Får man värdera en fastighet lägre än till marknadsvärdet vid en bodelning?

2020-09-11 i Bodelning
FRÅGA |Kan parterna själva vid en bodelning värdera fastigheten till samma värde som låneskulden ? Då kan den ena parten slippa att kompensera den andra . Då kan man ju sätta marknadsvärdet lägre än det verkliga. Kan man verkligen göra så ?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Gällande värdering av egendom vid bodelning så finns det inga regler i lagen, utan de regler som finns bygger på sedvana och praxis. Reglerna som finns genom sedvana och praxis är även dispositiva, vilket innebär att om alla parter är överens så behöver man inte följa de reglerna.Detta innebär att om båda/alla parter är med på att värdera fastigheten till samma värde som låneskulden så är det lagligt att avtala så.Om parterna inte kan komma överens om hur värderingen ska se ut så är det däremot marknadsvärdet av fastigheten som ska användas. Det innebär att om en av parterna inte är överens om att värdera fastigheten till samma värde som låneskulden så kan den kräva att fastigheten ska värderas till sitt marknadsvärde.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny fråga!Med vänlig hälsning

Vad ska ingå i bodelningen?

2020-09-07 i Bodelning
FRÅGA |Hej Jag har en fråga angående bouppteckning efter skilsmässa. Vi har ett äktenskaps förord som ingicks vid giftermålet. där det framgår att all den egendom som var och en av oss nu äger och i framtiden förvärvar skall vara varandras enskilda egendom.Dock skall lösöre som vi förvärvar under äktenskapet vara giftorätts gods. Jämväl avkastning av enskild egendom skall vara enskild egendom.Som enskild egendom har jag en fastighet i Sverige. Jag har under giftermålet tagit lån på mitt hus i mitt namn och finansierat två segelbåtar samt delvis finansierat ett gemensamt bygge av hus i Frankrike med pengar från lånet samt mitt arv.Vårt gemensamma hus är nu till salu. Vidare så byggde jag ett mindre hus på min fastighet i Sverige under giftermålet som styckades av och såldes för att finansiera hus bygget i FrankrikeFråga: Vid bouppdelning skall båtarna vara min enskilda egendom eller ingår de i bodelningen? Vidare när vårt gemensamma hus säljs skall min enskilda finansiering avräknas innan bodelning.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har det vid ingående av ert äktenskap skrivits och registrerats ett äktenskapsförord. Av äktenskapsförordet framgår att all egendom ni förde med er in i äktenskapet och all egendom ni i framtiden förvärvar ska vara enskild sådan. Dock ska lösöre som ni förvärvar under äktenskapet utgöra giftorättsgods. Enligt äktenskapsförordet ska även avkastning av enskild egendom vara enskild egendom.Som enskild egendom har du en fastighet i Sverige. Du har under giftermålet tagit lån på din fastighet och finansierat två segelbåtar och delvis finansierat ett gemensamt bygge av hus i Frankrike. Finansieringen har skett med pengar från den belånade fastigheten och ditt arv. Ert gemensamma hus är nu till salu. Din undran är om båtarna utgör din enskilda egendom eller om de ingår i bodelningen. Du undrar även om din enskilda finansiering ska avräknas innan försäljning när det gemensamma huset säljs. Utgör båtarna enskild egendom?Jag vill inledningsvis poängtera att mitt svar skrivs utifrån de förutsättningar du själv presenterat i din fråga. För det fall att ni inte är överens om bodelningen kan det vara en god idé att konsultera en jurist som går igenom ert äktenskapsförord. Det är möjligt att äktenskapsförordet kan tolkas på mer än ett sätt, och för det fall att ni inte är överens blir det i slutändan en fråga för domstolen.Lösöre utgörs i regel av lös egendom som inte är pengar, värdepapper, rättigheter m.m. Sett till denna definition och praxis räknas en segelbåt som lösöre. Utifrån att det av äktenskapsförordet framkommer att lösöre som förvärvas under äktenskapet utgör giftorättsgods talar det för att segelbåtarna är sådant lösöre som ska ingå i bodelningen.Ert äktenskapsförord stadgar däremot även att avkastning av den enskilda egendomen ska vara fortsatt enskild. Med avkastning avses exempelvis utdelning från aktier, vinster en tävlingshäst sprungit in, ränteutbetalningar, hyresintäkter m.m. I ditt fall har båtarna finansierats med att du belånat din fastighet vilket inte är att avse som avkastning varför det även i detta fall talar för att båtarna ska anses som giftorättsgods.Ska din investering i ert gemensamma hus räknas av?Som jag förstår det har ni ett gemensamt hus som utgör giftorättsgods (trots ert äktenskapsförord) och ska säljas. Du undrar därför om det du investerat i fastigheten ska räknas av vid försäljning. Investeringar man gör i giftorättsgods (såsom en fastighet) räknas i regel inte av vid försäljningen. Den värdeökning som skett genom renoveringen tillkommer dig/er i samband med försäljningen. För att en avräkning ska vara aktuell krävs i princip att ni avtalat därom.Utifrån resonemanget ovan utgör ett lån i fastighet inte avkastning. Det kan argumenteras för att det hus du byggde, avstyckade och sålde kan utgöra enskild egendom som investerats blir det sannolikt svårt att få till stånd en avräkning. I ditt fall har jag däremot inte tillräcklig information för att ha möjlighet att ge dig ett fullständigt svar. För argument mot att du inte ska få tillbaka den eventuellt enskilda egendom du investerat kan refereras till rättsfallet NJA 1992 s. 773. I rättsfallet konstaterade HD att en sammanblandning av enskild egendom och giftorättsgods kan leda till att den enskilda egendomen förlorar sin karaktär och att det därför blir att räkna som giftorättsgods. I ett annat rättsfall från 1995 (NJA 1995 s. 577) hade däremot makar gemensamt köpt fastigheter och betalt en del av köpesumman kontant och återstoden med lånade medel. Av kontantdelen hade vardera maken erlagt hälften, varvid ena maken betalt med sin enskilda egendom. Den makens hälftendel av fastigheterna ansågs utgöra enskild egendom. Frågan avsåg inte en skilsmässa utan huruvida arvet efter den avlidna kvinnan skulle utgöra enskild egendom eller inte. Domstolen hänvisade i sitt domslut till ett äldre rättsfall (NJA 1978 s. 526) enligt vilket en tomträtt som en make hade köpt för 139.500 kronor och betalt med 20.000 kronor av enskild egendom och i övrigt med medel som upplånats mot panträtt i tomträtten, i sin helhet var att anse som makens enskilda egendom.I ditt fall går det således att argumentera både för och emot, tyvärr har jag inte tillräckligt med information för att ge ett bättre svar än så. Jag rekommenderar en mer fullständig utredning än vad som kan erbjudas inom expresstjänsten för att avgöra vad som gäller i ert fall.Min rekommendation i ditt fall är att du anlitar en jurist som företräder dig och ser till dina intressen. Till att börja med bör ert äktenskapsförord gås igenom och tolkas. I din fråga har jag fått en ganska generell överblick om vad som står i det och gjort en tolkning utifrån det.För det fall att du önskar hjälp av en av våra jurister på Lawline juristbyrå för att gå igenom äktenskapsförordet och hjälp med vad som ska ingå och/eller inte ingå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man bli bostadslös efter en skilsmässa?

2020-09-03 i Bodelning
FRÅGA |Hej vi skilde oss 2018. Min fru hade äktenskaps förord.Hon fick lgh.Jag blev satt på gatan.Kan man göra så?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det undrar du huruvida man kan bli bostadslös på grund av en skilsmässa eller om någonting blivit konstigt i ditt fall. Ja, tyvärr händer det att personer blir bostadslösa på grund av en separation. Det finns exempelvis bara en bostad att dela på och då blir tyvärr den som inte får bostaden utan en bostad.Just i ditt fall känner jag inte till de närmare omständigheterna för att kunna uttala mig exakt men jag kan nämna följande. Trots att bostaden blivit enskild egendom genom din frus äktenskapsförord och därför inte ska tas med i boet, finns det en möjlighet för att den make som har det största behovet av lägenheten får den i bodelningen (mot ersättning, om det inte är en hyresrätt), (se 11 kap. 8 § äktenskapsbalken). Bara faktum att det finns ett äktenskapsförord som säger att lägenheten är din frus enskilda egendom är alltså inte ett hinder mot att du skulle kunna få lägenheten i bodelningen. Nu antar jag dock att ni redan förrättat en bodelning och att ni dragit slutsatsen att det varit din fru som haft det största behovet av lägenheten. Ni kanske inte reflekterade över behovsfrågan, utan bara kom överens om att ge henne lägenheten och då gäller den överenskommelsen. Man kan alltså stå där utan bostad efter en skilsmässa och det händer tyvärr inte alltför sällan.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig,Med vänliga hälsningar,

Vilken egendom ingår vid bodelning?

2020-09-01 i Bodelning
FRÅGA |Hej,i början av augusti bestämde vi oss att skiljas. Vi har inte skrivit ett äktenskapsförord. Min man tar 500 000 kr från konto som insats till lägenhet som kostar 2 200 000 kr.. Han köper det den 8 augusti utan att säga det till mig. Vi skickar ansökan till skilsmässan den 17 augusti och bli skilda den 23 augusti. Min frågan är: vid bodelningen vad händer med dem 500 000 kr och lägenheten, eftersom vi teoretisk var gifta när han köpt det. Tack!
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De regler som reglerar din situation finns i Äktenskapsbalken (ÄktB). När ert äktenskap upplöses ska er egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska allt ert giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). All er egendom är giftorättsgods om den inte är enskild (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan göras enskild genom äktenskapsförord eller genom arv, gåva, testamente med villkor att egendomen ska vara mottagarens enskilda (7 kap. 2 § ÄktB). Eftersom du skriver att ni inte har skrivit äktenskapsförord och inte heller nämner något om någon enskild egendom utgår jag ifrån att all er egendom är giftorättsgods. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i de egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § ÄktB). Det innebär att alla de tillgångar du och din man hade den 17 augusti ska ingå i bodelningen. Lägenheten som din man köpte ska därför ingå i bodelningen, tillsammans med all er övriga egendom.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Frågor gällande betalningar och ägodelar vid separation med sambo

2020-09-11 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag har varit sambo i 7 år och bott i hans hus. Nu separerade vi i april.- Jag har lagt 40 000-50 000kr i renovering i hans hus (som jag har kvitton på). Har jag rätt att få tillbaka de pengarna?- Efter en katastrofflytt då jag fick med mig lite mer än hälften av mina saker så har han vägrat mig att komma och hämta resten, trots att jag mailat och bett om att få komma flera gånger i juni och juli.Nu fick jag veta från en vän att han har börjat ställa ut saker i en olåst bod på gården (jag är fortfarande förbjuden att komma dit). Vad händer om något där blir skadat eller stulet? -Jag har köpt en för dyr bil som han insisterade på att jag skulle ha och sa att han lägger 100 000 kr i den så jag inte behövde ta hela kostnaden. Nu vill han ha tillbaka de pengarna. Med värdeminskning blir det idag 70 000kr, som jag inte har. Har han rätt att kräva tillbaka dem?- Eftersom jag inte får komma till huset så ska en vän hämta mina sista saker men han hade sagt att mina vinterdäck kommer han inte att ge mig. Har han rätt att vägra mig dem?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vid samboskap så gäller andra regler än vid äktenskap inom svensk rätt. Du skriver att det är hans hus, men inte om du flyttade in till honom då han redan bodde där eller om ni flyttade in tillsammans (fast han köpte det). Jag kommer därför att gå igenom båda scenarierna. Som grundregel så gäller Sambolagen (SamboL) automatiskt vid ett samboskap. Lagen är dispositiv, vilket innebär att sambor kan skriva ett avtal sinsemellan och avtala bort att lagen gälla mellan dem (det vill säga ett samboavtal). Innebörden av ett samboskap:Enligt SamboL 3 § utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom, om egendomen införskaffats för gemensam användning. Vid separation ska all samboegendom fördelas lika mellan samborna om någon av parterna begär detta, enligt SamboL 8 §. Begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter samboförhållandets upphörande, annars förlorar man sin rätt till bodelning och därmed rätten till den egendom som skulle ingått i den. Om ni flyttade in till huset tillsammans:För att din före detta sambos hus ska räknas som samboegendom måste det ha förvärvats för gemensamt bruk. Det spelar alltså ingen roll om det var han som köpte huset, om syftet var att han köpte det för att ni skulle bo där tillsammans. Om ni inte upprättat något samboavtal där ni avtalat bort bodelning enligt SamboL så utgör huset i sådan fall samboegendom. Om du flyttade in till huset när han redan bodde där:Om din före detta sambo redan ägde huset innan du flyttade in så kommer huset aldrig att utgöra samboegendom. Kostnaden för renoveringen:Sambor har själva ett ansvar att besluta om de delar som inte regleras av SamboL genom exempelvis avtal. Den som lägger pengar på sin sambos fastighet, som inte är samboegendom, måste därmed själv upprätta ett skuldebrev för att kunna kräva ersättning om förhållandet tar slut. Rättsfallet NJA 2019 s. 23 handlar om en man som flyttat in till sin sambos bostad, som ägdes av kvinnan sedan tidigare. Mannen hade sedan lagt ut pengar för renoveringar av fastigheten, och menade att han gjort detta för hennes räkning och att det därför skulle ses som ett lån. Kvinnan menade att betalningarna skulle ses som ett bidrag till deras vanliga levnadskostnader, alternativt som en gåva. Högsta domstolen (HD) stadgade i målet att den betalande sambon anses ha bevisbördan för att betalningen utgjorde ett lån, vilket mannen inte kunde bevisa då inte fanns skuldebrev eller liknande underlag. För att du ska få tillbaka dina 40 000 - 50 000 kr måste du alltså kunna bevisa att pengarna var ett lån till din före detta sambo. HD har slagit fast att då det vanligt att det sker många ekonomiska transaktioner mellan sambor så måste den som påstår att en överföring är ett lån också kunna bevisa detta. Dina ägodelar som fortfarande finns kvar i huset:När flyttar så har du rätt att ta med dig dina saker från huset. Då separationen skedde i april, så anses det förmodligen som att du redan flyttat från bostaden. Om du utan samtycke skulle gå in i huset kan du göra dig skyldig till hemfridsbrott enligt Brottsbalken (BrB) 4 kap. 6 §. Motsatsvis kan det också vara brottsligt att vägra lämna tillbaka saker som någon annan äger, och din sambo skulle då kunna göra sig skyldig till brottet olovligt förfogande enligt BrB 10 kap. 4 §. Att kasta bort eller förstöra egendom som tillhör någon annan är också olovligt förfogande. Om du inte får hämta dina saker, och om de skulle förstöras eller bli stulna från förrådet skulle det troligtvis räknas som detta brott, och din före detta sambo blir ansvarig. Om din sambo motsätter sig att lämna tillbaka dina ägodelar (vilket det låter som) kan du ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten. En vanlig handräckning innebär när en person ska fullgöra något annat än en betalning enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning 3 §. Klicka här för att ansöka om det, och jag skulle rekommendera dig att göra det så fort som möjligt. Bilen som din sambo bidragit till:Enligt SamboL 6 § utgör inte en bil samboegendom. Om bilen har förvärvats för ditt eget bruk så tillhör den dig. Din sambos betalning på 100 000 kr bör följa samma resonemang som din betalning vid renoveringen; han måste kunna bevisa att summan var ett lån till dig. För att din sambo skulle ha äganderätt till bilen, så kallad dold samäganderätt, så måste tre kriterier vara uppfyllda:1. Egendomen ska ha förvärvats för gemensamt bruk.2. Den sambo som inte står som ägare ska ha lämnat ett ekonomiskt bidrag vid köpet.3. Det måste ha varit sambornas gemensamma avsikt att egendomen skulle ägas gemensamt. Det är upp till den som vill göra gällande dold samäganderätt att bevisa de första två kriterierna. Ifall detta görs så presumeras det tredje kriteriet vara uppfyllt och bevisbördan övergår till motparten, det vill säga att visa att det inte fanns en gemensam avsikt att egendomen skulle ägas gemensamt. Av din fråga så tycker jag det låter som att bilen införskaffades för ditt privata bruk, och bör således tillhöra dig. Dina vinterdäck:Om dina vinterdäck är dina så har du rätt till dem, precis som dina andra ägodelar som är kvar i huset. Även dessa går att begära vanlig handräckning för hos Kronofogdemyndigheten. Sammanfattning av vad du kan göra i situationen:Då jag inte vet om ni flyttade in i huset gemensamt eller om han ägde det sedan tidigare kan jag inte svara på om bostaden utgör samboegendom eller inte. Jag vet heller inte om ni upprättat ett samboavtal mellan er. Övriga saker ni köpt för gemensam användning (exempelvis möbler, hushållsmaskiner och annat lösöre som avser hushållet) är dock samboegendom, och ska räknas med i bodelningen om du vill begära det. Här kan du läsa om hur ni startar en bodelning, beroende på om ni är överens eller inte. Kom ihåg att tidsfristen är ett år från då förhållandet upphörde. Dina egna saker har du självklart rätt till, och om din sambo vägrar lämna tillbaka dessa så kan Kronofogdemyndigheten hjälpa dig genom vanlig handräckning som nämndes tidigare. Renoveringen måste du som sagt kunna bevisa, och HD har uppställt höga krav på bevisbördan att en betalning utgör ett lån i samboförhållanden. Om tanken med bilen var att det endast skulle användas av dig så borde inte din sambo ha någon dold samäganderätt till denna. Han måste även kunna bevisa att summan på 100 000 kr var ett lån till dig. Om du har fler några fler frågor är du varmt välkommen att kontakta mig på ebba.thor@lawline.se. Hoppas du fick svar på din fråga. Vänligen,

Efterarv äktenskapsbalken

2020-09-06 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Ni har besvarat en fråga en enligt nedan på er hemsida. Hur kan min fru och jag beskriva detta i ett testamente gällande vår fastighet. För information så har både min fru och jag 2 särkullsbarn vardera. Vill att den efterlevande skall få fri förfoganderätt över den fastighet vi bor i.Ert svar:EfterarvEnligt svensk rätt tillfaller den avlidnes kvarlåtenskap den efterlevande maken, 3:1 ÄB. Den efterlevande maken kommer att få en så kallad fri förfoganderätt till den avlidnes kvarlåtenskap. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande har rätt att disponera fritt över kvarlåtenskapen så länge som denne är i livet. Rätten att disponera över kvarlåtenskapen ger dock inte den efterlevande rätten att testamentera bort egendomen, utan den ska tillfalla den avlidnes arvingar i form av ett efterarv. Detta innebär att arvingarna (barn, föräldrar och syskon) till den avlidne får vänta tills att den efterlevande maken avlidit.Med vänlig hälsning,Peter
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du kontaktar oss på Lawline.Svaret som du hänvisar till i din fråga bestämmer vad som händer med efterarv under förutsättning att det inte finns ett testamente som säger något annat. Det betyder att eftersom ni är gifta, och därmed omfattas av ovanstående lag, är det också redan så efterarvet kommer fördelas. Det går givetvis att förtydliga i ett testamente att ni önskar att efterarvet ska fördelas enligt äktenskapsbalkens regler, men eftersom det redan är denna fördelning lagen gör är det inte heller nödvändigt gällande just detta.Dessvärre har vi inte möjlighet att hjälpa er att utforma testamenten genom frågefunktionen, men jag kan varmt rekommendera att spana in våran funktion för att skriva anpassade avtal och dokument, som du hittar här (länk). Det finns också möjlighet att genom Lawline boka tid med en av våra kunniga jurister, vilket du hittar här (länk).Hoppas att du fick svar på din fråga!

Hur mycket ska jag köpa ut min sambo för ur den gemensamma fastigheten vid bodelning?

2020-09-01 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Jag skall köpa ut min sambo ur våran fastighet. Vi äger hälften var.Huset är värderat till 4miljoner kronor. Och en mäklare vid ev försäljning skall ha 100kVi har lån på 2875000krHur mycket är jag tvungen o lösa ut henne med? Är det ett måste att 22% skatt dras av på vinsten som blir som hon då får betala häften av eller vad är de som gäller?Hon vill ju givetvis få ut så mycket kontanter som möjligt och den skatten som dras av från hennes del går ju inte att göra uppskov på..? Så hon vill ju gärna sälja för att hon tror hon får ut mer av det? Hjälp hade uppskattas!
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är att jag tyvärr inte kan ge ett exakt belopp eftersom jag saknar ditt s.k. omkostnadsbelopp (förklaras mer ingående nedan). Däremot kan du bara fylla i dem saknade siffrorna i beräkningen nedan och få ut det belopp du ska lösa ut din sambo med. Som jag utvecklar nedan är bodelningar dispositiva, vilket innebär att du och din sambo kan komma överens om någonting annat. Om ni inte kommer överens om någonting annat, drar man av 22 % i latent kapitalvinstskatt (en fiktiv skatt) på fastighetens värde vilket gör att summan som du köper ut henne för blir lägre. Din sambo kommer inte betala skatt på beloppet hon köps ut för eftersom inkomster genom bodelningar är skattefria, (8 kap. 2 § inkomstskattelagen, IL) och därför är inte heller uppskov aktuellt. När man talar om latent kapitalvinstskatt menar man bara en fiktiv skatt för att göra en rättvis fördelning i bodelningen, det är ingen som i verkligheten betalar skatt till Skatteverket. Nedan förklarar jag mer om den latenta kapitalvinstskatten och hur man beräknar beloppet för att bli utköpt ur fastigheten.Bodelningar är dispositivaInledningsvis vill jag framhålla att hur ni själva fördelar era tillgångar är er ensak så länge ni är överens. Med andra ord kan man säga att bodelningar är dispositiva, dvs. ni får avtala om ersättningen som ni själva vill. Detta under förutsättning att man exempelvis inte avstår från egendom eller undervärderar egendom till skada för sina borgenärer (13 kap. 1 § äktenskapsbalken). Jag kommer dock utgå från värderings- och beräkningsregler om en rättvis fördelning som bodelningsförrättare använder när makar inte kommer överens om en annan fördelning.Fastighetens värde vid bodelningenFastighetens marknadsvärde är 4 000 000 kr. Högsta domstolen har i NJA 1975 s. 288 slagit fast att en fastighets värde vid bodelningen utgörs av marknadsvärdet minskat med mäklarkostnader och den latenta kapitalvinstskatten. Syftet med detta är att få en rättvis fördelning genom att värdet i bodelningen ska motsvara nettovärdet för fastigheten om det hade sålts omedelbart. Detta för att den som övertar fastigheten inte ska komma i ett sämre läge än den som köps ut, då den som köps ut inte beskattas för inkomster från bodelningen medan den som övertar fastigheten kommer bli beskattad för hela vinsten vid en framtida försäljning. Du kommer ju vid en framtida försäljning av fastigheten beskattas för hela vinsten medan din sambo inte betalar skatt på pengarna hon köps ut från fastigheten med. För att förhindra att denna orättvisa situation består beaktar man därför denna (fiktiva) latenta kapitalvinstskatt vid beräkningen av beloppet som partnern ska köpas ut för.Alltså beräknas fastighetens värde vid bodelningen enligt följande formel:Marknadsvärdet (4 000 000 kr) – uppskattade mäklarkostnader (100 000) – latent kapitalvinstskattMarknadsvärdet ska alltså minskas med uppskattade mäklarkostnader samt med den latenta kapitalvinstskatten. Den latenta kapitalvinstskatten kan förenklat beräknas genom att du multiplicerar kapitalvinsten med 22 %. Kapitalvinsten kan beräknas genom:Marknadsvärdet (4 000 000) – försäljnings- och mäklarkostnader (100 000) – omkostnadsbeloppet (okänt) = Kapitalvinsten (44 kap. 13 § IL).Omkostnadsbeloppet består av priset som ni köpt fastigheten för (okänt) ökat med eventuella förbättringsutgifter (44 kap. 14 § IL). Förbättringsutgifter är exempelvis utgifter för ny- till- och ombyggnader på fastigheten.Sammanfattningsvis är fastighetens värde i bodelningen:4 000 000 (dvs. marknadsvärdet) – 100 000 (dvs. uppskattade mäklarkostnader) – kapitalvinsten x 0,22 Eftersom ni äger hälften var av fastigheten har ni rätt till hälften var av fastighetens värde, det vill säga det belopp man får av ovanstående formel. Av förenklingsskäl kommer jag kalla hälften av fastighetens värde för Y.Storleken på ersättningen för att köpa ut den andreDu och din sambo ska alltså anses äga varsitt Y och har därmed rätt att få ut ett belopp motsvarande Y. Eftersom ni står på bostadslånet och jag antar att ni delar skulden lika kan man i bodelningen se det som att ni har en varsin skuld på 1 437 000 kr (hälften av 2 875 000 kr). Vid övertagande av fastigheter i en bodelning är det aktuellt att den som vill köpa ut den andre även övertar dennes del av lånet för fastigheten. Övertagandet av lånet ses som en ersättning för övertagandet av den andres del av fastigheten, motsvarande skuldbeloppet. Alltså blir storleken på ersättningen du köper ut din sambo för = Y – 1 437 000, under förutsättning att din sambo blir skuldfri vad gäller fastigheten samt att långivaren går med på detta upplägg.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Hur ska men vid en skilsmässa ta upp en skuldsatt bil i bodelningen?

2020-09-01 i Bodelning
FRÅGA |Hej Jag och min fru ska skiljas och den går i laga kraft om 2 veckor vilket vi då ska skriva under bodelningsavtalet. Jag har gjort i ordning ett bodelningsprotokoll men hon och jag är lite oense angående hur bilen ska tas upp. Bilen köptes 2018 för 295 000 vara 270 000 är privatlån som jag står på. Bilen står med mig som ägare. Vi lade in 25 000 av gemensamma pengar. Idag värd c:a 270 000 och lån kvar på 250 000 vid brytdagen. Vi bor i dyr hyresrätt och har inga andra tillgångar än bohaget av värde c:a 100 000. Vad jag fattat så ska vi ta upp bilen som tillgång, men frågan om den ska läggas helt som min tillgång eller bara halva värdet av den som min tillgång? Eftersom vi har så lite andra tillgångar så blir stor skillnad. Räkne ex 1 vad som blir netto giftorättsgods: Make: Bil 270 000 + övrigt 50 000 - lån 250 000 = 70 000 Maka: Övrigt 50 000 = 50 000 Summa ex 1 nettogiftorättsgods : 50 000 + 70 000 = 120 000 Detta get 60 000 vardera. Räkne ex 2 vad som blir netto giftorättsgods: Make: Bil 135 000 + övrigt 50 000 - lån 250 000 = -65 000 = 0 i giftorättsgods Maka: Övrigt 135 000 + 50 000 = 185 000 Summa ex 1 nettogiftorättsgods : 0 + 185 000 = 185 000 Detta get 92 500 vardera. Vilket av dessa räkneexempel är korrekt som vi bör använda oss av? Jag har idag använt första exemplet i vår bodelning då jag står som ägare av bilen samt står på lånet. Mvh
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna kring bodelning vid äktenskap hittar du i äktenskapsbalken.I mitt svar så utgår jag ifrån att ni inte har något äktenskapsförord då du inte givit några sådana uppgifter, samt att ni varit gifta i mer än fem år. Om detta inte stämmer så kan det påverka svaret på frågan och då rekommenderar jag dig att ställa en ny gratisfråga eller ringa våran telefonrådgivning som också är gratis.Svar:Enligt de förutsättningar som du angivit så ska ni få 60 000 kr var i bodelningen, där exempel 1 av dina är det som stämmer överens med hur man räknar i en bodelning. Den av er två som sedan har mer än 60 000 kr är den som får betala vad som kallas för skifteslikvid till den andre. Skifteslikviden är den summa som saknas för att den av er som har mindre än 60 000 kr efter bodelningen skall uppnå den summan.Rättsutredning:När man skiljer sig så ska man mycket riktigt göra en bodelning, där man delar på det som kallas för giftorättsgodset (9 kap. 1§ ÄB ihop med 10 kap 1§ ÄB).Det som ska ingå i bodelningen är de tillgångar och skulder som fanns på den så kallade brytdagen, dagen då ansökan om skilsmässan kom in till rätten (9 kap 2§ ÄB).Enligt dig så har ni tillgångar på 100 000 kr som giftorättsgods och sedan finns en bil värd 270 000 kr som står på dig, på bilen finns även ett lån på 250 000 kr som är skrivet på dig. Det är alltså dessa tillgångar, om det inte finns fler som du inte nämnt i frågan, som skall tas upp i eran bodelning. Värt att tänka på är att värderingen av tillgångarna som ska ingå i bodelningen ska ske så nära den faktiska bodelningen som möjligt, men det viktiga är att ni båda är överens kring hur värderingen gått till då det inte finns några regler som ni måste följa kring detta. Steg ett i bodelningen Steg ett i bodelningen är nu att beräkna era andelar i boet (11 kap 1§ ÄB). Detta innebär att man tittar på vad vardera en av er äger, samt vad var och en av er har för skulder. För i detta steg ska var och en av er göra avdrag på ert giftorättsgods så att de täcker era skulder (11 kap 2 § ÄB).Enligt dina uppgifter så ser det då ut såhär i ert fall:Make:Tillgångar:Bil: 270 000 krÖvrigt: 50 000 krTotalt: 320 000 krSkulder:Bil lån: 250 000 krTotalt: 250 000 krTotalt giftorättsgods (tillgångar minus skulder): 320 000 – 250 000 = 70 000 krMaka:Tillgångar:Övrigt: 50 000Totalt giftorättsgods: 50 000 krSteg två i bodelningenSteg två i bodelningen är nu att lägga samman det ni båda har kvar efter avdrag för era skulder och sedan dela det lika mellan er två (11 kap 3§ ÄB). Om det finns enskild egendom eller äktenskapsförord, alternativt om ni har varit gifta kortare än fem år så kan det påverka detta steget.I ert fall, baserat på de uppgifter du har lämnat så skulle det se ut såhär:70 000 + 50 000= 120 000120 000/2= 60 000Jag har här slagit ihop de 70 000 kr som finns ifrån maken med de 50 000 som finns ifrån makan, för att sedan dela det lika mellan er. Vilket ger resultatet att ni ska få tillgångar till ett värde av 60 000 kr var i bodelningen. Detta är vad ni båda har rätt att få netto efter att bodelningen har genomförts.Steg tre i bodelningenSteg tre i bodelningen är att göra en lottläggning, vilket innebär att ni ska bestämma vem som ska få vad av era tillgångar. Så länge ni är överens om vem som ska ta vad ur tillgångarna så får ni fördela det precis hur ni vill. Om ni inte skulle vara överens så har var och en av er rätt att behålla den egendom som ni är ägare till (11 kap 7§ ÄB). Det finns dock ett undantag till den regel som gäller det gemensamma hemmet, samt bohaget. Där gäller att den som är i störst behov av att behålla det ska ha rätt att få göra det, så länge det kan anses skäligt i övrigt (11 kap. 8§ ÄB).Steg fyra i bodelningenSteg fyra i bodelningen blir det slutgiltiga, här ska man då se vad värdet är på den egendom/de tillgångar som vardera en av er har fått i bodelningen. Om ni då inte har fått tillgångar/egendom till 60 000 kr var, utan en av er kanske har fått tillgångar/egendom till ett värde av 75 000 kr och den andre 45 000 kr. Då måste den som har fått tillgångar/egendom till ett större värde än 60 000 kr betala något som kallas skifteslikvid till den andre. Skifteslikviden är mellanskillnaden på värdet av de tillgångar/egendom som den blivit tilldelad (i exemplet 75 000 kr) och vad den faktiskt ska få enligt bodelningen ( i ert fall 60 000 kr). Vilket då skulle innebära att skifteslikviden enligt mitt exempel skulle landa på 15 000 kr. Det är alltså nu den av er som har eller har fått mer än den andre av er ska betala den summa som saknas för att även den andre ska ha fått tillgångar på 60 000 kr netto efter bodelningen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny fråga här!Med vänlig hälsning