågan som är arvsberättigad. Existerar inget testamente ska hen ärva all person 1:s egendom efter att en eventuell bodelning genomförts (2 kap. 1§ ärvdabalken). Person 1 kan testamentera bort all sin egendom men dennes barn åtnjuter ett förstärkt laglottsskydd (7 kap. 1§ ärvdabalken). Det innebär i praktiken att barnet minst har rätt till laglotten, vid klandrande (7 kap. 3§ ärvdabalken) av ett sådant testamente. Laglotten är hälften av arvslotten. Eftersom person 1 har ett barn så har barnet alltså som minst rätt till hälften av sin förälders egendom efter det att en eventuell bodelning har genomförts.Den så kallade lilla basbeloppsregeln som får sitt uttryck i 18§ 2st. SamboL stadgar att den efterlevande sambon har rätt att vid en bodelning få ut egendom, i den mån det räcker, motsvarande två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbelopp. År 2020 motsvarar ett prisbasbelopp 47 300 kronor. Denna rätten går före arvingars och testamentstalares rätt till arv.SammanfattningsvisUtifrån din fråga och de slutsatser som jag dragit från din fråga så gäller följande:1) Person 1:s barn är den enda i din fråga som har rätt till person 1:s arv.2) Ifall person 1 skulle testamentera bort all sin kvarlåtenskap till person 2 så har person 1:s barn som minst rätt till arv motsvarande hens laglott. Det vill säga minst hälften av person 1:s kvarlåtenskap.3) Person 2:s rätt till två prisbasbelopp behandlas före person 1:s kvarlåtenskap fastställs. Således får person 1:s barn ta del av sitt arv först efter att person 2 innehar egendom till ett värde av två prisbasbelopp.4) Som huvudregel har person 2 inte rätt att ta över person 1:s hyresrätt. Undantagsvis kan en sådan rätt inträda för person 2 ifall antingen synnerliga skäl föreligger eller ifall dödsboet ansöker om det till och får ett sådant övertagande godkänt av hyresnämnden.Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Erica Rinaldo |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Till att börja med kan nämnas att Sambolagen är den lag som görs gällande när sambors väljer att separera. Sambolagen är en dispositiv lag som innebär villkor kan avtalas bort helt eller delvis genom ett samboavtal.Samboförhållande och samboegendom För att man ska klassas som sambos krävs att man stadigvarande lever med varandra under parliknande förhållanden och har gemensamt hushåll (1 § Sambolagen). Som i de flesta samboförhållanden äger man viss egendom gemensamt. Denna egendom kallas för samboegendom och utgörs av den gemensamma bostaden och bohaget (3 § Sambolagen). Om du vill veta mer om vad som menas med "den gemensamma bostaden och bohaget" så hänvisar jag dig till regleringen i 5 och 6 § Sambolagen.Något som är viktigt att notera är att viss egendom inte utgör samboegendom. Undantagen är följande; - Egendom som inte förvärvats för gemensam användning (3 § Sambolagen)- Egendom som ena sambon fått i gåva från någon annan än den andra sambon med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda (4 § 1 p. Sambolagen)- Egendom som ena sambon erhållit genom testamente med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda (4 § p. 2 Sambolagen) - Egendom som ena sambon har ärvt genom ett testamente som innehåller villkoret om att egendomen ska vara mottagarens enskilda (4 § 3 p. Sambolagen)- Egendom som huvudsakligen används för fritidsändamål (7 § Sambolagen)- Egendom som genom ett samboavtal villkorats som enskild (9 § Sambolagen)Vad händer om ni som sambors separerar?Om ni väljer att separera ska någon av er begära att en bodelning görs (8 § Sambolagen). I en bodelning ska er samboegendom fördelas mellan er. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dagen som ert samboförhållande upphörde. Det kan vara svårt att förstå hur bodelningsprocessen går till varpå jag så pedagogiskt som möjligt ska punkta upp varje steg.1) Till att börja med kan konstateras att ni båda är skyldiga att redovisa för eran respektive samboegendom, för den gemensamma bostaden och för samboegendom som någon av er har haft hans om men som tillhör den andre (11 § Sambolagen). Detta är ni skyldiga att göra till dess att bodelningen görs eller frågan om bodelning har fallit (11 § Sambolagen)2) När redovisningen har gjorts ska ni beräkna era andelar i samboegendomen (12 § Sambolagen). Kom ihåg att samboegendomen endast består av er gemensamma bostad och bohag. Som jag förstår det äger ni en gemensam bostad tillsammans. I denna bostad äger ni olika stora andelar. Det är dessa andelar och andelarna från bohaget som man vid det första steget ska beräkna. Den av er som gått in med en större andel i den gemensamma bostaden kommer inneha en större andel i samboegendomen. Bohaget kommer att fördelas lika mellan er3) När andelarna har räknats ut ska ni se till era skulder (13 § Sambolagen). Om du eller din sambo har en skuld ska detta belopp dras av från den skuldsattes andel4) När era skulder har dragits av ser man till storleken på era andelar. Bådas andelar läggs därefter ihop och delas upp lika mellan er (14 § Sambolagen). Om det av någon anledning skulle anses vara oskäligt att ni delar egendomen lika mellan er ska ni behålla er respektive egendom som andel (15 § Sambolagen)5) Era andelar kommer i sin tur att delas upp i lotter (16 § Sambolagen). Det är i detta steg man ser till vem som ska få vad. Om en av er har ett större behov av er gemensamma bostad eller bohag har denne rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott. Om värdet på egendomen är ringa kommer inte någon avräkningen på lotten att ske Dold samäganderättDet är viktigt att ha i åtanke att det finns vissa undantag från lagens regler. Utgångspunkten i ett samboförhållande är att var och en av er äger sin egendom och svarar själv för sina skulder. Ur rättspraxis (NJA 1980 s.705) har det däremot utvecklats en princip om dold samäganderätt. Principen innebär att sambors kan samäga egendom som endast en av sambornas är ägare till. Dold samäganderätt kan hävdas vid en bodelning när viss egendom inte anses utgöra samboegendom. Principens syfte är att ge den "dolda ägaren" en ekonomisk trygghet vid en upplösning av samboförhållandet. För att kunna åberopa dold samäganderätt krävs att samtliga tre kriterier är uppfyllda; 1) Egendomen har förvärvats för gemensamt bruk2) Den dolda ägaren har bidragit med någon form av ekonomisk insats i samband med förvärvet3) Det ska vid förvärvet ha funnits en gemensam partsvilja att samäga egendomenTestamentet till er sonOm någon av er skulle avlida kommer er son att ärva den avlidna. Detta eftersom arvsordningen i Ärvdabalken blir aktuell (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Den kvarlevande av er har rätt att påkalla en bodelning som ska framställas senast när bouppteckningen förrättas (8 och 18 § Sambolagen). Hur kan ni underlätta för er själva vid en framtida separation?Jag skulle råda er att skriva ett samboavtal där ni kommer överens om vem som ska få vad vid en bodelning (9 § Sambolagen). Detta kan vara bra ur bevishänseende om ni skulle bli oense. Vidare kan ni slippa eventuella problem kring den dolda samäganderätten om ni upprättar ett samboavtal som tydligt anger vem som äger vad och vem som ska få vad vid en separation. Vänligen,

Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De flesta regler om sambor finns i sambolagen (SamboL). När ett samboförhållande upphör på grund av annan anledning än att de gifter sig med varandra så ska bodelning ske (8 § SamboL). I en bodelning ingår samboegendomen. Vad utgör samboegendom? Er bostad och bohag utgör samboegendom om ni köpt in det för gemensamt bruk (3 § SamboL). Alltså inte om den ena sambon äger bostaden sen innan samboförhållandet ingicks. Det är endast bostad och bohag som utgör samboegendom. Bohag är inre lösöre som är avsett att användas i det gemensamma hemmet (6 § SamboL). Bilar utgör således inte samboegendom och ska inte ingå i en bodelning. Hur gör man då med gemensamma lån? Här får man se till en annan lag, nämligen skuldebrevslagen (SkbrL). Här sägs det att om flera personer står på ett lån svarar de solidariskt för skulden (1 kap. 2 § SkbrL). Det innebär att banken kan kräva vem som helst av samborna på hela lånet om betalning skulle utebli. Samborna kommer alltså även efter separationen stå för lånet, men det är ofta praktiskt möjligt att man kan komma överens om vem som ska få behålla bilen (eller att man säljer den) och sedan ber banken flytta över hela lånet på denne. Banken har dock ingen skyldighet att faktiskt tillåta detta. Skulle banken senare kräva den andra sambon som inte har bilen på betalning har sambon som betalade rätt att få betalt från den andra sambon för dennes del (1 kap. 2 §, andra stycket SkbrL). Hoppas du fått svar på din fråga! Vill du ha ytterligare rådgivning i ditt ärende kan du boka tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Julia Lax |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga kommer jag att tillämpa sambolagen.Bodelning enligt sambolagen Vid en separation mellan två sambor, ska samboegendom ingå i bodelningen (8 § SamboL). Bodelning innebär att samboegendomen delas mellan samborna. Vad som utgör samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL).För att bostadsrätten ska vara samboegendom ska den ägas gemensamt och vara köpt avsedd för att användas av både din son och hans sambo (5 § SamboL). Det framgår i din fråga att bostadsrätten är gemensam och den utgör därmed samboegendom. Vem har bäst rätt till bostadsrätten? Vid bodelningen delas samboegendomen lika mellan parterna, bostadsrätten är inräknat i detta (13 och 14 § SamboL). När det gäller hyresrätter och bostadsrätter finns det en särskild regel som kan tillämpas i detta fall (22 § SamboL). Denna regel innebär att en av samborna kan ha bäst rätt att ta över bostaden oavsett om bostaden kategoriseras som samboegendom eller inte. För att denna regel ska gälla, behöver personen som anser sig ha mest behov av bostadsrätten visa synnerliga skäl till att bostadsrätten bör tillfalla denna part (22 § SamboL). Kravet "synnerliga skäl" tolkas restriktivt.Anspråk på att ta över bostadsrätten måste dock framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphört och om sambon lämnat bostaden måste det ske tre månader efter det (22 § SamboL). Det är också viktigt att ha i åtanke att den sambo som övertar bostaden, måste ersätta den andra sambon för bostadens värde. Det får ske genom att bostadens värde avräknas vid bestämmandet av sambornas andelar i bodelningen, om den som lämnar bostaden kan tillgodoses på det sättet. Om det inte är möjligt måste det som fattas betalas med pengar (22 § SamboL). Hoppas du fått hjälp med din fråga, återkom gärna annars! Hälsningar,

Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Reglerna för samboskap finner vi i sambolagen (2003:376). När ett samboförhållande upphör som följd av att en av samborna avlider har den efterlevande sambon möjlighet att begära bodelning. (18 § sambolagen) Denne bodelning ska i sådana fall genomföras innan dess att arvet efter den avlidne fördelas (23 kap. 1 § Ärvdabalken [1958:637]). Vad som ingår i en bodelning är all samboegendom och skulder hänförliga till samboegendomen. Det som utgör själva samboegendomen är sådan egendom som införskaffats för gemensamt bruk. (3 § samt 8 § sambolagen) Samboegendomen ska efter skulder hänförliga till egendomen fördelas lika mellan samborna. (14 § sambolagen) Vad händer med huset?Utifrån ovan kan din fråga besvaras som så att om huset skulle vara införskaffat för gemensamt bruk är det i huvudregel att anses utgöra samboegendom. Undantag från att det skulle utgöra samboegendom skulle vara ifall huset anses vara den avlidnes enskilda egendom genom exempelvis ett arv eller en gåva (4 § sambolagen) Inget i din fråga tyder på att så skulle vara fallet. Utgår man från att huset skulle utgöra samboegendom kan den efterlevande sambon begära bodelning där halva värdet på huset efter avdrag av skulder kommer tilldelas den efterlevande sambon, se ovan.Utifrån din fråga kan jag tyvärr inte ge ett närmare svar än detta, men jag hoppas att du finner lite vägledning i svaret. Du är även varmt välkommen med en ny fråga till oss på Lawline!Mvh,

André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Jag förstår det som att du äger en tredjedel av gården samt att det inte finns några andra avtal som reglerar hur ni delat upp lånet eller vinsten. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för hur betalningsansvaret ser ut för lån och hur man kan reglera detta genom avtal. Din fråga regleras i skuldebrevslagen (skrbL) och sambolagen (samboL). Vem ska betala lånet?När man talar om betalningsansvar i dessa situationer måste man dela upp frågan till: 1) hur ser förhållandet till banken ut? Och 2) Hur ser ert inbördes förhållande ut?. I förhållande till banken har ni troligtvis ett s.k solidariskt betalningsansvariga för lånet på gården. Solidariskt betalningsansvar betyder att banken har rätt att vända sig till vem som helst av er för att få betalt för sitt lån (2 § skrbL). Skulle en av er betala hela lånet (eller mer än den andel ni kommit överens om) har den andre rätt att kräva tillbaka det överskjutande beloppet av den andre genom en s.k regressfordran. Inbördes har ni möjlighet att skriva ett avtal exakt hur stor del av lånet ni ansvarar för samt hur vinsten ska fördelas. Rimligen så delas detta upp utifrån andelarna ni äger i gården. Banken har inget med detta avtalet att göra utan kan trots er inbördes reglering söka betalt hos var och en av er. Däremot så ligger avtalet till grund för den eventuell regressfordran som uppstår om en av er betalar mer än vad ett inbördes avtal föreskriver. Vad sker om någon av er går bort?Sambos har rätt att begära bodelning om en av samborna går bort (8 § andra stycket samboL). Således ska det gemensamma hushållet delas lika (jfr 14 § samboL). Om det är så att er gård bedöms utgöra samboegendom, dvs vara införskaffad för gemensamt bruk så kan det vara så att den efterlevande sambon övertar den andelen som tillhörde den avlidne sambon genom bodelning. SlutsatsMin bedömning är att ni inbördes reglerar hur vinst och lån ska fördelas. Om ni avser att fortsättningsvis vara sambos kan detta göras genom ett s.k samboavtal (9 § samboL). Om det inte står någon särskild fördelning på lånet på det avtalet ni har med banken så kommer de förvänta sig att ni delar på lånet. Därför blir det viktigt att ni inbördes reglerar denna saken. Ni kan självklart kontakta banken och begära att ert avtal med dem också ändras. Om du behöver ytterligare hjälp med ett samboavtal eller hur ni ska gå vidare är du välkommen att kontakta oss här: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Mikael Kihlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Så som jag förstår din fråga så har du och din partner varit sambos i sju år och ni har ett gemensamt barn. Därtill har ni en lägenhet som ni har köpt i syftet att ha som gemensam bostad. Däremot så har du stått för såväl hela kontantinsatsen som för lånen. Ni har ännu inget samboavtal.En lägenhet som har köpts i syfte att vara sambors gemensamma boende är samboegendomSamboskap regleras i Sambolagen (SamboL). I din fråga framgår det att ditt köp av lägenheten haft till syfte att utgöra gemensam bostad för er. 5§ SamboL redogör för vad som avses med sambors gemensamma bostad. Enkelt förklarat så krävs det att, i detta fallet, lägenheten är avsedd som sambornas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål. Eftersom lägenheten som du köpt uppfyller dessa villkor utgör den samboegendom (3§ SamboL). Det har alltså ingen betydelse att det är du som betalat kontantinsatsen eller att det är du som står på lånet. Samboegendom delas lika mellan parterna, efter att eventuella skulder dragits avPrecis som du ger uttryck för i din fråga kan bodelning komma ifråga då ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra. En bodelning ska genomföras ifall någon av samborna begärt det inom ett år från det att samboförhållandet upphört. Vid bodelning ska samboegendomen fördelas mellan samborna (8§ SamboL).I din situation är det viktigt att skilja på äganderätt och samboegendom. I din specifika situation, om jag förstått dig rätt, så äger du lägenheten samtidigt som den utgör samboegendom. Det innebär att vid en eventuell bodelning mellan dig och din sambo så kommer dina skulder som är hänförliga till lägenheten få täckning av lägenhetens värde. Det som sedan återstår efter att dina skulder subtraherats från lägenhetens värde utgör den samboegendomen som blir föremål för delning mellan dig och din sambo (13–14§ SamboL). Observera att kontantinsatsen inte är att räkna som en skuld och att du inte kommer få täckning för den vid en bodelning.Sambolagen är i huvudsak dispositiv vilket innebär att ni genom ett så kallat samboavtal kan avtala bort lagens regler (9§ SamboL). Genom ett sådant avtal kan ni avtala att bodelning över huvud taget inte ska ske eller att viss egendom, exempelvis lägenheten, inte ska ingå i en eventuell bodelning. Du kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett samboavtal via vår avtalstjänst på http://lawline.se/vara_tjanster/avtal.SammanfattningsvisIfall ni inte har ett samboavtal så är det sambolagen som styr vid en eventuell bodelning. Lägenheten som du har köpt utgör samboegendom och kommer vid en bodelning, ifall samboavtal inte existerar, att delas mellan dig och din sambo. Dock så kommer dina skulder (lån) som är hänförliga till lägenheten att få täckning ur lägenhetens värde innan bodelning. Eller som du själv uttrycker det i din fråga: "3 miljoner minus lån på lägenheten och sedan delat på två".

Carl Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som händer med sambos egendom vid separation regleras i Sambolagen (SamboL). Lagen är tillämplig när två personer stadigvarande bor tillsammans i ett partnerförhållande och har gemensamt hushåll, 1 § SamboL. Huset är att anse som samboegendomSkulle ni gå isär är det endast så kallad samboegendom som kan ingå i en så kallad bodelning. Vad som anses vara samboegendom är till exempel den gemensamma bostaden som köpts för gemensam användning, 3 § SamboL. Tolkar jag din fråga rätt kommer huset ni tänkt köpa utgöra samboegendom då ni köper det tillsammans i syfte att nyttja detta gemensamt.Samboavtal undantar egendom från en bodelning om ni skulle gå isärDet är fullt möjligt för dig och din sambo att fritt avtala om vilken samboegendom som ska ingå och inte ingå vid en bodelning. Ni kan alltså upprätta ett så kallat samboavtal vilket i så fall undantar din kontantinsats från bodelning ifall ni skulle gå isär. Detta avtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av dig såväl din sambo, 9 § SamboL.Sammanfattat innebär det att avtalet kan ge dig rätt att få tillbaka hela den summa du investerat som insats om ni skulle gå isär.Hur kan du gå vidare med din fråga?Har du ytterligare frågor eller vill ni ha hjälp med upprättande av samboavtal är ni varmt välkomna att kontakta oss på info@lawline.se för vidare rådgivning.Med vänliga hälsningar,