Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad som händer med sambos egendom vid separation regleras i sambolagen (SamboL) och jag kommer nedan att besvara dina frågor utifrån denna lag. Svaren utgår ifrån att ni inte har något samboavtal eftersom det inte nämns i frågan.Vad händer med pengarna? Enligt 3 § SamboL är det bara sambors gemensamma bostad och bohag som har förvärvats för gemensamt bruk som utgör samboegendom. Det är endast samboegendom som ska delas mellan samborna genom bodelning om samboförhållandet upphör, detta följer av 8 § SamboL. Detta innebär att pengar som ni har på era respektive bankkonton aldrig kommer blandas in i en bodelning. Annat hade det varit om ni var gifta, i sådana fall ska allt som makarna äger och som inte är enskild egendom inkluderas i en bodelning. På grund av att ni är sambos behöver du alltså inte oroa dig för att din sambo kommer få rätt till dina pengar på banken vid en eventuell separation. Vad händer med er bostad? Jag förstår det som att ni har köpt huset tillsammans, för att ha detta som er gemensamma bostad. Detta gör att huset, enligt 3 § SamboL och 5 § SamboL, räknas som samboegendom. Om ni vid en eventuell separation inte kommer överens om hur mycket var och en av er ska få ut från försäljningen av huset har du möjlighet att inom ett år begära bodelning (8 § SamboL). Vid bodelning får ni båda får göra avdrag för skulder som kan hänföras till samboegendomen enligt 13 § SamboL, exempelvis för lånet på huset som ni båda står på. Efter detta kommer era kvarvarande andelar i samboegendomen läggas samman och delas på hälften enligt 14 § SamboL. För att förklara detta på ett annat sätt gör jag ett fiktivt räkneexempel nedan. Sambo 1: Samboegendom = 500 000 kr (tex. hälften av huset och bohag inköpt för gemensamt bruk), skulder som hänförs till samboegendom = 200 000 kr (tex. huslån)Sambo 2: Samboegendom = 400 000 kr (tex. hälften av huset), skulder som hänförs till samboegendom = 200 000 kr (tex. huslån)Sambo 1 får göra avdrag för sina skulder och har då 300 000 kr kvar (500 000–200 000)Sambo 2 får göra avdrag för sina skulder och har då 200 000 kr kvar (400 000–200 000)300 000 läggs ihop med 200 000 = 500 000. Detta ska samborna sedan dela lika mellan sig, innebärande att vardera sambo får 250 000 kr. Denna hälftendelning sker oberoende av om någon sambo har tjänat mer än den andra under förhållandet. Att din sambo tycker att han har rätt till större del än dig är alltså irrelevant, så länge det inte finns ett samboavtal som säger något annat. Sammanfattningsvis Du kommer alltså få behålla dina ärvda pengar, då dessa inte räknas som samboegendom. Eftersom huset är samboegendom kommer pengarna som en försäljning av detta genererar delas på hälften mellan er vid en bodelning. Observera att en bodelning är något man måste begära, det sker alltså inte automatiskt, och att detta ska göras inom ett år från att samboförhållandet upphört (dvs. från att ni flyttar isär). Jag hoppas att du fick svar på dina frågor, i annat fall är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Vad gäller?Vad gäller sambos så finns sambolagen som reglerar samboförhållande och sambos egendom. Jag kommer utgå från den när jag svarar på dina frågor.Till att börja med utgår jag från att ni är sambos som i lagens mening, dvs. att ni är två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § sambolagen). I sin tur så upphör ett samboförhållande t.ex. när man flyttar isär (2 § sambolagen).Vad gäller lägenheten så kan sambos gemensamma bostad betraktas som samboegendom, detta förutsatt att egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Eftersom du flyttade in i lägenheten över tio år innan din sambo flyttade in hos dig, så har inte lägenheten förvärvats för gemensam användning.Då lägenheten inte räknas som samboegendom ska den inte räknas med i en eventuell bodelning (8 § sambolagen). Din sambo har alltså som utgångspunkt inte någon rätt till lägenheten. Däremot finns det vissa speciella fall då den andra sambon kan få ta över lägenheten, om sambon i fråga bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande ses som skäligt. Om ni inte har barn krävs även synnerliga skäl för att din sambo ska få överta lägenheten, vilket är ett högt uppsatt krav (22 § första stycket sambolagen). Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Julia Lax |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga kommer jag att tillämpa sambolagen.Bodelning enligt sambolagen Vid en separation mellan två sambor, ska samboegendom ingå i bodelningen (8 § SamboL). Vad som utgör samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Jag tolkar din fråga på så vis att ni äger bostadsrätten gemensamt och att den är köpt avsedd för att användas av er båda, vilket innebär att den ingår i bodelningen (5 § SamboL).Vem har bäst rätt till bostadsrätten? Vid en bodelning slås värdet på samboegendomen ihop och alltså värdet på bostadsrätten också och det fördelas därefter lika mellan er (13 och 14 § SamboL). Det finns dock en regel som gäller vid hyresrätter och bostadsrätter, som kan appliceras i ditt fall (22 § SamboL). Denna regel innebär att en av samborna kan ha bäst rätt att ta över bostaden oavsett om bostaden kategoriseras som samboegendom eller inte. För att denna regel ska gälla, behöver personen som anser sig ha mest behov av bostadsrätten visa synnerliga skäl till att bostadsrätten bör tillfalla denna part (22 § SamboL). Ett exempel på vad som kan utgöra synnerliga skäl är ifall ni har gemensamma barn och att barnen ska bo i denna lägenhet tillsammans med den part som hävdar bättre rätt. Om du ska ha vårdnad över barnen och ni ska bo tillsammans i bostadsrätten, kan det alltså vara ditt synnerliga skäl till varför du bör ha bättre rätt till att ta över bostadsrätten. Anspråk på att ta över bostadsrätten måste dock framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphört och om sambon lämnat bostaden måste det ske tre månader efter det. Det är också viktigt att ha i åtanke att den sambo som övertar bostaden, måste ersätta den andra sambon för bostadens värde (22 § SamboL). Hoppas du fått hjälp med din fråga, återkom gärna annars! Hälsningar,

Binh Tran |Hejsan,Aktuell lagstiftning: sambolagen (SL).Jag förstår frågan på så sätt att den ena parten vill att lånet på fastigheten och ägandeandelarna på fastigheten ska vara oberoende av varandra. Vilket innebär att du skulle vara skyldig att betala 50% av fastigheten medan du endast får 30% av vinsten på fastigheten. Medan du menar att lånet på fastigheten bör vara kopplade till ägandeandelarna av fastigheten vilket skulle innebär att du är skyldig att betala 30% av lånet och även få 30% av vinsten.Om ni gör en formell bodelning så gäller sambolagen. Det är helt frivilligt att göra en bodelning, sambor kan komma överens om hur gemensam egendom ska fördelas. Vid en bodelning enligt sambolagen I sambolagen så ska skuldtäckning göras först och främst. Det innebär att sambor som har lån som är kopplade till samboegendom ska först få täckning för lånet från den egendomen, på det viset skyddar man långivarna. Det innebär att om ni har gemensamt lån så ska både få ett minimum på 1.85 mkr från samboegendomen, detta kan utläsas ur 13§ SL. Nettovinsten brukar alltid delas lika, 14§ SL. Som sagt ovan så kan bodelningen göras i princip hur ni vill, se 10§ SL, men enligt sambolagen så ska vinsten delas lika. Ni har ett gemensamt lån på 3,7 mkr, vilket innebär att ni både är skuldsatta 1,85 mkr var. Detta ska ni både för täckning för från den gemensamma fastigheten. Det som är över ska delas lika. Det betyder att både får 2,15 mkr vardera. Detta för att lagen inte tar hänsyn till vem som t.ex har lagt in mer i kontantinsats eller vem som har mer ägarandelar än den ena. Denna fördelning förutsätter att ingen annat avtal har träffats mellan er, t.ex samboavtal eller bodelningsavtal. Denna fördelning framkallas genom att du begär en bodelning enligt 8§ SL. Detta måste göras innan 1 år från den dagen förhållandet upphörde. SammanfattningsvisSom sagt så är bodelningsreglerna i sambolagen frivilliga och sambor kan komma överens om hur fördelningen ska gå till. Sambolagen gäller inte om ett samboavtal har träffats innan - i sådana fall gäller först samboavtalet och i andra hand sambolagen. Sambolagen gäller inte heller om ett bodelningsavtal har träffats, enligt 10§ SL. För att framkalla en bodelning enligt sambolagen så krävs det att man begär detta innan 1 år och om ni inte kan komma överens så gäller även sambolagen. Du kan dock använda detta faktum och påpeka till sambon att du kan begära en sådan delning enligt ovan om sambon inte går med på den fördelning (alt 1) som du vill. Har du några följdfrågor är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se. Vänligen,

Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Vem har rätt till huset om ni skiljs åt?Till att börja med kommer jag utgå från att ni är sambos som faller in under sambolagens bestämmelser. En sambo avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § sambolagen). Vad gäller erat hus så kommer detta räknas som samboegendom, förutsatt att bostaden har förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Om jag utgår från det du säger, dvs. att ni köpte huset år 2012 för att bo i tillsammans så ska huset räknas som samboegendom.Huset måste även vara eran gemensamma bostad, vilket jag i detta fall skulle säga att det är eftersom ni äger ett hus som är avsett som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål (5 § sambolagen).Ett samboförhållande upphör sedan när man t.ex. flyttar isär (2 § sambolagen). Då ska en bodelning göras, om det begärs av antingen dig eller din sambo. I bodelningen ska samboegendomen delas upp mellan er (8 § sambolagen). Vem som sedan har rätt till huset om ni skulle gå isär kan påverkas av vem som bäst behöver bostaden (16 § andra stycket sambolagen).Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra ska samboegendomen fördelas dem emellan genom en bodelning, om någon av dem begär det. Begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § sambolagen). Som jag förstår det i det fallet du beskriver har din dotters f.d. sambo förra sommaren, en tid efter att samboförhållandet upphörde, hört av sig till dig och sagt att han ville träffas för att få pengar för "sin del av boet". Efter det hörde han inte av sig, förrän nu, 14 månader efter att samboförhållandet upphörde. Du undrar om man kan anse att han begärt bodelning förra sommaren eller ej.I ert fall blir det till att avgöra om den begäran din dotters sambo gjorde förra sommaren är att bedöma som en begäran om bodelning eller ej. Den begäran som skett nu, 14 månader efter att samboförhållandet upphörde, är för sen. Enligt högsta domstolens uttalande i rättsfallet NJA 2008 s. 49 är det den som påstår att hen begärt bodelning inom ettårsfristen som normalt sett anses ha bevisbördan för sitt påstående. I förevarande fall är det helt enkelt din dotters f.d. sambo som har att bevisa att han begärde bodelning förra sommaren för att han ska ha möjlighet till framgång. Det finns inget krav i lagen om att en begäran måste ske enligt viss form vilket innebär att begäran om bodelning kan ske såväl muntligt som skriftligt. Skriftligt är givetvis att föredra ur bevissynpunkt.I rättsfallet ovan uttalade domstolen i det specifika fallet att det framgick att parterna under det första året efter samboförhållandets upphörande fördelade en stor del av samboegendomen utan att det skedde i formen av en bodelning. Vad som återstod var enbart att fördela vinsten efter försäljning av den gemensamma bostadsfastigheten. I den delen pågick vid utgången av ettårsfristen fortfarande diskussioner som inledningsvis torde ha skett med utgångspunkten att det skulle ske en mer formlös fördelning också av denna egendom. Det var först efter att ettårsfristen löpt ut som diskussionerna om fördelning av vinsten intensifierades. Enligt domstolen kunde det med hänsyn till möjligheten att göra en formlös fördelning inte innebära att den ena sambon därför uppfattat eller borde ha uppfattat att det röde sig om en begäran om bodelning från den andra sambons sida. Domstolens slutsats i fallet blev att begäran om bodelning inte skett tydligt nog i tid varför rätten till sådan var preskriberad.I din dotters fall går det inte att ge ett helt klart svar på huruvida sambon kan anses ha begärt en bodelning tillräckligt tydligt förra sommaren. Det kan, med ledning av ovanstående rättsfall, argumenteras för att sambon inte begärde någon bodelning utan att det snarare rörde sig om en formlös fördelning av det samborna ägde. Det kan även argumenteras för att om din dotters f.d. sambo ville begära bodelning skulle han vänt sig till henne och inte dig. Tyvärr kan jag inte ge något besked om hur en domstol kommer att resonera, men utifrån det du delgett oss i frågan kan det åtminstone argumenteras för att begäran om bodelning skett för sent.Om din dotter vill göra gällande att begäran om bodelning är preskriberad kan det vara en god idé att hon anlitar en jurist som företräder henne. Om så är intressant kan ni återkomma till mig per e-post för en offert från en av våra jurister och vidare kontakt. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på onsdag, den 12 augusti, klockan 9.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig dessförinnan så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du och din sambo tillsammans köpt ett hus för två år sedan och att han står på alla papper rörande huset och nu menar att du inte har någon rätt till det vid separation. Jag kommer i mitt svar nedan att anta att ni köpte huset för gemensamt bruk och att ni var sambos när huset köptes. Om det är så att din sambo köpte huset innan ni blev sambos gäller andra regler.I ditt fall är det sambolagen som blir tillämplig och det korta svaret på din fråga är nej, det är inte rätt. Du kan ha rätt till huset om vissa kriterier är uppfyllda. Generellt om samboförhållande och samboegendomEtt samboförhållande kan upphöra genom att man t.ex. separerar eller att någon av samborna avlider (SamboL 2 §). En bodelning, där man delar upp sambornas egendom, kan isåfall bli aktuell. För att en bodelning ska genomföras så måste någon av samborna begära det, men det är helt frivilligt (SamboL 8 §). Vi måste i ditt fall först och främst ta reda på om huset är samboegendom, då det endast är den sortens egendom som fördelas vid en bodelning enligt Sambolagen.Huset köptes med avsikt att användas för gemensamt brukFör att bostaden ska räknas som samboegendom så måste den ha blivit köpt med avsikten att den skulle användas som sambornas gemensamma bostad (SamboL 3 §). För att huset ska vara samboegendom så krävs det också att villan är avsedd för att vara sambornas gemensamma hem och att den används för just detta (SamboL 5 §). Tidpunkten då ni köpte villan är därför väldigt viktig. Huset ska inte ingå i en bodelning om den köptes innan samboförhållandet var påtänkt, eftersom att den då inte är samboegendom. Ett gränsfall vore om ni ännu inte vore sambos när villan köptes, men avsikten var att använda den tillsammans som er gemensamma bostad. Jag tolkar det dock som att ni köpte huset tillsammans, som sambos, för gemensamt bruk.Du har rätt till huset om det är samboegendomHuset ska ingå i bodelningen om det är samboegendom. Detta förutsätter alltså att den köptes med avsikten att den skulle användas som ert gemensamma hem. Detta innebär att villans värde, efter det att man har dragit av eventuella skulder, ska ingå i bodelningen. All samboegendom slås då samman och värdet fördelas sedan lika mellan båda parter (SamboL 13-14 §). Vem huset sedan ska tillfalla beror på. Den sambo som anses ha störst behov av bostaden kan nämligen få ta över den från sambon som egentligen äger den, under förutsättning sambon som tar över bostaden kompenserar den andre sambon för detta. Det krävs dock särskilda skäl för sambon som inte äger bostaden att få ta över den. Exempel på särskilda skäl kan t.ex. vara att det finns barn med i bilden som försvårar en flytt på olika vis (SamboL 16 §).Ni kan avtala om huset i ett samboavtalGenom att skriva ett samboavtal kan ni avtala om att Sambolagen inte ska gälla vid en bodelning. Man kan genom ett samboavtal också avtala om viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Ni kan med andra ord avtala om att huset ska stå utanför en eventuell bodelning om detta skulle bli aktuellt. Detta ska isåfall ske skriftligt, samt med både din och din sambos underskrift (SamboL 9 §). Sammanfattningsvis, om inget samboavtal finns i nuläget och huset köptes när ni var sambos för gemensamt bruk, ska huset anses vara samboegendom och ingå i bodelning. Detta oavsett vem som betalat för huset samt vem som står på papper.Du är varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline vid ytterligare frågor! Vänligen,

Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att bostadsköpet gjordes innan en sammanflyttning var påtänkt. Är din bostad förvärvad för gemensam användning? Utgångspunkten är att en bostad som är förvärvad före samlevnaden inte anses vara förvärvad för gemensam användning. Ett undantag från detta är om bostaden har förvärvats i nära anslutning till sammanflyttningen. Det finns dock ingen tidsram att förhålla sig till vid en sådan situation, utan det som är avgörande är istället avsikten vid förvärvet. Den avgörande frågan blir alltså om det har funnits en avsikt att bostaden ska användas som sambornas gemensamma bostad i ett nära förestående samboförhållande. Eftersom du förvärvade bostaden innan samlevnaden, och inte heller hade planerat att flytta ihop med din sambo, tyder mycket på att din bostad inte kommer att utgöra samboegendom. Detta förutsätter dock dessutom att det inte fanns någon dold eller underförstådd intention från dig och din sambo att bostaden skulle användas gemensamt. Vem har bevisbördan i en tvist? Vid en tvist har den sambo som påstår att egendom förvärvats för gemensamt bruk bevisbördan. Vidare finns en presumtion om att egendom som förvärvats före samlevnaden inte utgör samboegendom. Vänliga Hälsningar,