Ansök om bodelning och övertagande av bostad

2018-12-20 i Bodelning
FRÅGA |Hejsan!Har en konflikt med min föredetta sambo om ett hus vi hyr tillsammans, bägge står på kontraktet.Hon har tre barn med delad vårdnad med en annan man "varannan vecka".Bägge två har god inkomst.Jag bedriver en enskild firma i garaget som sitter ihop med huset som jag är vid behov av.Hon som har barn har lättare att hitta annat boende med hjälp av soc och företräde i ev bostadskö.Vi verkar inte komma överens med varandra, och jag funderar om ni har nått tips/råd att komma med?
Jessica Konduk |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom ni varit sambos så har du rätt att begära bodelning av gemensam bostad och bohag inom ett år från separationen enligt 8 och 3 §§ sambolagen (SamboL). I bodelningen ska lägenheten ingå oavsett vem av er som står på kontraktet förutsatt att lägenheten införskaffats för gemensamt boende. För att ansöka om bodelningsförrättare, i det fall ni inte själv kan komma överens, ska du göra en ansökan till Tingsrätten i er kommun. se http://www.domstol.se/Familj/Sambo/ Det är den som bäst behöver den gemensamma bostaden som har rätt att få den i bodelningen, förutsatt att det är skäligt (16 § SamboL). Om det finns barn inblandade, så är boende för barnen ett starkt argument för att du en sambo har störst behov av boendet. Det krävs dock även att det är skäligt mot din sambo att du övertar bostaden.Enligt 22 § SamboL anges att innehar den ena sambon den gemensamma bostaden med hyresrätt eller bostadsrätt och utgör egendomen inte samboegendom, har den andra sambon rätt att överta den när samboförhållandet upphör, om den sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, gäller detta dock endast om synnerliga skäl talar för det. Anspråk på att ta över hyres- eller bostadsrätten skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Lämnar sambon bostaden, skall anspråket dock framställas senast tre månader därefter. Starka argument för att ta över bostaden enligt sambolagen är om den är specialanpassad för den ena sambons behov, exempelvis handikappanpassning och liknande. Såsom jag tolkar sambolagens förarbeten torde det innebära att övertagandet inte får medföra att din sambo blir bostadslös, hon måste således ha möjlighet att bo någon annanstans för att du ska kunna överta bostaden. Synnerliga skäl ska enligt lagtexkommentaren tolkas restriktivt vilket innebär att det ska till mycket för att tillämpa denna bestämmelse. Domstolen ska dock göra en bedömning i varje enskilt fall.Enligt 28 § SamboL kan du ansöka om att Tingsrätten bestämmer att du och din dotter ska ha rätt att bo i hyresrätten till dess bodelningen är gjord. Tingsrätten kommer att bedöma vem som har bäst behov av att överta lägenheten.RekommendationDu bör ansöka om bodelningsförrättare hos tingsrätten och i samband med detta ansöka om rätt att överta bostaden du kan då motivera detta med argumentation kring att du driver företag från garaget och att du har svårare att få annan bostad jämfört med din f.d.sambo.Om du har någon fråga angående mitt svar är du välkommen att mejla mig jessica.konduk@lawline.seVänligen,

Värdering av egendom inför bodelning

2018-12-19 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Undrar om bodelningsavtal efter skilsmässa?Har gått igenom en skilsmässa och skulle få 150 000kr totalt och det inkluderade en bil.Skulden på bilen vid inlösen av lånet var ca 121 000kr. Det var i nov.Min exmake räknar nu från mars när han meddelade att vi skulle gå isär och räknar bilen i 145000kr. Skilsmässan var klar i maj. Bodelningspappren skrevs på 1/10-18.Undrar nu hur man räknar?När ska bilvärdet räknas? Innan skilsmässan var klar eller vid påskriften av bodelningspappret eller vid inlösen av billånet?Otroligt tacksam för svar.
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns inga lagregler om hur värdering av egendom ska göras vid en bodelning utan det är upp till makarna själva att bestämma.Idag är det vanligast att man utgår från värdet på egendom den dagen då bodelningen sker, alltså ser man inte till när ansökan om skilsmässa inkom till rätten.Viktigt att komma ihåg är att det råder avtalsfrihet mellan dig och din make i detta läge. Ni kan alltså själva välja hur ni vill värdera era olika tillgångar.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Jag har aldrig haft kontakt med min far - vem underrättar mig om hans död? Vad är min rätt gällande arv? Vem har rätt till eventuell livförsäkring? Är min far och hans fru lika stora parter i ägandet av deras tillgångar? Kan min far testamentera bort sina

2018-12-19 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Jag har aldrig haft kontakt med min far - han har idag en fru och två barn med henne.Mina frågor lyder;* Vem underrättar mig om hans död?* Vad är min rätt gällande arv? Har jag förstått rätt när jag tolkar det som att jag får hälften av allt han (eller dem?) äger minus skulder och hans fru får andra halvan vilken deras gemensamma barn sedan får ärva från när hon går bort?* Vem har rätt till eventuell livförsäkring? Skriver han som tecknat den vem som ska gagnas av tillfallen utbetalning?* Är min far och hans fru, liksom man ser i Amerikanska filmer, lika stora parter i ägandet av deras tillgångar?* Kan han skriva- och/eller- testamentera över sina tillgångar på barn/fru/släktingar/vänner och därmed lämna mig arvslös genom legala medel.* Hur säkrar jag min arvslott som särkullebarn utan någon tidigare kontakt med min biologiska far?Är mest orolig över att jag inte kommer få information om hans bortgång så jag inte i tid kommer kunna anlita advokat - det ligger inte direkt i hans frugas intresse att anställa någon för bouppdelning efter bortgång. Särskilt då jag misstänker att hon inte äger någonting av "deras" tillgångar. Tacksam för svar,MVH, Daniel
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledning: Jag kommer svara tematiskt eftersom det dels är många frågor, men även mot bakgrund att frågorna både liknar och skiljer sig i förhållande till varandra. Jag kommer använda dina frågor/funderingar som rubriker för att du lättare ska kunna orientera dig i mitt svar. Då det är så många frågor kommer svaren vara begränsade och kortfattade, annars riskerar svaret att bli oproportionerligt långt. Vem underrättar mig om hans död? Samt information kring detta: Både du och din pappas fru kommer vara gemensamma dödsbodelägare och gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning (18 kap. 1§ ärvdabalken, ÄB). Dock kan det bli så att frun kan få den provisoriska förvaltningen innan den tas omhand av dödsbodelägarna - för att t.ex. fortlöpande kunna betala av din pappas löpande skulder (18 kap. 2§ ÄB). I så fall ska hon underrätta de övriga dödsbodelägarna (dvs dig) om dödsfallet. Dessutom finns det vissa krav i själva bouppteckningen och som ska bifogas i bouppteckningen gällande de personer som ska ha varit kallade, den avlidnes släktskap (t.ex. hur personen är släkt med din pappa t.ex. i ditt fall är du ju barn, huruvida du är ett gemensamt barn, samt bl.a. adress/uppgifter till dig). Även testamente (om sådant finns) och andra liknande handlingar ska också bifogas. Skatteverket ska kontrollera att samtliga dödsbodelägare och efterarvingar, både legala och testamentariska, har kallats till förrättningen och antecknats i bouppteckningen. Skulle din pappas fru ändå på något utesluta dig från processen medvetet så ska hon skriva under bouppteckningen och försäkra att de uppgifter hon lämnat är sanningsenliga (20 kap. 6§ ÄB). Vad är min rätt gällande arv? Hur säkrar jag min arvslott som särkullbarn utan någon tidigare kontakt med min biologiska far? Har jag förstått rätt när jag tolkar det som att jag får hälften av allt han (eller dem?) äger minus skulder och hans fru får andra halvan vilken deras gemensamma barn sedan får ärva från när hon går bort? Kan han skriva- och/eller- testamentera över sina tillgångar på barn/fru/släktingar/vänner och därmed lämna mig arvlös genom legala medel. Du har rätt till din laglott – och den är hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ÄB). Han kan alltså välja att testamentera om hur han vill ha det när han gått bort (eller för den delen sälja eller ge bort saker medan han lever). Han kan dock inte testamentera bort din laglott. Laglotten är dock inte knuten till viss egendom, utan endast en kvotdel av kvarlåtenskapen. Det är således kvotdelen som du har rätt till och inte viss egendom och på så sätt går det inte att göra dig arvlös. Om bouppteckningen ändå skulle göras utan dig så finns det en möjlighet att beställa en kopia på bouppteckning hos Skatteverket. Där kan du skriva in personnummer på den avlidne och e-postadress dit du vill skicka handlingen. E-postadressen lagras till dess handlingen skickas ut och handlingen skickas ut automatiskt. Där framgår då t.ex. testamente (om nu din pappa skulle upprätta sådan) och då har du möjlighet att jämka testamentet om du inte fått ut din laglott.När det gäller arvet så beror det lite på vem som dör först – din pappa eller hans fru (boet kan ju öka eller minska i värde under åren vilken kan få konsekvenser för värdet i kronor på arvet, dock är beräkningsprincipen densamma). Jag utgår här ifrån att du tänker dig scenariot att din far dör först. Då gör man en bodelning för båda makarna över vilka tillgångar och skulder som finns gällande giftorättsgodset. När skulderna är avräknade lägger man ihop vardera makes tillgångar som är giftorättsgods och delar på två. Det är vardera makes giftorättsandel. Din fru får således sin giftorättsandel (sin halva genom bodelning). Den andra halvan (eventuellt addera enskild egendom om din pappa har något sådant) ska hans barn dela på. Här är det ju oklart hur många barn han har tillsammans med sin fru – men dem plus du är då de arvingar som ska dela på det (10-11 kap. äktenskapsbalken, ÄktB + arvsreglerna i ÄB). Det kan finnas en rad omständigheter som förändrar detta t.ex. testamente (men i vissa fall går detta att jämka; se ovan om laglott) m.m. OBS! Kom ihåg att det är situationen vid dödsfallet som är av betydelse. Din pappa har ju möjlighet att t.ex. ge bort och sälja saker medan han lever som påverkar hur mycket som "ska delas". Detta går att angripa i vissa fall, men det tar jag inte upp desto närmre här. Vem har rätt till eventuell livförsäkring? Skriver han som tecknat den vem som ska gagnas av tillfallen utbetalning? Kortfattat svar: Ja, den som tecknat försäkringen kan välja att försäkringsbeloppet ska tillfalla en eller flera personer som förmånstagare (14 kap. 1§ försäkringsavtalslagen, FAL). På så sätt kan ett förmånstagarförordnande fylla samma funktion som ett testamente, nämligen genom att försäkringstagaren bestämmer vem som ska erhålla beloppet istället för de legala arvingarna. Man kan välja om personerna ska vara namngivna eller icke namngivna (i så fall brukar relationen till försäkringstagarna avgöra vem som blir förmånstagare t.ex. make, sambo, barn eller arvingar).Är min far och hans fru, liksom man ser i Amerikanska filmer, lika stora parter i ägandet av deras tillgångar? Inte säkert att hon äger någonting av "deras" tillgångar: Här beror det lite på vad du menar. Ja, personerna i äktenskapet äger och förvaltar sin egen egendom och står för sina skulder som en rättshandlingskraftig individ (1 kap. 3§ ÄktB). Betydelse här får hur man bestämt egendomen som giftorättsgods eller enskild egendom t.ex. genom äktenskapsförord. Finns inget äktenskapsförord så är ju utgångspunkten att all egendom som inte är enskild ska vara giftorättsgods (7 kap. 1§ ÄktB). Tanken med att gifta sig är ju att man får en hel regelkatalog som avgör hur man ska gå tillväga i olika situationer som kan uppstå t.ex. om någon i äktenskapet dör. Hoppas att du fått viss vägledning i din fråga! Vänliga Hälsningar

Ska halvsyskon stå med som efterarvinge på bouppteckningen när den icke-gemensamma föräldern dör?

2018-12-18 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Denna fråga gäller bouppteckning.Min pappa har avlidit. Min mamma lever. Min mamma levde som sambo tillsammans med min pappa. Min pappa har inget känt testamente skrivet. Min mamma gör inget anspråk på att ärva. Min mamma vill inte stå som dödsbodelägare. Jag är enda barnet till pappa. Min pappa har inga barnbarn.Min mamma har två biologiska barn, alltså jag och min syster. Vi är att betrakta som halvsyskon, min syster och jag har samma mamma men min syster har en annan pappa.Min fråga är följande:Är min syster (pappas styvdotter) att betrakta som efterarvinge i en bouppteckning för min pappa? Varför jag frågar är eftersom jag resonerar på följande vis: Min pappa lämnar sitt arv till mig som enda biologiska barn. Såvida jag inte har bröstarvingar går mitt kommande arv enligt arvsordningen till min syster. Därmed undrar jag om min syster är att betrakta som efterarvinge i en bouppteckning för sin styvpappa.Tacksam för svarMvh
David Gardell |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline och jag beklagar att din pappa har gått bort. Reglerna som reglerar efterarv och bouppteckning finns i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer först gå igenom reglerna för arv och efterarv och sedan de relevanta reglerna för vad som ska finnas med i en bouppteckning. Vem ärver din pappa? Din mamma ärver inte från din pappa eftersom de inte var gifta utan sambos. Sambos ärver inte. Du som är din pappas enda barn är bröstarvinge och kommer därför att ärva hela din pappa, ÄB 2 kap 1 §. Vem har rätt till efterarv? Efterarv blir aktuellt endast när en tidigare maka eller make har ärvt före bröstarvingarna eller föräldrar, syskon och syskonbarn, ÄB 3 kap 2 §. Detta förutsätter att din mamma och pappa hade varit gifta. Hade dem varit det så hade du blivit efterarvinge, ÄB 3 kap 2 §. Men eftersom din mamma och pappa inte var gifta så ärver du allt och ingen blir efterarvinge. Din halvsyster har inte rätt till efterarv. Hon skulle dock bli efterarvinge till dig om du är gift när du avlider och inte har några egna barn. Hon skulle då ha rätt till efterarv från din make/maka när hen avlider, ÄB 3 kap 2 §. Men i detta fall är hon inte att betrakta som efterarvinge. Är din halvsyster (pappas styvdotter) att betrakta som efterarvinge i en bouppteckning för min pappa? Alla som ska ta del av arvet kallas till bouppteckningen, ÄB 20 kap 2 §. De som ska ta del av arvet är alla som ska ärva, inklusive de som har rätt till efterarv. Personuppgifter på alla som ska ta del av arvet ska finnas med i bouppteckningshandlingen, ÄB 20 kap 3 §. Bouppteckningshandlingen är det dokument som ni skriver över all egendom som din pappa ägde. Din halvsysters är inte att betrakta som efterarvinge i bouppteckningen eftersom hon inte har rätt till efterarv. Hon ska därför inte vara med varken i bouppteckningen eller i bouppteckningshandlingen. Sammanfattning Det är du som ärver hela arvet eftersom dina föräldrar inte var gifta. Din halvsyster har inte rätt till efterarv. Eftersom hon inte har rätt till efterarv så ska hon inte vara med i bouppteckningen eller bouppteckningshandlingen. Rekommendationer Om din syster förväntar sig att hon ska ärva så rekommenderar jag dig att förklara för henne att hon inte ärver av sina styvföräldrar.

Illojala transaktioner vid äktenskapsskillnad

2018-12-19 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Vi gjorde en bodelning i samband med skilsmässa i mars 2017. Nu har jag fått reda på, genom att jag har hittat lite papper, att min exman satte över ca 4 milj kr i bolag i London utan att redovisa att de pengarna fanns. I samband med bodelningen, skulle jag ha begärt att få se alla hans konton och vilka transaktioner som hade gjorts? Hade jag haft rätt att göra det?Om jag tar in juridisk hjälp, kan man på något sätt få reda på vilken ekonomi han hade vid bodelningen? Eller vilken ekonomi han har nu?Kan jag stämma honom för att ha undanhållit uppgifter om pengar?
Elin Rideg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om äktenskapsskillnad finner du i äktenskapsbalken (ÄktB), här. Allmänt om egendomsförhållande vid äktenskapsskillnad Vid en bodelning på grund av skilsmässa ska makarnas giftorättsgods som huvudregel delas lika mellan dem (9 kap. 1 § ÄktB)Vid en bodelning utgår man från hur egendomsförhållandena (d.v.s. makarnas skulder och tillgångar) såg ut dagen då ansökan om skilsmässa lämnades in till tingsrätten, den s.k. kritiska tidpunkten (9 kap. § 2 ÄktB).Innan skilsmässan vunnit laga kraft har makarna redovisnings- och upplysningsskyldighet Eftersom det kan förflyta lång tid mellan den dagen då ansökan om skilsmässa lämnades in till tingsrätten och själva bodelningen har vardera make en särskild redovisningsplikt för sin förvaltning under denna tid. I ÄktB 9 kap. 3 § stadgas att makarna "är skyldig att tills bodelningen förrättas redovisa för sin egendom och för sådan egendom som maken har haft hand om men som tillhör den andra maken." En makes redovisningsplikt är förenad med en upplysningsplikt, d.v.s. en skyldighet att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse i bodelningen till den andra maken eller till bodelningsförrättaren om sådan fanns. Om transaktionen gjordes innan talan om äktenskapsskillnad väcktes I ÄktB 11 kap. 4 § finns även en regel som syftar till att skydda den andra maken mot en makes illojala beteenden innan ansökan om äktenskapsskillnad skett. Regeln stadgar, att om en make utan den andra makens medgivande genom gåva minskat sitt giftorättsgods eller använt sitt giftorättsgods till att öka värdet av sin enskilda egendom i inte obetydlig omfattning inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes, ska bodelningen beräknas så som gåvan aldrig skett, utan ingått i den förstnämnda makens giftorättsgods. På så vis förlorar inte den ena maken på att den andra försökt undandra giftorättsgods på något vis för att försöka påverka resultatet av en bodelning. Vad som "inte i obetydlig omfattning" egentligen innebär beror på förhållandet mellan gåvans värde och givarens egendom i övrigt. Enligt propositionen till äktenskapsbalken bör detta anses uppfyllt om gåvans värde uppgår till mer än tio procent av den givande makens giftorättsgods sedan skulder avdragits. En bedömning måste alltså göras i det enskilda fallet. Av din fråga framgår det inte när din exmake gjorde transaktionen eller vilken typ av transaktion det är frågan om. Beroende på när det skedde, vilken slags transaktion det var (gåva/köp/investering osv) samt med vilka medel som användes (giftorättsgods eller enskild egendom) påverkar vad du har för möjligheter. Jag hoppas du har fått lite klarhet i vilka regler som gäller vid en äktenskapsskillnad. Stämmer något av alternativen ovan in på din situation eller du av annan anledning känner att något inte står rätt till så råder jag dig att ta kontakt med en jurist och förklara närmre exakt vad som hänt, så kan denna hjälpa dig med nästa steg; om det innebär en stämningsansökan eller en ny bodelning vågar jag inte närmare spekulera i. Förslagsvis bör du kunna kontakta bodelningsförrättaren (om ni hade en sådan), annars är du välkommen att boka tid med någon av våra jurister här.Lycka till! Vänligen,

Kan mina gåvor tas upp vid bodelningen?

2018-12-19 i Bodelning
FRÅGA |Vi kommer att skiljas i Februari 2019.Jag har betalt för taxikontrakt till hennes bror och 150 000 för henne och hennes bror för att betala för land/tomt i Thailand.Har gjort alla transaktioner via Swedbank .Kan jag ta upp detta vid boskillnad?Taxikontrakt kostade 100 000 sek, samma valuta för tomten.Tacksam för tips och råd.
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska kunna tillgodogöra dig mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilka frågor som ska besvaras. Jag kommer därför börja med att förklara hur jag uppfattat din situation för att sedan besvara dina frågor utifrån den uppfattningen. Hur jag uppfattat dina frågor och din situation Jag uppfattar det som att du under ditt äktenskap har finansierat: ett taxikontrakt till din fru värt 150 000 kr, ett taxikontrakt till din frus bror värt 100 000 kr och dessutom betalat för en tomt i Thailand med 100 000 kr. Jag förstår det som att du och din fru nu ska skiljas och en bodelning ska göras. Du undrar om du kan kräva ersättning av din fru för de kostnader du haft för henne och hennes barn under ert äktenskap. Gåvor ska som huvudregel ingå i bodelningen men bodelningen ska göras utifrån förmögenhetsförhållandena vid brytdagen, och fanns gåvorna inte kvar då kan inte gåvorna ingå i bodelningen Under äktenskapet är det meningen att makarna ska leva under samma ekonomiska standard. Om den ena maken inte har tillräckliga medel för att svara för sin försörjning förutsätts den andra maken skjuta till med medel. Det som den ena maken ger till den andra maken blir den andra makens enskilda egendom. Enskild egendom ska inte ingå i bodelningen, se 6 kap. 2-3 §§ äktenskapsbalken (ÄktB). Jag vill uppmärksamma dig på att ovanstående regler, som gäller en makes underhållsskyldighet, endast sträcker sig till den del maken inte kan svara för sin egen försörjning. De utgifter du haft är större än så. Jag uppfattar det som att du i god tro överförde pengarna till din fru och inte villkorade överföringen med att din fru, vid en eventuell skilsmässa, skulle vara tvungen att betala tillbaka beloppen. Jag uppfattar det som att du gett pengarna i gåva till din fru. Reglerna kring gåvor mellan makar är lite speciella. Gåvor kan ingå i bodelningen men de kan också lämnas utanför. Gåvolagen gäller även mellan makar. En gåva fullbordas genom tradition. Med det menas att besittningen över gåvan övergått från ena maken till den andre. Du nämner att du överfört pengarna från ditt konto till din frus konto. Genom transaktionen har dina gåvor fullbordats, se 8 kap. 1 § ÄktB. Rent avtalsrättsligt kan du inte kräva tillbaka något belopp av din fru. Annorlunda kan det förhålla sig enligt familjerättsliga regler. Vid en bodelning ska giftorättsgodset delas upp mellan er. Även gåvor är giftorättsgods och ska ingå i bodelningen om inte gåvan överlämnades under villkoret att det skulle vara din frus enskilda egendom. Har ni inget äktenskapsförord som anger att gåvorna ska vara enskild egendom ska gåvorna i regel ingå i bodelningen, jfr 7 kap. 3 § första stycket ÄktB. I ditt fall har gåvorna omvandlats till att bli något annat d.v.s. två taxiutbildningar och en tomt. Bodelningen ska göras utifrån de förmögenhetsförhållanden som fanns på brytdagen d.v.s. dagen då ansökan om skilsmässa inkom till tingsrätten, se 9 kap. 2 § ÄktB. Utifrån vad du har berättat uppfattar jag det som att pengarna för finansieringen av taxiutbildningarna inte fanns kvar på din frus konto på brytdagen. Pengarna för taxiutbildningarna kan alltså inte ingå i bodelningen och du kan inte kräva kompensation av din fru för dessa gåvor. Tomten i Thailand ska däremot ingå i bodelningen. Indirekt kan du då få ersättning från din fru för de utlägg du gjort för hennes köp av tomten. Vid bodelningen kommer era förmögenhetsförhållanden att struktureras upp. Era skulder och förmögenheter kommer redovisas. Skulderna och förmögenheterna delas upp i kategorierna enskild egendom/skulder respektive skulder/egendom inom kategorin giftorättsgods. Det är som sagt endast giftorättsgodset som ska läggas ihop för att sedan delas lika. Tomten kommer falla inom kategorin giftorättsgods och tomtens nettovärde (värde efter avräkning av skulder) ska bli föremål för likadelning. Sammanfattning Sammanfattningsvis bör tomten i Thailand ingå i er bodelning efter skilsmässan. Det innebär att nettovärdet av tomten ska delas lika mellan er. På så sätt kan du få en liten ekonomisk kompensation för de pengar du tillskjutit din fru under äktenskapet. Bodelningen ska göras utifrån förmögenhetsförhållandena på brytdagen d.v.s. då ansökan om skilsmässa gavs in till tingsrätten. Var taxiutbildningarna redan betalda vid denna tidpunkt kan logiskt nog inte pengarna ingå i bodelningen. Du har även begärt 30 minuters telefonuppföljning. Jag kommer att ringa dig idag kl 14.15. Jag ringer via dolt nummer. Om tiden inte passar får du vänligen maila mig på: vega.schortz@lawline.se

Ingår pengar från aktieförsäljning samt nyförvärvad lägenhet i bodelning?

2018-12-18 i Bodelning
FRÅGA |Vi ska skiljas men ännu inte skrivit på och vi har ett äktenskapsförord där hon har aktier som enskild egendom. Vid bodelning undrar jag vad som gäller ? Innebär det att utdelningar på aktierna är enskild egendom eller är det bara värdet av akrierna som räknas ? Utförda och kommande utdelningar? Om hon sålt aktierna innan vi skrivit -vad gäller då?Vidare har hon nu köpt en insatslägenhet och tagit lån utan min påskrift. Vad gäller vid bodelning? Tacksam för svar
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Min utgångspunkt för svaretDin fråga angår vad som gäller vid bodelning dels angående aktierna, dels angående avkastningen från aktierna, dels angående lägenheten. Som jag förstår det har hustrun köpt lägenheten själv och står även själv på lånet. Aktierna utgjorde enskild egendom enligt äktenskapsförord. Vad ingår i bodelning?Som huvudregel ingår allt giftorättsgods i bodelningen (10 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB)). Undantag härför kan göras genom äktenskapsförord där antingen anges att enskild egendom ska inkluderas såsom giftorättsgods eller att giftorättsgods ska exkluderas såsom enskild egendom (9 kap. 3 § samt 11 kap. 4 § ÄktB). Motsatsvis framgår att enskild egendom som huvudregel inte ingår i bodelningen. Vilken egendom utgör enskild egendom?Enskild egendom utgör den egendom som inte är giftorättsgods (motsatsvis tolkning av 7 kap. 1 § ÄktB). I 7 kap. 2 § ÄktB fastslås mer specifikt när egendom är enskild. Jag kommer redogöra för de omständigheter under vilka egendom är enskild som är relevanta för detta fall, varför redogörelsen inte är uttömmande. För det första är egendom enskild om den har förklarats enskild genom äktenskapsförord jämte 7 kap. 3 § ÄktB (7 kap. 2 § 1 p. ÄktB). Aktierna utgjorde således enskild egendom. För det andra utgör egendom som trätt i stället för enskild egendom även i sig enskild egendom. Denna egendom kallas för surrogat för enskild egendom. Denna bestämmelse är visserligen enbart en presumtionsregel och gäller inte om annat har föreskrivits om aktierna i äktenskapsförordet (7 kap. 2 § 5 p. ÄktB). Härav gäller att pengarna från aktieförsäljningen är enskild egendom. Angående avkastning av enskild egendom råder dock en presumtion (antagande) om att denna utgör giftorättsgods. Eftersom det är en presumtion gäller att även avkastningen är enskild egendom om så anges i äktenskapsförordet (7 kap. 2 § andra stycket ÄktB). Således torde eventuell utdelning från aktierna utgöra giftorättsgods i ditt fall. Observera att aktiernas värdeökning inte utgör avkastning. Vad gäller angående lägenheten?Som jag förstår det är lägenheten finansierad genom en kontantinsats samt i övrig mån genom lån. Om denna kontantinsats är betald uteslutande med enskild egendom, såsom pengarna från aktieförsäljningen, kommer lägenheten att utgöra surrogat för enskild egendom (se rättsfallet NJA 1978 s. 526 där det konstaterades att större köp med hjälp av lån utgör enskild egendom genom surrogat om hela kontantinsatsen täcks av enskild egendom, exempelvis vid fastighetsförvärv). Följden är att lägenheten är enskild egendom som enligt huvudregeln inte ingår i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Om hela kontantinsatsen inte betalats med enskild egendom kommer lägenheten att utgöra giftorättsgods, om inte annat anges i ett äktenskapsförord (7 kap. 1 och 3 § ÄktB). Avslutande kommentarVad som gäller vid bodelning är att följande sannolikt inte ingår i bodelningen: pengarna från aktieförsäljningen, lägenheten samt annan egendom som är enskild (10 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄktB). Däremot ingår avkastning från aktierna såsom vinstutdelning i bodelningen (7 kap 2 § andra stycket ÄktB). Annat kan gälla angående lägenheten och vinstutdelningen beroende på omständigheterna eller villkor i äktenskapsförordet. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,

Vad händer med lån mellan makar vid bodelning?

2018-12-17 i Bodelning
FRÅGA |Min make och jag köpte vår bostad innan äktenskapet som jag själv betalade en betydligt större summa på än honom eftersom han inte hade möjlighet att betala. I stället skrevs ett skuldebrev där han skrev under på en skuld till mig på 500 000kr med löpande ränta på 2%. Vi gifte oss sedan men nu ska vi skilja oss och håller på med en bodelning. Min man har fortfarande inte betalt skulden till mig. Vad händer med den? Är han fortfarande skyldig mig eller ska den ingå i bodelningen och därmed ska jag gå som förlorare ur äktenskapet? Kan man kringgå detta i så fall? Det är ju mina egna intjänade pengar jag hade innan äktenskapet medan min man inte hade med sig mycket. Kan han vinna på detta? Vi har inga äktenskapsförord tyvärr.
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad ingår i en bodelning?Som huvudregel ingår allt giftorättsgods i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Undantag härför kan göras genom äktenskapsförord där antingen anges att enskild egendom ska inkluderas såsom giftorättsgods eller att giftorättsgods ska exkluderas såsom enskild egendom (9 kap. 3 § samt 11 kap. 4 § ÄktB). Från den egendom som inkluderas i bodelningen sker avräkning för skulder. Skulder avräknas primärt från den egendom skulden är hänförlig till men som huvudregel sker avräkning från giftorättsgods. Eftersom du inte angett annat utgår jag från att fastigheten utgör giftorättsgods varför avräkning för din makes skuld till dig sker från hans giftorättsgods (11 kap. 2 § ÄktB). Utgör fastigheten enskild egendom genom äktenskapsförord sker avräkning i första hand från din makes enskilda egendom samt i andra hand från makens giftorättsgods, i den mån den enskilda egendomen var otillräcklig (11 kap. 2 § andra stycket ÄktB). Hur sker andelsfördelningen av egendom i bodelningen?Om inte annat gäller utgår lagen från en likadelning mellan makarna av den egendom som återstår efter skuldeavräkningen (10 kap. 3 §). Bodelningen sker som huvudregel genom att makarna sluter ett bodelningsavtal om den egendomsfördelning som makarna överenskommit (9 kap. 5 § ÄktB). I detta avtal råder således frihet för makarna att avtala om annan fördelning, varvid ni exempelvis kan överenskomma att din makes andel i bodelningen ska minskas med värde motsvarande hans skuld till dig. Jämkning av bodelningEftersom egendomsförhållandena i äktenskapet framstår som något ojämlika kan det vara aktuellt att begära jämkning av bodelningen (12 kap. 1 § ÄktB). Detta utgör det andra undantaget från likadelningsregeln i 10 kap. 3 § ÄktB. Jämkning kan enligt paragrafens lydelse enbart ske till förmån för den make som besitter mest giftorättsgods. Vid bedömningen av jämkning beaktas dels äktenskapets längd, dels de ekonomiska omständigheterna i övrigt. Angående äktenskapets längd utgår man från en så kallad femårs-trappa. Denna trappstegsbedömning innebär en andelsmässig ökning om en femtedel per år av eget giftorättsgods som ska ingå i bodelningen (prop. 1986/87:1 s. 44 och 187). Vid beräkning av tiden inkluderas tid för samboende direkt innan giftermålet (a.a. prop. s. 186 f.). Angående de ekonomiska omständigheterna i övrigt beaktas främst arv, bostad, enskild egendom samt lån och skulder. Med bostad avses främst att bodelningen ska ske till förmån för den som för med sig en bostad in i äktenskapet, förutsatt att äktenskapet varit relativt kortvarigt (se rättsfallet NJA 1998 s. 467). Beaktandet av enskild egendom avser främst hänsyn till ena makens potentiellt stora andel undantagen egendom. Angående lån och skulder sker jämkning till förmån för maken den mindre skuldsatta maken. Jag vet inte exakt hur de ekonomiska omständigheterna ser ut i ert fall eller hur långvarigt äktenskapet har varit. Ovanstående information bör dock ge dig viss grund för att bedöma omständigheterna själv. Femårs-trappan är mycket viktig och har äktenskapet varat under längre tid än så är det mindre sannolikt med en jämkning annat än under mer påtaglig ekonomisk orättvisa. SammanfattningI bodelningen ingår som huvudregel all egendom som är giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Avräkning sker för skulder (10 kap. 2 §) och sedan sker som huvudregel en likafördelning av kvarvarande egendom (10 kap. 3 §). Bodelningen sluts i första hand som ett avtal mellan makarna, varför ni har möjlighet till situationsanpassning (9 kap. 5 § ÄktB). Vid ojämlika egendomsförhållanden kan den make med mest giftorättsgods åberopa jämkning och därigenom få hålla viss andel av sin egendom utanför bodelningen (12 kap. 1 § ÄktB). Generellt kan sägas att ju längre äktenskap desto större krav ställs på ojämlik egendomsfördelning för att jämkning ska ske. Även om skulden inte betalas genom bodelningen kvarstår självfallet fordran därefter med möjlighet att driva in på annat vis; i sista hand genom utmätning ombesörjd av kronofogden. Bedömningen sker från fall till fall, varför svaret inte blir mer precist än såhär. Jag hoppas innerligt att du har blivit något visare! Vänlig hälsning,