Arv i bodelning vid skilsmässa
Hej, Vi har en situation där modern till en av makarna gått bort före skilsmässan, men bodelning från dödsboet först blivit uppklarat efter skilsmässan (men före bodelning). Ska arvet ingå i bodelningen eller ej?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din fråga som att du vill veta vad som händer med ett arv när arvlåtaren (den avlidne, alltså den man ärver ifrån) gått bort före en av arvingarnas skilsmässa, men bodelning från dödsboet blir uppklarad innan bodelning i arvingens skilsmässa blivit det.
För att besvara din fråga behöver vi dels veta när arvet efter en person faller, dels utifrån vilka förhållanden man utför en bodelning i skilsmässa. Svar på dessa frågor kan hittas i Ärvdabalken (1958:637), härefter förkortad ÄB, respektive Äktenskapsbalken (1987:230), härefter förkortad ÄktB.
När faller arv?
Man brukar säga att arv faller i samma ögonblick som arvlåtaren går bort. Även om arvet vid den tidpunkten inte är klart, så anses rätten att ärva personen från den tidpunkten fortfarande utgöra en tillgång för den som ska ärva. Detta kan anses framgå indirekt av 1 kap. 1 § ÄB, som anger att arv kan tagas av den som lever vid arvlåtarens död.
Bodelning i skilsmässa
Av 9 kap. 1 § ÄktB framgår att en bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses, exempelvis genom en skilsmässa. 9 kap. 2 § ÄktB anger vidare att bodelningen görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Det framgår även av 9 kap. 7 § ÄktB att makarnas tillgångar och skulder ska upptecknas som de var när talan väcktes.
Detta betyder att det är egendomsförhållandena så som de såg ut den dagen som ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten som är utgångspunkten för bodelningen.
Här finns dock anledning att påminna om svaret på den första frågan. Eftersom arvet anses ha fallit i samma ögonblick som arvlåtaren går bort, anses det efter det utgöra en tillgång som den som ska ärva innehar. En rätt till arv efter någon som gått bort ska alltså räknas med i egendomsförhållandena, om arvlåtaren gick bort innan talan om äktenskapsskillnad väcktes.
Undantaget är ifall det finns ett giltigt testamente som säger att arvet ska utgöra enskild egendom (7 kap. 2 § 4 p. ÄktB). Allt som utgör enskild egendom ska borttas från bodelningen, eftersom det bara är giftorättsgodset (det som inte är enskild egendom) som ingår i bodelning.
Skulle resultatet av bodelningen bli oskäligt är det möjligt att jämka den enligt 12 kap. 1 § ÄktB så att den med mer giftorättsgods får behålla en större andel. Att man ärver pengar i slutet av äktenskapet skulle kunna vara en sådan faktor som kan utgöra skäl för jämkning.
Vad gäller i ditt fall?
Jag tolkar den situation du beskriver som att modern till en av makarna gick bort före skilsmässan. Eftersom arvet anses falla i samma stund som arvlåtaren går bort, är det tidpunkten för när detta skedde som blir relevant och inte – som man lätt kan tro – när arvskiftet blir klart.
Arvet från modern anses därmed ha ingått i makens egendom vid ansökningen om äktenskapsskillnad. Förutsatt att arvet inte utgör enskild egendom enligt ett testamente, ska det därmed som huvudregel ingå i bodelningen. Skulle resultatet av bodelningen till exempel på grund av arvet anses oskäligt kan arvet dock utgöra skäl för jämkning. Detta går dock inte att säga säkert utan en bedömning av förhållandena i sin helhet.
Jag hoppas att det gav svar på din fråga!
Du är varmt välkommen att höra av dig till Lawline igen om det är något annat du undrar över.
Bästa hälsningar,
